# Kritik mot Socialnämnden i Flens kommun för att nämnden inte frågade den enskilde om han ville ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen

JO 2020-02-11 dnr 5875-2018

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                    Sid
                                                                          2020-02-11               5875-2018             1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Socialnämnden i Flens kommun för att nämnden inte
                        frågade den enskilde om han ville ansöka om bistånd enligt
                        socialtjänstlagen


                          Beslutet i korthet: En man hade beviljats insatsen bostad med särskild service enligt
                          9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. Mannen
                          hade en förvaltare med uppdraget att bevaka rätt och sörja för person.
                          Vid flera tillfällen uppgav mannen för socialnämndens handläggare att han inte trivdes
                          på boendet, att han inte längre ville bo kvar där och att han önskade ett annat
                          boende. Vid andra tillfällen uttryckte mannen att han trivdes på boendet.
                          Insatser som ges med stöd av LSS förutsätter att den enskilde själv begär dem.
                          Mannens vilja att ta emot insatsen var således avgörande för om insatsen skulle
                          kvarstå. I beslutet uttrycker JO förståelse för att myndigheten i en situation som denna
                          försöker motivera den enskilde att fortsätta ta emot insatsen när denne är ambivalent
                          till insatsen. Handläggningen uppvisade respekt för mannens självbestämmande och
                          en god samverkan mellan honom, förvaltaren och nämnden.
                          En fråga som uppkom var om mannen vid sina upprepade kontakter med nämnden
                          kunde anses ha ansökt om bistånd eller uttryckt sig på ett sådant sätt att nämnden i
                          vart fall borde ha frågat honom om han ville ansöka om bistånd enligt
                          socialtjänstlagen (2001:453). JO anser att mannen hade uttryckt sig på ett sådant sätt
                          att handläggaren åtminstone borde ha frågat honom om han ville ansöka om bistånd.
                          Nämnden verkar ha varit av uppfattningen att det ankom på mannens förvaltare att
                          ansöka om bistånd. Oavsett förvaltaruppdragets utformning kan den enskilde i vissa
                          situationer tillerkännas viss självständighet. JO uttalar att insatser enligt
                          socialtjänstlagen är ett område inom vilket en enskild som regel bör tillerkännas viss
                          självständighet trots förekomsten av en förordnad förvaltare. Det var därför inte
                          tillräckligt att hänvisa honom till att kontakta förvaltaren för att med denne diskutera
                          frågan.
                          Genom att inte klarlägga om mannen ville ansöka om bistånd, brast nämnden i sin
                          handläggning.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot bl.a. Socialnämnden i Flens
                        kommun angående det boende han beviljats enligt lagen (1993:387) om stöd
                        och service för vissa funktionshindrade, LSS. Han anförde i huvudsak att han



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                         Dnr 5875-2018    Sid 2 (6)




bor på ett LSS-gruppboende och att han inte vill ha ett boende enligt LSS. Han
uppgav vidare att hans gode man inte ville skriva under blanketten för att
avsluta boendet och att han aldrig blivit informerad om att boendet var ett LSS-
boende.

Utredning
JO hämtade inledningsvis in handlingar i ärendet. JO remitterade därefter
anmälan och anmodade Socialnämnden i Flens kommun att yttra sig över vad
AA framförde om att han ville avsluta insatsen i form av ett LSS-boende.
Myndigheten anmodades även att särskilt redogöra för de åtgärder som vidtagits
med anledning av AA:s kontakter med nämndens handläggare, där han framfört
att han inte trivdes på boendet och att han önskade ett annat boende.
Socialnämnden uppgav i sitt remissvar i huvudsak följande (bilagor här
utelämnade):

## Sammanfattning

Socialnämnden anmodas yttra sig över vad som framförs i AA anmälan till JO i
      fråga om nämndens handläggning av den enskildes ärende och att hen vill
      avsluta sin pågående insats i form av LSS-boende. AA har haft insatser enligt
      LSS sedan 2012 och har i dagsläget beslut både om bostad med särskild service
      eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 § 9 p, samt daglig
      verksamhet enligt 9 § 10 p LSS.
      AA har vid olika tillfällen framfört till biståndshandläggare hos socialnämnden
      att hen inte trivs på LSS-boendet, men har även vid senare uppföljningsmöten
      uppgett att hen trivs på boendet och med den dagliga verksamheten. AA har fått
      information om att insatserna som hen beviljats är frivilliga.
      –––

