# Allvarlig kritik mot Sjöfartsverket och Näringsdepartementet för bl.a. bristande diarieföring av allmänna handlingar

JO 2017-02-02 dnr 5883-2015

BESLUT
                                                                            Datum                      Dnr                       Sid
                                                                            2017-02-02                 5883-2015               1 (11)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Allvarlig kritik mot Sjöfartsverket och Näringsdepartementet för bl.a.
                        bristande diarieföring av allmänna handlingar


                          Beslutet i korthet: En reporter vid SVT:s Uppdrag granskning begärde att få ut
                          handlingar om en upphandling av räddningshelikoptrar från Sjöfartsverket och
                          Näringsdepartementet. JO:s utredning visar att tjänstemän vid myndigheterna i vissa
                          fall har använt sina privata e-postadresser vid korrespondens och underlåtit att
                          diarieföra allmänna handlingar i ärendet, vilket JO riktar allvarlig kritik mot.
                          Myndigheterna får även kritik för att detta har resulterat i att allmänna handlingar inte
                          har kunnat lämnas ut på begäran.
                          JO är också kritisk till att Sjöfartsverket har uttalat att offentlighetsprincipen i ett visst
                          läge skulle ha varit ”direkt kontraproduktiv”. Uttalanden som kan ge upphov till
                          misstankar om att en myndighet avsiktligt försökt komma undan grundlagens krav
                          rörande handlingsoffentlighet medför enligt JO:s uppfattning en betydande risk för
                          allvarlig förtroendeskada.
                          Sjöfartsverket får även kritik för att ha lämnat ut handlingar utan att sekretesspröva
                          dem.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 16 oktober 2015 framförde AA, journalist
                        på SVT:s Uppdrag granskning, klagomål mot Sjöfartsverket på deras hantering
                        av utlämnande av allmänna handlingar i samband med en granskning.
                        Granskningen handlade om hur en upphandling av räddningshelikoptrar hade
                        gått till. Dessutom framförde AA klagomål på att ledningen för Sjöfartsverket
                        hade använt sina privata e-postadresser när den kommunicerade med helikopter-
                        tillverkaren och en tjänsteman vid Näringsdepartementet i samband med
                        affären. Klagomålen gällde också att e-postmeddelandena inte hade diarieförts
                        hos myndigheterna.

## Utredning

Anmälan remitterades till Sjöfartsverket och Näringsdepartementet för
                        yttranden. I sitt remissvar anförde Sjöfartsverket, genom chefsjuristen BB,
                        följande (bilagorna är utelämnade):




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                         www.jo.se
                                                                  Dnr 5883-2015        Sid 2 (11)




Bakgrund
Sjöfartsverket har ett författningsreglerat ansvar för såväl sjö- som flyg-
räddningstjänst. I Sjöfartsverkets ansvar ingår exempelvis verksamhet med
räddningshelikoptrar för sjö- och flygräddning och Sjö- och flygräddnings-
centralen (JRCC).
Räddningshelikopterresurserna tillhandahölls tidigare av Försvarsmakten under
Sjöfartsverkets ansvar, men efter politiska beslut i början av 2000-talet genom-
fördes en successiv övergång till ett civilt system. Sjöfartsverket saknade dock
under den tidpunkten egna räddningshelikoptrar, varför dessa istället kom att
upphandlas. Norrlandsflyg AB var därefter det bolag som, på Sjöfartsverkets
uppdrag, kom att operera all helikopterburen sjö- och flygräddning i Sverige.
Helikopterflottan bestod av sju Sikorsky S76C fördelat på fem baseringar.
Helikoptertypen, Sikorsky S76C, visade sig med tiden vara otillräcklig på ett
antal avgörande punkter. Norrlandsflyg AB genomförde därför, i samråd med
Sjöfartsverket, en marknadsanalys som identifierade två tänkbara helikopter-
modeller i mediumklassen som uppfyllde den samlade kravbilden: Sikorsky
S76D och AgustaWestland AW139. Norrlandsflyg AB hade redan år 2008 långt
gångna planer på att anskaffa S76D, men efter dialog med Sikorsky framkom att
denna modell i väsentliga delar inte uppfyllde de uppställda kraven.
Norrlandsflyg AB undertecknade i februari 2010 ett Letter of Intent med
AgustaWestlands skandinaviska ombud, Scandinavian Aircraft Marketing,
avseende leveranspositioner (s.k. ”slots”) för sju stycken AW139. Norrlandsflyg
AB påbörjade anskaffningen och planeringen för implementeringen av de nya
räddningshelikoptrarna, AgustaWestland AW139.
Norrlandsflyg AB visade sig sedan sakna ekonomiska förutsättningar för att
driva den pågående verksamheten med räddningshelikoptrar vidare, varför
Sjöfartsverket, i syfte att långsiktigt säkerställa svensk sjö- och flygräddning och
efter beslut av regering och riksdag, förvärvade aktierna i Norrlandsflyg AB och
därmed blev ägare till bolaget.
Norrlandsflyg AB bedrev även verksamhet med ambulanshelikopter, men denna
verksamhet togs inte över av Sjöfartsverket utan fördes över till Norrlandsflyg
Ambulans AB i samband med Sjöfartsverkets övertagande av räddnings-
helikopterverksamheten.
I samband med övertagandet av Norrlandsflyg AB tog Sjöfartsverket även över
ansvaret för anskaffningen och implementeringen av de nya räddnings-
helikoptrarna.
Sjöfartsverkets bedömning var, och är, att AgustaWestland AW139 vid denna
tidpunkt var den enda på marknaden tillgängliga fullvärdiga räddnings-
helikoptern i mediumklassen, som är den mest lämpade storleken för svensk sjö-
och flygräddning. AgustaWestland var således den enda leverantör som av
tekniska skäl kunde leverera en räddningshelikopter av efterfrågad storlek.
Tre upphandlingar genomfördes i syfte att anskaffa nya räddningshelikoptrar.
Den första upphandlingen avsåg leasing av räddningshelikoptrar och upp-
handlingen avbröts av Sjöfartsverket eftersom det enda inkomna anbudet inte
uppfyllde alla skall-krav. Den andra upphandlingen avsåg förhandsinsyn
(direktupphandling) avseende förvärv från Scandinavian Aircraft Marketing.
Denna upphandling begärdes överprövad och förvaltningsrätten beslutade att
upphandlingen skulle göras om. Sjöfartsverket genomförde härefter en annon-
serad upphandling där ett anbud inkom direkt från AgustaWestland och i oktober
2012 tecknades kontrakt med AgustaWestland avseende köp av sju AW139.
Anskaffningen av räddningshelikoptrarna gjordes således med den annonserade
upphandlingen som grund och kontakterna med Scandinavian Aircraft Marketing
ledde inte fram till något kontrakt eller annat bindande åtagande.
                                                                  Dnr 5883-2015       Sid 3 (11)




