# Uttalanden om en skollednings åtgärder gentemot elevföreningar i förhållande till grundläggande fri- och rättigheter

JO 2020-12-18 dnr 5922-2018

BESLUT
                                                                            Datum                     Dnr                       Sid
                                                                            2020-12-18                5922-2018               1 (10)
Chefsjustitieombudsmannen                                                                             8070-2018
Elisabeth Rynning




                        Uttalanden om en skollednings åtgärder gentemot elevföreningar i
                        förhållande till grundläggande fri- och rättigheter


                          Beslutet i korthet: Under hösten 2018 genomförde Gymnasie- och
                          vuxenutbildningsnämnden i Borås stad en kartläggning av elevföreningar vid två
                          gymnasieskolor. Enligt den information som nämnden lämnade inför kartläggningen
                          skulle den bl.a. syfta till att det togs fram riktlinjer som alla elevföreningar måste följa. I
                          en kommunikationsplan framgick det att personalen hade informerats om att det inte
                          var förenligt med deras uppdrag att vara medlem i föreningarna.
                          Nämnden uppgav till JO att syftet med kartläggningen var att belysa och beskriva
                          elevföreningarnas och andra sammanslutningars aktiviteter, vilka har en direkt
                          koppling till skolorna. Resultatet av undersökningen skulle vara ett underlag för att
                          motverka kränkande behandling och eventuella oegentligheter samt för att säkerställa
                          att föreningarnas aktiviteter ligger i linje med skolornas värdegrund och det
                          demokratiska uppdraget.
                          ChefsJO konstaterar inledningsvis att föreningarnas aktiviteter i sig har ett sådant
                          samband med skolornas verksamhet att de omfattas av nämndens ansvar enligt
                          skollagen att motverka kränkande behandling men att nämnden i detta arbete måste
                          beakta de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna.
                          Enligt chefsJO ger utredningen inte stöd för att någon inskränkning av mötes- eller
                          föreningsfriheten har skett. Nämndens agerande har inte heller inneburit någon
                          otillåten inskränkning av yttrandefriheten.
                          ChefsJO finner emellertid att nämndens uttalanden, bl.a. om att kartläggningen och
                          det efterföljande arbetet skulle resultera i riktlinjer ”som alla föreningar måste följa”,
                          kunde ge intryck av att nämnden hade möjlighet att mera allmänt besluta om
                          föreningarnas organisation och verksamhet. ChefsJO understryker att en myndighet
                          givetvis måste vara mycket försiktig med uttalanden som kan ge upphov till felaktiga
                          föreställningar om myndighetens befogenheter. Det gäller särskilt i fråga om
                          grundlagsskyddade rättigheter.
                          Avslutningsvis påminner chefsJO om det ansvar som vilar på en myndighet i dess roll
                          som arbetsgivare samt det ansvar som följer med rollen som offentliganställd.

## Anmälan

I anmälningar till JO klagade AA och BB på Borås stad med anledning av en
                        kartläggning som kommunen genomfört av elevföreningarna på Sven
                        Eriksonsgymnasiet och Bäckängsgymnasiet. De uppgav bl.a. att kommunens


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                        www.jo.se
                                                                       Dnr 5922-2018         Sid 2 (10)
                                                                           8070-2018




syfte med kartläggningen var att styra över föreningarna och påverka vilka
aktiviteter dessa skulle få bedriva samt att det står i strid med den
grundlagsskyddade mötes- och föreningsfriheten i 2 kap. 1 § regeringsformen,
RF. De framförde vidare att kommunen även hade förhindrat skolpersonal att
utöva sin mötes- och föreningsfrihet genom att uttala samt informera personalen
om att det inte är förenligt med deras uppdrag att vara medlemmar i
elevföreningarna.

Av bilagor till anmälningarna framgick bl.a. följande:

Efter en tillsyn vid Sven Eriksonsgymnasiet i Borås stad under våren 2013
beslutade Skolinspektionen att förelägga huvudmannen för skolan (kommunen)
att vidta vissa åtgärder för att förbättra arbetet inom bl.a. bedömningsområdena
Grundläggande värden och inflytande samt Trygghet och studiero. Av beslutet
framgick bl.a. följande:

