# Kritik mot Polismyndigheten i Östergötlands län för omhändertagande av egendom i samband med ett ingripande, m.m.

JO 2014-04-02 dnr 584-2013

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                      Sid
                                                                         2014-04-02            584-2013               1 (10)
Justitieombudsmannen                                                                           666-2013
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Polismyndigheten i Östergötlands län för omhändertagande
                        av egendom i samband med ett ingripande, m.m.


                          Beslutet i korthet: Polisen stoppade en förare för hastighetsöverträdelse och fattade
                          även misstanke mot honom om bl.a. ringa narkotikabrott. I syfte att eftersöka narkotika
                          verkställdes en husrannsakan i bilen varvid en större summa i kontanter påträffades i en
                          väska som enligt uppgift tillhörde förarens sambo. Polisen kontaktade Kronofogde-
                          myndigheten och lämnade ut dessa uppgifter, som var sekretessbelagda. Kronofogde-
                          myndigheten beslutade om utmätning, s.k. distansutmätning, av kontanterna för en skuld
                          som föraren hade och meddelade förbud för polismyndigheten att lämna ut kontanterna
                          till någon annan än Kronofogdemyndigheten.
                          Ett s.k. förbudsmeddelande av Kronofogdemyndigheten ger i sig inte polisen befogenhet
                          att omhänderta utmätt egendom. För att polisen ska ha rätt att hålla kvar utmätt egendom
                          för Kronofogdemyndighetens räkning med stöd av ett förbudsmeddelande krävs att egen-
                          domen är omhändertagen med stöd av t.ex. bestämmelserna om beslag. Polisen
                          kritiseras för att man har omhändertagit kontanterna utan att det har funnits lagstöd för
                          det.
                          Enligt 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen kan sekretessbelagd information
                          lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har
                          företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Polismyndigheten kritiseras
                          för att man inte dokumenterat eller i efterhand kunnat visa vilka närmare uppgifter som
                          lämnades till Kronofogdemyndigheten och att uppgiftslämnandet föregicks av en sådan
                          verklig intresseavvägning som bestämmelsen kräver.

## Anmälningarna

I anmälningar till JO framförde AA och BB kritik mot Polismyndigheten i
                        Östergötlands län. Av anmälningarna framgick bl.a. följande.

                        AA och BB samt deras gemensamma barn färdades den 27 januari 2013 på E4:an
                        utanför Linköping i en personbil som tillhörde AA. Bilen fördes vid tillfället av
                        BB. Polisen stoppade BB för hastighetsöverträdelse och medtog honom för
                        blodprovstagning på grund av misstanke om narkotikapåverkan. Under tiden
                        genomförde polisen en husrannsakan i bilen. Vid husrannsakan påträffades 79 500
                        kronor i kontanter. De låg i AA:s väska och tillhörde henne, vilket hon uppgav för
                        polismännen. Trots detta omhändertog polisen pengarna för att säkerställa utmät-
                        ning av en skuld som BB hade till staten. Kronofogdemyndigheten beslutade



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 584-2013, 666-2013   Sid 2 (10)




därefter om utmätning av pengarna. Enligt AA och BB hade polisen inte upprättat
något beslagsprotokoll eller kunnat redovisa vilka omständigheter och över-
väganden som låg till grund för åtgärden att omhänderta kontanterna.

AA och BB framförde även vissa andra klagomål beträffande det aktuella
ingripandet.

Utredning
Upphävande av utmätningsbeslutet
AA och BB överklagade Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning av
kontanterna till Vänersborgs tingsrätt och yrkade att beslutet skulle upphävas.
Kronofogdemyndigheten omprövade utmätningsbeslutet och upphävde den
8 februari 2013 detta på den grunden att AA och BB hade kunnat visa att
kontanterna inte varit i BB:s besittning utan rätteligen tillhörde AA.

Tingsrätten avskrev målet (mål nr A 563-13) från vidare handläggning.

Anmälan om tjänstefel
BB gjorde en brottsanmälan om tjänstefel med anledning av ingripandet.

JO hämtade in och granskade handlingar i det ärende hos Rikspolisstyrelsen,
Avdelningen för interna utredningar (IU), som hade lagts upp med anledning av
BB:s anmälan.