Sjöfartsverkets svar på anmälan

Allmänt
Uppdrag Granskning har sedan april 2014 granskat Sjöfartsverkets anskaffning
av räddningshelikoptrar. Uppdrag Granskning har under denna tid tagit del av en
mycket stor mängd handlingar, se bilaga 1 som redovisar vad som lämnats ut per
den 29 april 2015. Uppdrag Granskning har därefter tagit del av ytterligare hand-
lingar och begär alltjämt löpande att få ta del av allmänna handlingar, se
exempelvis ett par av de senaste två begäran i ärendet, bilaga 2. Beroende på den
mängd handlingar som har begärts ut har det stundtals inneburit viss tidsutdräkt
att få fram efterfrågat material och sekretesspröva, samtidigt som verksamheten i
övrigt ska fungera.
Sjöfartsverket har dock till liten omfattning hävdat sekretess till skydd för
AgustaWestlands affärs- och driftförhållanden. När det gäller Letter of Intent
(se nedan) har motsvarande sekretess även hävdats till förmån för Scandinavian
Aircraft Marketing. Här är det avtalsparten som är skyddsföremålet för
sekretessen, men beslutet om sekretess är naturligtvis alltid Sjöfartsverkets.
Sjöfartsverket har också hävdat viss sekretess till skydd för det allmännas, dvs.
statens, ekonomiska intressen, främst med hänvisning till Sjöfartsverkets
pågående relation med AgustaWestland och fortgående förhandlingar avseende
förutsättningar som krävs för att kunna operera de nya helikoptrarna.
Sjöfartsverket har i beslut den 25 september 2014, dnr 14-02143, bilaga 3,
beslutat att inte lämna ut i beslutet angivna handlingar. Uppdrag Granskning
överklagade detta beslut såvitt avser Letter of Intent och kammarrätten godtog
sekretess avseende delar av Letter of Intent, se Kammarrätten i Jönköpings dom
2015-02-02, mål nr 3154-14, bilaga 4.
Sjöfartsverket har även fattat beslut om sekretess avseende begränsade delar av
anbud från och avtal med AgustaWestland, se Sjöfartsverkets beslut 2014-07-15,
dnr 14-02143, bilaga 5. Detta beslut har inte överklagats av Uppdrag Gransk-
ning.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att Sjöfartsverket har fått ett stort antal
och ibland mycket omfattande begäran om utlämnande av allmänna handlingar
från Uppdrag Granskning. Dessa har generellt också beviljats. Sjöfartsverket har
aldrig haft något intresse av att förhala eller försvåra utlämnandehandläggningen,
något som alltså felaktigt påstås i anmälan.

