# Kritik mot att Migrationsverkets it-stöd för förordnande av offentliga biträden missgynnar personer som i och för sig uppfyller
lämplighetskraven

JO 2014-12-05 dnr 5920-2013

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                    Sid
                                                                          2014-12-05              5920-2013             1 (7)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot att Migrationsverkets it-stöd för förordnande av offentliga
                        biträden missgynnar personer som i och för sig uppfyller
                        lämplighetskraven

                          Beslutet i korthet: När ett offentligt biträde ska förordnas föreslår Migrationsverkets
                          it-stöd för administration av uppgifter om offentliga biträden i första hand en advokat
                          eller en biträdande jurist vid en advokatbyrå. Andra personer föreslås först om en
                          advokat eller en biträdande jurist inte är tillgänglig.
                          Migrationsverket har understrukit att systemet inte utesluter att andra än advokater
                          och biträdande jurister förordnas och att den som ska förordna ett biträde inte är
                          bunden av den person som systemet föreslår. JO kan dock inte att dra någon annan
                          slutsats än att personer som inte är advokater eller biträdande jurister missgynnas i
                          systemet eftersom it-stödet föreslår dem i andra hand, oavsett om de är lämpliga eller
                          inte.
                          Att sådana personer regelmässigt väljs i andra hand, även om de uppfyller
                          lämplighetskraven, är enligt JO:s mening inte godtagbart. Det finns inte några sakliga
                          skäl för en ordning där en sådan person föreslås i mindre utsträckning av it-stödet än
                          en advokat eller en biträdande jurist. Lagstiftningen ger inte heller något utrymme för
                          en systematisk rangordning mellan i sig lämpliga personer. Att det kan finnas
                          omständigheter som gör att någon är mer eller mindre lämplig för ett visst ärende är
                          en annan sak och får beaktas vid lämplighetsbedömningen i det enskilda fallet.

## Bakgrund

Av 5 § lagen om offentligt biträde och 26 § rättshjälpslagen framgår vem som
                        får förordnas som offentligt biträde. Av bestämmelserna följer att en advokat,
                        en biträdande jurist vid en advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för
                        uppdraget får förordnas. Om den som ska företrädas själv har föreslagit någon
                        som är lämplig ska han eller hon förordnas om det inte finns särskilda skäl mot
                        det.

                        Den 2 april 2013 utfärdade Migrationsverket ett rättsligt ställningstagande om
                        vem som ska förordnas som offentligt biträde (RCI 04/2013). Detta gjordes
                        inför att verket skulle införa ett nytt it-stöd för administration av uppgifter om
                        offentliga biträden. Det hade då kommit upp frågor om vem som ska förordnas
                        till offentligt biträde och om det ska finnas någon rangordning bland dem som
                        anmält intresse för att förordnas.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                     Dnr 5920-2013        Sid 2 (7)




Av ställningstagandet framgår att vem som helst kan anmäla intresse att
förordnas som offentligt biträde och att den personen då förs upp på den s.k.
biträdeslistan. Detta innebär dock inte att Migrationsverket har bedömt
personens lämplighet som offentligt biträde. I frågan om hur ett offentligt
biträde ska utses anges följande:

      [Migrationsverket bör] – om sökanden inte föreslår att en viss person ska
      förordnas som offentligt biträde – i första hand förordna advokater och
      biträdande jurister på en advokatbyrå som offentligt biträde. Undantagsvis kan
      även andra personer komma ifråga för förordnande ex officio under förutsättning
      att de bedöms som lämpliga, bl.a. genom att de har lång och väldokumenterad
      erfarenhet av utlänningsrätt och processvana.
      Migrationsverkets nya it-stöd för administration av offentliga biträden kommer
      att föreslå vem som ska förordnas som offentligt biträde med utgångspunkt från
      bl.a. var biträdet har sin verksamhetsort och hur många förordnanden denne
      tidigare erhållit. Det ankommer därefter på den som ska förordna biträde i det
      aktuella ärendet att bedöma om vederbörande ska förordnas, dvs. är lämplig.
      Eftersom Migrationsverket ex officio i första hand bör förordna advokater och
      biträdande jurister vid en advokatbyrå bör Migrationsverkets it-stöd för
      administration av offentliga biträden i första hand föreslå en advokat eller
      biträdande jurist som uppfyller de kriterier som krävs för att vederbörande ska
      förordnas i det aktuella ärendet, dvs. har anmält en ledig tid som överensstämmer
      med den planerade utredningstiden, bedriver sin verksamhet på eller i närheten
      av verksamhetsorten osv.
      Om det inte finns någon advokat eller biträdande jurist vid en advokatbyrå
      tillgänglig som uppfyller de kriterier som krävs ska systemet föreslå någon annan
      som uppfyller kraven på tillgänglighet osv.
      Det är dock alltid den som beslutar om vem som ska förordnas i det enskilda
      ärendet som ska bedöma om den som systemet föreslagit är att bedöma som
      lämplig i det enskilda fallet och därmed ska förordnas. Beslutsfattaren kan
      således alltid välja någon annan person än den som systemet föreslagit.

