# Initiativärende mot åklagare vid Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Växjö, och Polismyndigheten i Kronobergs län med anledning av handläggningstiden i ungdomsärenden

JO 2007-10-29 dnr 5926-2006

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                       Sid
                                                                           2007-10-29           5926-2006               1 (12)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Initiativärende mot åklagare vid Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren
                        i Växjö, och Polismyndigheten i Kronobergs län med anledning av
                        handläggningstiden i ungdomsärenden

## Initiativet

I november 2006 genomförde jag en inspektion vid åklagarkammaren i Växjö och
                        Polismyndigheten i Kronobergs län. Handläggningen av ett antal ärenden i vilka
                        den misstänkte eller målsäganden var under 18 år granskades och ett antal ärenden
                        i vilka handläggningstiden kunde ifrågasättas uppmärksammades.

                        Jag beslutade därför att ta upp handläggningen av dessa ärenden till utredning i ett
                        särskilt ärende.

## Utredning

Från polismyndigheten infordrades handlingar. Vidare inhämtades muntliga upp-
                        lysningar från kammaråklagaren AA och kriminalinspektören BB.

                        Åklagarmyndigheten anmodades att lämna upplysningar och yttrande över an-
                        ledningen till att fristerna i 4 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om
                        unga lagöverträdare (LUL) eller 2 a § förundersökningskungörelsen (1947:948,
                        FUK) överskridits i de aktuella ärendena samt över vilka bevakningsrutiner som
                        finns beträffande ärenden av aktuellt slag.

                        Åklagarmyndigheten (genom vice överåklagaren CC) kom in med ett
                        remissyttrande till vilket fogades bl.a. upplysningar från chefsåklagaren DD, vice
                        chefsåklagaren EE och AA. I bilaga 1 till beslutet redovisas delar av
                        upplysningarna.

                        DD upplyste i övrigt följande.

                                  Organisationen på kammaren
                                  Ärenden enligt LUL har under lång tid handlagts av v cå EE. Hon har tagit ett stort
                                  ansvar för denna typ av ärenden och haft väl utarbetade rutiner både beträffande
                                  kontakten med utredande polispersonal och med företrädare för Växjö tingsrätt
                                  beträffande utsättning av mål samt med kommunernas socialförvaltningar. Parallellt
                                  med LUL-ärendena har hon handlagt grova våldsbrott och grova narkotikabrott.
                                  Kombinationen är något oortodox men hennes starka patos för att förhindra att unga



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                          Dnr 5926-2006      Sid 2 (12)



