# Försäkringskassan kritiseras för bristande service och tillgänglighet; även uttalanden om hur en läkares önskemål om kontakt ska hanteras och om myndighetens utredningsskyldighet

JO 2019-05-29 dnr 5902-2017

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                    Sid
                                                                          2019-05-29               5902-2017             1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Försäkringskassan kritiseras för bristande service och tillgänglighet;
                        även uttalanden om hur en läkares önskemål om kontakt ska
                        hanteras och om myndighetens utredningsskyldighet


                          Beslutet i korthet: I ett sjukpenningärende fick en enskild ett kommuniceringsbrev
                          från Försäkringskassan där myndigheten förklarade att hon riskerade att förlora sin
                          sjukpenninggrundande inkomst. Den enskilde fick möjlighet att lämna synpunkter
                          senast den 5 mars 2017 och försökte dessförinnan flera gånger få kontakt med
                          Försäkringskassans handläggare utan att lyckas. Även den enskildes läkare och
                          annan medicinsk personal försökte nå handläggaren. Läkaren lämnade även
                          meddelanden på handläggarens telefonsvarare, men ingen hörde av sig. I två
                          läkarintyg uppgav läkaren vidare att han önskade kontakt med Försäkringskassan
                          men någon sådan kontakt togs inte. Den 10 mars 2017 beslutade myndigheten att
                          den enskilde inte hade rätt till sjukpenninggrundande inkomst och därför inte heller
                          kunde få sjukpenning.
                          I beslutet kritiseras Försäkringskassan för bristande service och tillgänglighet. JO
                          framhåller att den som är part i ett ärende hos en myndighet har rätt att lämna
                          uppgifter muntligt och att Försäkringskassan har en skyldighet att ha fungerande
                          rutiner som möjliggör detta. Bristerna påverkade vidare den enskildes möjlighet att ta
                          till vara sin rätt innan Försäkringskassan fattade beslut, vilket är särskilt allvarligt.
                          Beslutet innehåller också uttalanden om JO:s syn på hur Försäkringskassan bör
                          hantera en läkares önskemål om kontakt. Om informationen i ett läkarintyg som
                          Försäkringskassan har fått inte är tillräcklig för bedömningen av rätten till ersättning
                          och det av intyget framgår att läkaren önskar kontakt följer det, enligt JO:s
                          uppfattning, av myndighetens utredningsskyldighet i 110 kap. 13 § första stycket
                          socialförsäkringsbalken att myndigheten ska ta en sådan kontakt. Om
                          Försäkringskassan däremot anser att informationen är tillräcklig och bedömningen av
                          rätten till sjukpenning inte skulle kunna påverkas av ytterligare medicinska uppgifter är
                          kontakten i stället ett uttryck för den service som myndigheten bör ge.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Försäkringskassan och uppgav i huvudsak
                        följande: Den 16 februari 2017 fick hon ett kommuniceringsbrev från
                        Försäkringskassan där myndigheten förklarade att hon riskerade att förlora sin
                        sjukpenninggrundande inkomst, SGI, och att hon kunde lämna synpunkter
                        senast den 5 mars 2017. Hon försökte därefter flera gånger få kontakt med



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                          Dnr 5902-2017         Sid 2 (5)




Försäkringskassans handläggare utan att lyckas. Även hennes läkare och annan
medicinsk personal försökte komma i kontakt med Försäkringskassans
handläggare för att lämna synpunkter, men inte heller de lyckades nå
handläggaren. Hennes läkare lämnade även meddelanden på handläggarens
telefonsvarare med önskemål om att handläggaren skulle höra av sig. Trots
detta var det ingen från Försäkringskassan som hörde av sig, vare sig till henne
eller till hennes läkare. Den 10 mars 2017 fick hon ett brev från
Försäkringskassan där det framgick att myndigheten fattat beslut med
innebörden att hon förlorat sin SGI. Det beslutet fattades utan att hon hade fått
någon chans att lämna synpunkter.