Chefsåklagaren CC, Åklagarmyndigheten, Riksenheten för polismål, beslutade den
1 mars 2013 att inte inleda någon förundersökning. I skälen för beslutet angavs
bl.a. följande.
      Av handlingarna i ärendet framgår att BB av en polispatrull stoppades på grund av
      hastighetsöverträdelse. Vid kontakt med BB uppstod misstanke om ringa narkotika-
      brott. Beslut fattades […] om husrannsakan i bilen för eftersök av narkotika. Under
      denna påträffades i en väska en större summa kontanter. Kronofogdens jourtelefon
      har då kontaktats och denne beslutade om utmätning av kontanterna och om ett s.k.
      förbudsmeddelande, dvs. ett förbud för polismyndigheten att utbetala pengarna till
      annan än Kronofogden. […] Sedan Kronofogden beslutat om utmätning har
      pengarna transporterats till polisstationen och låsts in i ett kassaskåp.
      Såvitt framgår av handlingarna har polisen inte fattat något beslut om förvar […].
      Enligt det informationsblad som finns i polisens interna nätverk ska, då polisen
      påträffar egendom hos den som omhändertagits för kroppsbesiktning och det inte
      funnits skäl att ta egendomen i förvar, Kronofogden bege sig till platsen och ”själv ta
      egendomen av den person som omhändertagits”.
      Här förefaller Kronofogden per telefon ha fattat utmätningsbeslut trots att […]
      egendomen inte tagits i förvar.
      Jag kan inte finna att polisanställd har gjort sig skyldig till tjänstefel.
Yttrande från Rikspolisstyrelsen
Sedan åklagaren meddelat beslutet att inte inleda någon förundersökning inledde
JO en utredning om polismyndighetens kontakter med Kronofogdemyndigheten
och hanteringen av kontanterna. JO anmodade Rikspolisstyrelsen att, efter att ha
hört de berörda befattningshavarna vid Polismyndigheten i Östergötlands län, yttra
                                                               Dnr 584-2013, 666-2013       Sid 3 (10)




sig över handläggningen och de överväganden som gjorts (innefattande dokumen-
tationen av vidtagna åtgärder).

Rikspolisstyrelsen (rikspolischefen DD) kom in med ett yttrande. Till yttrandet
bifogades ett yttrande av Polismyndigheten i Östergötlands län, till vilket det
hänvisades.

Av polismyndighetens yttrande framgick bl.a. följande.

## Bakgrund

I ärendet aktuella fordon stoppades på grund av hastighetsöverträdelse och i syfte att
      genomföra fordons- och förarkontroll. I samband med detta uppstår misstanke om
      ringa narkotikabrott. Beslut fattades om kroppsbesiktning samt beslut om husrann-
      sakan i bilen för eftersök av narkotika. Under denna påträffades i en väska en större
      summa kontanter. Kronofogden kontaktades via jourtelefon som beslutade om
      utmätning av kontanterna och meddelade samtidigt ett s.k. förbudsmeddelande,
      d.v.s. ett förbud för polismyndigheten att utbetala pengarna till annan än
      Kronofogden.
      –––

      Distansutmätning hos Kronofogdemyndigheten
      Kronofogdemyndigheten har i ett dokument, 2010-10-20, dnr 80812552/112,
      närmare redovisat förutsättningarna för distansutmätning och straffprocessuella
      tvångsmedel. Handledningsdokumentet har framtagits som ett metodstöd för bl.a.
      polismyndigheterna i landet i dess arbete och särskilda insatser mot den grova
      organiserade brottsligheten.
      Av dokumentet framgår bl.a. i vilka situationer distansutmätning kan komma ifråga,
      dokumentationskraven, möjliga situationer för kontakt med
      Kronofogdemyndigheten, kontakt med kronofogden under kontorstid och jourtid.
      Av den handling som tillhandahållits av chefen för narkotika- och underrättelse-
      enheten framgår även vad som gäller för polismyndighetens tvångsmedelsanvänd-
      ning, om den sekretessprövning som föregår kontakt med Kronofogdemyndigheten
      och myndighetens dokumentation av fattade beslut.