## Bakgrund

AA har i dagsläget insatser i form av bostad med särskild service eller annan
      särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 § 9 p samt daglig verksamhet enligt
      9 § 10 p LSS. Båda besluten är verkställda för perioden 2017-09-01 till och med
      2019-09-30. […] AA har vidare förvaltare sedan 2013-10-13 med uppdraget att
      bevaka rätt och sörja för person. Senare har ytterligare en förvaltare tillkommit
      med uppdraget att förvalta AA egendom.
      Ett av målen för AA är att flytta till ett serviceboende enligt LSS i Flens
      kommun vilket framgår av både bifogade journalanteckningar och planering vid
      uppföljningsmöte.

      Redogörelse för socialförvaltningens handläggning av AA:s ärende
      –––
      AA har under perioden 2017-10-13 till och med 2019-01-14 vid fyra tillfällen,
      vilket framkommer av bifogade journalanteckningar, framfört att hen inte trivs i
      sitt nuvarande boende i form av LSS-bostad. Under denna period har
      handläggare haft möten/uppföljningar med AA och personal på boendet, liksom
      möten där även förvaltare har medverkat i syfte att vidare utreda detta.
      Kontakt med förvaltare har också tagits efter enskilda möten med AA. I samband
      med möten under denna period har AA emellertid uttryckt att hen trivs på
      boendet då hen lyckas hålla sig drogfri och läser in grundskolekompetens samt
      har en daglig verksamhet hen tycker om.
                                                                     Dnr 5875-2018        Sid 3 (6)




      På möte med syftet att följa upp LSS-insatserna 2019-03-14 där AA, båda
      förvaltarna, personal och anhöriga närvarade framkommer att AA är väl
      införstådd med att insatserna hen har är frivilliga. Detta är dock något som AA
      återkommande behöver påminnas om. AA är medveten om att AA har svårt att
      hyra egen lägenhet då AA inte beviljas skuldsanering.

      Myndighetens bedömning av handläggningen
      Handläggarens uppdrag och mål har varit att samverka med AA, förvaltarna,
      anhörig och personal på boendet sedan begäran om LSS insatser inkommit. Detta
      har också skett utifrån lyhördhet inför AA funktionsnedsättningar, egen
      målsättning och målbeskrivning avseende boende och arbete. AA har fått
      information om att insatserna är frivilliga och har även förklarat sig vara
      införstådd i detta. Nämnden ser en särskild svårighet i ärendet i och med AA:s
      skiftande förmåga att förstå innebörden av denna frivillighet och sitt eget behov
      av insatserna. Socialnämnden gör därför bedömningen att handläggningen har
      varit tillfredsställande såväl utifrån gällande lagkrav, som individens behov och
      målsättning.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Granskningens omfattning
AA har framfört ett flertal synpunkter på socialnämndens handläggning av hans
ärende och även missnöje mot andra myndigheters handläggning. Jag har valt
att granska anmälan endast i den del den avser nämndens hantering av AA:s
önskemål om att få byta till ett annat slags boende.

Bakgrund
AA har haft insatser enligt LSS sedan 2012. Han är förordnad två förvaltare,
den ena med uppdraget att bevaka rätt och sörja för person och den andra med
uppdraget att förvalta hans egendom. I februari 2017 begärde AA:s förvaltare,
med uppdrag att bevaka rätt och sörja för person, att AA skulle få insatsen
bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS. Socialnämnden beviljade AA
insatsen och erbjöd honom boende på Framnäs LSS-boende i Gnesta kommun i
väntan på möjligheten att flytta till en gruppbostad inom Flens kommun. AA
besökte boendet i april och dagen efter besöket meddelade förvaltaren nämnden
att AA tackade ja till boendet. Nämndens beslut att bevilja honom insatsen
gällde fr.o.m. den 1 september 2017 t.o.m. den 30 september 2019.

