# Anmälan mot polismyndigheterna i Kronobergs län och Stockholms län angående inlägg på Facebook

JO 2013-11-21 dnr 5875-2012

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2013-11-21               5875-2012              1 (9)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Anmälan mot polismyndigheterna i Kronobergs län och Stockholms län
                        angående inlägg på Facebook


                          Beslutet i korthet: JO har granskat ett antal inlägg som gjorts på polisens konton på
                          Facebook. Inläggen har i och för sig relevans för ändamålet med polisens deltagande i
                          sociala medier; de har ett brottsförebyggande budskap eller informerar om polisens
                          arbete. Flera av inläggen har dock ett innehåll som gör att sakligheten kan ifrågasättas.
                          De präglas bitvis av en raljerande ton som är mindre lämplig för den som företräder
                          polisen. Det kan även diskuteras i vilken utsträckning beskrivningar av människor i en
                          utsatt situation överhuvudtaget lämpar sig för polisens inlägg på sociala medier. Vidare
                          bör utgångspunkten vara att man som företrädare för polisen i sociala medier är
                          återhållsam med att uttrycka personliga känslor inför sina arbetsuppgifter.
                          I beslutet konstateras att det finns ett regelverk för polisens deltagande i sociala medier
                          som, om det efterföljs, bör vara tillräckligt för att det inte ska förekomma publiceringar
                          som riskerar att äventyra tilltron till polisens saklighet och opartiskhet eller i övrigt är
                          olämpliga.

## Bakgrund

Polisens användning av sociala medier har ökat väsentligt under senare år. På
                        Facebook och Twitter finns för närvarande cirka hundra konton registrerade av
                        polisen. Kontona administreras vanligtvis lokalt av exempelvis ett närpolisområde
                        eller en ungdomsgrupp inom en polismyndighet. Sammanlagt följer cirka 360 000
                        personer polisens sidor på Facebook och Twitter.

                        I Rikspolisstyrelsens handledning för polisen i sociala medier anges att de
                        övergripande syftena med polisens närvaro i sociala medier är följande.

                                  -   Ökad dialog – vara synlig och tillgänglig där många människor är.
                                  -   Dela brottsförebyggande information och tips för att minska
                                      brottsligheten.
                                  -   Berätta om polisens arbete för att öka tryggheten.
                                  -   Nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott.

## Anmälan

AA och BB framförde i en anmälan till JO kritik mot ett antal inlägg som polisen
                        hade publicerat på Facebook. De anförde att vissa av polisens sidor på Facebook


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                      Dnr 5875-2012     Sid 2 (9)




inte levde upp till regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet, utan snarare
var ett forum för politiska yttringar och hån mot medborgarna.

AA och BB återgav följande inlägg som hade publicerats av närpolisområde
Växjö/Alvesta (Polismyndigheten i Kronobergs län).