      Inhämtade redogörelser från berörda befattningshavare
      Polisassistenten EE har lämnat följande redogörelse för omständigheterna kring
      ingripandet vid husrannsakan i fordon […].
      I aktuellt fordon färdades BB och dennes sambo AA samt deras gemensamma barn.
      BB var förare av fordonet och AA satt i baksätet tillsammans med barnet.
      Då misstanke om drograttfylleri uppstod togs beslut om kroppsbesiktning och
      husrannsakan för att eftersöka narkotika. Detta beslut fattades av stationsbefälet.
      I samband med husrannsakan påträffades en större summa pengar som låg i en väska
      som även innehöll barn- och kvinnokläder. Detta rapporterades till det yttre befälet
      som utförde en kontroll via Kronofogdemyndigheten.
      Både BB och AA hävdade att pengarna tillhörde AA. AA hördes närmare om
      pengarna men någon dokumentation därom bedömdes inte nödvändig då åtgärden
      enligt stationsbefälet var ren serviceåtgärd åt Kronofogdemyndigheten.
      Yttre befälet FF har lämnat följande redogörelse.
      En patrull stoppade aktuellt fordon vilket framförts i hög hastighet på E 4 i söder-
      gående riktning. Kontrollen genomfördes vid avfarten till Linköping N. I samband
      därmed uppstod misstanke om otillåten påverkan av narkotika varför beslut
                                                         Dnr 584-2013, 666-2013      Sid 4 (10)




inhämtades om kroppsbesiktning och husrannsakan i fordonet. Vid denna
anträffades kontanter om 79 500 kronor som BB inte ville kännas vid då han menade
att de inte tillhörde honom. Sambon var medföljande i fordonet och kontanterna
anträffades i hennes väska.
Med hänsyn till omständigheterna i ärendet och då fordonsföraren bedömdes tillhöra
den kategori som omfattas av de särskilda insatserna mot den organiserade brottslig-
heten föredrogs ärendet för vakthavande befäl som beslutade att kontakt skulle tas
med Kronofogdemyndigheten via deras journummer.
Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta BB:s egendom och meddelade
samtidigt ett förbudsmeddelande som förbjuder polismyndigheten att lämna ut det
utmätta till annan än Kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar.
Beslutet meddelades polismyndigheten via fax och delgavs BB av polispatrullen
som även överlämnade en kopia av beslutet.
Stationsbefälet GG har i anledning av händelsen med de omhändertagna kontanterna
lämnat följande redogörelse.
En eller flera polispatruller genomförde fordons- och förarkontroll av ett fordon. I
samband därmed uppstod misstanke om narkotikabrott och drograttfylleri. Efter
föredragning beslutas om kroppsbesiktning och husrannsakan i fordonet för att
eftersöka narkotiska preparat.
I det efterföljande efterarbetet blev inte stationsbefälet involverad och inte heller i
avrapporteringen. Det är även oklart vem som kontaktade Kronofogdemyndigheten.
Uppgiften om att kontanter anträffats i fordonet kommer till stationsbefälets
kännedom först senare och i samband med att pengarna lades in i ett kuvert och
låstes in i stationsbefälets kassaskåp.
Beslutet från Kronofogdemyndigheten inkommer via fax till polismyndigheten som
innebär att pengarna ska omhändertas för deras räkning och inte lämnas ut till annan.
I ärendet aktuella paret kommer sedan in till polisstationen och är upprörda över att
deras kontanter omhändertagits. De delges Kronofogdemyndighetens beslut och får
information om hur de ska bestrida omhändertagandet för att återfå sina pengar.
Utöver redovisade omständigheter har ärendet i övrigt hanterats av polispatrullen
och det yttre befälet. Om polispatrullen varit i kontakt med vakthavande befäl för
sekretessprövning är okänt.