Utredning
Efter att ha hämtat in vissa handlingar från Försäkringskassan begärde JO att
myndigheten skulle yttra sig över AA:s anmälan.

Försäkringskassan uppgav följande i sitt svar till JO:
      Utredning
      Den 26 januari 2017 kom ett läkarintyg in baserat på en undersökning av AA gjord
      samma dag. Läkarintyget gällde perioden l oktober 2016 - l mars 2017. På intyget
      hade läkaren bland annat skrivit "sjukskriver från och med senaste sjukskrivning
      då min bedömning är att patienten mådde lika dåligt då." Av intyget framgick att
      kontakt önskades med Försäkringskassan.
      Den 14 februari kom ansökan om sjukpenning från och med den l oktober 2016 in
      från AA. Samma dag ringde AA till Försäkringskassans Kundcenter och bad om att
      bli kontaktad av en handläggare eftersom hennes läkare ville ha ett möte.
      Den 15 februari fördelades ärendet till en ny handläggare som ringde AA med
      anledning av anspråksdatum i ansökan och det retroaktivt utfärdade läkarintyget.
      Av en journalanteckning framgår att AA blivit försämrad i kontakten med
      Försäkringskassan, valt att inte längre vara sjukskriven och inte bokat in nytt
      läkarbesök. Läkaren hade uppmanat AA att söka sjukpenning retroaktivt. Vid
      samtalet fick AA information om reglerna för skydd av sjukpenninggrundande
      inkomst (SGI) och att hon kommer att få ett brev med information om att
      Försäkringskassan överväger att fastställa hennes SGI till 0 kronor på grund av att
      SGI-skydd saknas för perioden l oktober 2016-25 januari 2017.
      Den 16 februari 2017 skickade handläggaren ett kommuniceringsbrev till AA. Av
      brevet framgick att Försäkringskassan övervägde att fastställa hennes SGI till 0 kronor
      och inte betala ut sjukpenning. Sista dag att lämna synpunkter var den 5 mars.
      Den 6 mars kom ett förlängt läkarintyg för perioden l mars - l maj 2017 in. På
      läkarintyget hade läkaren skrivit att kontakt önskades med Försäkringskassan.
      Av en journalanteckning från den 10 mars 2017 framgår att handläggaren efter att ha
      konstaterat att bevakningstiden för kommuniceringen hade gått ut skickade ett
      beslutsbrev till AA som innebar att Försäkringskassan hade fastställt hennes SGI
      till 0 kronor från och med den l oktober 2016. Av beslutsbrevet framgick även att AA
      inte kunde få sjukpenning eftersom SGI saknades. Handläggaren avslutade ärendet.
      Den 19 maj 2017 begärde AA omprövning av beslutet den 10 mars 2017.
      Den l juni 2017 bad Försäkringskassan AA komplettera med uppgift om när hon hade
      mottagit beslutet. Den 14 juni 2017 kom svaret från AA in.
      Den 6 juli 2017 fattade Försäkringskassan beslut i omprövningsärendet. Samma dag
      skickades beslutet till AA.
                                                                          Dnr 5902-2017         Sid 3 (5)