Sjöfartsverkets diarieföringssystem
Sjöfartsverket arbetar löpande med att säkerställa rutiner för diarieföring och att
skapa tekniska förutsättningar för att förenkla administrationen kring diarie-
föringen. Sjöfartsverket använder Public 360 som diarieföringssystem. Public
360 möjliggör bl.a. diarieföring av e-post direkt från Outlook genom ”drag and
drop”-funktion. Från den 1 januari 2016 kommer ärenden med få undantag att
hanteras helt digitalt, vilket förenklar hanteringen av allmänna handlingar i hela
processen från diarieföring till arkivering.
De brister som anmälan från Uppdrag Granskning lyfter fram hänför sig främst
till perioden kring Sjöfartsverkets förhandlingar avseende övertagandet av
Norrlandsflyg AB, dvs. i huvudsak första halvåret 2011. Vid denna tidpunkt
användes privat e-post i begränsad omfattning och Sjöfartsverket har även
identifierat brister i diarieföring av allmänna handlingar. Förhandlingarna
angående övertagande av Norrlandsflyg AB genomfördes under stundtals
utpressningsliknande förhållanden där dåvarande ägarna till Norrlandsflyg AB
agerade med ständiga hot om att t.ex. sluta operera räddningshelikoptertjänsten,
vilket skulle ha inneburit att Sverige stod utan sjö- och flygräddning och skulle
kunna få stor påverkan för förmågan att kunna rädda liv vid olyckor.
Av anmälan framgår att Sjöfartsverket skulle ha använt privata emailadresser på
grund av att offentlighetsprincipen skulle ha varit ”direkt kontraproduktiv” i det
                                                                 Dnr 5883-2015       Sid 4 (11)




läge Sjöfartsverket befann sig i. Citatet är mycket olyckligt och Sjöfartsverket
vill förtydliga att man aldrig har betraktat offentlighetsprincipen som kontra-
produktiv i den meningen att det skulle ha varit en etablerad praxis att använda
privata email eller ha funnits ett tydligt uppsåt att undanhålla verksamheten från
allmänhetens granskning. Tvärtom är användningen av privat e-post, till-
sammans med övriga identifierade brister i diarieföring av allmänna handlingar,
något som Sjöfartsverket betraktat som mycket allvarligt och har vidtagit åt-
gärder för att det inte ska upprepas.
Bakgrunden till citatet och den felaktiga hanteringen är dock i huvudsak
kopplade till den tidsperiod när Sjöfartsverket nödgades ta över ett privat bolag
för att säkra svensk sjö- och flygräddning och samtidigt ta ansvar för anskaffning
av nya räddningshelikoptrar. Pressen på Sjöfartsverket var vid denna tidpunkt
hög, vilket förklarar, men inte ursäktar, påvisade brister.
Sjöfartsverket är numera certifierat enligt såväl ISO 14001 som ISO 9001 och
med detta som grund pågår inom Sjöfartsverket en genomlysning av dokument-
och ärendehanteringen. Sjöfartsverkets generaldirektör har i GD-beslut uppdragit
åt samtliga avdelningschefer i ledningsgruppen att senast den 30 april 2016
upprätta en handlingsplan baserad på den pågående genomlysningen.

Utlämnande av allmänna handlingar till Uppdrag Granskning
Uppdrag Granskning har som nämnts ovan tagit del av en stor mängd handlingar.
De handlingar som Uppdrag Granskning har begärt ut men som inte har funnits
diarieförda hos Sjöfartsverket, och därmed inte heller har kunnat enkelt åter-
finnas och lämnas ut, avser främst e-postmeddelanden och brev kopplade till
kontakterna med AgustaWestlands skandinaviska ombud, Scandinavian Aircraft
Marketing. Dessa kontakter ledde som framgår ovan inte fram till något köp av
räddningshelikoptrar eller annat för Sjöfartsverket bindande åtagande.
Handlingar avseende kontakterna med Scandinavian Aircraft Marketing har till
viss del sparats som arbetsmaterial som inte tagits om hand för arkivering. Dylik
hantering kan vi i dagsläget ifrågasätta utifrån bestämmelser om ärende- och
dokumenthantering och Sjöfartsverket vågar påstå att ärendet skulle ha hanterats
annorlunda idag.
Avsaknaden av diarieförda kontakter med Scandinavian Aircraft Marketing har,
tillsammans med användning av privat e-post i begränsad omfattning under
denna tidsperiod, av Uppdrag Granskning tagits som intäkt för att Sjöfartsverket
försökt hemlighålla anskaffningen av räddningshelikoptrar från AgustaWestland.
Redan i februari 2010 stod det dock, som nämnts ovan, klart att AgustaWestland
AW139 var den enda då tillgängliga fullvärdiga räddningshelikoptern av efter-
frågad storlek, dvs. mediumklassen. Handläggningen visar således snarare att det
funnits brister i Sjöfartsverkets ärende- och dokumenthantering, vilket som
beskrivits ovan nu åtgärdas.
Sjöfartsverket har med andra ord inte haft anledning att hemlighålla något kring
anskaffningen av AW139. Enda undantaget var den tidvis hotfulla situation som
rådde kring övertagandet av Norrlandsflyg AB där de dåvarande ägarna av Norr-
landsflyg AB använde tvivelaktiga metoder i förhandlingarna. Här bör man hålla
i minnet att Norrlandsflyg AB tillhandahöll sjö- och flygräddningstjänster av rent
kommersiella skäl och naturligtvis avsåg ägarna att göra ytterligare vinster som
en följd av den planerade anskaffningen av nya räddningshelikoptrar.