Anmälan
AA anmälde Migrationsverket till JO för att verkets it-stöd för administration av
uppgifter om offentliga biträden missgynnar personer som inte är advokater
eller biträdande jurister på en advokatbyrå vid förordnanden som offentligt
biträde. Han uppgav att jurister med egen byrå, som han själv, utesluts från
förordnanden som offentligt biträde oavsett personlig lämplighet, erfarenhet och
kunnande.

Utredning
JO beslutade att inleda en utredning med anledning av uppgifterna i anmälan
och anmodade Migrationsverket att yttra sig. JO angav i sin begäran att det nya
it-stödet tycks vara utformat på ett sätt som gör att personer som inte är
advokater eller biträdande jurister endast kommer att utses i andra hand även
om de är lämpliga för uppdragen, och att detta innebär att de i praktiken endast
kommer att utses i undantagsfall. Migrationsverket anmodades mot denna
bakgrund att yttra sig om hur systemet förhöll sig till bestämmelsen i 5 § lagen
om offentligt biträde och 26 § rättshjälpslagen samt till regeringsformens
bestämmelse om saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 §).
                                                                       Dnr 5920-2013         Sid 3 (7)




Migrationsverket (generaldirektören BB) kom in med ett yttrande.

Inledningsvis anfördes att utgångspunkten när ett offentligt biträde ska
förordnas är att den sökande ska få bästa möjliga juridiska bistånd. Det är
verkets ansvar att se till att den sökande inte får ett inkompetent juridiskt biträde
utan att den som förordnas är lämplig med hänsyn till ärendets art och
omfattning och på ett tillfredsställande sätt kan tillgodose den asylsökandes
intressen.

Migrationsverket gör bedömningen att advokater och biträdande jurister vid
advokatbyråer ska presumeras uppfylla lämplighetskravet för att vara offentligt
biträde och anförde i den frågan bl.a. följande:
      En jurist som vill bli advokat ska ha förvärvat erfarenhet […] i sakfrågor och
      processvana. Efter avslutade studier ska den som vill bli advokat skaffa minst tre
      års praktisk kvalificerad juridisk [erfarenhet], antingen genom tjänstgöring som
      biträdande jurist vid en advokatbyrå eller vid en egen juridisk byrå. Den som vill
      bli advokat måste vidare avlägga advokatexamen. För att någon ska bli antagen
      som medlem i Advokatsamfundet krävs vidare att han eller hon har ordnad
      ekonomi, är redbar och i övrigt lämplig för advokatverksamhet.
      Den som är advokat är skyldig att varje år genomgå viss vidareutbildning. En
      advokat står under tillsyn av Advokatsamfundet och är skyldig att följa
      Advokatsamfundets etiska regler och har tystnadsplikt. En viss tillsyn finns
      också beträffande de biträdande jurister som är verksamma på en advokatbyrå
      genom den advokat som anställt dem.
Verket redovisade följande i fråga om förordnande av offentliga biträden och
it-stödet för administration av offentliga biträden:

      Vem som helst kan anmäla intresse för att bli förordnad som offentligt biträde av
      Migrationsverket. Att intresseanmälan registreras hos verket innebär inte att
      Migrationsverket bedömt vederbörandes lämplighet som offentligt biträde utan
      detta kan ske först då det blir aktuellt att förordna vederbörande i ett enskilt
      ärende. Migrationsverket har inte heller tillåtelse att registrera uppgifter rörande
      de presumtiva biträdenas kompetens.
      Migrationsverket handlägger ett stort antal ärenden där sökanden har rätt till
      offentligt biträde. I Migrationsverkets uppdrag ligger att förordna offentliga
      biträden som har relevant kunskap och erfarenhet av utlänningsärenden men
      också kunskap och erfarenhet av förvaltningsprocessen. När verket beslutar vem
      som ska förordnas i det enskilda ärendet är det alltid den sökandes intresse som
      är det överordnade.
      Migrationsverkets it-stöd för administration av offentliga biträden är endast ett
      hjälpmedel för den tjänsteman som i det enskilda ärendet ska se till att den
      sökande i det enskilda ärendet får ett offentligt biträde som är lämpligt med
      hänsyn till ärendets art och omfattning.
      Systemet innebär inte att den som inte är advokat eller biträdande jurist vid en
      advokatbyrå utesluts från att förordnas som offentligt biträde.
      Den omständigheten att Migrationsverkets it-stöd för administration av
      offentliga biträden vid förordnanden ex officio, i första hand föreslår en advokat
      eller biträdande jurist på en advokatbyrå som uppfyller de kriterier som krävs för
      att vederbörande ska förordnas i ärendet, dvs. har anmält en ledig tid som
      överensstämmer med den planerade utredningstiden osv. innebär inte att den som
      beslutar vem som ska förordnas är bunden av förslaget. Denne kan således alltid
      välja någon annan person än den som systemet föreslår.
                                                                    Dnr 5920-2013        Sid 4 (7)




      Det ankommer vidare […] på den som beslutar vem som ska förordnas som
      offentligt biträde att göra den lämplighetsbedömning som krävs i det enskilda
      ärendet, vilket utöver bedömningen av biträdets kunskaper och erfarenhet
      innebär en bedömning av hur denne skött tidigare uppdrag och om vederbörande
      kan anses redbar.
      I de ärenden där sökanden själv föreslagit någon som är lämplig förordnas denne
      som offentligt biträde för sökanden om det inte finns särskilda skäl mot det. I
      dessa fall föreslår Migrationsverkets it-stöd för administration av offentliga
      biträden endast den som sökanden själv föreslagit och tar inte hänsyn till några
      av de kriterier som påverkar systemets förslag vid förordnanden ex officio.
      Bedömningen av om vederbörande är lämplig sker på samma sätt som vid övriga
      förordnanden.
      Migrationsverket förutsätter självfallet att den lämplighetsbedömning som görs
      varje enskilt ärende är saklig och opartisk.
Migrationsverket anförde avslutningsvis att verket anser att man följer
rättshjälpslagen och lever upp till regeringsformens krav på saklighet och
opartiskhet.

Rättslig reglering
Förordnande av offentliga biträden m.m.
Enligt 18 kap. 1 § utlänningslagen ska offentligt biträde förordnas i bl.a. vissa
ärenden om avvisning och utvisning, om det inte måste antas att behov av
biträde saknas.

Allmänna bestämmelser om offentliga biträden finns i lagen om offentligt
biträde. I denna anges bl.a. att det är den domstol eller myndighet som
handlägger målet eller ärendet i sak som ska besluta i frågor om offentligt
biträde (2 §). Detta innebär att det i huvudsak är Migrationsverket som
förordnar offentliga biträden i utlänningsärenden.

Kraven på offentliga biträden är desamma som de som gäller för rättshjälps-
biträden. En advokat, en biträdande jurist på en advokatbyrå eller någon annan
som är lämplig för uppdraget får förordnas som biträde. Om den som ska
biträdas själv föreslagit någon som är lämplig ska den personen förordnas, om
det inte finns särskilda skäl mot det. (Se 5 § lagen om offentligt biträde och 26 §
rättshjälpslagen.) Även om det inte finns några formella behörighetskrav gäller
som regel att den som förordnas ska ha en juristexamen. För att någon annan
ska anses lämplig krävs att den personen har stora kunskaper inom ett särskilt
område som kan medföra att ärendet eller målet behandlas på ett bättre och mer
effektivt sätt än vad som annars hade varit fallet. (Se prop. 1996/97:9 s. 155 och
216.)