      Den 1 december 2011 – Ibland måste man skratta! Bilden är ett bra exempel av hur
      man INTE ska pynta sin bil. Man måste ha bra sikt när man kör bil. Jag tror
      förarens favorit tv-program är ”pimp My ride”. Tagen på en trafikkontroll i Växjö.
      //CC. (Enligt anmälan fanns vid inlägget en bild där man tydligt kunde se bilens
      interiör, vilket gjorde att ägaren av bilen lätt kunde identifieras.)
      Den 28 december 2011 – I BLAND ÄR DET INTE LÄTT!!
      I går hittade vi en ung tjej på cykelvägen vid Österleden i Växjö. Hon hade skurit sig
      själv med ett rakblad i armvecket. Det fanns mycket blod och hon var inte särskilt
      samarbetsvillig. Hon hade rakbladet i handen och försökte även sparka oss. Vi
      lyckades hålla fast henne, ta bort rakbladet och stoppa blödningen i väntan på
      ambulansen. Tjejen är nu omhändertagen och förhoppningsvis kommer hon att få
      hjälpen som hon behöver. Tack till ambulanspersonalen som var mycket proffsig och
      tog väl hand om henne. //CC
      Den 15 augusti 2012 – Fel sida av fyllecellsdörren!!
      De allra flesta personer som vi omhändertar för LOB ”lag om omhändertagande av
      berusade personer” har problem med alkohol. Tyvärr är det väldigt få som vill
      erkänna det. Det är inte sällan som vi blir utsatta för våld eller hotade när vi
      omhändertar fulla personer. Om du vaknar en lördagsmorgon och ser fel sida av
      fyllecellsdörren, eller om du känner igen bilden, är det kanske dags att se över dina
      alkoholvanor. Det är inte bara din hälsa som du riskerar, ditt körkort står på spel
      och tjejen som du försökte ragga inne på krogen har förmodligen åkt med den fula
      killen som inte kunde sjunga lika bra som dig! Om du tar det lugnt med alkoholen
      kan vi lova dig att kvällen kommer att bli lugnare för oss och MYCKET trevligare
      för dig. //CC (Inlägget avslutades med information om olika möjligheter till vård vid
      alkoholmissbruk.)
      Den 25 oktober 2012 – Utsättning kl. 05.00, polisen skall biträda Migrationsverket i
      ett utvisningsärende. En familj med små barn. En uppgift som polisen har, men det
      skär i hjärtat ändå. //DD
      Den 27 oktober 2012 – HEMNES vitrinskåp från IKEA=1795 kr
      HEMNES vitrinskåp från IKEA+böter som du får när paketet, som du inte bundit
      fast, flyger av släpet och nästan träffar min polisbil som kör bakom dig=3290 kr.
      HEMNES vitrinskåp från IKEA+böter som du får när paketet flyger av släpet och
      nästan träffar min polisbil som kör bakom dig+att du skäller på mig för att jag
      skriver böter till dig för att DU inte har bundit fast DIN
      last=fortfarande 3290 kr – jag bjuder på utskällningen! //CC
AA och BB återgav även följande inlägg som hade publicerats av närpolisområde
Upplands Väsby (Polismyndigheten i Stockholms län) den 20 oktober 2012.

      En patrull har under natten befunnit sig och bedrivit närpolisarbete i Upplands
      Väsby. Ett roligt arbetspass där vi både hunnit med att prata med många ungdomar
      samt fotpatrullerat kring centrum och Dragonvägen/Arkadstigen. Mot slutet kunde
      vi tack vare goda polisnäsor och lokalkännedom genomföra en husrannsakan som
      resulterade i <100 gram beslagtagen cannabis ämnat för försäljning. På bilden syns
      förutom den portionsförpackade narkotikan även typiska tillbehör i sammanhanget
      såsom en våg, grinder, pipa, kontanter samt mobiltelefoner. Problemet med
      cannabis är tyvärr relativt vanligt och som polis får man ofta se baksidan av
      drogen. Det brukar sluta med att man sitter i en ostädad etta på socialbidrag, röker
      cannabis och tittar på Simpsons dagarna i ända och sällan får för sig att
                                                                         Dnr 5875-2012     Sid 3 (9)




      åstadkomma något konstruktivt. Don´t do drugs mmmkaaay! /Din närpolis i natten
      (Vid inlägget fanns en bild på bl.a. påsar med någon form av torkad växt.)

Utredning
Rikspolisstyrelsen anmodades att yttra sig samt även inhämta upplysningar från
polismyndigheterna i Kronobergs län och Stockholms län.

Rikspolisstyrelsen
Rikspolisstyrelsen (rikspolischefen EE) anförde i sitt yttrande följande angående
polisens användning av sociala medier.

