# Anmälan mot Finansinspektionen om ett inlägg som publicerades på myndighetens twitterkonto

JO 2019-11-06 dnr 5866-2018

BESLUT
                                                                           Datum                     Dnr                     Sid
                                                                           2019-11-06                5866-2018              1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Anmälan mot Finansinspektionen om ett inlägg som publicerades på
                        myndighetens twitterkonto


                          Beslutet i korthet: En tjänsteman vid Finansinspektionen publicerade av misstag ett
                          inlägg med negativa åsikter om vissa politiska partier på myndighetens officiella
                          twitterkonto. Inlägget raderades efter ett par minuter. Därefter klargjorde Finans-
                          inspektionen offentligt att myndigheten inte stod bakom inlägget.
                          Enligt chefsJO står det klart att de politiska åsikter som kom till uttryck i twitterinlägget
                          inte uppfyller regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet samt att publi-
                          ceringen av inlägget skadade allmänhetens förtroende för myndigheten. ChefsJO
                          konstaterar dock att myndigheten inte har brustit i regeringsformens krav på saklighet
                          och opartiskhet, eftersom publiceringen inte var förenlig med myndighetens riktlinjer.
                          Eftersom den aktuella tjänstemannen har fått en skriftlig tillsägelse för bristande om-
                          döme har chefsJO inte funnit anledning att ytterligare kommentera tjänstemannens
                          agerande.
                          I beslutet uttalar sig chefsJO även mer allmänt om myndigheters aktiviteter i sociala
                          medier. ChefsJO noterar att myndigheter i allt större utsträckning är aktiva i sociala
                          medier och genom sådana kan uppnå en snabbare och bredare spridning av infor-
                          mation till allmänheten. Möjligheten att snabbt sprida information är dock förenad med
                          ett stort ansvar, bl.a. för att informationen uppfyller kraven på saklighet och opartisk-
                          het. Enligt chefsJO bör en myndighet som använder eller överväger att använda ett
                          socialt medium noga överväga vilka risker det medför samt vilka åtgärder och rutiner
                          som krävs för att minimera riskerna.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 1 september 2018 framförde AA klagomål
                        mot Finansinspektionen. Han anförde i huvudsak följande:

                        Den 23 augusti 2018 publicerade Finansinspektionen ett inlägg på Twitter med
                        negativa åsikter om vissa politiska partier. Inlägget togs sedan bort. En statlig
                        myndighet får inte uttrycka åsikter om politiska partier. Finansinspektionen har
                        genom inlägget brustit i saklighet och opartiskhet. Om myndigheten gör
                        gällande att en enskild tjänsteman skrivit inlägget för privat del har tjänste-
                        mannen utnyttjat myndigheten för att sprida egna åsikter eller propaganda.
                        Tjänstemannen har i sådana fall åsidosatt sina skyldigheter enligt anställnings-




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                       Dnr 5866-2018         Sid 2 (5)




avtalet och missbrukat tillgången till sin dator. I anmälan hänvisades till
internetlänkar till det aktuella twitterinlägget.

Utredning
JO begärde att Finansinspektionen skulle yttra sig över uppgifterna i anmälan. I
sitt remissvar anförde myndigheten i huvudsak följande:

      Tillämpliga regler
      Av 1 kap. 9 § regeringsformen framgår att domstolar samt förvaltningsmyndig-
      heter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska
      beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