      kriminella fortsätter i kriminalitet har gjort att vi kommit överens om att hon skulle
      fortsätta. Under 2006 blev situationen emellertid alltmer betungande för henne.
      Därför ändrades lottningen på så sätt att två andra åklagare fick 50 % vardera av nya
      LUL-ärendena. Hon behöll de pågående ärendena. Allteftersom hösten framskred
      med en allt tyngre arbetsbörda för henne kom detta att bli ohållbart. Ärenden fick då
      läggas på annan åklagare.
      V cå EE har i sitt yttrande redogjort för hur hon bevakat ärendena. En administratör
      har varit kopplad till hennes rotel. De har haft ett mycket väl fungerande samarbete
      närmast att likna vid den gamla sekreterarmodellen. Trots detta har vissa ärenden
      kommit att bli för gamla. Detta har till en del berott på långa handläggningstider för
      utredande personal. Detta har framförts både av EE och mig till olika
      befattningshavare vid polismyndigheten. Som framgått ovan hade det funnits
      anledning från kammarens sida att på ett mer formellt sätt framföra detta till länets
      polisledning.
      Efter förändringen av lottningen av ungdomsmålen framförde de två nya ungdoms-
      åklagarna farhågor beträffande sin arbetssituation och tidsfristerna i LUL-ärenden
      till kammarledningen. Detta delvis föranlett av den nya LUL-lagstiftningen. Det
      hölls i anledning därav två möten som resulterade i vissa förändringar beträffande
      handläggningen av LUL-ärenden – – –. Därefter har en av de två ungdomsåklagarna
      fått handlägga ett större ärende med flera grova rån. Därför har hans andel av LUL-
      ärendena förts över till annan åklagare från den 1 april 2007 – – –. Organisationen
      har förändrats på så sätt att de två ungdomsåklagarna kommit att arbeta närmare
      varandra samt att en administratör knutits till de båda. Administratören är väl insatt i
      handläggningen av ungdomsärenden. Ett ungdomsteam har därmed bildats.
      I februari 2007 anordnade ungdomsåklagarna vid kammaren ett samverkansmöte
      med företrädare för länets kommuner och polismyndigheten. Mötet var föranlett av
      förändringarna i LUL-lagstiftningen. Ett 60-tal personer deltog i mötet – – – .
      Ärenden med målsäganden under 18 år, 2a§ FUK, lottas huvudsakligen på dels
      ungdomsåklagarna och dels på de två åklagare som handlägger övergrepp mot barn.
      Akterna märks med en röd markering som påminnelse om tidsfristen. Även be-
      träffande dessa har vissa svårigheter från utredningspersonalens sida att hålla
      lagstadgade frister noterats. Bland annat detta har föranlett de två åklagarna att kalla
      till ett möte med utredningspersonalen – – –. Mötet hölls i april 2006. De för långa
      handläggningstiderna har påtalats till olika befattningshavare vid polismyndigheten
      vid flera tillfällen, både av handläggande åklagare och av mig. Även här kan man
      konstatera att det funnits anledning att på ett mer formellt sätt påtala detta till länets
      polisledning.
      Beträffande båda ärendetyperna kan framhållas att det nyligen införda systemet för
      åklagarväsendets brottmålshantering, CÅBRA, möjliggör ett säkrare bevaknings-
      förfarande än vad som hittills varit möjligt. Vardagen för en åklagare är stressig med
      många ärenden av olika slag att bevaka samtidigt. Det är lätt att förbise någon detalj
      i ett ärende. Det nya systemet kommer att göra det möjligt för kammarledningen att
      följa upp ärenden med tidsfrister på ett enklare och tillförlitligare sätt än vad som
      kunnat ske tidigare. Det är egentligen först nu som detta blivit möjligt.
      För att tillsammans med länets polismyndighet åstadkomma en bättre ordning
      beträffande de båda ärendetyperna har ett möte hållits mellan cå DD, v cå EE och
      företrädaren för polismyndighetens ledningsgrupp, kommissarien Leif Gustavsson –
      – –. Mötet resulterade i att vi inom respektive organisation ska inventera vilka
      brister som kan finnas och vad som kan göras för att åtgärda dessa samt träffas på
      nytt. Arbetet pågår.
CC hänvisade beträffande handläggningen av respektive ärende till yttrandena från
chefsåklagaren och respektive handläggande åklagare samt anförde, efter ett
inledande avsnitt rörande den rättsliga regleringen, i huvudsak följande.
                                                                  Dnr 5926-2006    Sid 3 (12)



