# Fråga om en nämndordförandes agerande i anledning av att vissa handlingar hade anslagits i en skola har inneburit en kränkning av skolpersonals yttrandefrihet

JO 2006-06-19 dnr 588-2005

BESLUT
                                                                           Datum               Dnr                     Sid
                                                                           2006-06-19          588-2005               1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om en nämndordförandes agerande i anledning av att vissa
                        handlingar hade anslagits i en skola har inneburit en kränkning av
                        skolpersonals yttrandefrihet

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot ordföranden i Barn- och
                        utbildningsnämnden i Hörby kommun. Klagomålen avsåg att ordföranden, BB,
                        genom att beordra skolpersonal att ta ned anslag som personalen hade satt upp i
                        skolan hade kränkt deras yttrandefrihet. AA anförde bl.a. följande. Skolpersonalen
                        hade i korridoren på lågstadiets informationsplats i Frostaskolan i Hörby satt upp
                        en tidningsartikel och ett delegationsbeslut fattat av Barn- och utbildningsnämnden
                        i Hörby kommun den 29 oktober 2004. När BB fick kännedom om detta beordrade
                        han per telefon skolpersonalen att genast ta bort beslutet. Vid telefonsamtal
                        påföljande dag beordrade han att även artikeln skulle tas ned.

                        Till anmälan hade fogats bl.a. kopia av de handlingar som hade anslagits i
                        Frostaskolan.

                        Genom det aktuella delegationsbeslutet fick Frostaskolans rektor, CC, i uppdrag att
                        ”utarbeta förslag till verksamhetsorganisation som har sin utgångspunkt i att
                        fastigheten Bollerup frilägges – – – för att användas som förskola 1–5 år fr o m
                        2005-01-01 eller närmaste tidpunkt efter detta datum”. Tidningsartikeln hade
                        rubriken ”[D]esperat jakt på nya förskolor” och rörde frågan om behovet av lokaler
                        till barnomsorgen inom kommunen.

## Utredning

Anmälan remitterades till Barn- och utbildningsnämnden i Hörby kommun för
                        utredning och yttrande. Nämnden (arbetsutskottet) avgav – i vilket beslut BB inte
                        deltog – följande remissvar.
                                  /– – –/
                                  Förslaget att flytta viss verksamhet från Bollerup till Längan väckte trots den
                                  omfattande beredningen kritik från föräldrar och personal och en livlig
                                  insändardebatt i framförallt Skånska Dagbladet. BUN:s ordförande BB blev i mitten
                                  av november 2004 informerad om att anslag som kunde betraktas som inlägg i den
                                  pågående debatten var uppsatta på ytterdörrarna till Bollerup och Längan.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                         Dnr 588-2005     Sid 2 (5)




      Här må inskjutas några ord om vilka regler som gäller vid affischering i skolorna i
      Hörby kommun. Dessa är inte beslutade i någon politisk instans men har varit praxis
      i många år och gäller all affischering utom den på de fackliga organisationernas
      affischtavlor.
      Rektor skall godkänna all affischering på skolornas anslagstavlor och affischer får
      endast sättas upp på dessa tavlor och inte på väggar, dörrar, träd på skolgården o.s.v.
      Skälet för denna ordning är att förhindra affischer som kan uppfattas som kränkande,
      provocerande eller rent av är kriminella.
      När BUN:s ordförande som nämnts ovan blev informerad om affischeringen på
      Bollerup och Längan hade han ingen uppfattning om innehållet men uppmanade i
      telefonsamtal med Frostaskolans rektor att låta ta ner affischerna om han, dvs.
      rektor, bedömde att affischernas innehåll kunde betraktas som provocerande.
      Någon dag därefter blev ordförande på nytt uppmärksammad om att affischerna satt
      kvar och han konstaterade att vare sig han själv eller förvaltningschefen fått någon
      information av rektor om dennes bedömning av innehållet. BUN:s ordförande ringde
      då på nytt upp rektor på Frostaskolan som dock ej var anträffbar. Till en
      skolassistent upprepade han då sin begäran, dvs. att rektor måste ta ställning till
      affischernas innehåll. Affischerna togs sedan ner, av vem är inte känt.
      BUN:s mening är att ordförande BB på intet sätt försökt förhindra någons
      yttrandefrihet utan endast uppmanat en skolledare att göra en prövning och
      bedömning som denne enligt en praxis i kommunen har att göra.
AA kommenterade remissvaret och invände bl.a. att den i remissvaret givna
förklaringen var ”torftig, motsägelsefull och efterkonstruerad, inte ens
händelseförloppet stämmer”.