Polismyndighetens bedömning
I juli 2008 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag att säkerställa en effektiv och uthållig
verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. Satsningen
som operativt påbörjades 2009, har bl.a. lett fram till ett ökat samarbete mellan
polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och myndigheter utanför Polisen, som
exempelvis Kronofogdemyndigheten. Den särskilda satsningen mot grov organi-
serad brottslighet genomförs på uppdrag av regeringen och det är ett samverkansråd
bestående av myndigheternas chefer som bestämmer inriktningen för arbetet.
Fokuseringen har varit på de kriminellas pengar och egendom.
Polismyndigheten i Östergötlands län har i sin verksamhetsplan ett övergripande mål
att göra det svårare att bedriva organiserad grov brottslighet i Sverige. Insatserna ska
därvid ske på bred front och i samverkan med andra myndigheter.
Polisens agerande i aktuellt ärende ligger inom ramen för den nationella satsning
som beslutats i samverkan med andra myndigheter och inom ramen för polismyn-
dighetens verksamhetsplan.
Polispatrullens initiala ingång i detta ärende var föranlett av en hastighetsöver-
trädelse och den efterföljande förarkontrollen gav upphov till misstanke om narko-
tikabrott. Beslut om husrannsakan fattades och i samband därmed upptäcktes en
större mängd kontanter. Då det rådde viss oklarhet vem de tillhörde presumerades
                                                                Dnr 584-2013, 666-2013      Sid 5 (10)




      initialt att kontanterna tillhörde fordonsföraren som enligt uppgift från Kronofogde-
      myndigheten var skuldnoterad. Polispatrullen initierade frågan hos beslutsfattare
      som kontaktade Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten beslutade om
      distansutmätning och s.k. förbudsmeddelande.
      Under icke kontorstid kan Kronofogdemyndigheten kontaktas på jourtelefon.
      Kontakten med Kronofogdemyndigheten ska emellertid ske under förutsättning att
      kriterierna för kontakt är uppfyllda. Innan beslut om kontakt med Kronofogde-
      myndigheten ska en sekretessprövning göras. Därutöver ska beslutet vara skriftligt
      och diariefört och kopia av beslutet ska bifogas ursprungsärendet. Polisens hand-
      läggning uppvisar brister i denna del. Beslutet var inte diariefört och någon kopia
      var inte bifogad till ursprungsärendet.
      Egendom som tagits i förvar eller i beslag kan bli föremål för distansutmätning.
      Detta gäller även sådan egendom som har omhändertagits. Om egendom inte
      omhändertagits med stöd av polisens egna befogenheter ska Kronofogdemyndig-
      heten vara på plats under den tid ett polisingripande eller motsvarande åtgärd pågår
      för att besluta om utmätning.
      Kronofogdemyndigheten har fattat beslut om utmätning, utan att vara på plats under
      pågående polisingripande, trots att kontanterna inte varit i förvar eller omhänder-
      tagna med stöd av polisens befogenheter. När Kronofogdemyndigheten väl meddelat
      beslut om utmätning och s.k. förbudsmeddelande är polismyndigheten förpliktigad
      att efterfölja detta. Kontanterna transporterades därför till polisstationen och låstes in
      i ett kassaskåp. Polisen kan i denna del inte anses ha förfarit felaktigt.
      Mot bakgrund av vad som anförts från berörda befattningshavare och av vad som
      framgår av handlingarna i ärendet, anser polismyndigheten det finnas fog för att
      ånyo informera polisens personal om kriterierna för en kontakt med Kronofogde-
      myndigheten och den sekretessprövning som därvid ska föregås nämnda kontakt.
      Vidare synes det även finnas behov att ånyo informera om dokumentationskraven.
      Polismyndigheten har gett ansvarig chef i uppdrag att snarast vidta nämnda åtgärder.
Rikspolisstyrelsen redovisade följande bedömning.