Det anges inte i lagtexten hur lämplighetsbedömningen ska göras. I förarbetena
understryks vikten av att de som förordnar biträden gör en verklig prövning av
biträdets kvalifikationer. Det är den som vill förordnas som har bevisbördan för
att han eller hon uppfyller lämplighetskravet. Det allmänna lämplighetskravet
avser även den som är advokat eller biträdande jurist vid en advokatbyrå. (Se a.
prop. s. 156 och 216.)
                                                                    Dnr 5920-2013       Sid 5 (7)




Migrationsverkets rutiner vid lämplighetsbedömningen av offentliga biträden
behandlades vid utvärderingen av den nya instans- och processordningen i
utlänningsärenden. Utredningen gjorde då bedömningen att rutinerna inte var
tillfredsställande. Statskontoret ansåg i en rapport 2012 att Migrationsverkets
system inte garanterar att sökanden får ett lämpligt biträde och att den s.k.
biträdeslistan inte var ett bra verktyg för att utse offentliga biträden. (Se SOU
2008:65 s. 117 f. och Statskontorets rapport 2012:30 s. 9, 61 och 65 f.)

Likabehandling, saklighet och opartiskhet
Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer att myndigheter i sin verksamhet ska
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Principen
om allas likhet inför lagen är ett uttryck för ett generellt skydd mot godtycke
och diskriminering. Reglerna om saklighet och opartiskhet överlappar i viss
mån varandra. Saklighetskravet kan dock omfatta mer och annat än kraven på
likabehandling och opartiskhet. Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent
faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller
någon annan åtgärd från en myndighet. Även hur myndighetens agerande
uppfattas är av betydelse. (Se Bull och Sterzel, Regeringsformen – en
kommentar, 2013 s. 58 f.)

Bedömning
Utgångspunkter
Migrationsverket är ansvarigt för att de offentliga biträden som förordnas är
lämpliga för uppdragen. Förutom att se till att lämplighetskraven är uppfyllda
måste verket också beakta att förordnanden ska ske i enlighet med de
grundläggande principerna om saklighet och opartiskhet.

Av 5 § lagen om offentligt biträde, som hänvisar till 26 § rättshjälpslagen, följer
att en advokat, en biträdande jurist vid en advokatbyrå eller någon annan som är
lämplig för uppdraget får förordnas som offentligt biträde. Lagstiftaren har
alltså inte gjort någon inbördes rangordning mellan de olika kategorierna och
lämplighetskravet gäller även för advokater och biträdande jurister. Mot
bakgrund av de krav som ställs för att bli advokat och eftersom advokater står
under Advokatsamfundets tillsyn och ska följa samfundets etiska regler – bl.a.
skyldigheten att upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens på de områden
man är verksam – bör utgångspunkten vara att en advokat generellt sett ska
anses lämplig att förordnas som offentligt biträde. Detsamma bör gälla
biträdande jurister vid en advokatbyrå, bl.a. eftersom de står under en advokats
tillsyn. Detta hindrar naturligtvis inte att det vid lämplighetsbedömningen i det
enskilda fallet kan finnas omständigheter som gör att en advokat eller en
biträdande jurist inte anses lämplig att förordnas som offentligt biträde i ett visst
ärende. Ett ärende som kräver särskild erfarenhet eller specialiserade kunskaper
bör t.ex. inte anförtros den som är mindre erfaren på det aktuella området.
Vidare kan det finnas skäl att ifrågasätta lämpligheten för en person som
misskött ett tidigare uppdrag som offentligt biträde (jfr mitt beslut den
5 december 2014 i ärende dnr 4500-2013).
                                                                    Dnr 5920-2013       Sid 6 (7)




Migrationsverkets it-stöd för administration av offentliga biträden
Advokater och biträdande jurister vid advokatbyråer kan alltså som
utgångspunkt anses ha de kvalifikationer som krävs för att förordnas som
offentligt biträde. Migrationsverket har mot den bakgrunden beslutat att verket i
första hand bör förordna någon som tillhör dessa kategorier som offentligt
biträde, om sökanden inte begärt att någon särskild person ska utses. It-stödet
för administration av offentliga biträden har utformats i enlighet med denna
utgångpunkt. Systemet innebär att en advokat eller en biträdande jurist föreslås
i första hand, och den som ska utse ett biträde kan i många fall därmed utgå från
att denne är generellt lämplig. Ett sådant system kan naturligtvis underlätta den
lämplighetsbedömning som ska göras inför ett förordnande.