För att styrka sina påståenden hade AA fogat en skrivelse från fyra anställda vid
Frostaskolan till sitt yttrande. I skrivelsen anfördes bl.a. följande.

      Samma dag ca. kl. 14.30 ringer BB till skolassistenten DD och meddelar att
      papperna ska ner, inget annat. DD ringer i sin tur till oss. Vi plockar ner de berörda
      papperna på samtliga avdelningar (4 st). Vi låter dock Skånska dagbladets artikel i
      ärendet sitta uppe.
      Rektor CC är under eftermiddagen ute på tjänsteärende.
      Nästa dag 041111 på eftermiddagen får vi ett nytt samtal, då från rektorn.
      Han meddelar oss att BB ringt till honom och sagt att även tidningsurklippet ska ner;
      detta sker då på alla avdelningarna. Skolassistenten var på tjänsteärende denna
      eftermiddag.
I ett beslut den 19 juni 2006 anförde JO André följande.

Bedömning
Enligt 2 kap. 1 § 1 regeringsformen (RF) är varje medborgare gentemot det
allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift
eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och
känslor. Det skydd för yttrandefriheten som RF garanterar innebär att en myndighet
inte får ingripa vare sig formellt eller informellt mot någon för att han eller hon
använt sig av sin grundlagsskyddade rätt att ge uttryck för sin uppfattning.
Yttrandefriheten kan dock inskränkas. I sådant fall måste föreskrifterna i 2 kap. 12
och 13 §§ RF iakttas. Av 2 kap. 13 § tredje stycket RF framgår att föreskrifter, som
                                                                     Dnr 588-2005    Sid 3 (5)




utan avseende på yttrandets innehåll, närmare reglerar visst sätt att sprida eller
mottaga yttranden inte skall anses utgöra en begränsning av yttrandefriheten.

Beträffande tryckfriheten ges särskilda grundlagsföreskrifter i
tryckfrihetsförordningen (TF). Av 1 kap. 2 § andra stycket TF framgår att
myndighet, eller annat allmänt organ, inte på grund av skrifts innehåll får hindra
dess spridning bland allmänheten genom åtgärd som saknar stöd i TF. Spridning av
tryckt skrift inom en skola, liksom uppsättning av t.ex. en affisch på en
anslagstavla där, anses enligt praxis utgöra spridning bland allmänheten.
Begränsningar i denna spridningsrätt får således inte utan stöd i TF ställas upp på
grund av skriftens innehåll. Däremot är det, likaledes enligt praxis, tillåtet med
sådana ingripanden mot spridning som dikteras av ordningsskäl.

Det skydd för yttrandefriheten som RF och TF anger är ett skydd gentemot ”det
allmänna”. Det allmänna omfattar t.ex. kommunernas valda församlingar och
förvaltningsorgan. Skyddet innebär bl.a. att en nämndordförande såsom företrädare
för det allmänna inte får utnyttja sin position till att inskränka anställdas
grundlagsskyddade rättighet att yttra sig.

Myndigheter bör även vinnlägga sig om att inte uttala sig eller agera på ett sätt som
är ägnat att uppfattas som försök att förmå anställda att avhålla sig från att använda
sig av sina rättigheter. Myndigheter får inte heller handla på ett sådant sätt att de
skapar rädsla för någon typ av repressalier för den som nyttjar yttrandefriheten.

I enlighet med vad som ovan framgått skall föreskrifter, som utan avseende på
yttrandets innehåll, närmare reglerar visst sätt att sprida eller mottaga yttranden inte
anses utgöra en begränsning av yttrandefriheten respektive tryckfriheten.
Ledningen för en skola får alltså hindra att tryckta skrifter sprids eller anslås där,
men bara om det sker av ordningsskäl. Det skall här framhållas att ett beslut om
inskränkning i spridningsrätten strikt måste baseras på bedömningen att skriftens
spridning inte kan förenas med ordningens upprätthållande. Ordningsskäl,
praktiska skäl och liknande skäl får inte användas som svepskäl till kringgående av
förbudet mot spridningshinder (se JO:s ämbetsberättelse 1970 s. 294, 1991/92 s.
346 och 2004/05 s. 401).