Bedömning
[Den i] 2 a § angivna tidsfristen [får] överskridas endast om det är motiverat med
hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter. Viss
vägledning av vilka situationer som lagstiftaren haft i åtanke som skulle ge skäl att
överskrida tidsfristen står att finna i förarbetena till den motsvarande undantagsregel
som finns i 4 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöver-
trädare. Skrivningen är nämligen densamma som i 2 a §. I regeringens proposition
1994/95:12, Handläggning av ungdomsmål, sägs (sid. 96-97) beträffande nämnda
tidsfrist att densamma endast får överskridas om det är absolut nödvändigt t.ex. om
det är fråga om en mycket omfattande brottsutredning såsom vid ligabrottslighet
med många misstänkta och ett stort antal brott som är svårutredda. Vidare sägs att
tidsfristen kan få överskridas om man under förundersökningens gång upptäcker nya
brott som den unge misstänks för eller att den unge under det att förundersökningen
pågår begår nya brott. Som ytterligare exempel anförs att det är nödvändigt att
genomföra tekniska undersökningar som tar lång tid. Det förhållandet att det för
tillfället råder brist på utredningspersonal eller att andra uppgifter anses böra ges
företräde innebär inte att fristen får överskridas.
De handläggande åklagarna har i sina redogörelser för resp. ärende återkommit till
problem med att få polisens utredare att i tid färdigställa utredningarna och detta
trots upprepade påminnelser. Påminnelserna har inte alltid dokumenterats vilket i sig
är en brist. Vad som vidare framkommit är att arbetssituationen för de åklagare som
handlagt ungdomsmålen har varit ansträngd, vilket också synes ha påtalats för chefs-
åklagaren. Som ovan angivits utgör nu nämnda förhållanden inget godtagbart skäl
till att fristerna får överskridas. Av de redogörelser som de handläggande åklagarna
gjort beträffande de olika målen finns såvitt Åklagarmyndigheten kan bedöma
möjligen ett mål – C4-2005-05 – där utredningen under hand utvidgats på så sätt att
fristerna torde ha kunnat få överskridas. I ett fall – C4-2045-06 – har tidsfristen
kommit att överskridas då yttrande från socialnämnden inte inkommit i tid. Att ett
ärende – C2-912-06 – blivit liggande helt utan åtgärd då den handläggande
åklagaren hade semester är naturligtvis inte acceptabelt.
Enligt Åklagarmyndighetens mening har organisationen på kammaren rörande
hanteringen av ungdomsmålen inbegripet 2a § FUK-ärenden inte varit helt tillfreds-
ställande. Det framgår bl.a. av redogörelsen från den vice chefsåklagaren. Vidare
kunde kontakterna mellan chefsåklagaren och polisledningen rörande hanteringen av
nämnda mål ha varit bättre.
Efter den av JO genomförda inspektionen i november 2006 har förändringar
genomförts rörande hanteringen av nämnda mål. Detta framgår av chefsåklagarens
yttrande. Vidare har möte mellan kammarledningen och polisledningen genomförts
rörande hanteringen av nämnda mål. På initiativ av ungdomsåklagarna har ett
samverkansmöte rörande hanteringen av ungdomsmålen med företrädare för
domare, polis och sociala myndigheter genomförts. Det är Åklagarmyndighetens
bedömning att nu vidtagna åtgärder kommer att medverka till att tidsfristerna inte
kommer att överskridas i den omfattning som nu skett.
När det gäller de bevakningsrutiner som finns beträffande ärenden av nu aktuellt
slag kan först konstateras att det på åklagarkammaren i Växjö inte finns någon
särskild tjänsteföreskrift eller motsvarande som reglerar detta. Någon ÅFS eller
motsvarande finns inte utfärdad för åklagarväsendet som tar upp aktuell fråga. När
det gäller möjligheten att i det nya diarieföringssystemet CÅBRA följa upp att
tidsfristerna iakttas skall sägas att systemet i sig inte med automatik medför någon
bevakning av tidsfristerna. Åklagaren kan dock själv lägga in en bevakning i
systemet, vilket är en förbättring gentemot vad som varit möjligt i BRÅDIS.
Avslutningsvis skall tilläggas att hanteringen av mål av aktuellt slag upp-
märksammats i Åklagarmyndighetens verksamhetsplan för 2007. Under rubriken
Ungdomsbrott och unga målsägande sägs följande:
        Samtliga allmänna åklagarkammare skall under året inom sina
         verksamhetsområden kalla till minst två samverkansmöten mellan
                                                                           Dnr 5926-2006     Sid 4 (12)



               rättsväsendet och socialtjänsten och i sina årsrapporter beskriva innehållet i
               mötena och kammarens bedömning av vilket värde mötena har haft.
              Åklagarkamrarna skall, på sätt som bestäms senare, lämna uppgifter om
               efterlevnaden av fristen för beslut i åtalsfrågan enligt 4 § lagen om unga
               lagöverträdare. Uppgifterna kommer att avse en eller ett par avgränsade
               perioder.
              Kamrarna skall i anslutning till att nya ärenden registreras identifiera
               ärenden som aktualiserar en tillämpning av regeln i 2 a § förundersöknings-
               kungörelsen. Omfattningen av eventuella fristöverskridanden skall redo-
               visas på sätt som bestäms senare. Uppgifterna kommer att avse en eller ett
               par avgränsade tidsperioder.
      Det skall tilläggas att det numera bestämts att uppgifterna skall omfatta sista
      kvartalet 2007.
Mot bakgrund av vad som kommit fram genom Åklagarmyndighetens remissvar
anmodades polismyndigheten i sin tur att lämna upplysningar och yttra sig över
handläggningen av ett antal ärenden.

Polismyndigheten (länspolismästaren FF) kom in med ett remissvar till vilket
fogades upplysningar från kommissarien GG, biträdande chef för den operativa
avdelningen (se bilaga 2 till beslutet).

FF anförde bl.a. följande.