      Sven Eriksonsgymnasiet är en av landets äldsta gymnasieskolor med teknisk
      inriktning och omges av många traditioner, bland annat en aktiv
      elevkårsverksamhet. Trots att de flesta elever uttrycker att de trivs och känner sig
      trygga i skolan visar tillsynen att det finns vissa brister i värdegrundsarbetet.
      Dessa brister återfinns både inom undervisningen och i andra aktiviteter som har
      koppling till skolan. Exempelvis visar tillsynen att alla elever inte möter
      diskussioner om mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen inom
      ramen för sin utbildning. Skolinspektionen har också uppmärksammat sexistiska
      inslag i exempelvis spex och kortegeprogram som arrangerats av den elevkår
      som finns i skolan. Därutöver finns det uppgifter om slutna ordenssällskap, med
      koppling till skolan där både lärare och elever är medlemmar. Trots att
      rektorerna uttrycker att de tar avstånd från all verksamhet som kan uppfattas som
      kränkande eller exkluderande behöver samtliga skolenheter öka sina
      ansträngningar för att se till att den värdegrund som är fastslagen i skollag och
      läroplan verkligen genomsyrar Sven Eriksonsgymnasiet. Detta arbete behöver
      också dokumenteras i en plan mot kränkande behandling som uppfyller
      skollagens krav.
      –––
      Vidare vill Skolinspektionen påpeka att exkluderande sammanslutningar där
      vissa elever ”väljs ut” och andra ”väljs bort”, samt föreningar vars verksamhet
      kan uppfattas som sexistisk och kränkande, indikerar en grundsyn att alla
      människor inte är lika mycket värda vilket inte är förenligt med den värdegrund
      som uttrycks i skollag och läroplan. Det framgår inte att skolan i sitt arbete med
      värdegrundsfrågor har beaktat ovan nämnda organisationer och deras verksamhet
      samt vilka faktiska och eventuella effekter detta kan få. Därför behöver skolan
      arbeta ännu mer systematiskt och aktivt för att alla elever som går på Sven
      Eriksonsgymnasiet ska tillägna sig samhällets grundläggande värderingar.
Hösten 2018 beslutade förvaltningschefen vid gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningen i Borås stad att en kartläggning av
elevföreningarna på Sven Eriksonsgymnasiet och Bäckängsgymnasiet skulle
genomföras.

I en kommunikationsplan från förvaltningen, daterad den 29 augusti 2018,
framfördes bl.a. följande:
                                                                        Dnr 5922-2018      Sid 3 (10)
                                                                            8070-2018




      Sedan Skolinspektionens tillsyn har åtgärder vidtagits på Sven
      Eriksonsgymnasiet. Bland annat har likabehandlingsplanen uppdaterats och
      diskuterats i klassråd och programråd, förstelärarna har haft i sitt uppdrag att
      driva utvecklingen i värdegrundsarbetet och en jämställdhetsutbildning
      genomfördes med personalen. Andra åtgärder som tagits är att elevkårens
      klubblokal har flyttat från en olämplig källarlokal till andra mer tillgängliga
      lokaler i skolan, sexistiska dekaler plockas bort så fort de upptäcks och
      personalen är informerad om att det inte är förenligt med deras uppdrag att vara
      medlem i elevföreningarna.
      –––
      Syftet med kartläggningen är att stärka skolans värdegrund, stödja och
      uppmuntra de föreningsaktiviteter som är i linje med värdegrunden och motverka
      de aktiviteter som strider mot densamma.
      –––
      Skolinspektionen pekade i sin tillsyn av Sven Eriksonsgymnasiet 2013 på att
      åtgärder måste tas mot de inslag i elevkårens verksamhet som inte är förenliga
      med skolans värdegrund. Därför genomförs nu en kartläggning av
      elevföreningarna, där det följs upp vilka åtgärder som tagits sedan
      Skolinspektionens tillsyn och vilka ytterligare åtgärder som behöver tas.
      Kartläggningen och det efterföljande arbetet ska resultera i riktlinjer som alla
      föreningar måste följa. Dessa riktlinjer skulle bygga på demokratiska principer
      och mänskliga rättigheter.
      Eleverna kommer fortsatt att ha inflytande över elevföreningarna men
      föreningarnas verksamhet ska bedrivas utifrån principen om allas lika värde.
I en rapport från kommunen, daterad den 7 november 2018, redovisades
resultatet av kartläggningen. Rapporten innehöll bl.a. följande:

      Uppdragets syfte och mål
      Syftet med uppdraget är att belysa och beskriva elevföreningarnas och andra
      sammanslutningars aktiviteter vid Sven Eriksons- och Bäckängsgymnasiet.
      Resultatet ska utgöra ett underlag för att motverka kränkande behandling och
      eventuella oegentligheter samt för att säkerställa att elevföreningarnas och
      sammanslutningarnas aktiviteter med koppling till skolorna ligger i linje med
      skolornas värdegrund och de demokratiska principerna.