      Distansutmätningen
      År 2008 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att tillsammans med andra
      berörda myndigheter vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv och uthållig
      bekämpning av den grova organiserade brottsligheten.
      Åtgärderna, som operativt påbörjades 2009, har bland annat lett fram till ett ökat
      samarbete mellan polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och myndigheter utanför
      Polisen, som exempelvis Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminal-
      vården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Säkerhetspolisen,
      Tullverket och Åklagarmyndigheten.
      Egendom som har tagits i förvar i avvaktan på att kvarstad utverkas eller i beslag
      kan bli föremål för s.k. distansutmätning enligt 4 kap. 7 § utsökningsbalken (UB).
      Distansutmätning innebär att Kronofogdemyndigheten fattar beslut om utmätning
      utan att egendomen är omedelbart tillgänglig. Beslut om utmätning fattas i regel
      under ett telefonsamtal varigenom den myndighet som omhändertagit egendomen –
      vanligtvis Polisen, Ekobrottsmyndigheten eller Tullverket – underrättar
      Kronofogdemyndigheten om att exempelvis ett beslag hävts. Samtidigt som
      Kronofogdemyndigheten meddelar per telefon eller fax att egendomen utmäts
      förbjuds myndigheten att lämna ut egendomen till den misstänkte eller någon annan
      som gör anspråk på egendomen (Kronofogdemyndighetens handledning 2010-10-
      20, dnr 808 12552-10/112).
      I det nu aktuella fallet kontaktade polismyndigheten Kronofogdemyndigheten via
      dess jourtelefon i samband med att en större summa pengar hittades i samband med
      husrannsakan. Polisen hade såvitt framgått vid denna tidpunkt inte fattat något beslut
      om att ta pengarna i förvar och de var heller inte omhändertagna. Kronofogdemyn-
                                                           Dnr 584-2013, 666-2013      Sid 6 (10)




digheten fattade via telefon beslut om utmätning av pengarna och beslutade om ett
s.k. förbudsmeddelande, dvs. ett förbud för polismyndigheten att utbetala pengarna
till annan än Kronofogdemyndigheten. Beslutet om förbudsmeddelande fattades av
Kronofogdemyndigheten som behörig myndighet och är ett beslut som polismyndig-
heten hade att rätta sig efter. Polismyndigheten har efter Kronofogdemyndighetens
utmätningsbeslut tagit med sig pengarna till polisstationen och förvarat dem i ett
kassaskåp tills dess Kronofogdemyndigheten kommit och hämtat dem.
Rikspolisstyrelsen kan liksom Polismyndigheten i Östergötlands län konstatera att
Polisens agerande i aktuellt ärende att ta kontakt med Kronofogdemyndigheten
ligger inom ramen för den nationella satsning som beslutats i samverkan med andra
myndigheter.

Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter
Uppgifter i en förundersökning kan omfattas av sekretess enligt 18 kap. 1 § OSL.
Eftersom sekretesskyddet följer med uppgifterna i dessa fall kan sådana uppgifter i
många fall lämnas ut till en annan myndighet utan hinder av sekretess.
Genom kontakten med Kronofogdemyndigheten har polismyndigheten lämnat ut
uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Sådana uppgifter
omfattas av sekretess enligt 35 kap. 1 § OSL.
Enligt den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 27 § OSL (generalklausulen)
kan dock uppgifter som omfattas av sekretess i vissa fall, efter en prövning i varje
enskilt fall, lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att
uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen har att skydda.
I JO 2187-2012 gjorde JO uttalande om att personer som har skulder hos Krono-
fogdemyndigheten så långt som möjligt hindras från att undandra sig exekutiva
åtgärder givetvis är av stor vikt, såväl för enskilda fordringsägare som för tilltron till
rätts- och exekutionsväsendena. Trots de tämligen långtgående befogenheter som
Kronofogdemyndigheten har kan det dock ofta vara svårt för myndighetens tjänste-
män att själva hitta vissa typer av i och för sig utmätningsbar egendom. Detta gäller
bl.a. kontanta medel och sådana värdeföremål som är lätta att undanskaffa. Av detta
skäl får det anses vara av vikt att Kronofogdemyndigheten i vissa fall kan få infor-
mation från bl.a. polismyndigheterna om egendom som dessa har påträffat i sin
verksamhet. JO ansåg mot den givna bakgrunden att uppgifter av det aktuella slaget,
som är sekretessbelagda enligt 35 kap. 1 § första stycket OSL, bör kunna lämnas
från en polismyndighet till Kronofogdemyndigheten med stöd av generalklausulen.
Uppgiftslämnandet får dock inte ske rutinmässigt utan måste föregås av sådan
verklig intresseavvägning i det enskilda fallet som generalklausulen förutsätter.
Av polismyndighetens yttrande framgår att pengarna upptäcktes i samband med
husrannsakan i bilen. Då det rådde viss oklarhet om vem pengarna tillhörde presu-
merades de tillhöra fordonsföraren, BB. Enligt uppgift som myndigheten fick från
Kronofogdemyndigheten var BB skuldnoterad. Då polismyndigheten fick denna
information torde detta innebära att polismyndigheten med stöd av generalklausulen
efter en intresseavvägning kunde lämna ut uppgiften om pengarna som hittats i bilen
till Kronofogdemyndigheten.
Intresseavvägningen har visserligen inte dokumenterats, men med tanke på den stora
summa som påträffades anser Rikspolisstyrelsen att det måste anses vara uppenbart
att intresset av att uppgiften lämnades till Kronofogdemyndigheten hade företräde
framför det intresse som sekretessen ska skydda.