## Försäkringskassans slutsatser

I anmälan till JO har AA anfört att hon tillsammans med sin läkare eller
      sjuksköterska flera gånger under februari - april 2017 försökt men inte lyckats nå
      Försäkringskassan och Försäkringskassans handläggare för att lämna synpunkter
      på myndighetens övervägande att fastställa hennes SGI till 0 kronor och inte bevilja
      sjukpenning. Vid minst två tillfällen har meddelande lämnats på handläggarens
      telefonsvarare. Vidare anför AA att hon bjudit in handläggaren till ett möte med
      sin läkare den 13 mars 2017, vilket handläggaren inte återkopplat till henne om.
      Det saknas noteringar i Försäkringskassans journal om att AA, läkaren och
      sjuksköterskan har ringt vid de i anmälan angivna tidpunkterna. Det finns inte
      heller någon anteckning om AA:s inbjudan till avstämningsmöte den 13 mars 2017.
      Den aktuella handläggaren arbetar inte längre kvar på Försäkringskassan och det är
      därför inte möjligt att få hennes minnesbild av händelserna. Det är emellertid inte
      acceptabelt att telefonmeddelanden lämnas obesvarade på det sätt som beskrivs i
      anmälan. Alla medarbetare inom Försäkringskassan ska ha en hög servicenivå och
      tillgänglighet. Meddelanden i röstbrevlådan ska lyssnas av regelbundet och tas om
      hand. Försäkringskassan beklagar om det har varit svårt för AA och andra berörda
      att få kontakt med Försäkringskassans handläggare.
      Sjukskrivande läkare har på läkarintyg som kom in den 26 januari och 6 mars 2017
      framfört önskemål om kontakt med Försäkringskassan. Orsak till varför kontakt
      önskas behöver inte anges. En återkoppling till den sjukskrivande läkaren skulle ha
      gjorts i samband med att handläggaren tagit del av respektive läkarintyg.
      Försäkringskassan beklagar att någon återkoppling till läkaren inte gjordes.
      I Försäkringskassans vägledning Sjukpenning, rehabilitering och
      rehabiliteringsersättning (2015:1) anges att om en läkare vill ha kontakt med
      Försäkringskassan ska kontakt tas snarast och innan beslut fattas, då man kan utgå
      ifrån att läkaren vill ha kontakt för att lämna ytterligare information.
      Handläggarna påminns kontinuerligt om vikten av att följa och uppmärksamma
      överenskomna arbetssätt. Vid utbildningstillfällen i Uppsala under december 2017
      betonades särskilt att kontakt alltid ska tas med läkare när sådant önskemål framgår av
      läkarintyget.
      Försäkringskassan arbetar ständigt med att förbättra tillgängligheten. Varje
      medarbetare ansvarar för att bemanna sin egen telefon och eftersträva största
      möjliga tillgänglighet. Vid kontoret i Uppsala har man kommit överens om att den
      egna telefonen ska hänvisas till en teamtelefon som är bemannad måndag - fredag
      klockan 9-16 när handläggaren är upptagen. Enheterna inom sjukpenning i
      Uppsala går årligen igenom den aktuella policyn om telefontillgänglighet.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Svårigheterna att komma i kontakt med Försäkringskassan
I 4 och 5 §§ förvaltningslagen (1986:223), som gällde vid tidpunkten för
Försäkringskassans handläggning av AA:s ärende, finns bestämmelser om
myndigheternas serviceskyldighet och tillgänglighet. Av dessa framgår bl.a. att
frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt samt att myndigheterna
ska ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Bestämmelserna om service
och tillgänglighet finns numera i 6 och 7 §§ förvaltningslagen (2017:900).

Ett viktigt syfte med förvaltningslagen är att säkerställa myndigheternas service
till allmänheten. Lagen ska garantera att personer som vänder sig till en
myndighet får den hjälp och de upplysningar som de behöver.
                                                                     Dnr 5902-2017       Sid 4 (5)




AA har beskrivit hur både hon själv och hennes läkare ett flertal gånger försökte
få kontakt med Försäkringskassans handläggare utan att lyckas. Hon har också
uppgett att hennes läkare talade in meddelanden på handläggarens
telefonsvarare utan att få någon återkoppling. Jag ser ingen anledning att
ifrågasätta AA:s uppgifter i dessa delar. Som framgår av remissvaret betvivlar
inte heller Försäkringskassan AA:s uppgifter. Försäkringskassan måste därmed
anses ha brustit i service och tillgänglighet. Att bristerna har påverkat AA:s
möjligheter att ta till vara sin rätt innan Försäkringskassan fattade beslut i
ärendet gör dem särskilt allvarliga.