      Metod
      Uppdraget har genomförts genom personliga intervjuer med skolpersonal,
      elevkårerna, elevföreningars och kommittéers styrelser. Även fd skolpersonal
      och elever har intervjuats. Därutöver har elever vid de båda skolorna
      spontanintervjuats om deras syn på de aktiviteter som elevföreningarna
      genomför på skolorna ur ett värdegrunds- och demokratiperspektiv.
      Före varje intervju har den intervjuade informerats om vem som gett i uppdrag
      att genomföra uppdraget som att den görs i syfte att genomlysa
      elevföreningarnas aktiviteter för att säkerställa att de inte bryter mot skolornas
      värdegrund och de demokratiska principerna. Vid varje intervju har det särskilt
      informerats om att frågorna och genomlysningen på intet sätt har med själva
      elevföreningarna att göra utan endast är riktad mot föreningarnas aktiviteter i
      relation till värdegrund och de demokratiska principerna.

Utredning
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Borås stad uppmanades att lämna
upplysningar om syftet, genomförandet och resultatet av den s.k.
                                                                        Dnr 5922-2018     Sid 4 (10)
                                                                            8070-2018




kartläggningen. Av redogörelsen skulle det framgå hur kartläggningen förhållit
sig till 2 kap. 1 § RF.

Nämnden beslutade den 29 april 2019 att lämna följande yttrande:

## Bakgrund

Sven Eriksons- och Bäckängsgymnasiet är två gymnasieskolor i Borås. Båda
      skolorna har traditioner som sträcker sig långt tillbaka i tiden, traditioner som
      även omfattar olika elevföreningar på de båda gymnasieskolorna.
      Under våren 2018 aktualiserades, att vissa av elevföreningarnas aktiviteter eller
      aktiviteter som har med elevföreningarna att göra inte var i linje med skolornas
      värdegrund och skolans demokratiska uppdrag. Exempelvis framkom att vissa av
      de aktiviteter som genomförs av elevföreningarna kan uppfattas som sexistiska
      och kränkande samt att urvalsmetoderna för hur elever väljs in i några av
      elevföreningarna inte är i linje med skolans demokratiska uppdrag att främja ett
      skolklimat där alla barn och elever känner sig trygga och respekterade.
      Syftet med kartläggningen av elevföreningarna var att belysa och beskriva
      elevföreningarnas och andra sammanslutningars aktiviteter vid Sven Eriksons-
      och Bäckängsgymnasiet. Resultatet av utredningen har utgjort ett underlag för att
      motverka kränkande behandling och eventuella oegentligheter samt för att
      säkerställa att elevföreningarnas och sammanslutningarnas aktiviteter, vilka har
      en direkt koppling till skolorna, ligger i linje med skolans värdegrund och det
      demokratiska uppdraget.

      Agerande i förhållande till Regeringsformen
      Föreningsfriheten är grundlagsskyddad och följer av 2 kap. 1 § Regeringsformen
      och definieras som ”rätten till frihet att sammansluta sig med andra för allmänna
      eller enskilda syften”. Föreningsfrihet följer också Europakonventionen som är
      inkorporerad i svensk lag. I artikel 11 i Europakonventionen behandlas både
      rätten till fredliga sammankomster och rätten till föreningsfrihet.
      Föreningsfriheten skyddar rätten att bilda och ansluta sig till föreningar utan
      hinder av offentliga myndigheter, samt att med full frihet verka inom dessa
      föreningar.
      Enligt skollagen har en skolhuvudman skyldighet att utreda omständigheter
      avseende kränkande behandling i samband med verksamheten och i
      förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra
      kränkande behandling (skollagens 6 kap. 10 §). Den genomlysning av
      elevföreningarnas aktiviteter som genomförts på skolor med påstådda problem
      avseende säkerhet, trygghet eller kränkningar har haft till syfte att utreda just
      sådana omständigheter. Skolledningens intresse har inte varit att inskränka
      föreningsfriheten och begränsa rätten att sammansluta sig. Utredningen har inte
      heller kartlagt vilka elever eller lärare som är medlemmar i respektive förening.
      Ledningen för skolan har agerat utifrån signaler om att det inom ramen för
      elevföreningarnas aktiviteter förekommit situationer som uppfattats kränkande.