Gallring av allmänna handlingar
AA hänvisar i anmälans femte stycke till ett citat som kan tolkas som att
Sjöfartsverket skulle ha en generell uppfattning att korrespondens som skett via
privata e-postadresser inte är att betrakta som allmänna handlingar. Citatet är
dock ryckt ur sitt sammanhang och avser att framhålla att allmänna handlingar
ska diarieföras oavsett kontaktväg, vilket också framgår om man tar del av hela
citatet. Texten härrör från en e-posttråd som berörde frågan om bevarande och
                                                                 Dnr 5883-2015         Sid 5 (11)




gallring av allmänna handlingar. Reglerna om bevarande och gallring gäller för
alla allmänna handlingar oavsett medium.
E-post används till såväl korta chattliknande meddelanden som till omfattande
meddelanden med bifogade bilagor. E-postens innehåll måste bedömas och
e-postmeddelandet hanteras såsom t.ex. diarieförda handlingar, handlingar av
ringa eller tillfällig betydelse, inkommen förfrågan, kännedomskopia eller
förfrågan och svar av rutinmässig karaktär. Att e-posten till stor del innehåller
allmänna handlingar är således självklart. Detta innebär också att arkivlagens be-
stämmelser är tillämpliga vid hantering och bevarande också av e-post.

E-postloggar
Sjöfartsverket har tagit del av och anpassat sig efter kammarrättens beslut och
senare begäran om e-postloggar har i samtliga fall lämnats ut utan maskeringar.

Bokföringsmaterial från Norrlandsflyg AB
Den 5 december 2014 begärde Uppdrag Granskning att få ta del av bokförings-
material från Norrlandsflyg AB avseende perioden 2008-01-01 till och med
2010-12-31, se bilaga 6. Bokföringsmaterialet befann sig vid denna tidpunkt vid
bolaget SMA Maintenance AB:s lokaler i Säve, Göteborg, och hade således ännu
inte omhändertagits hos Sjöfartsverket för arkivering. Bokföringsmaterialet
fraktades upp till Sjöfartsverkets kontor i Norrköping för sekretessprövning och
den 10 december 2014 anlände 42 flyttkartonger med bokföringsmaterial till
Norrköping. Sekretessprövning genomfördes av Sjöfartsverket och AA tog del
av materialet påföljande dag, den 11 december 2014.
Bokföringsmaterialet var vid denna tidpunkt inte arkivförtecknat av Sjöfarts-
verket och sekretessprövningen gjordes i enlighet med den prövningsmodell som
förordades redan i förarbetena till sekretesslagen vid s.k. massuttag (jfr prop.
1979/80:2 Del A s. 80 f.).
Till grund för sekretessprövningen lades således kunskaper som myndigheten
hade om mottagaren, hur denne kunde förväntas hantera uppgifterna och vilken
risk för ytterligare spridning som fanns. Här beaktades att mottagaren var en
sedan tidigare känd journalist som kunde förväntas hantera uppgifterna på ett
ansvarsfullt och etiskt godtagbart sätt.
Till grund för bedömning av skaderisken lades en bedömning av den skaderisk
som typiskt sett är förbunden med uppgifter av aktuellt slag. Såvitt Sjöfartsverket
kände till innehöll de 42 flyttkartongerna, således ett till synes omfattande mat-
erial, endast bokföringsmaterial som överfördes till Sjöfartsverket i samband
med övertagandet av Norrlandsflyg AB. Innehållet i flyttkartongerna sekretess-
granskades mot denna bakgrund och det kunde bekräftas att innehållet endast var
bokföringsmaterial som kunde lämnas ut till AA utan sekretess.
Sjöfartsverket kan nu, efter en noggrann genomgång av bokföringsmaterialet,
konstatera följande.
Bokföringsmaterialet avser även Norrlandsflyg AB:s verksamhet med ambulans-
helikopter, vilken inte togs över av Sjöfartsverket utan fördes över till Norrlands-
flyg Ambulans AB i samband med Sjöfartsverkets övertagande av räddnings-
helikopterverksamheten.
Ambulanshelikopterverksamheten har till fakturor avseende utförda ambulans-
transporter till Norrbottens läns landsting genomgående bifogat larmrapporter
som innehåller namn och personnummer, i vissa fall hemadress, samt skada för
den person som transporterats med ambulanshelikoptern. Beskrivningen av
”skada” anger t.ex. ”hjärtinfarkt”. Antalet fakturor från ambulanshelikopter-
verksamheten till just Norrbottens län är dock relativt få. De delar av bok-
föringsmaterialet som avser Norrlandsflyg AB:s fakturering till Sjöfartsverket
för utförda räddningshelikoptertjänster under perioden 2008-01-01 – 2010-12-31
innehåller i tre fall namn och personnummer samt i ett fall även skada avseende
den person som räddats med räddningshelikoptern.
                                                                  Dnr 5883-2015       Sid 6 (11)