Dokumentationen
Polismyndigheten har i beslut 2011-11-28, Distansutmätning hos Kronofogdemyn-
digheten (ärende AA-102-12907/11), angett att beslut om utlämnande meddelas
skriftligen och beslutsfattaren ansvarar för att beslutet diarieförs i A-diariet med
saknummer 102. Kopia av beslutet bifogas ursprungsärendet.
                                                               Dnr 584-2013, 666-2013     Sid 7 (10)




      Polismyndigheten konstaterar att beslutet att ta kontakt med Kronofogdemyndig-
      heten inte var diariefört och att någon kopia inte var bifogad till ursprungsärendet.
      De krav som ställs på dokumentationen i samband med aktuell typ av ingripande
      framgår av 28 kap. 9 § RB och 27 § polislagen samt Rikspolisstyrelsens föreskrifter
      och allmänna råd om dokumentationen enligt 27 och 28 §§ polislagen (RPSFS
      2011:2, FAP 100-2). Enligt dessa bestämmelser ställs inga krav på dokumentation
      av utlämnande av uppgifter till annan myndighet och den sekretessprövning som
      görs i samband med detta. Inte heller i 10 kap. 27 § OSL eller i förvaltningslagen
      (1986:223) finns det några bestämmelser om dokumentationen i dessa fall.
      Polismyndigheten har angett att det synes finnas behov av att ånyo informera om
      myndighetens dokumentationskrav och har gett detta i uppdrag till ansvarig chef,
      vilket välkomnas av Rikspolisstyrelsen.

Rättslig reglering
Föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara
avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag.
Detsamma gäller föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om
förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (27 kap. 1 § rättegångsbalken, RB).

I 26 kap. RB finns bestämmelser om kvarstad i brottmål. Åtgärden kan endast
riktas mot den som är skäligen misstänkt för brott. Genom kvarstaden kan det
säkerställas att bl.a. böter och skadestånd till följd av brottet blir betalda. Kvarstad
meddelas av rätten. I avvaktan på rättens beslut om kvarstad får åklagaren besluta
att ta egendom i förvar. Om det är fara i dröjsmål får även en polisman ta egendom
i förvar. En sådan åtgärd av polisman ska skyndsamt anmälas till åklagaren, som
omedelbart ska pröva om egendomen ska förbli i förvar (26 kap. 1 och 3 §§ RB).

Enligt 4 kap. 7 § utsökningsbalken (UB) får lös egendom utmätas endast om egen-
domen är tillgänglig vid förrättningen eller om egendomen ändå på grund av regi-
strering, upplysningar vid förhör eller annan utredning kan identifieras och det inte
kan antas finnas något hinder mot att säkerställa utmätningen enligt 6 kap. UB.
Utmätning av kontanter ska som utgångspunkt säkerställas genom att kontanterna
tas i förvar av Kronofogdemyndigheten (6 kap. 2 § UB). Om kontanterna är i tredje
mans besittning kan utmätningen, i likhet med vad som gäller för utmätning av viss
annan lös egendom, även säkerställas genom att förbud meddelas för innehavaren
att utan Kronofogdemyndighetens tillstånd lämna ut kontanterna eller vidta någon
annan åtgärd med dessa till skada för sökanden, s.k. förbudsmeddelande (6 kap. 7 §
UB).

Enligt 35 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller
sekretess för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden som
förekommer i bl.a. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål
eller i angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till
denne lider skada eller men.
                                                          Dnr 584-2013, 666-2013   Sid 8 (10)




En uppgift för vilken sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen får
inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter om inte annat anges i bl.a. den
lagen (8 kap. 1 § OSL).