      Berörda befattningshavares synpunkter

      Förvaltningsledningen (CC, förvaltningschef, DD, gymnasiechef Sven
      Eriksonsgymnasiet, EE, gymnasiechef Bäckängsgymnasiet) - Gymnasie- och
      vuxenutbildningsförvaltningen i Borås Stad:
      Under våren 2018 aktualiserades, att vissa av elevföreningarnas aktiviteter eller
      aktiviteter som har med elevföreningarna att göra inte var i linje med skolornas
      värdegrund och skolans demokratiska uppdrag. Utifrån den information som
      fanns vid tillfället beslutade förvaltningsledningen att genomföra en utredning i
                                                                 Dnr 5922-2018        Sid 5 (10)
                                                                     8070-2018




syfte att göra en genomlysning av elevföreningarnas aktiviteter på Bäckängs-
och Sven Eriksonsgymnasiet.
Resultatet av utredningen utgör ett underlag för att motverka kränkande
behandling och ska säkerställa att elevföreningarnas och sammanslutningarnas
aktiviteter med koppling till skolorna ligger i linje med skolornas värdegrund och
de demokratiska principerna.

FF, avdelningschef för Centrum för kunskap och säkerhet i Borås Stad:
Under våren 2018 aktualiserades, att vissa av elevföreningarnas aktiviteter eller
aktiviteter som har med elevföreningarna att göra inte var i linje med skolornas
värdegrund och skolans demokratiska uppdrag. Mot bakgrund av ovanstående
beslutade förvaltningsledningen att en kartläggning av elevföreningarna på Sven
Eriksonsgymnasiet och Bäckängsgymnasiet skulle genomföras under hösten.
Uppdraget att genomföra kartläggningen gavs till Centrum för kunskap och
säkerhet (CKS).
Uppdraget genomfördes genom personliga intervjuer med skolpersonal,
elevkårerna, elevföreningars och kommittéers styrelser. Även fd skolpersonal
och elever intervjuades. Därutöver har elever vid de båda skolorna
spontanintervjuats om deras syn på de aktiviteter som elevföreningarna
genomför på skolorna ur ett värdegrunds- och demokratiperspektiv. Intervjuerna
har sammanfattats och sedan skrivits ut såsom arbetsmaterial varefter de
sammanställts i en anonymiserad rapport.

GG, förhandlingschef Borås Stad:
Under hösten 2018 genomfördes en utredning om aktiviteter kopplade till
elevföreningarna på två av Borås Stads gymnasieskolor. I anslutning till
utredningen publicerade lokal media en artikel där det framkom att en lärare
varit medlem i samma sammanslutning som elever. Läraren tog efter
publiceringen i tidningen självmant kontakt med överordnad chef varpå frågan
om det förelåg en jävssituation aktualiserades. I detta läge kontaktades
Förhandlingsavdelningen för att ge stöd till Gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningen i hanteringen av ärendet med aktuell lärare.
En lärare fattar inte beslut på delegation av en nämnd, utan med stöd direkt i
skollagen, men jäv enligt kommunallagen kan aktualiseras i fråga om
betygssättning eftersom det är fråga om handläggning och beslut av en anställd i
kommunen. Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer att domstolar, offentliga
myndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin
verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och
opartiskhet. Kravet på saklighet avser vilka förhållanden ett beslut får grunda sig
på medan kravet på opartiskhet avser hur förhållandet mellan myndighetsperson
och enskild uppfattas utifrån. Om en lärare grundar betyg på irrelevanta grunder
kan det ses som brist i saklighet enligt ovan nämnda paragraf.
Förhandlingsavdelningen har i skrivande stund inte vidare utrett om lärarens
agerande i det aktuella fallet föranleder någon arbetsrättslig påföljd.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens bedömning
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedömer att tjänstepersonerna i
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen inte har agerat i strid med 2 kap.
1 § RF där ”rätten till frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller
enskilda syften” definieras. Syftet med kartläggningen har enligt nämndens
bedömning varit att säkerställa de värden som i skollagen skrivs fram som
grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.
Tjänstepersonerna har inte haft till syfte att kartlägga medlemskap i respektive
förening utan endast handlat utifrån skolans uppdrag att uppfylla skyldigheten att
utreda omständigheter avseende kränkande behandling i samband med
                                                                    Dnr 5922-2018      Sid 6 (10)
                                                                        8070-2018