I förevarande fall har skolpersonal satt upp visst material på olika platser inom den
aktuella skolan. Efter påtalanden från barn- och utbildningsnämndens ordförande
BB har handlingarna, först beslutet och efter ytterligare telefonsamtal även
tidningsartikeln, tagits ned. Delegationsbeslutet är inte en tryckt skrift. En
tidningsartikel är en del av en tryckt skrift och omfattas av TF, medan en kopia av
en artikel inte utgör en tryckt skrift. Såvitt framkommit har handlingarna anslagits
på flera platser i skolan, vilket talar för att det åtminstone i huvudsak var kopior av
tidningsartikeln som sattes upp. Bedömningen av om BB:s agerande har inneburit
en begränsning av en grundlagsenlig rättighet och huruvida begränsningen har
indirekt eller direkt samband med materialets innehåll skall emellertid, oavsett om
det är reglerna i TF eller RF som är tillämpliga, göras efter samma kriterier.
                                                                     Dnr 588-2005    Sid 4 (5)




Utredningen ger inte ett entydigt besked om var handlingarna har varit anslagna. I
anmälan har angetts att de var uppsatta på en informationsplats. I avsaknad av
andra uppgifter utgår jag i det följande från att det i samtliga fall har varit fråga om
en kopia av tidningsartikeln samt att handlingarna har anbringats på anslagstavlor.

När det gäller det närmare händelseförloppet kan det vidare konstateras att det inte
klart framgår av utredningen vilken av skolans tjänstemän som BB talade med vid
de två aktuella tillfällena eller vad som därvid yttrades.

I anmälan och det av AA ingivna yttrandet från skolpersonalen framförs bl.a.
följande. Vid det första telefonsamtalet beordrade BB en skolassistent att
”papperna” skulle tas ned. Skolassistenten ringde i sin tur till andra tjänstemän som
tog ned delegationsbeslutet men lät tidningsartikeln sitta kvar. Påföljande
eftermiddag kontaktades personalen av rektor som meddelade att BB hade ringt
honom och sagt att även tidningsartikeln skulle tas ned. Dessa uppgifter är dock
mycket kortfattade och lämnar ett visst utrymme för att missförstånd kan ha skett
vid förmedling av händelseförloppet.

Nämndens yttrande i dessa avseenden och vad gäller de överväganden som har
föregått BB:s telefonsamtal till skolan är summariskt och delvis motsägelsefullt. I
remissvaret anförs bl.a. följande. BB har endast ”uppmanat en skolledare att göra
en prövning och bedömning som denne enligt en praxis i kommunen har att göra”.
Sedan BB hade fått information om att ”anslag som kunde betraktas som inlägg i
den pågående debatten” hade satts upp på skolans ytterdörrar uppmanade han per
telefon rektor att låta ta ned affischerna om rektor bedömde att affischernas
innehåll kunde betraktas som provocerande. När BB någon dag därefter
uppmärksammades på att affischerna satt kvar och konstaterade att vare sig han
eller förvaltningschefen hade fått någon information av rektor om dennes
bedömning av innehållet, ringde han på nytt. Eftersom rektor inte var anträffbar
talade BB med en skolassistent. Han upprepade sin begäran, ”dvs. att rektor måste
ta ställning till affischernas innehåll”.

Enligt kommunens egen praxis ankommer det på rektor att godkänna all
affischering på skolans anslagstavlor. Nämnden har inte närmare berört vad som
föranledde BB att anta att rektor inte redan från början hade godkänt att
handlingarna hade satts upp. Inte heller har berörts skälet till att rektor förmodades
återrapportera sitt ställningstagande i fråga om anslagen till BB eller till
förvaltningschefen. Vidare har nämnden inte berört orsaken till att BB ytterligare
en gång kontaktade skolan, dvs. varför han alltjämt antog att rektorn inte hade
godkänt kvarvarande anslag. Oavsett hur det förhåller sig i dessa avseenden kan
nämndens egna uppgifter om BB:s förhållningssätt och uttalanden vid samtalen
med rektor och annan skolpersonal svårligen uppfattas på annat sätt än att
innehållet i det anslagna materialet har haft direkt betydelse för de åtgärder som
BB har vidtagit. Hans ”uppmaningar” kan inte anses ha varit strikt baserade på
bedömningen att ordningens upprätthållande fordrade åtgärder. BB:s handlande har
                                                                   Dnr 588-2005       Sid 5 (5)




därmed stått i strid med den i 2 kap. 1 § 1 RF tillförsäkrade yttrandefriheten. För
detta kan BB inte undgå kritik.

Ärendet avslutas.