Enligt 10 kap. 27 § första stycket OSL (den s.k. generalklausulen) får en sekretess-
belagd uppgift, med undantag som inte är aktuella i detta fall, lämnas till en myn-
dighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde fram-
för det intresse som sekretessen ska skydda. JO har tidigare uttalat sig om under
vilka förutsättningar polisen kan lämna sekretessbelagda uppgifter av det aktuella
slaget till Kronofogdemyndigheten med stöd av generalklausulen (se JO 2013/14 s.
230, dnr 2187-2012, och jfr JO 1987/88 s. 93, dnr 2362-1985, JO 1988/89 s. 45,
dnr 1737-1986, 2563-1987 och 48-1988, samt JO:s beslut 1999-03-09, dnr 3746-
1997). I det förstnämnda beslutet ansåg JO att ett sådant uppgiftslämnande bör
kunna ske. JO betonade emellertid att uppgiftslämnandet inte får ske rutinmässigt
utan måste föregås av en sådan verklig intresseavvägning i det enskilda fallet som
generalklausulen förutsätter.

Bedömning
Inledning
Sedan polisen hade stoppat den bil som AA och BB färdades i uppkom misstanke
mot BB om ringa narkotikabrott genom eget bruk och s.k. drograttfylleri. Beslut
fattades om husrannsakan i bilen för att söka efter narkotika. I samband med hus-
rannsakan påträffades 79 500 kronor i kontanter i en väska som även innehöll barn-
och kvinnokläder. AA uppgav att kontanterna tillhörde henne. I något skede kon-
taktade polisen Kronofogdemyndigheten, som utmätte kontanterna och meddelade
polisen att de inte fick lämnas ut till någon annan än Kronofogdemyndigheten.
Polisen tog med sig kontanterna till polisstationen där de låstes in i ett kassaskåp.

AA och BB har framfört klagomål mot polisen i flera avseenden. Utredningen har
emellertid begränsats till frågorna om polisens hantering av kontanterna och
kontakterna med Kronofogdemyndigheten. Min bedömning kommer följaktligen
att avse dessa frågor.

Omhändertagandet av kontanterna
Av utredningen framgår att kontanterna hittades i en väska med barn- och kvinno-
kläder, en väska som enligt polisen (det yttre befälet) tillhörde AA. Det framgår
också att AA och BB uppgav att kontanterna tillhörde AA.

Varken polismyndigheten eller Rikspolisstyrelsen har uppgett att kontanterna på
något sätt var av intresse i brottsutredningen mot BB. Kontanterna togs inte i
beslag och det har inte gjorts gällande att polisen omhändertog dem på någon
annan grund, t.ex. enligt bestämmelserna om förvar i 26 kap. RB eller enligt
polislagen.

Polismyndigheten, vars uppfattning delas av Rikspolisstyrelsen, har emellertid
gjort gällande att polisen var skyldig att rätta sig efter det förbudsmeddelande som
                                                         Dnr 584-2013, 666-2013   Sid 9 (10)




jourhavande kronofogde meddelade polisen beträffande kontanterna. Vad myndig-
heterna har anfört måste uppfattas på det sättet att polisen med stöd av förbuds-
meddelandet fick befogenhet att omhänderta kontanterna för Kronofogdemyndig-
hetens räkning.

Som redovisats kan utmätning av lös egendom som är i tredje mans besittning
säkerställas genom att ett förbud meddelas för innehavaren att utan Kronofogde-
myndighetens tillstånd lämna ut egendomen eller vidta någon annan åtgärd med
den till skada för sökanden (6 kap. 7 § UB). En förutsättning för att ett förbuds-
meddelande ska ge polisen rätt att hålla kvar egendom som har utmätts genom s.k.
distansutmätning för Kronofogdemyndighetens räkning är, i likhet med vad som
generellt gäller enligt den angivna bestämmelsen, att egendomen är i polisens
besittning när förbudsmeddelandet lämnas. Det krävs enligt min uppfattning att
egendomen är omhändertagen av polisen i enlighet med någon bestämmelse som
uttryckligen ger polisen rätt till detta, t.ex. bestämmelser om beslag. Ett förbuds-
meddelande ger alltså inte i sig någon befogenhet för polisen att omhänderta utmätt
egendom för Kronofogdemyndighetens räkning.