      Händelsen
      Den 23 augusti 2018, ca kl. 10.40, publicerades ett inlägg på Finansinspek-
      tionens twitterkonto med det innehåll som anmälaren angett. Inlägget togs bort
      ett par minuter efter att det publicerats. Ungefär 10 minuter senare angav Finans-
      inspektionen, som svar på två kommentarer om inlägget, att inlägget inte varit
      tänkt att publiceras på myndighetens konto. På morgonen den 24 augusti publi-
      cerade Finansinspektionen även följande meddelande på myndighetens
      twitterkonto:
          FI är en myndighet med uppdrag att övervaka finansmarknaden. Vi är inte en
          politisk organisation och vi driver inte politiska frågor. Den tweet med
          politiskt innehåll som felaktigt publicerades under torsdagen är inget som FI
          står bakom.
      Efter händelsen upprättades en incidentrapport och en internutredning inleddes
      för att närmare utreda vad som hänt. Internutredningen visar att det aktuella
      inlägget inte var avsett att publiceras på Finansinspektionens twitterkonto utan
      på ett privat konto i ett annat socialt medium. Av utredningen framgår också att
      publiceringen på myndighetens konto var ett misstag, och att tjänstemannens
      avsikt inte var att på detta sätt sprida sina egna politiska åsikter i Finansinspek-
      tionens namn. Eftersom tjänstemannen ansågs ha brustit i sitt omdöme tilldelades
      denne dock en tillsägelse som finns sparad i personalakten.
      Efter den felaktiga publiceringen av twitterinlägget var det flera personer som
      begärde att Finansinspektionen skulle lämna ut namnet på den person som
      publicerat inlägget. Finansinspektionen bedömde dock att den uppgiften
      omfattades av sekretess enligt 39 kap. 3 § första stycket offentlighets- och
      sekretesslagen (2009:400), eftersom det fanns anledning att anta att den aktuella
      tjänstemannen eller någon närstående till denne skulle lida allvarligt men om
      uppgiften lämnades ut. Skadebedömningen grundades på att den felaktiga
      publiceringen ledde till många upprörda kommentarer på bland annat twitter,
      varav några kunde uppfattas som hotfulla. En person överklagade Finansinspek-
      tionens beslut. Kammarrätten avvisade överklagandet med hänvisning till att det
      var fråga om en begäran om utlämnande av uppgift och att ett beslut om att inte
      lämna ut en sådan uppgift inte är överklagbart (Kammarrättens i Stockholm
      beslut den 24 september 2018 i mål nr 7071-18).

      Finansinspektionens syn på händelsen
      Det aktuella inlägget publicerades inte för Finansinspektionens räkning och ger
      inte uttryck för myndighetens åsikt. Finansinspektionen har så snart misstaget
      uppdagats tagit bort inlägget och därefter offentligt klargjort att myndigheten
      inte står bakom inlägget. Enligt myndigheten framgår det dessutom redan av
      twitterinläggets lydelse att det inte rör sig om en kommunikation från Finans-
      inspektionen utan från en privatperson. Den tjänsteman som publicerade inlägget
      hade inte för avsikt att utnyttja myndighetens twitterkonto för att sprida sina
      egna politiska åsikter, utan publiceringen skedde av misstag. Finansinspektionen
                                                                      Dnr 5866-2018         Sid 3 (5)




      anser sammantaget att myndigheten inte brustit i de krav på saklighet och
      opartiskhet som anges i regeringsformen genom den felaktiga publiceringen.
      Händelsen har dock föranlett Finansinspektionen att se över myndighetens
      interna styrdokument för att i möjligaste mån förhindra att liknande misstag kan
      göras framöver. Av Finansinspektionens regler och riktlinjer för användning av
      it-utrustning, internet, e-post och telefoni, framgick redan före händelsen att all
      utrustning som tillhandahålls i samband med tjänst hos myndigheten är till för att
      utföra arbetsuppgifter, men att utrustningen får användas i begränsad omfattning
      för privat bruk om det inte inkräktar på arbetet eller på annat sätt skadar myndig-
      heten. Finansinspektionen har efter händelsen förtydligat myndighetens riktlinjer
      för användandet av sociala medier i tjänsten så att det uttryckligen anges att den
      som har möjlighet att logga in på Finansinspektionens konton i sociala medier
      inte får vara inloggad på ett privat konto i något socialt medium på sin arbets-
      dator. Undantaget är LinkedIn där inloggning på privat konto alltid krävs för att
      inlägg över huvud taget ska kunna göras. I riktlinjerna anges numera även att
      inloggning på Finansinspektionens konton i sociala medier alltid bör ske på en
      arbetsdator.

AA – som fick möjlighet att kommentera remissvaret – anförde i huvudsak att
innehållet i twitterinlägget var ägnat att undergräva allmänhetens förtroende för
Finansinspektionen även om det publicerades av misstag.

JO tog därefter del av vissa handlingar från Finansinspektionen, bl.a. den intern-
utredning som nämns i remissvaret, tillsägelsen och myndighetens riktlinjer för
användandet av sociala medier i tjänsten daterade den 4 december 2018.