      Samtliga ärenden, utom ett (Kl0441-06), innefattar unga lagöverträdare. Det nyss
      nämnda, ehuru det har kopplingar till ett annat ärende (K7591-06), inbegriper endast
      målsägande under 18 år. I flertalet ärenden aktualiseras såväl 4 § LUL som 2 a §
      FUK.
      Myndighetens bedömning uppehåller sig i huvudsak vid den polisiära hand-
      läggningen.
      Som framgår av bilaga 1 (se upplysningar i bilaga 2 till detta beslut; JO:s
      anmärkning) har ett par ärenden (K7987-06 m.fl., Kl 0080-06) redovisats till
      åklagare inom tidsfrist.
      I övriga ärenden uppkommer således fråga om det varit befogat att överskrida
      angivna tidsfrister i LUL respektive FUK.
      I prop. 1994/95:12 (s. 96-97) exemplifieras situationer som lagstiftaren ser att de
      skulle kunna ge skäl att överskrida tidsfristen avseende unga lagöverträdare; t.ex. att
      det är fråga om en mycket omfattande brottsutredning såsom vid ligabrottslighet
      med många misstänkta och ett stort antal brott som är svårutredda. Vidare kan detta
      gälla om man under förundersökningens gång upptäcker nya brott som den unge
      misstänks för eller att den unge under det att förundersökningen pågår begår nya
      brott. Motsvarande får anses gälla vid ärenden med målsäganden under 18 år
      (likalydande författningstext).
      Endast i K8908-05 m.fl. gör myndigheten bedömningen att det är ett sådant ärende
      att ett överskridande kan ifrågakomma. Emellertid kan överskridandets längd under
      alla förhållanden inte anses som acceptabel.
      För samtliga övriga ärenden har det inte redovisats förutsättningar för ett över-
      skridande av tidsfristerna.
      Generellt kan i aktuella ärenden iakttas tre orsaker till att tidsfristerna överskridits:
      1) långsam handläggning hos polisen, 2) långsam handläggning hos åklagaren och
      3) svårighet att få in yttrande från socialnämnden.
      Vad avser punkten 3 har detta förhållande inte påverkat polisens handläggningstid
      men däremot bidragit till att åklagare inte kunnat fatta beslut inom föreskriven tid.
                                                                        Dnr 5926-2006     Sid 5 (12)



      Myndigheten uppehåller sig avslutningsvis endast vid den polisiära handläggningen.
      En faktor som i betydande mån har påverkat handläggningstiden vid myndigheten
      kan tillskrivas bristande uppföljning, vilket i sin tur delvis kan förklaras av avsaknad
      av adekvat teknikstöd för ändamålet. Oavsett om ett ärende leds av en åklagare eller
      en polisiär förundersökningsledare borde emellertid uppföljningen av ärenden med
      tidsfrister varit bättre. Med en bättre uppföljning skulle Polisens förundersöknings-
      ledare kunnat göra tydligare prioriteringar av ärenden med tidsfrister.
      Efter JO:s inspektion hösten 2006, i samband med vilken myndigheten upp-
      märksammades på att det förekommit ärenden med alltför långa handläggningstider,
      har myndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att råda bot på detta.
      Myndigheten har fr.o.m. januari 2007 infört en brottssamordningsenhet. Denna
      bedöms bl.a. medföra tydlighet i ansvaret för samordning och ärendefördelning
      inom myndigheten och att effektivare administrativa rutiner kan komma att till-
      skapas. Den är sannolikt den enskilt viktigaste åtgärden för att komma tillrätta med
      långa handläggningstider.
      I maj 2007 infördes en särskild myndighetsövergripande handbok som reglerar
      prioritering av utredningsärenden, uppföljning och dokumentation av ärenden.
      En rutin avseende formerna för uppföljningen har införts vid myndigheten. Upp-
      följningen kommer att underlättas genom att handläggarblanketter märks bl.a. med
      aktuella lagrum och tidsfrister. Denna åtgärd tillsammans med åklagarmyndighetens
      nya rutiner för uppföljning och påminnelser till polisen torde i väsentlig mån
      minimera risken för att tidsfrister överskrids i fortsättningen.
      Myndigheten bedömer således att dessa åtgärder kommer att medföra avsedda
      förbättringar i syfte att få ner handläggningstiderna.

Bedömning
Av 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken (RB) framgår att en förundersökning
skall bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. Finns det inte längre
skäl att fullfölja förundersökningen skall den läggas ned.