Några detaljerade patientuppgifter finns inte i bokföringsmaterialet.
Bokföringsmaterialet innehåller således personuppgifter om patienter som
transporterats med främst ambulanshelikopter, men sett till att materialet
omfattar 42 flyttkartonger så är antalet personuppgifter en mindre del av
materialet.
I efterhand har det kommit till Sjöfartsverkets kännedom att Norrbottens läns
landsting krävde att faktureringen för ambulanstransporter skulle kopplas till den
transporterade patienten genom angivande av namn och personnummer. Övriga
landsting som Norrlandsflyg AB utförde ambulanshelikopterverksamhet åt har
inte krävt motsvarande redovisning och där finns inte heller några identitets-
uppgifter om transporterad person.
Uppgifter om de patienter som transporterats med ambulanshelikopter avser
skada/diagnos, men innehåller inga utförliga uppgifter om hälsotillstånd eller
personliga förhållanden. Det kan dock konstateras att Sjöfartsverket skulle ha
avidentifierat dessa uppgifter om det stått klart att dessa fanns med i bokförings-
materialet.

Sammanfattning
Sjöfartsverket har identifierat brister i diarieföring av främst e-postmeddelanden
som skickats eller tagits emot i samband med kontakterna med Scandinavian
Aircraft Marketing, kontakter som aldrig ledde fram till något köp av helikoptrar
eller annat bindande åtagande för Sjöfartsverket. Kontakterna med Scandinavian
Aircraft Marketing kan närmast jämföras med ett icke-antaget anbud som enligt
Riksarkivets föreskrifter kan gallras efter två år.
Ovannämnda brister hänför sig i huvudsak till år 2011. Sjöfartsverket har sedan
dess förbättrat diarieföringssystemet och e-post kan numera diarieföras direkt
från Outlook. Därutöver har Sjöfartsverket beslutat att från den 1 januari 2016
införa digital ärende- och dokumenthantering, vilket ytterligare förenklar
administrationen och hanteringen. Sjöfartsverket har även ett pågående för-
bättringsarbete avseende dokument- och ärendehantering inom verket. Detta
förbättringsarbete kommer bl.a. att innebära kontinuerliga utbildningar för
Sjöfartsverkets personal i diarieföring, inbegripet e-post.
Användningen av privat e-postadress i tjänstesammanhang synes i stort sett
uteslutande vara kopplat till den situation som förelåg i samband med
förhandlingarna kring övertagandet av Norrlandsflyg AB under 2011. Frågan om
användning av privat e-postadress i tjänstesammanhang finns med som en punkt
i det pågående förbättringsarbetet och kan komma att föranleda ytterligare
åtgärder, särskilt med tanke på att det idag är vanligt att arbetstagare utför sin
tjänst utanför ordinarie kontorstid. Sjöfartsverkets e-postsystem är numera
åtkomligt via såväl VPN-uppkoppling som web-mail, vilket är en förutsättning
för arbete från annan plats än ordinarie tjänsteställe.
Bokföringsmaterialet från Norrlandflyg AB har innan utlämnandet till AA
sekretessprövats i enlighet med den prövningsmodell som får anses rådande för
s.k. massuttag. Vid sekretessprövningen saknades kännedom om att
bokföringsmaterialet även avsåg Norrlandsflyg AB:s ambulans-
helikopterverksamhet och sekretessprövningen gjordes mot bakgrund av den
skaderisk som typiskt sett är förbunden med bokföringsmaterial.
Att bokföringsmaterialet visade sig innehålla uppgifter om identitet och skada
avseende transporterade personer hade dock inte kunnat förväntas även om
kännedom funnits om att materialet innehöll handlingar rörande ambulans-
helikopterverksamheten. Uppgifter om identitet och skada kan knappast anses
höra hemma som underlag för bokföring. Sjöfartsverket kan bara beklaga att
uppgifterna om identitet och skada inte uppmärksammades vid sekretess-
prövningen och därför har lämnats ut.
Med detta överlämnar Sjöfartsverket ärendet till JO:s prövning.
                                                                         Dnr 5883-2015      Sid 7 (11)