      Det övergripande syftet med Polisens närvaro i sociala medier är att leva upp till
      uppdraget att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Genom sin
      närvaro i dessa medier blir Polisen synlig och tillgänglig i ett forum där många
      människor vistas och kan på så sätt nå andra målgrupper. Många ungdomar följer
      Polisens sidor och ett viktigt skäl till Polisens närvaro i sociala medier är att komma
      i kontakt med dem.
      Polisen kan genom sociala medier nå ut med information på ett effektivt sätt, t.ex. att
      Polisen söker tips, information om Polisens arbete och brottsförebyggande
      information. Sociala medier gör det också möjligt att snabbt nå stora grupper med
      information t.ex. i samband med en kris.
      –––
      Innan användningen av sociala medier blev ett mer officiellt verktyg i Polisens
      arbete gjordes en förstudie […]. Utifrån vad som framkom i förstudien har Riks-
      polisstyrelsen gett ut en handledning, Polisen i sociala medier […]. Handledningen
      behandlar bl.a. organisatoriska, juridiska och etiska frågor och innehåller konkreta
      råd och tips för Polisens närvaro i sociala medier. Handledningen syftar bl.a. till att
      säkerställa att Polisen uppfattas som en enhetlig och tydlig avsändare i sociala
      medier och att rättsliga krav följs. Handledningen uppdateras kontinuerligt.
      Rikspolisstyrelsen har sedan i maj 2011 anordnat tre seminarier om Polisen i sociala
      medier. Många av de poliser som gör inlägg på Polisens sidor har deltagit vid något
      av dessa seminarier.
      Utgångspunkten är att respektive polismyndighet fattar beslut om närvaro i sociala
      medier och ansvarar för de kanaler som upprättas. När Polisen närvarar i sociala
      medier ska det enligt Rikspolisstyrelsens handledning vara klart vem som uttalar sig
      för myndighetens räkning och vilka ramarna är. De befattningshavare som
      kommunicerar på Polisens sociala mediekanaler ska ha fått detta uppdrag från sin
      polismyndighet.
Polismyndigheten i Kronobergs län
Polismyndigheten i Kronobergs län (länspolismästaren FF) redogjorde
inledningsvis i sitt yttrande för myndighetens arbete med sociala medier. Därvid
framkom bl.a. att de medarbetare som hade i uppdrag att skriva inlägg hade
genomgått utbildning om de regler och riktlinjer som gäller för polisens medverkan
på Facebook. Vidare upplystes att myndigheten hade som rutin att inlägg
signerades med författarens, dvs. den Facebookutbildade polisens, namn. Detta
ansågs vara en framgångsfaktor i arbetet med Facebook då det skapade en bättre
och mer personlig relation till läsarna. Ett flertal brott hade enligt myndigheten
klarats upp tack vare närvaron på Facebook. När det gällde de aktuella inläggen
hänvisades till vad respektive befattningshavare hade anfört.
                                                                   Dnr 5875-2012   Sid 4 (9)




Polisinspektören CC redogjorde för bakgrunden till sina inlägg och vilka
överväganden han hade gjort inför publiceringarna, varvid bl.a. följande framkom.

Inlägget den 1 december 2011 om den ”pyntade” bilen avsåg en taxibil i vilken det
hängde åtskilliga föremål på insidan av framrutan. På bilden kunde man varken
identifiera förare eller bil. Syftet med inlägget var att upplysa om att man bör ha
bra sikt när man kör bil.

Beträffande inlägget den 28 december 2011 om den unga kvinnan som hade skurit
sig själv, anförde CC att han observerat att det fanns ett antal åskådare till
händelsen. Han hade uppfattat dessa som chockade över att kvinnan blödde ymnigt
och att polisen ingrep med visst våld. Med inlägget avsåg han att förklara
anledningen till polisens agerande samt att kvinnan blev väl omhändertagen av
polis- och ambulanspersonal.

När det gällde inlägget den 15 augusti 2012 om alkoholkonsumtion, var syftet att
informera om att personer med alkoholproblem var ett bekymmer för polisen samt
att uppmana dessa att söka vård. CC hade skrivit inlägget på ett lättsamt sätt för att
intressera allmänheten och på så vis få stor spridning av budskapet. Avsikten var
inte att håna eller nedvärdera personer med alkoholproblem.

Syftet med inlägget den 27 oktober 2012 om vitrinskåpet på biltaket var att
påminna allmänheten om att det är viktigt att säkra sin last. Händelsen som
återgavs inträffade år 2005 och varken förare eller bil kunde identifieras genom
inlägget.