Enligt 4 § LUL (i dess lydelse före den 1 januari 2007) skall en förundersökning
mot den som inte har fyllt 18 år och som gäller brott för vilket det är föreskrivet
fängelse i mer än sex månader bedrivas med särskild skyndsamhet. Förunder-
sökningen skall avslutas och beslut i åtalsfrågan fattas så snart det kan ske och
senast inom sex veckor från dagen för delgivning av brottsmisstanke enligt 23 kap.
18 § första stycket RB. Tidsfristen får överskridas endast om det är nödvändigt
med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter.

En förundersökning där målsäganden vid tiden för anmälan inte har fyllt 18 år skall
enligt 2 a § FUK bedrivas särskilt skyndsamt, om brottet riktats mot målsägandens
liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än sex
månader. Förundersökningen skall vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så
snart det kan ske och inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som
är skäligen misstänkt för brottet. Tidsfristen får överskridas endast om det är
motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda om-
ständigheter.

Bestämmelserna i såväl 4 § LUL som 2 a § FUK innefattar således dels ett
övergripande krav på att förundersökning skall bedrivas med särskild skyndsamhet
i ungdomsärenden, dels frister för handläggningen vilka skall iakttas sedan den
                                                                  Dnr 5926-2006      Sid 6 (12)



unge delgetts brottsmisstanke (LUL) eller någon är skäligen misstänkt för brottet
(FUK).

Vid inspektionen noterades elva ärenden vid åklagarkammaren där hand-
läggningstiden kunde ifrågasättas. I flertalet av ärendena hade fristen i 4 § LUL
och/eller 2 a § FUK överskridits. I några fall kunde ifrågasättas om det särskilda
skyndsamhetskravet som föreskrivs i nyss nämnda bestämmelser åsidosatts.

I ett antal av de granskade ärendena synes handläggningen ha fördröjts av att
socialnämnden inte inkommit med begärt yttrande i tid. Enligt 11 § LUL (i dess
lydelse före den 1 januari 2007) skall åklagaren, i fråga om den som misstänks ha
begått brott innan han fyllt 18 år, innan beslut i åtalsfrågan fattas inhämta yttrande
från socialnämnden om den unge har erkänt gärningen eller det annars finns
skälig misstanke att han har begått brottet. Jag vill i sammanhanget framhålla att
det genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2007 tillkom en ny
bestämmelse i 11 § andra stycket LUL. I denna föreskrivs att om förunder-
sökningen gäller brott på vilket fängelse kan följa skall, om möjligt, yttrande
begäras senast i samband med delgivning av brottsmisstanke enligt 23 kap. 18 §
första stycket RB. Enligt övergångsbestämmelserna skall den nya bestämmelsen
endast tillämpas i fråga om mål och ärenden hos polismyndigheter och Åklagar-
myndigheten där förundersökningen har inletts efter ikraftträdandet. Den nya
ordningen syftar till att skapa förutsättningar för en ökad kvalitet på yttrandena och
förhoppningsvis kan den också medföra att ett beslut i åtalsfrågan inte fördröjs av
den anledningen att yttrandet inte hunnit färdigställas.

Genom muntliga upplysningar framkom beträffande handläggningen av åklagar-
kammarens ärende C4-2153-06 bl.a. att ett vittne hade varit svårt att nå, att ärendet
hade skickats till en annan polismyndighet för bistånd med slutdelgivning samt att
ärendet slutligen överlämnats till en annan åklagarkammare med anledning av att
den misstänkte i ärendet misstänktes för nya brott. Mot bakgrund av vad som fram-
kommit om handläggningen av detta ärende finner jag inte anledning att rikta
någon kritik mot polismyndigheten eller åklagaren.

Beträffande ett av ärendena (polismyndighetens ärende K6498-06, åklagar-
kammarens ärende C2-1215-06) uttalade jag i protokollet från inspektionen vid
polismyndigheten (JO:s dnr 5211-2006) att det inte såvitt framgick av handlingarna
hade förelegat sådana omständigheter som motiverade ett överskridande av
fristerna samt att förundersökningen enligt min mening inte bedrivits med den
skyndsamhet som krävs. Efter att ha tagit del av utredningen i detta ärende kan jag
konstatera att jag inte har någon annan uppfattning i frågan nu.