Migrationsverket understryker i sitt yttrande till JO att systemet inte utesluter att
andra än advokater och biträdande jurister förordnas och att den som ska
förordna ett biträde inte är bunden av den person som systemet föreslår. Jag kan
dock inte dra någon annan slutsats än att personer som inte är advokater eller
biträdande jurister missgynnas i systemet eftersom it-stödet föreslår dem i andra
hand, oavsett om de är lämpliga eller inte. I praktiken handlar det oftast om
jurister som bedriver egen verksamhet. Att sådana personer regelmässigt väljs i
andra hand, även om de uppfyller lämplighetskraven, är enligt min mening inte
godtagbart. Det finns inte några sakliga skäl för en ordning där en sådan person
föreslås i mindre utsträckning av it-stödet än en advokat eller en biträdande
jurist har. Som framgått ovan ger inte heller bestämmelsen i 5 § lagen om
offentligt biträde, som hänvisar till 26 § rättshjälpslagen, något utrymme för en
sådan systematisk rangordning mellan i sig lämpliga personer. En person som
har utfört ett antal uppdrag som offentligt biträde på ett bra sätt, och som
därmed måste anses generellt lämplig, måste ha samma förutsättningar att
förordnas som en advokat eller en biträdande jurist. Att det kan finnas
omständigheter som gör att någon är mer eller mindre lämplig för ett visst
ärende är som tidigare nämnts en annan sak och får beaktas vid lämplighets-
bedömningen i det enskilda fallet.

Avslutning
Min slutsats är alltså att personer som uppfyller lämplighetskraven inte generellt
kan förordnas i andra hand endast av det skälet att de inte är advokater eller
biträdande jurister vid en advokatbyrå. Det är Migrationsverkets ansvar att se
till att man har ett system som inte missgynnar dessa personer på det sätt som
nu sker.

Eftersom antalet förordnanden av offentliga biträden är mycket stort är det
nödvändigt att verket har en ordning som inte är omotiverat tidsödande eller
komplicerad.

Såvitt framgår av utredningen förs i dag alla som anmält intresse för att bli
förordnade som offentliga biträden in i Migrationsverkets it-system. Eftersom
systemet inte innehåller några uppgifter om biträdenas kompetens underlättas
                                                                  Dnr 5920-2013       Sid 7 (7)




lämplighetsbedömningen påtagligt av att systemet i första hand endast föreslår
advokater och biträdande jurister vid advokatbyråer, vilka som utgångspunkt
ska anses vara lämpliga för uppdraget.

För att undvika att personer som inte tillhör dessa kategorier men som uppfyller
lämplighetskraven missgynnas, skulle ett system kunna övervägas som innebär
att en preliminär lämplighetsbedömning görs beträffande dem. De som bedöms
uppfylla lämplighetskraven skulle sedan registreras i samma kategori som
advokater och biträdande jurister. Samtliga personer som generellt kan komma i
fråga för ett förordnande skulle därmed föreslås under samma förutsättningar.
En sådan ordning skulle kunna underlätta handläggningen av förordnanden av
offentliga biträden utan att missgynna de som inte är advokater eller biträdande
jurister.

Jag har dock inte tillräckligt underlag för att uttala mig närmare om hur ett
system bör utformas. Jag förutsätter att Migrationsverket vidtar åtgärder för att
se till att systemet för förordnanden av offentliga biträden utformas på ett sådant
sätt att det uppfyller kraven på saklighet och opartiskhet i enlighet med det som
anförts ovan.

Med den kritik som ligger i det anförda avslutas ärendet.