CC anförde avslutningsvis att han genom sina inlägg avsåg att nå ut med ett
budskap samt att han skrev på ett informellt och lättsamt sätt för att få ökad
spridning. Han övervägde kontinuerligt vilken information han lämnade ut och på
vilket sätt han skrev. Därvid sökte han vägledning bl.a. hos myndighetens
informationsenhet. CC angav även att han inte hade mottagit några klagomål från
personer som hade varit inblandade i de händelser som han hade skrivit om på
Facebook.

Polisinspektören DD anförde angående sitt inlägg den 25 oktober 2012, om
polisens biträde vid utvisning av en barnfamilj, att hennes uppgift som
”Facebookpolis” var att upplysa om polisens arbetsuppgifter. Att hon ibland
uttryckte känslor i inläggen ansåg hon vara förenligt med de direktiv och den
utbildning hon hade fått.

Polismyndigheten anförde i sin bedömning att myndigheten hade kontinuerlig
övervakning på sina konton på Facebook och om något av de nu aktuella inläggen
inte hade stått i överensstämmelse med den handledning som förelåg på området
hade detta tagits bort.
                                                                     Dnr 5875-2012    Sid 5 (9)




Polismyndigheten i Stockholms län
Polismyndigheten i Stockholms län (biträdande länspolismästaren Ulf Johansson)
redogjorde inledningsvis i sitt yttrande för myndighetens arbete med sociala
medier. Därvid framkom bl.a. att myndigheten, utöver Rikspolisstyrelsens
handledning, hade upprättat egna rutiner för närvaron i sociala medier. Dessa utgår
från de lärdomar som har gjorts om hur och om vad man bör skriva i sociala
medier. Som exempel på viktiga punkter i rutinerna angavs att personuppgiftslagen
ska följas, att enskilda personer inte ska hängas ut och att man inte ska föra fram
personliga åsikter samt att man ska använda sig av ett vårdat och enkelt språk. När
det gäller användandet av humor i inläggen anges i rutinerna att det i och för sig
kan vara bra för att göra det mer intressant för läsaren men att man ska vara väldigt
försiktig så att det inte missuppfattas. Dessa rutiner var emellertid inte framtagna
vid tidpunkten för det nu aktuella inlägget om konsekvenserna av cannabisbruk.
Vidare upplystes att myndigheten har en särskild samordnare för sociala medier
som aktivt arbetar med frågorna i syfte att åstadkomma en myndighetsgemensam
syn på vad som är lämpligt att publicera.

När det gällde inlägget om cannabis anförde polismyndigheten att när polisen
uttalar sig negativt om narkotikabruk ska det ses som ett led i brottsbekämpningen
mot narkotika. Det var enligt myndigheten tydligt att de berörda polismännens
avsikt var att på ett humoristiskt sätt förmedla en bild av sambandet mellan
narkotikamissbruk och sociala problem. Avsikten var således varken att redovisa
konkreta faktauppgifter eller att håna medborgare. Myndigheten konstaterade
emellertid att det var en svår balansgång att använda humor eftersom det finns en
risk att det missuppfattas. Ur detta perspektiv ansågs den sista delen av inlägget,
om problemen med cannabis, vara olyckligt formulerad.

Sammanfattningsvis anfördes att myndighetens deltagande i sociala medier skedde
i överensstämmelse med gällande lagstiftning och att erforderligt internt regelverk
fanns framtaget för verksamheten.

Rikspolisstyrelsens bedömning
Rikspolisstyrelsen anförde i sin bedömning att det inte hade röjts några
sekretessbelagda uppgifter i de aktuella inläggen och att någon enskild inte hade
hanterats eller bemötts på ett osakligt eller partiskt sätt. Inläggen stred inte heller på
annat sätt mot någon författning. Polismyndigheterna bedömdes inte ha agerat
utanför sina uppdrag eftersom samtliga inlägg anknöt till ett verksamhetsområde
som ankommer på polisen, t.ex. att förebygga brott, ingripa mot brott eller att
lämna allmänheten skydd. Även om några av inläggen kunde anses gå utöver vad
som var nödvändigt för att framföra ett brottsförebyggande budskap eller beskriva
polisens arbete innebar detta inte att de stred mot kraven på saklighet och
opartiskhet.