      föreningarnas verksamhet på skolan och riktad mot skolans elever samt i
      förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra
      kränkande behandling (skollagens 6 kap. 10 §.).
AA och BB kommenterade nämndens yttrande. De framförde bl.a. att
kommunen hade tagit fram ett förslag till avtal mellan huvudmannen och
elevföreningarna för att reglera föreningarnas inriktning och verksamhet. Enligt
det bifogade dokumentet skulle en elevförening bl.a. ha rätt att söka bidrag från
skolan och ha aktiviteter på skolan under förutsättning att skolans värdegrund
beaktades.

Rättslig reglering m.m.
Av 1 kap. 9 § RF framgår att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och
andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska i sin
verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och
opartiskhet.

Enligt 2 kap. 1 § RF är var och en gentemot det allmänna tillförsäkrad bl.a.
yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. Yttrandefriheten innebär frihet
att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka
tankar, åsikter och känslor. Mötesfriheten innebär frihet att anordna och delta i
sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller
för framförande av konstnärligt verk. Föreningsfriheten innebär frihet att
sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.

Enligt 2 kap. 20 – 21 och 23 – 25 §§ RF får yttrandefriheten, mötesfriheten och
föreningsfriheten under vissa förutsättningar begränsas genom lag med hänsyn
till vissa preciserade ändamål.

Av 2 kap. 23 § första stycket RF framgår bl.a. att yttrandefriheten får begränsas
med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet,
enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av
brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får
begränsningar av yttrandefriheten göras endast om särskilt viktiga skäl
föranleder det.

Av 2 kap. 24 § första stycket RF framgår bl.a. att mötesfriheten får begränsas av
hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller till trafiken. I övrigt
får mötesfriheten begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att
motverka farsot. I bestämmelsens andra stycke föreskrivs att föreningsfriheten
får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av
militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av
etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Även den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna innehåller ett skydd för ovan nämnda friheter.
(artikel 10 och 11).
                                                                   Dnr 5922-2018     Sid 7 (10)
                                                                       8070-2018




Av 1 kap. 4 § första stycket skollagen (2010:800) framgår att utbildningen ska
förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Enligt 1 kap. 5 § första och andra styckena skollagen ska utbildningen utformas
i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de
mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individidens frihet
och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan
människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga
rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Enligt 5 kap. 3 § skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla
elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

Av 6 kap. 6 – 8 och 10 §§ skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det
genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts
för kränkande behandling. Huvudmannen är vidare skyldig att utreda
omständigheter som gäller kränkande behandling i samband med verksamheten
och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra kränkande behandling.

Bedömning
Min granskning har inriktats på frågan om de åtgärder som huvudmannen,
gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, vidtagit har varit förenliga med de
grundlagsskyddade fri- och rättigheterna i 2 kap. 1 § RF.

Av utredningen framgår det att nämnden under hösten 2018 genomförde en
kartläggning av elevföreningarna vid Sven Eriksonsgymnasiet och
Bäckängsgymnasiet i kommunen. Bakgrunden till kartläggningen var att det
fanns uppgifter om att vissa av föreningarnas aktiviteter inte låg i linje med
skolornas värdegrund och skolans demokratiska uppdrag. Det hade framkommit
att vissa av aktiviteterna kunde uppfattas som sexistiska och kränkande.

Enligt den information som nämnden lämnade inför kartläggningen skulle den
bl.a. syfta till att det togs fram riktlinjer som alla elevföreningar måste följa.
Vidare angavs att eleverna fortsatt skulle ha inflytande över elevföreningarna
men föreningarnas verksamhet skulle bedrivas utifrån principen om allas lika
värde.

I rapporten från kartläggningen redovisades även uppgifter om föreningar i
vilka såväl nuvarande som tidigare elever och även personal vid skolorna var
medlemmar. I kommunikationsplanen framgick det att personalen hade
informerats om att det inte var förenligt med deras uppdrag att vara medlem i
föreningarna.