Denna uppfattning ligger också till grund för bl.a. den handledning för distansut-
mätning och straffprocessuella tvångsmedel m.m. som Kronofogdemyndigheten
har upprättat och som Rikspolisstyrelsen och polismyndigheten har hänvisat till i
sina yttranden (2010-10-20, dnr 808 12552/112). I handledningen sägs bl.a. att om
egendomen inte har omhändertagits med stöd av polisens egna befogenheter är det
en förutsättning för utmätning att Kronofogdemyndigheten på plats, under den tid
ett polisingripande eller en motsvarande åtgärd pågår, beslutar om utmätning.

Jag delar alltså inte myndigheternas uppfattning att polisen med stöd av förbuds-
meddelandet fick befogenhet att omhänderta kontanterna och kan sammanfatt-
ningsvis konstatera att omhändertagandet gjordes utan att det fanns lagstöd för det.
Även om ansvaret för förbudsmeddelandet som sådant ytterst är Kronofogdemyn-
dighetens, förtjänar polismyndigheten kritik för omhändertagandet av kontanterna.

Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter
Uppgifterna om att polisen i samband med husrannsakan i bilen påträffade 79 500
kronor i kontanter var sekretessbelagda enligt 35 kap. 1 § första stycket OSL (jfr
JO 2013/14 s. 230, dnr 2187-2012). JO har i det beslutet ansett att uppgifter som i
och för sig är sekretessbelagda enligt den nyssnämnda bestämmelsen kan lämnas
till Kronofogdemyndigheten med stöd av generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL.
Detta får dock inte ske rutinmässigt utan måste föregås av en verklig intresse-
avvägning i det enskilda fallet.

Som polismyndigheten redovisat har myndigheten i ett generellt beslut (Distansut-
mätning hos Kronofogdemyndigheten, meddelat den 28 november 2011, dnr AA-
102-12907/11) angett att själva åtgärden att lämna ut sekretessbelagd information
till Kronofogdemyndigheten ska meddelas skriftligen och diarieföras i myndig-
hetens A-diarium. Från kontroll- och rättssäkerhetssynpunkt bör dokumentationen
                                                            Dnr 584-2013, 666-2013   Sid 10 (10)




dessutom, även om det saknas uttryckliga författningsreglerade krav på denna, vara
mer fullständig. Enligt min uppfattning bör det utöver uppgiften om att sekretess-
belagd information har lämnats, framgå av dokumentationen såväl vilka uppgifter
som har lämnats ut som vem som har beslutat om utlämnandet och vilka omstän-
digheter som har beaktats vid den intresseavvägning som ska göras.

Förhållandena i det nu aktuella ärendet ger mig anledning att framhålla att upp-
gifter som polisen lämnar till Kronofogdemyndigheten självklart måste vara
korrekta och fullständiga. För att undvika att beslut fattas på ett bristfälligt under-
lag är det viktigt att de uppgifter polisen lämnar – efter att ha gjort en noggrann
sekretessprövning och intresseavvägning – är tillräckligt utförliga och innefattar
det som kan vara relevant för den bedömning Kronofogdemyndigheten ska göra.
Utredningen tyder på att de uppgifter som har lämnats i det här aktuella fallet har
varit bristfälliga och att Kronofogdemyndigheten inte fått del av uppgiften att
kontanterna hittades i AA:s väska. Det har dock inte varit möjligt att kontrollera
den saken eftersom polismyndigheten inte särskilt dokumenterade uppgiftsläm-
nandet eller de omständigheter som låg till grund för denna åtgärd. Omständig-
heterna kring uppgiftslämnandet har inte heller blivit närmare klarlagda genom
utredningen hos JO.

Sammanfattningsvis har polismyndigheten i detta fall alltså varken dokumenterat
eller i efterhand kunnat visa vilka närmare uppgifter som lämnades till Kronofog-
demyndigheten, eller att uppgiftslämnandet föregicks av en sådan verklig intresse-
avvägning som generalklausulen kräver. Polismyndigheten ska därför kritiseras
även i denna del.