Utredningen
Den 13 oktober 2017 ringde AA till nämndens handläggare och berättade att
han inte trivdes med sitt boende på Framnäs. Handläggaren och AA kom då
överens om att AA skulle avvakta ett möte som skulle vara den 15 november
med handläggaren och att han under tiden skulle prata med enhetschefen på
Framnäs om sin situation.

Den 11 december 2017 skickade AA ett e-postmeddelande till handläggaren där
han igen uttryckte att han inte trivdes så bra på sitt boende och att han hittat ett
boende i Norrköping alternativt Göteborg som kunde ta emot honom.
Handläggaren ringde upp AA och vid samtalet hänvisade hon honom till hans
                                                                     Dnr 5875-2018      Sid 4 (6)




förvaltare och att en ansökan skulle göras via förvaltarna. AA uttryckte att han
själv ville kontakta dem.

Den 12 december 2017 kontaktade handläggaren AA:s förvaltare angående hans
önskan att byta boende. Förvaltaren beskrev att AA i perioder önskat byta både
boende och ort och att han som förvaltare inte avsåg att ansöka om annat
boende för AA Förvaltaren uppgav att han var mycket nöjd med boendet och att
AA aldrig tidigare haft ett boende med så hög kompetens.

Förvaltaren kontaktade nämnden den 5 januari 2018 med anledning av att AA
ville byta boendeform och börja studera. Förvaltaren uppgav att han inte ansåg
det aktuellt med byte av boendeform och att AA blivit erbjuden studier på
Framnäs vid sidan av sin dagliga verksamhet.

Den 25 april 2018 gjordes en uppföljning av insatserna gruppbostad och daglig
verksamhet enligt LSS med den vikarierande enhetschefen på Framnäs som
uppgav att det fungerade bra med AA som hade god tillit till personalen och sa
sig trivas bra. En uppföljning gjordes även den 12 juni 2018 och även då
konstaterade man att det fungerade bra på boendet för AA.

Den 2 september 2018 kontaktade AA handläggaren via e-post och skrev att
han ville tillbaka till ett behandlingshem han varit på tidigare eller till ett annat
behandlingshem. Handläggaren svarade AA att han skulle börja med att
samråda med sin förvaltare och därefter ha ett gemensamt möte på Framnäs.

Rättsliga utgångspunkter
Av 6 § LSS framgår bl.a. att den enskilde i största möjliga utsträckning ska ges
inflytande och medbestämmande över de insatser som ges.

Enligt 8 § första stycket LSS ska insatser enligt lagen ges den enskilde endast
om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart
saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god
man, förmyndare, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare begära insatser för
honom eller henne.

Enligt 11 kap. 9 § föräldrabalken, FB, har förvaltaren inom ramen för
förvaltaruppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder
denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget.

Enligt 1 kap. 1 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska
socialtjänstens verksamhet bygga på respekt för människors
självbestämmanderätt och integritet.

Av 3 kap. 5 § SoL följer att insatser för den enskilde ska utformas och
genomföras tillsammans med honom eller henne.
                                                                   Dnr 5875-2018       Sid 5 (6)




Bedömning
Av utredningen framgår att AA inledningsvis tackade ja till det aktuella boendet
när det erbjöds. Det framgår också att han vid vissa tillfällen uttryckte att han
trivdes på boendet och vid andra tillfällen att han vantrivdes och ville flytta. När
AA tog kontakt med handläggaren för att berätta att han ville ha ett annat
boende hänvisade denne honom till att prata med förvaltaren och med
personalen på boendet. Handläggaren förklarade för AA att ansökan om annat
boende skulle göras via hans förvaltare, och handläggaren följde också upp
frågan genom kontakt med förvaltaren. Vid flera tillfällen påminde
handläggaren AA om att insatsen var frivillig.