Nämnden har i sitt yttrande till JO uppgett att syftet med kartläggningen var att
belysa och beskriva elevföreningarnas och andra sammanslutningars aktiviteter,
                                                                      Dnr 5922-2018     Sid 8 (10)
                                                                          8070-2018




vilka har en direkt koppling till skolorna. Resultatet av undersökningen skulle,
enligt nämnden, vara ett underlag för att motverka kränkande behandling och
eventuella oegentligheter samt för att säkerställa att föreningarnas aktiviteter
ligger i linje med skolornas värdegrund och det demokratiska uppdraget.
Nämndens undersökning har inte avsett frågan om vilka individer som är
medlemmar i respektive förening.

Som framgår av redogörelsen för den rättsliga regleringen har huvudmannen
enligt 6 kap. skollagen ett ansvar för att utreda och i förekommande fall
förhindra kränkande behandling i samband med verksamheten.

Den första frågan är då om de aktiviteter som äger rum i elevföreningarnas regi
har ett sådant ”samband med verksamheten” att huvudmannen skulle kunna ha
en skyldighet enligt skollagen att vidta åtgärder.

Av förarbetena till den reglering som numera återfinns i 6 kap. skollagen (prop.
2005/06:38 s. 142) framgår det att skolhuvudmannens ansvar för åtgärder mot
kränkande behandling bl.a. anses ”sträcka sig till vad som händer på väg till och
ifrån den aktuella verksamheten, exempelvis vid färd i en skolbuss”, men att
man däremot inte kan ”begära att ansvariga personer ingriper mot kränkningar i
andra sammanhang, såvida dessa inte har ett nära samband med vad som
förekommit i verksamheten”. I förarbetena anges vidare, som ytterligare
exempel på händelser som ansetts ha ett naturligt samband med verksamheten,
trakasserier som inträffar i samband med en skolutflykt eller en skolfest (prop.
2007/08:95 s. 509 f.). I ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen
(HFD 2014 ref. 47) har händelser som äger rum på ett elevhem på en
internatskola ansetts ha ett sådant samband med skolverksamheten att de faller
in under det ansvar som huvudmannen har enligt 6 kap. 10 § skollagen.

Elevföreningarna och sammanslutningarna som omfattats av kartläggningen
består såvitt framgått till övervägande delen av elever vid respektive skola.
Många av föreningarnas aktiviteter är nära förknippade med skolorna och
skolåret. Föreningarna verkar dessutom i stor utsträckning i skolans lokaler. Det
har också framkommit att det ofta förekommer samråd med skolledningen i
olika frågor. Sammanfattningsvis har föreningarnas aktiviteter i sig enligt min
mening därmed ett sådant samband med verksamheten att de omfattas av
nämndens ansvar för att motverka kränkande behandling.

I arbetet mot kränkande behandling måste nämnden naturligtvis beakta de
grundläggande fri- och rättigheterna, varför nästa fråga blir om nämndens
åtgärder ledde till att någon sådan fri- eller rättighet inskränktes.

De friheter som aktualiseras är yttrandefriheten, mötesfriheten och
föreningsfriheten. Yttrandefriheten innebär frihet att i tal, skrift eller bild eller
på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Mötesfriheten innebär frihet att anordna och delta i sammankomster med ett
                                                                   Dnr 5922-2018     Sid 9 (10)
                                                                       8070-2018




visst innehåll. Enligt lagtexten skyddas sammankomster med syfte att meddela
upplysningar eller meningsyttringar eller dylikt samt de som har konstnärligt
syfte. Föreningsfriheten innebär frihet att sammansluta sig med andra för
allmänna eller enskilda syften. Enligt förarbetena får föreningsfriheten anses
innefatta inte bara frihet att bilda sammanslutningar utan också frihet att verka
gemensamt inom ramen för en sammanslutning (prop. 1975/76:209 s. 144). Vad
som är förbjudet är att ställa upp hinder mot att viss verksamhet alls bedrivs
genom sammanslutning (a. prop. s. 113).

I förarbetena framhålls det vidare att de grundläggande fri- och rättigheterna i
2 kap. RF i stor utsträckning går in i varandra (a. prop. s. 104 f.). Rätten att
uttrycka åsikter etc. och friheten att ta del av andras yttranden är inte bara två
självständiga rättigheter utan ingår också som viktiga moment i mötesfriheten,
demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten. Det framgår
också att grundlagens regler om yttrandefriheten ska vara tillämpliga vare sig
det är fråga om yttranden vid en demonstration, inom ramen för
föreningsverksamheten eller i annat sammanhang.