När det gällde frågan om inläggen var olämpliga anförde Rikspolisstyrelsen att de
inte innehöll uttalanden som innebar att någon enskild hade kränkts eller hånats
samt inte heller var felaktiga, nedlåtande, respektlösa, ironiska eller liknande. I
                                                                   Dnr 5875-2012    Sid 6 (9)




likhet med Polismyndigheten i Stockholms län ansågs emellertid inlägget om
problemen med cannabis vara olyckligt formulerat då det skulle kunna
missuppfattas vara nedvärderande. Såvitt avsåg vad som var lämpligt i övrigt,
avseende t.ex. humor, personlighet och känslor, avstod styrelsen från att avge en
bedömning.

Till yttrandet bifogades bl.a. Rikspolisstyrelsens handledning, Polisen i sociala
medier (version 2.1, den 13 september 2012), samt Polismyndighetens i
Stockholms län hanteringsregler för sociala medier och rutin för närvaron i sociala
medier.

AA och BB yttrade sig över vad polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen hade
anfört. De vidhöll i huvudsak vad de hade framfört tidigare och utvecklade sin
argumentation. De anförde bl.a. att det inte var lämpligt att polisen genom alltför
personliga eller humoristiska inlägg beskrev situationer där tvångsmedel eller våld
hade använts. Dessutom menade anmälarna att effekten av det brottsförebyggande
arbetet genom sociala medier kunde ifrågasättas. Sammantaget ansåg de att
samtliga de nu aktuella inläggen avvek markant från vad man borde kunna förvänta
sig av polisanställda. AA och BB återgav även bl.a. ytterligare ett inlägg som hade
gjorts av närpolisområde Växjö/Alvesta (se JO:s ärende 1916-2013).

Rättslig reglering m.m.
Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer att myndigheter i sin verksamhet ska beakta
allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Reglerna om saklighet
och opartiskhet överlappar i viss mån varandra. Saklighetskravet innefattar dock
annat och mer än vad kraven på likabehandling och opartiskhet medför, t.ex. vad
gäller bemötande, formuleringar och förmåga att hålla sig till den sakfråga som
myndigheten vanligen har att avgöra visavi den enskilde. (Se Bull och Sterzel,
Regeringsformen – en kommentar, 2013, s. 58.)

JO har tidigare uttalat att den information som en myndighet tillhandahåller
allmänheten, exempelvis på en webbplats, omfattas av regeringsformens krav på
saklighet och opartiskhet. Detta innebär bl.a. att uppgifter som lämnas ska vara
korrekta till såväl innehåll som form, att de ska baseras på hållfast underlag och att
det ska vara sakligt motiverat för myndigheten att ge spridning åt uppgifterna.
Kravet på opartiskhet innebär bl.a. att informationen ska vara allsidig och objektiv.
(Se JO 2010/11 s. 616, dnr 4935-2009.)

I 4 kap. 1 § polisförordningen (1998:1558) anges att anställda inom polisen ska
uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning; de ska uppträda hövligt,
hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som
kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.

Även Rikspolisstyrelsen handledning för polisen i sociala medier behandlar
frågorna om attityd och bemötande (avsnitt 8.4). I handledningen anges bl.a. att
man ska tänka på att använda en mänsklig ton som visar på ödmjukhet och respekt.
                                                                   Dnr 5875-2012   Sid 7 (9)




Vidare sägs att man ska undvika ironi samt inte heller uttrycka sig på ett sätt som
kan uppfattas som nedlåtande eller ha en attityd som kan uppfattas som stötande
eller överlägsen. Det anges även att man ska var försiktig med humor, då detta är
något högst personligt som lätt kan missuppfattas. De inlägg som görs bör vara
kopplade till syftet med närvaron i sociala medier och man ska tänka på att
förmedla fakta och inte åsikter.

När det gäller omnämnande av personer i inlägg anger Rikspolisstyrelsens
handledning (avsnitt 8.5) att information som kan riskera brottsoffers eller
brottsmisstänktas integritet och säkerhet inte får publiceras. Inte heller får
information som gör att läsaren kan identifiera en enskild individ läggas ut.