Det är tydligt att AA var ambivalent till det av nämnden beviljade boendet och
att han vid flera tillfällen gav uttryck för att han inte längre ville bo kvar där.
Insatser som ges med stöd av LSS förutsätter, som ovan framgått, att den
enskilde själv begär dem. Det har inte framkommit något i ärendet som tyder på
att AA uppenbart saknade förmåga att ta ställning i frågan om boende. Hans
vilja att ta emot insatsen var alltså avgörande för om insatsen i form av boende
skulle kvarstå. Jag har dock förståelse för att nämnden i en situation som denna,
när den enskilde är ambivalent till den beviljade insatsen, i första hand försöker
motivera den enskilde att fortsätta ta emot densamma. Nämnden hade
fortlöpande en dialog med AA och följde regelbundet upp insatsen.
Handläggningen uppvisar respekt för AA:s medbestämmande och en god
samverkan mellan honom, förvaltaren och nämnden. Det saknas därför skäl för
mig att invända mot handläggningen i denna del.

En fråga som uppkommer i detta sammanhang är dock om AA vid sina
upprepade kontakter kan anses ha ansökt om bistånd eller uttryckt sig på ett
sådant sätt att nämnden i vart fall borde ha frågat honom om han ville ansöka
om bistånd enligt socialtjänstlagen (jfr JO 2017/18 s. 432, dnr 3121-2016).

Det finns inte något formkrav för en ansökan om bistånd. En ansökan kan alltså
göras muntligt, även om en skriftlig ansökan är att föredra. Socialnämnden har
inte tagit upp den frågan i sitt remissvar och av journalanteckningarna framgår
inte heller att nämnden reflekterade över frågan under handläggningen.

Det kan enligt min uppfattning visserligen diskuteras om AA vid sina kontakter
med nämnden ansökte om bistånd (jfr JO 1987/88 s. 151, dnr 1871-1986). Jag
anser dock att han uttryckte sig på ett sådant sätt att handläggaren åtminstone
borde ha frågat honom om han ville ansöka om bistånd. Om så hade varit fallet
hade det ålegat nämnden att utreda och fatta ett beslut i frågan – ett beslut som
han sedan hade kunnat överklaga till förvaltningsrätten.

Med anledning av att AA hade förvaltare förordnade för sig, och handläggaren
synes ha haft uppfattningen att det var förvaltaren som skulle ansöka om insats,
finns det även skäl att redogöra för de bestämmelser som finns om detta. Av
11 kap. 9 § FB följer att en förvaltare har ensam rådighet över de delar som
uppdraget omfattar. Förvaltaren behöver inte ha huvudmannens samtycke för
                                                                  Dnr 5875-2018       Sid 6 (6)




sina åtgärder, utan handlar på eget ansvar i huvudmannens intresse och för
dennes räkning. I specialmotiveringen till bestämmelsen (prop. 1987/88:124 s.
171 f.) uttalas att huvudmannen inom vissa områden, som t.ex. den sociala
vårdlagstiftningen, bör kunna tillerkännas en viss självständighet och att risken
för negativa konsekvenser av kolliderande rättshandlingar på området torde vara
försumbar med beaktande av den officialprövning som åligger sociala
myndigheter. Huvudmannen bör också själv få bestämma i frågor som rör hans
boende liksom innehållet i erbjuden vård.

Oavsett förvaltaruppdragets utformning kan den enskilde i vissa situationer
alltså tillerkännas viss självständighet. Enligt min uppfattning är insatser enligt
socialtjänstlagen ett område inom vilket en enskild som regel bör tillerkännas
viss självständighet trots förekomsten av förordnad förvaltare. Det förhållandet
att AA hade förvaltare innebar således inte att han saknade möjlighet att på egen
hand ansöka om bistånd i form av bostad. Det var alltså inte tillräckligt att
hänvisa honom till att kontakta förvaltaren för att med denne diskutera frågan.

Sammanfattningsvis anser jag att nämnden, genom att inte klarlägga om AA
ville ansöka om bistånd, har brustit i sin handläggning. För detta kan nämnden
inte undgå kritik.

Det som AA har anfört i övrigt leder inte till något uttalande från min sida.


Ärendet avslutas.