Näringsdepartementet, genom expeditionschefen CC, anförde följande i sitt
remissvar:

         AA:s anmälan avser huvudsakligen Sjöfartsverkets hantering och utlämnande
         av allmänna handlingar m.m. I anmälan redogör AA även för
         Regeringskansliets (Näringsdepartementet) hantering av vissa e-
         postmeddelanden. Detta yttrande begränsar sig till de delar i anmälan som rör
         Näringsdepartementet.
         Näringsdepartementets yttrande
         Som anges i anmälan har en handläggare i Näringsdepartementet under 2011
         tagit emot e-postmeddelanden från medarbetare vid Sjöfartsverket på sin
         privata e-postadress. Handläggaren har redovisat att det rör sig om samman-
         lagt sex e-postmeddelanden. Vidare har handläggaren redovisat att han
         skickat tre e-postmeddelanden från sin privata e-postadress till medarbetare
         vid Sjöfartsverket.
         De aktuella e-postmeddelandena blev kända för departementet först i
         samband med ett utlämnandeärende våren 2015. Samtliga handlingar
         bedömdes då vara allmänna och de diariefördes snarast därefter.
         Tjänstemännen i Näringsdepartementet är väl förtrogna med gällande regler
         och rutiner för registrering av allmänna handlingar. Det sker återkommande
         genomgångar i ärendehantering och liknande där dessa regler och rutiner gås
         igenom. Trots detta har reglerna om diarieföring av allmänna handlingar inte
         följts beträffande de nu aktuella e-postmeddelandena. Detta är högst
         beklagligt.
         Det är vidare allvarligt att bristen på diarieföring, och att de inte heller har
         hållits ordnade på annat sätt, medfört att Näringsdepartementet inte har
         lämnat ut handlingarna första gången de efterfrågades.
         Med anledning av det inträffade har extra utbildningsinsatser angående bl.a.
         offentlighetsprincipen och diarieföring av allmänna handlingar riktas mot i
         första hand den berörda avdelningen i Näringsdepartementet.
AA kommenterade yttrandena.

Rättslig reglering m.m.
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen. Enligt dessa bestämmelser har var och en rätt att ta del
av en handling som förvaras hos en myndighet om den är inkommen till
myndigheten eller upprättad där, förutsatt att den inte omfattas av sekretess.
Enligt 4 § anses brev eller annat meddelande som är ställt personligen till befatt-
ningshavare vid en myndighet som en allmän handling, om handlingen gäller ett
ärende eller en annan fråga som ankommer på myndigheten. Av 12 § framgår
att en allmän handling som får lämnas ut ska tillhandahållas genast eller så snart
det är möjligt. Det ska ske på stället och utan avgift. Den som begär det har
enligt 13 § också rätt att mot en fastställd avgift få en kopia av handlingen. En
sådan begäran ska behandlas skyndsamt.

JO har i ett flertal beslut uttalat att innebörden av skyndsamhetskravet är att
besked i en fråga om utlämnande av en allmän handling normalt bör lämnas
samma dag som begäran gjorts (se t.ex. JO 2005/06 s. 448, dnr 4773-2003, JO
2010/11 s. 531, dnr 3843-2009, JO 2012/13 s. 475, dnr 2859-2011, och beslut
den 12 januari 2017 i ärende dnr 2708-2016). Någon eller några dagars
                                                                 Dnr 5883-2015       Sid 8 (11)




fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om
handlingen får lämnas ut. Om begäran avser eller fordrar genomgång av ett
omfattande material kan det vara ofrånkomligt med ytterligare dröjsmål. I
sådana fall kan det många gånger vara lämpligt att lämna besked successivt om
vad som kan lämnas ut.

Av 5 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, framgår att en
allmän handling ska registreras så snart den har kommit in till eller upprättats
hos en myndighet, om det inte är uppenbart att den är av ringa betydelse för
myndighetens verksamhet. JO har tidigare uttalat att registrering i normalfallet
bör ske senast påföljande dag eller så snart det är praktiskt möjligt (JO 2009/10
s. 462, dnr 5807-2007, och JO 2007/08 s. 565, dnr 3579-2005). Handlingar som
inte omfattas av sekretess behöver dock inte registreras, om de hålls så ordnade
att det utan svårighet kan fastställas om de kommit in eller upprättats. Hemliga
handlingar ska i princip alltid registreras.

Eftersom diarieföringens egentliga funktion är att garantera att allmänheten får
tillgång till allmänna handlingar, måste noteringarna i ett diarium vara så
utförliga att en efterfrågad handling kan identifieras utan större svårigheter
(se Bohlin, Offentlighetsprincipen, 9 uppl. s. 26). I 5 kap. 2 § OSL finns
minimikrav på vad ett diarium ska innehålla.