Bedömning
Rättslig reglering m.m.
Som framgår av remissvaret ska en myndighet enligt 1 kap. 9 § regeringsformen
iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. JO har tidigare uttalat att den
information som en myndighet tillhandahåller allmänheten – exempelvis på en
webbplats – omfattas av regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet (se
JO 2010/11 s. 616 och 2014/15 s. 137). Det innebär bl.a. att uppgifter som läm-
nas ska vara korrekta till såväl innehåll som form, att de ska baseras på hållfast
underlag och att det ska vara sakligt motiverat för myndigheten att ge spridning
åt uppgifterna. Kravet på opartiskhet innebär bl.a. att informationen ska vara
allsidig och objektiv. I det avseendet ska särskilt beaktas att bestämmelsen inte
bara omfattar hur en sak rent faktiskt handläggs eller vilka verkliga skäl som
ligger bakom ett handlande från myndigheten, utan även hur agerandet upp-
fattas är av betydelse. Redan risken för att andra kan uppfatta att saklighet och
opartiskhet inte iakttas är tillräckligt för att agerandet kan anses strida mot
grundlagens krav.

Den aktuella händelsen
Det har kommit fram att en enskild tjänsteman vid Finansinspektionen av miss-
tag publicerade ett inlägg med negativa åsikter om vissa politiska partier på
myndighetens officiella twitterkonto. Vidare har det kommit fram att inlägget
raderades efter ett par minuter och att Finansinspektionen därefter offentligt
klargjorde att myndigheten inte stod bakom inlägget.
                                                                    Dnr 5866-2018       Sid 4 (5)




Som framgår av remissvaret angavs, i Finansinspektionens riktlinjer för använd-
ning av it-utrustning och internet m.m., vid tidpunkten för publiceringen av
inlägget att utrustningen får användas i begränsad omfattning för privat bruk om
det inte inkräktar på arbetet eller på annat sätt skadar myndigheten. Det står
enligt min mening klart att de politiska åsikter som kom till uttryck i twitterin-
lägget inte uppfyller regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet samt
att publiceringen av inlägget var ägnat att skada allmänhetens förtroende för
Finansinspektionen. Sådana skadliga verkningar uppkom också i praktiken
eftersom inlägget fick en relativt stor spridning.

Det har kommit fram att Finansinspektionen gett den aktuella tjänstemannen en
skriftlig tillsägelse för bristande omdöme med anledning av det inträffade. Jag
finner därför inte anledning att ytterligare kommentera tjänstemannens
agerande.

Eftersom det redan vid tidpunkten för publiceringen framgick av Finansinspek-
tionens riktlinjer att internet m.m. inte får användas på ett sådant sätt att det
skadar myndigheten, har Finansinspektionen inte agerat eller underlåtit att agera
på ett sådant sätt att myndigheten brustit i regeringsformens krav på saklighet
och opartiskhet. Jag kan även konstatera att de riktlinjer som myndigheten tagit
fram till följd av det inträffade kan förväntas minska risken för att liknande
incidenter inträffar i framtiden. Jag är dock tveksam till riktlinjerna i den del det
anges att inloggning på myndighetens konto i sociala medier alltid bör ske från
en arbetsdator. Eftersom inloggning på en myndighets konton i sociala medier
med hjälp av t.ex. en privat mobiltelefon sannolikt medför större risker, rekom-
menderar jag Finansinspektionen att överväga om myndighetens riktlinjer
behöver skärpas ytterligare.

Allmänt om myndigheter i sociala medier
Jag har noterat att myndigheter i allt större utsträckning är aktiva i sociala
medier och att sådana i många fall fungerar som officiella verktyg. Genom
sociala medier kan myndigheter många gånger uppnå en snabbare och bredare
spridning av information till allmänheten. Möjligheten att snabbt sprida infor-
mation är dock även förenad med ett stort ansvar, bl.a. för att informationen
uppfyller kraven på saklighet och opartiskhet. En myndighet som använder eller
överväger att använda ett socialt medium bör därför noga överväga vilka risker
det medför samt vilka åtgärder och rutiner som krävs för att minimera riskerna.
Det kan t.ex. handla om att begränsa vilka medarbetare som har tillgång till
myndighetens användarkonton och från vilken teknisk utrustning information
får spridas.
                    Dnr 5866-2018   Sid 5 (5)




Ärendet avslutas.