Polismyndigheten i Stockholms län fastställde den 26 november 2012 rutiner för
närvaron i sociala medier. I rutinerna har man delat in inlägg i olika färger
beroende på innehåll och vilka regler som gäller för publicering. En godkänd
administratör får självständigt publicera så kallade gröna inlägg, vilka t.ex. kan
avse information om trafikkontroller och brottsförebyggande åtgärder. Inlägg som
innehåller t.ex. humor eller specifikation av platser eller personliga reflektioner, så
kallade gula- [minus] inlägg, får endast publiceras efter diskussion med minst en
annan godkänd administratör. Så kallade gula+ [plus] inlägg, vilka t.ex. kan avse
hanteringen av psykiskt sjuka, våldtäkter och andra grova brott samt pågående
förundersökningar, får endast publiceras efter godkännande av ägaren av kanalen
(dvs. en person i chefsställning). Inlägg som innehåller t.ex. kritik av personer,
svordomar, polisjargong, information om dödsolyckor eller pågående självmord
eller enskildas sociala och psykiska status, så kallade röda inlägg, ska undvikas och
får endast publiceras efter godkännande av länspolismästaren eller chefen för
avdelningen eller stabsenheten.

Bedömning
Utgångspunkter
Av utredningen har framkommit att polismyndigheter runt om i landet är mycket
aktiva i sociala medier och att dessa numera är officiella verktyg för polisen.
Utvecklingen har gått snabbt de senaste åren; användandet började under år 2011
och det finns nu cirka hundra konton registrerade, med en stor mängd följare. En
sådan utveckling medför naturligtvis en risk för att det, innan rutiner, handledning
och kontrollfunktioner har etablerats, sker misstag och att det görs mindre
genomtänkta eller olämpliga publiceringar.

Det finns enligt min mening inte skäl att ifrågasätta polisens närvaro i sociala
medier i sig. En självklar utgångspunkt är att den ska ske i enlighet med de
författningar som finns. Det får till exempel inte förekomma att sekretessbelagda
uppgifter lämnas ut och inte heller i övrigt att personer som varit föremål för
ingripanden kan identifieras. Polismyndigheterna måste naturligtvis också leva upp
till regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. I det avseendet ska särskilt
beaktas att bestämmelsen inte bara omfattar hur en sak rent faktiskt handläggs eller
vilka verkliga skäl som ligger bakom ett handlande från myndigheten utan även hur
                                                                     Dnr 5875-2012   Sid 8 (9)




agerandet uppfattas är av betydelse. Redan risken för att andra kan uppfatta att
saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräckligt för att agerandet kan anses strida
mot grundlagens krav. Även polisförordningens allmänna krav på hur anställda
inom polisen bör uppträda ska naturligtvis beaktas vid deltagandet i sociala medier.

Att uttryckssättet i de sociala medierna har en annan och mindre formell karaktär
än annan myndighetsinformation kan medföra en risk för att polisen inte uppfattas
som saklig och opartisk. Samtidigt är en av avsikterna med deltagandet i sociala
medier att lämna information på ett enkelt sätt samt att vara tillgänglig i ett forum
där många personer deltar och på så vis nå fler grupper av befolkningen. Det är
naturligt att tonen och uttryckssättet blir mer lättsamt och spontant än vad som
skulle vara fallet vid mer traditionell kommunikation. Detta är sannolikt också en
bidragande orsak till att det finns ett stort intresse för polisen i de sociala medierna.
Det är enligt min mening en vällovlig intention att försöka nå ut till en så stor del
av befolkningen som möjligt och att även intressera t.ex. ungdomar – som generellt
sett är mer aktiva i sociala medier – för polisens arbete. Strävan efter att få
genomslag får emellertid inte medföra att polisen åsidosätter kraven på saklighet
och opartiskhet, eller publicerar inlägg vars lämplighet av andra skäl kan
ifrågasättas.