Jag vill i detta sammanhang också påminna om att den som är part i ett ärende
hos en myndighet har rätt att lämna uppgifter muntligt och att myndigheten är
skyldig att ha fungerande rutiner som möjliggör detta. JO har i samband med
utredningen av ett annat ärende (dnr 6870-2017) begärt in och tagit del av
Försäkringskassans riktlinjer för användning av myndighetens telefoner (dnr
001636-2011-KSK). Av dessa framgår bl.a. att en hänvisning ska lämnas när
inkommande samtal inte kan tas emot, att meddelanden i röstbrevlådan ska
lyssnas av regelbundet och att det vid frånvaro under mer än en arbetsdag är
medarbetarens ansvar att ta om hand meddelanden. Försäkringskassan har
således tydliga rutiner för hur telefonerna ska hanteras vid frånvaro. I AA:s
ärende tycks emellertid varken dessa eller de lokala överenskommelser som
myndigheten beskriver i sitt remissvar ha följts. Försäkringskassan förtjänar
kritik för de brister i service och tillgänglighet som har kommit fram. Jag
förutsätter att Försäkringskassan i sitt fortsatta arbete i fråga om rättslig kvalitet
säkerställer att beslutade rutiner samt interna riktlinjer och regler följs.

Försäkringskassans underlåtenhet att kontakta läkaren
Av 110 kap. 13 § första stycket socialförsäkringsbalken, SFB, följer att
Försäkringskassan ska se till att ärenden blir utredda i den omfattning som deras
beskaffenhet kräver. Regeln ger uttryck för den s.k. officialprincipen och har
formulerats så att omfattningen och innebörden av myndighetens
utredningsansvar beror på varje enskilt ärendes beskaffenhet. Den handläggande
myndigheten ska leda utredningen i ärendet och se till att erforderligt material
kommer in (se prop. 2008/09:200 s. 554 f.).

Blanketten för läkarintyg har tagits fram av Försäkringskassan och utformats så
att den sjukskrivande läkaren kan markera om han eller hon önskar kontakt.
Försäkringskassan har alltså sett ett värde i att erbjuda läkaren möjlighet att
lämna kompletterande uppgifter muntligt.

Det kan diskuteras om det följer av Försäkringskassans utredningsskyldighet att
faktiskt kontakta den läkare som i läkarintyget begärt muntlig kontakt eller om
det främst ska ses som en service från myndighetens sida att tillgodose ett
sådant önskemål.

Läkarintyget är det primära utredningsunderlaget i ett sjukpenningärende, men
det krävs ofta kompletteringar av olika slag. Om informationen i ett läkarintyg
                                                                  Dnr 5902-2017   Sid 5 (5)




som Försäkringskassan har fått inte är tillräcklig för bedömning av rätten till
sjukpenning, ska myndigheten se till att de ytterligare uppgifter som behövs
kommer in. Om det i ett sådant fall framgår av det befintliga läkarintyget att
läkaren vill ha kontakt följer det enligt min uppfattning av utrednings-
skyldigheten enligt 110 kap. 13 § första stycket SFB att Försäkringskassan
ska kontakta honom eller henne.

Om Försäkringskassan däremot anser att informationen i läkarintyget är
tillräcklig och bedömningen av rätten till sjukpenning inte skulle kunna
påverkas av ytterligare medicinska uppgifter blir förhållandet ett annat. Ett
exempel på en sådan situation är om den försäkrade t.ex. saknar
försäkringstillhörighet eller SGI och därför inte uppfyller de grundläggande
förutsättningarna för sjukpenning. I ett sådant fall ligger det inte i
Försäkringskassans utredningsskyldighet att ta kontakt med den sjukskrivande
läkaren. Det innebär emellertid inte att Försäkringskassan kan bortse från
läkarens önskemål. Möjligheten till muntlig kontakt är en service som
myndigheten erbjudit läkaren. Försäkringskassan bör därför också i sådana fall
ta kontakt med den läkare som begärt det. Myndigheten måste därför även
kritiseras för att inte ha kontaktat AA:s läkare trots att han vid upprepade
tillfällen markerat önskemål om det.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till några
kommentarer från min sida.

Ärendet avslutas.