Såväl polismyndigheten som Åklagarmyndigheten har gjort bedömningen att det
funnits skäl att överskrida fristen i ett av ärendena (K8908-05, C2-2008-05) i vilket
nya anmälningar kommit in under ärendets handläggning. Det förhållandet att en
misstänkt ungdom under utredningens gång kommer att misstänkas för nya brott
kan i och för sig utgöra skäl att överskrida fristen. Jag har emellertid, även med
beaktande av ärendets omfattning, svårt att se att det har funnits fog för att över-
skrida tillämpliga frister i den utsträckning som skett i detta fall och enligt min
                                                                    Dnr 5926-2006     Sid 7 (12)



mening har det aktuella ärendet inte bedrivits med den särskilda skyndsamhet som
krävs.

Ärende C2-912-06, i vilket fristen enligt 4 § LUL hade börjat löpa, låg obearbetat
hos åklagarkammaren under en månad med anledning av handläggande åklagares
semesterledighet. Detta är naturligtvis – som Åklagarmyndigheten konstaterat –
inte acceptabelt. Jag noterar att det från åklagarkammarens sida upplysts att det
finns rutiner för bevakningen av ärenden av ifrågavarande slag och jag vill erinra
om vikten av att sådana rutiner också följs.

Åklagarmyndigheten har som förklaring till handläggningstiderna hänvisat till
handläggande åklagares uppgifter om problem med att få polisens utredare att i tid
färdigställa utredningarna trots upprepade påminnelser. Åklagarmyndigheten har
vidare pekat på den ansträngda arbetssituationen. Polismyndigheten har framhållit
att bristande uppföljning har varit en faktor som i betydande mån har påverkat
handläggningstiden.

Att handläggningen dragit ut på tiden synes i flertalet av de granskade ärendena
huvudsakligen ha berott på att polismyndigheten inte vidtagit begärda utrednings-
åtgärder med den skyndsamhet som krävs. Enligt vad som upplysts i ärendet har
detta bl.a. berott på hög arbetsbelastning vid polismyndigheten.

Det förhållandet att arbetsbelastningen är hög innebär inte att tidsfristerna i 4 §
LUL och 2 a § FUK får överskridas.

När det gäller de ärenden som av polismyndigheten redovisats till åklagare inom
lagstadgad frist konstaterar jag att det kan ifrågasättas om den handläggning som
skett innan fristen började löpa har varit förenlig med de särskilda
skyndsamhetskrav som föreskrivs i nyss nämnda bestämmelser.

Förundersökningsledarens ansvar för en förundersökning medför, i de fall som en i
lag eller annan författning fastlagd tidsfrist gäller för handläggningen av ett ärende,
att särskilt stora krav på aktivitet måste ställas från dennes sida. Vilka åtgärder som
bör vidtas för att driva en förundersökning framåt får ytterst avgöras utifrån om-
ständigheterna i det enskilda ärendet. I tidigare beslut har redogjorts för hur en
åklagare bör agera för det fall önskat biträde från polismyndigheten inte erhålls (se
t.ex. JO 2004/05 s. 90). Det skall i sammanhanget också nämnas att Åklagar-
myndigheten i mars 2007 har meddelat föreskrifter och allmänna råd om bevakning
och uppföljning vid Åklagarmyndigheten av pågående förundersökningar (ÅFS
2007:5). Enligt dessa bör åklagaren, om utredningsåtgärder inte vidtas inom rimlig
tid, lämna en påminnelse till den som har att svara för utredningen av ärendet. Om
två sådana påminnelser inte leder till att förundersökningen drivs framåt med
tillräcklig skyndsamhet bör åklagaren normalt vidta andra åtgärder, t.ex. ta en
direktkontakt med utredningsenhetens chef (se allmänna råd i anslutning till 2 § i
nämnda föreskrifter och allmänna råd).

Genom upplysningarna i ärendet har kommit fram att de åklagare som handlagt de
granskade ärendena med något enstaka undantag påmint utredarna vid polisen när
begärda utredningsåtgärder dröjt. I vissa fall har emellertid påminnelser inte
                                                                      Dnr 5926-2006      Sid 8 (12)



dokumenterats och jag konstaterar att detta borde ha gjorts. EE har också upplyst
att hon i ett fall har talat med utredarens överordnade om vikten av att tidsfrister
hålls. Hon har även, när hon p.g.a. arbetsläget haft svårt att hinna med att bevaka
och handlägga ungdomsärendena, påtalat detta för kammarens chef. Jag kan
sammantaget konstatera att EE:s handläggning av ungdomsärendena synes präglad
av engagemang samt att hennes handläggning i flera ärenden svarat mot de krav på
aktivitet och vidtagande av åtgärder som måste ställas på en åklagare i sådana
ärenden. I något fall har hon dock själv angett att hon inte kan minnas att hon
påmint utredarna och i något fall kan ifrågasättas om inte andra åtgärder än att
påminna utredaren borde ha vidtagits. AA har beträffande två av de ärenden där
han varit förundersökningsledare uppgett att vissa åtgärder kunde ha vidtagits
tidigare från hans sida. Beträffande ärende C4-2045-06, i vilket han också var
förundersökningsledare, synes dröjsmålet med att fatta beslut i åtalsfrågan ha berott
på att yttrandet från socialnämnden dröjde.