Inom såväl offentlig som privat hälso- och sjukvård – inklusive sjuktransporter
– gäller en stark sekretess för uppgifter om en enskilds hälsotillstånd och andra
personliga förhållanden (se 25 kap. 1 § OSL respektive 6 kap. 12 och 16 §§
patientsäkerhetslagen [2010:659]). Enligt 32 kap. 8 § OSL gäller sekretess hos
kommuner och statliga myndigheter för uppgift om en enskilds personliga för-
hållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada
eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i samband med viss
verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

Bedömning
Inledning
Jag noterar att Konkurrensverket har gjort en granskning av den helikopter-
upphandling som avses i detta ärende och kommit fram till att Sjöfartsverket
bl.a. brutit mot reglerna om öppenhet i lagen (2007:1091) om offentlig upp-
handling (Konkurrensverkets beslut den 11 juli 2016, dnr 306/2015). De frågor
som behandlas i Konkurrensverkets ärende är knutna till reglerna om själva
upphandlingsprocessen och är inte föremål för JO:s prövning inom ramen för
detta ärende. Granskningen här begränsas till frågor med anknytning till
registrering och utlämnande av allmänna handlingar.

Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i det demokratiska samhället och
har till syfte att garantera enskilda insyn i den offentliga verksamheten. För att
den grundlagsfästa rätten att ta del av myndigheters handlingar ska fungera som
avsett och inte bli illusorisk, måste allmänheten få vetskap om en handlings
                                                                    Dnr 5883-2015       Sid 9 (11)




existens. Det är därutöver nödvändigt att allmänheten så enkelt och snabbt som
möjligt ska kunna få tillgång till allmänna handlingar som begärs ut.

Diarieföring av allmänna handlingar
Anmälaren har uppgett att Uppdrag granskning på olika sätt har fått tillgång till
vissa e-postmeddelanden om helikopterupphandlingen, vilka har skickats till
och från privata e-postadresser som tillhörde tjänstemän vid Sjöfartsverket och
Näringsdepartementet och som inte diarieförts eller lämnats ut av myndig-
heterna efter förfrågan. Innehållet i meddelandena visar enligt anmälaren att det
borde finnas ett större antal e-postbrev som inte diarieförts eller lämnats ut. Han
menar också att Sjöfartsverket felaktigt har behandlat visst material som
arbetsmaterial. Anmälaren anför att hanteringen inte bara är ett diarie-
föringsproblem utan att Sjöfartsverkets syfte har varit att hemlighålla kommu-
nikation med det aktuella företaget och dess agent. Enligt anmälan har Sjöfarts-
verket på frågan om varför privata e-postadresser har använts svarat att ”vi
befann oss i ett exceptionellt läge där offentlighetsprincipen var direkt kontra-
produktiv”.

Både Sjöfartsverket och Näringsdepartementet har i sina remissvar bekräftat att
de har underlåtit att diarieföra vissa allmänna handlingar och att detta har stridit
mot regleringen om hur diarieföring ska ske. I båda fallen ligger hanteringen
flera år tillbaka i tiden och såväl Sjöfartsverket som Näringsdepartementet har
uppgett att åtgärder har vidtagits efter det inträffade för att man ska följa
reglerna om diarieföring.

Sjöfartsverket har i sitt remissvar uppgett att bakgrunden till att en företrädare
för myndigheten vid ett tillfälle uttryckt att offentlighetsprincipen skulle ha varit
”direkt kontraproduktiv”, samt till att vissa allmänna handlingar inte har
diarieförts hos myndigheten, i huvudsak varit att Sjöfartsverket hade blivit
tvunget att ta över ett privat bolag för att säkra svensk sjö- och flygräddning och
samtidigt ta ansvar för att köpa in nya räddningshelikoptrar. Pressen på
myndigheten var enligt Sjöfartsverket vid denna tidpunkt hög. Sjöfartsverket
skriver också att detta förklarar, men inte ursäktar, de påvisade bristerna i
diarieföringen av allmänna handlingar.

Jag ser naturligtvis positivt på att åtgärder har vidtagits för att komma till rätta
med de aktuella bristerna i diarieföringen hos Sjöfartsverket och Närings-
departementet. Detsamma gäller Sjöfartsverkets uppgifter om att verket sett
mycket allvarligt på den användning av privat e-post som uppmärksammats i
ärendet. Jag kan bara understryka det allvarliga i att korrespondens om viktiga
förhållanden, som har med myndigheternas verksamhet att göra, på detta sätt
helt har hanterats vid sidan av det reguljära systemet för registrering av
allmänna handlingar. Följden av denna hantering har i praktiken blivit att
allmänna handlingar inte har kunnat lämnas ut vid begäran. Även om
bakgrunden uppges ha varit att en av myndigheterna befunnit sig under hård
                                                                 Dnr 5883-2015       Sid 10 (11)




press, förändrar det inte min syn på det inträffade. Både Sjöfartsverket och
Näringsdepartementet förtjänar allvarlig kritik.