Grundlagsbestämmelserna är så konstruerade att endast de regler anses som
begränsningar av mötesfriheten vilka just avser själva mötessituationen, t.ex.
reglerna om krav på tillstånd och om upplösning (se SOU 1975:75 s. 192 f.
samt Isberg & Eliason, Grundlagarna [3 juli 2019, Version 3A, JUNO]
kommentaren till 2 kap. 1 § RF). De bestämmelser däremot som begränsar
yttrandefriheten oavsett i vilket sammanhang denna utövas hänförs enbart till
yttrandefriheten. Ett föreningsmöte faller under både mötesfrihetens och
föreningsfrihetens begrepp, något som i praktiken innebär att en inskränkning
kan genomföras enligt båda styckena i 2 kap. 24 § RF. Friheten att sammansluta
sig med andra inkluderar en frihet att i fortsättningen verka gemensamt.
Yttrandefrihetens gränser gäller emellertid naturligtvis också i
föreningssammanhang.

Föreningsfriheten innebär som framgått en frihet att tillsammans med andra
verka för enskilda eller allmänna syften. Den tar således främst sikte på själva
möjligheten att organisera sig.

Det framgår inte av utredningen att nämnden skulle ha förbjudit, försökt
upplösa eller i övrigt försökt hindra samverkan i föreningarna. Det har inte
heller kommit fram uppgifter om att nämnden skulle ha stoppat eller hindrat
någon aktivitet eller sådan sammankomst som skyddas av mötesfriheten.
Anmälarnas kommentarer om att man övervägt överenskommelser mellan
huvudmannen och föreningarna om hur samverkan dem emellan ska utformas
leder inte heller till någon annan slutsats. JO:s utredning ger därmed inte stöd
för att mötes- eller föreningsfriheten har inskränkts. Jag får dock konstatera att
uttalanden från nämndens förvaltning, bl.a. om att kartläggningen och det
efterföljande arbetet skulle resultera i riktlinjer ”som alla föreningar måste
följa”, kunde ge intryck av att nämnden hade möjlighet att mera allmänt besluta
                                                                    Dnr 5922-2018      Sid 10 (10)
                                                                        8070-2018




om föreningarnas organisation och verksamhet. En myndighet måste givetvis
vara mycket försiktig med uttalanden som kan ge upphov till felaktiga
föreställningar om myndighetens befogenheter. Det gäller särskilt i fråga om
grundlagsskyddade rättigheter.

Av utredningen framgår det att nämnden har försökt påverka de åsikter och
värderingar som kommit till uttryck inom föreningarna, i syfte att motverka
kränkande behandling i skolorna.

JO har tidigare uttalat att en skolledning, utan hinder av yttrandefriheten i RF,
har rätt och skyldighet att ingripa mot händelser och åsiktsuttryck som till sin
art inte är förenliga med att upprätthålla ordningen i skolan eller innefattar
kränkningar och trakasserier (JO 1997/98 s. 436).

Det finns inte skäl att ifrågasätta att nämnden i detta fall har agerat i syfte att
motverka kränkande behandling på skolorna. Mot bakgrund av detta samt vad
som har framkommit om situationen på skolorna bedömer jag att de åtgärder
som vidtagits har varit motiverade och att agerandet inte har inneburit någon
otillåten inskränkning av yttrandefriheten.

När det slutligen gäller uppgifterna om att nämnden informerat personal på
skolorna om att medlemskap i elevföreningarna inte är förenligt med deras
uppdrag vill jag framhålla följande:

En offentligt anställd har samma yttrande- och föreningsfrihet som övriga
medborgare (jfr JO 2019/20 s. 669). Samtidigt ska den anställde i sitt arbete visa
lojalitet med arbetsgivarens verksamhet samt med gällande lagstiftning och
författningarnas grundläggande värden. Ibland kan detta innebära en konflikt,
som den enskilde måste hantera klokt och efter eget omdöme. I det
sammanhanget finns det anledning för en offentligt anställd att reflektera över
om i vissa fall ett privat agerande, t.ex. i samband med föreningsaktiviteter och
fritidssysslor, kan vara av den arten att förtroendet för den anställdes opartiskhet
i arbetet kan komma att skadas. Arbetsgivaren har ett ansvar för att dess
medarbetare är införstådda med vilka krav som ställs på dem inom ramen för
uppdraget. I detta ansvar ligger bl.a. att informera om kravet på opartiskhet i
1 kap. 9 kap. RF och bestämmelser om jäv.

Det som i övrigt har kommit fram ger inte anledning till någon åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