De anmälda inläggen
Samtliga i ärendet granskade inlägg har relevans för ändamålet med polisens
närvaro i sociala medier; de har ett brottsförebyggande budskap eller informerar
om polisens arbete. De granskade inläggen har inte ett innehåll som gör att
polismyndigheternas opartiskhet sätts i fråga. Däremot har flera av inläggen ett
innehåll som gör att sakligheten kan ifrågasättas. De präglas bitvis av en raljerande
ton som är mindre lämplig för den som företräder polisen. Så är det med inläggen
av närpolisområde Växjö/Alvesta om alkoholkonsumtion, om den pyntade bilen
och det felaktigt lastade vitrinskåpet, liksom inlägget av närpolisområde Upplands
Väsby om följderna av cannabisbruk. Det sistnämnda inlägget har dessutom ett
anslag som kan uppfattas som nedlåtande.

Det finns inte beträffande något av inläggen skäl att tro att avsikten med inläggen
har varit att nedvärdera eller kränka människor. Det har uppgetts att syftet var att
på ett humoristiskt sätt informera och få fram ett brottsförebyggande budskap.
Under alla förhållanden har detta, enligt min mening, gått ut över sakligheten. Som
både Rikspolisstyrelsens handledning och Polismyndighetens i Stockholms län
rutiner anger bör försiktighet iakttas när det gäller användandet av humor då det
lätt kan missuppfattas. Den som skriver inläggen måste göra en avvägning mellan å
ena sidan att vara underhållande och därmed kanske få fler läsare, å andra sidan att
såsom företrädare för en myndighet förhålla sig saklig samt avhålla sig från
olämpliga formuleringar och uttryckssätt.

Invändningar kan i det avseendet även riktas mot rubriken på inlägget om den unga
kvinnan som skurit sig. Tonen i rubriken kan uppfattas som raljerande, vilket är
mindre lämpligt med tanke på innehållet i inlägget. Texten i inlägget har i sig en
                                                                       Dnr 5875-2012    Sid 9 (9)




respektfull ton och syftet med att göra inlägget är gott. Det kan dock ändå
diskuteras i vilken utsträckning beskrivningar av människor i en sådan utsatt
situation lämpar sig för polisens inlägg i sociala medier.

När det gäller inlägget om polisens biträde vid utvisning av en barnfamilj ger det
uttryck för att det ibland kan vara känslomässigt svårt att vara polis. Även om jag
inte har någon egentlig invändning mot innehållet i inlägget vill jag ändå framhålla
att utgångspunkten bör vara att man som företrädare för polisen i sociala medier är
återhållsam med att uttrycka personliga känslor inför sina arbetsuppgifter. I annat
fall riskerar man att komma i konflikt med kravet på saklighet och opartiskhet.

Avslutning
Av utredningen har framkommit att Rikspolisstyrelsen och de aktuella
polismyndigheterna arbetar aktivt med hur polisen uppfattas som avsändare i
sociala medier. De framstår som väl medvetna om de problem som kan uppstå. De
poliser som har i uppdrag att skriva i de sociala medierna är särskilt utbildade och
det finns en strävan inom polisen att få till stånd gemensamma normer för nivån på
inläggen. Rikspolisstyrelsens handledning om polisens närvaro i sociala medier ger
relativt heltäckande råd, men de är av naturliga skäl inte särskilt konkreta.
Polismyndigheten i Stockholms län har utifrån handledningen tagit fram egna
rutiner som i princip går ut på att, om ett inlägg inte är helt neutralt till sitt innehåll,
ska det före publicering diskuteras med en annan medarbetare eller godkännas av
en person i chefsställning. Ett sådant system ger goda förutsättningar för att en
kontroll av hur inlägg kan komma att uppfattas sker, och minska risken för
publicering av obetänksamma och förhastade inlägg.

Avslutningsvis kan det konstateras att det finns ett regelverk för polisens
deltagande i sociala medier som, om det efterföljs, bör vara tillräckligt för att det
inte ska förekomma publiceringar som riskerar att äventyra tilltron till polisens
saklighet och opartiskhet eller i övrigt är olämpliga.

Med dessa synpunkter avslutas ärendet.