Om det finns ytterligare handlingar som inte diarieförts eller om det har funnits
några djupare motiv bakom hanteringen har jag ingen möjlighet att utreda på ett
tillfredsställande sätt. Jag kan ändå konstatera att Sjöfartsverkets uttalande om
att offentlighetsprincipen skulle ha varit direkt kontraproduktiv är helt
oacceptabelt, oavsett i vilket sammanhang det förekommit. Uttalanden som kan
ge upphov till misstankar om att en myndighet – i detta fall genom att använda
anställdas privata e-postadresser för viktig myndighetskorrespondens –
avsiktligt har försökt komma undan grundlagens krav rörande handlings-
offentlighet, medför naturligtvis en betydande risk för allvarlig förtroendeskada.

Utlämnande av allmänna handlingar till Uppdrag granskning
En stor del av AA:s anmälan gäller de felaktigheter i diarieföringen hos
Sjöfartsverket och Näringsdepartementet som har behandlats ovan. Jag övergår
nu till bedömningen av övriga aspekter på Sjöfartsverkets handläggning av
frågor om utlämnande av allmänna handlingar.

Anmälaren har uppgett att han vid ett stort antal tillfällen under 2014–2015
begärt att få ta del av bl.a. in- och utkommande brev och mejl, kontrakt, rese-
räkningar och fakturor som rör köpet av helikoptrarna. Sjöfartsverket har enligt
anmälaren vid flera tillfällen förnekat att de efterfrågade handlingarna funnits
eller bara lämnat ut delar av dessa. Först långt senare har anmälaren fått ta del
av de efterfrågade handlingarna.

Sjöfartsverket skriver i sitt remissvar att Uppdrag granskning sedan april 2014
har granskat myndighetens upphandling av räddningshelikoptrar och att
Uppdrag granskning under denna tid har tagit del av en mycket stor mängd
handlingar. Sjöfartsverket redovisar i en bilaga till remissvaret vad som lämnats
ut till Uppdrag granskning fram till den 29 april 2015. Uppdrag granskning har
därefter tagit del av ytterligare handlingar och begär alltjämt löpande att få ta
del av allmänna handlingar. Sjöfartsverket anför att beroende på den mängd
handlingar som har begärts ut har det stundtals medfört stor tidsåtgång att få
fram och sekretesspröva det material som har efterfrågats, samtidigt som
verksamheten i övrigt ska fungera. Sjöfartsverket uppger att myndigheten aldrig
har haft något intresse av att förhala eller försvåra utlämnandehandläggningen,
såsom anmälaren påstår.

Jag har förståelse för att det kan krävas en omfattande arbetsinsats hos en
myndighet för att ta fram och sekretesspröva stora mängder handlingar som
begärs ut. I lagstiftningen finns också ett utrymme för att myndigheten under
sådana förhållanden kan lämna ut handlingar senare än inom någon eller några
dagar. Det är inte möjligt att utifrån utredningen i ärendet avgöra exakt hur lång
tid som förflutit mellan varje begäran om att få ut handlingar och den tidpunkt
när anmälaren faktiskt har fått del av de aktuella handlingarna. Uppgifter i
utredningen talar dock starkt för att handläggningen av anmälarens begäran om
                                                                  Dnr 5883-2015      Sid 11 (11)




att få ut handlingar har tagit för lång tid även när det gäller sådana handlingar
som funnits diarieförda hos Sjöfartsverket. Mot bakgrund av den osäkerhet som
ändå får anses finnas när det gäller tidsaspekten nöjer jag mig med att åter erinra
om tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet.

Av utredningen framgår att handlingar som har innehållit känsliga uppgifter om
enskilda personers hälsotillstånd har lämnats ut i omaskerat skick när bok-
föringsmaterial från Norrlandsflyg AB har begärts ut i anslutning till att
Sjöfartsverket tog över bolaget. Dessa känsliga uppgifter har utifrån vad som
har kommit fram i ärendet inte varit föremål för någon sekretessprövning. Den
förklaring som har lämnats i Sjöfartsverkets remissvar är att materialet varit
omfattande samt bestått av bokföringsmaterial och att man hos myndigheten
inte har haft någon anledning att misstänka att det kunde finnas känsliga
uppgifter i det. Detta kan naturligtvis stämma. Sjöfartsverket kan dock inte
undgå kritik för att materialet har lämnats ut utan att först ha sekretessprövats.

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till några ut-
talanden eller någon annan åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