Sammanfattningsvis finner jag att handläggningstiderna i de granskade ärendena –
med undantag för ärende C4-2153-06 – inte har varit godtagbara. I flertalet fall
synes i första hand polismyndigheten bära ansvaret för de brister som kunnat
konstateras och myndigheten förtjänar därför kritik. Inte heller åklagarna eller –
när det gäller det ärende vilket inte åtgärdats under ordinarie åklagares semester-
ledighet – åklagarkammaren kan emellertid undgå viss kritik i ärendet.

Jag noterar slutligen med tillfredsställelse att åtgärder vidtagits såväl vid åklagar-
kammaren som vid polismyndigheten – och i samverkan dem emellan – för att
säkerställa hanteringen och bevakningen av ungdomsärendena.

Ärendet avslutas.

–––

Bilaga 1 till JO:s beslut i ärende dnr 5926-2006
DD upplyste bl.a. följande.

      C4-2008-05
      Ärendet är omfattande med flera personer inblandade och flera tillkommande
      brottsmisstankar. Efter det att handläggande åklagare anmält till mig att
      arbetsbördan blivit alltför stor överlämnades ärendet till annan åklagare för
      handläggning.
      Det kan konstateras att det funnits anledning att från åklagarkammarens sida påtala
      för polisledningen att tidsfristerna inte iakttogs.

      C2-817-06
      Det kan konstateras att det funnits anledning att från åklagarkammarens sida att
      påtala för polisledningen att tidsfristerna inte iakttogs.

      C2-912-06
      Beträffande liggetiden under semesterperioden 2006 kan sägas att arbetstrycket på
      tjänstgörande åklagare under semesterperioden var högt. All personal ska ha
      lagstadgad semester. Antalet tjänstgörande åklagare är reducerat. Rutiner finns på
      kammaren för bevakning av ärenden med lagstadgad tid. Trots detta har detta ärende
                                                                        Dnr 5926-2006       Sid 9 (12)



      inte åtgärdats under ordinarie åklagares semester. Efter att handläggande åklagare
      påtalat för mig att arbetstrycket var för högt har beslut i ärendet fattats av annan
      åklagare.
      Beträffande den långa handläggningstiden hos polisen kan konstateras att det funnits
      anledning att från åklagarkammarens sida påtala för polisledningen att tidsfristerna
      inte iakttogs.

      C2-1123-06
      Yttrandet från handläggande åklagare visar på behovet av utbildning i aktuell lag-
      stiftning av utredande polispersonal.

      C2-1215-06
      Jfr C2-1123-06. Därutöver kan konstateras att det funnits anledning att från åklagar-
      kammarens sida påtala för polisledningen att tidsfristerna inte iakttogs.

      C2-1232-06
      Av yttrande från handläggande åklagare framgår att visst tidsöverskridande
      föranleddes av en omfattande mordutredning. Som framgår nedan hade ungdoms-
      målen då flyttats till annan åklagare på grund av att hennes arbetsbörda blivit alltför
      tung. Det kan noteras att även utredningspersonalen i ungdomsärendet var upptagen
      i mordutredningen.
      Det kan även i detta ärende konstateras att det funnits anledning att från åklagar-
      kammarens sida påtala för polisledningen att tidsfristerna inte iakttogs.

      C2-1373-06
      Omständigheterna till tidsöverskridandet framgår av yttrande från handläggande
      åklagare.

      C4-1288-06 och C4-2337-06
      Av yttrande från handläggande åklagare kan utläsas att det tillkommit nya
      anmälningar i ärendet som bidragit till att handläggningstiden förlängts. Jag kan
      bekräfta vad som anförs från handläggande åklagare beträffande hans arbets-
      belastning.

      C4-2045-06
      Såvitt kan bedömas från yttrande från handläggande åklagare fanns det skäl för att
      överskrida lagstadgad tid.
EE upplyste bl.a. följande.

      Jag har under ett antal år intill den 1 oktober 2006 varit ansvarig för ungdomsmål
      inom kammaren. Större delen av perioden omfattade ansvaret ärenden tillhöriga
      Växjö tingsrätt, men efter sammanläggningen av Växjö tingsrätt och Ljungby
      tingsrätt, ärenden i hela länet. Utöver ungdomsärenden hade jag till mitten av 2005
      och under cirka fem år dessförinnan ansvar för ärenden med våld och hot i när-
      ståenderelationer. Dessa mål drevs efter en överenskommelse mellan polismyndig-
      heten, åklagarkammaren, frivården och Växjö tingsrätt med särskild förtur. Sedan
      några år har jag huvudansvaret för ärenden med grova våldsbrott och grova
      narkotikabrott. När ansvaret för de två förstnämnda ärendetyperna, ungdomsmål
      och närståendebrott, övergick på andra åklagare, behöll jag de ärenden av sådant
      slag som då var inlottade på min rotel. Numera lottas, förutom grova brott, ”vanliga”
      brottmål in på roteln.
      –––
                                                                         Dnr 5926-2006      Sid 10 (12)

## Sammanfattning

Arbetssituationen har för min del varit ansträngd under 2006. Ett mordmål
      avslutades i tingsrätten i december 2005 och hovrättsförhandlingar hölls i två veckor
      i mars 2006. Ett omfattande ärende med grovt narkotikabrott med flera tilltalade
      ledde till åtal och förhandlingar i tingsrätt och hovrätt under våren. Under juni
      inleddes förundersökning angående grovt narkotikabrott med flera misstänkta och
      med ett mycket stort beslag av narkotika. Förundersökningen ledde till åtal i mitten
      av september med förhandlingar flera dagar i tingsrätten i september och i hovrätten
      i december.
      Förundersökningen angående ett 14 år gammalt mord intensifierades i november och
      december med anhållande och åtskilliga förhör. Intill den 1 oktober 2006 har
      samtliga kammarens ungdomsmål lottats in på min rotel och jag har fortsatt att
      därefter handlägga de på roteln redan inlottade ungdomsmålen med något undantag.
      De påtalade bristerna har i huvudsak bestått i att polisen inte redovisat för-
      undersökningarna inom gällande tidsfrister. Utredningsmännen har varit klara
      över vilka förutsättningar som gällt. Jag råder dock inte över utredningsresurserna
      hos polisen.
      Jag har inte dokumenterat alla kontakter som jag haft med utredningsmännen med
      syftet att påtala vikten av att tidsfristerna hålls. Påminnelserna har ofta skett i
      samband med telefonkontakter i andra ungdomsmål. Jag är medveten om att brister i
      den skriftliga dokumentationen kan försvåra uppföljningen av ett ärende.
      Jag är dessutom medveten om att jag det senaste året på grund av arbetsläget inte
      alltid kunnat avsätta den tid som krävts för att i tillräcklig omfattning bevaka att
      utredningar kommit in i tid och påminna utredningsmännen om tidsfristerna. Jag har
      därför vid flera tillfällen under året för chefsåklagaren påtalat min arbetssituation
      nämligen att jag på grund av arbetsläget haft svårt att alltid hinna med att bevaka och
      handlägga ungdomsmålen på ett godtagbart sätt samt att jag till och från behövt
      hjälp med handläggningen av de ungdomsmål som varit inlottade på mig.
      Jag vill framhålla att jag i de ärenden som jag handlagt fullt ut och som omfattas av
      detta yttrande fattat beslut i åtalsfrågan i nära anslutning till att förundersökningarna
      redovisats eller yttrande från socialnämnd kommit in, även om tidsfristerna
      försuttits.
      Eftersom jag haft alla ungdomsmål under flera år inlottade på mig, har jag haft
      överblick över ärendena hos polisen genom egna anteckningar och i de flesta fall
      täta kontakter med utredningsmännen. Under längre frånvaro såsom vid sommar-
      semester har andra åklagare haft ansvar för det löpande arbetet som exempelvis
      åtgärder vid redovisade förundersökningar. Min sekreterare har bevakat att yttranden
      från socialnämnd kommit in i tid. Jag vill tillägga att det diarieföringsprogram –
      Cåbra – som nyligen införts vid åklagarkammaren möjliggör bevakning av ung-
      domsmål på ett mer effektivt sätt.
AA upplyste bl.a. följande.

      Jag har tillämpat enkla bevakningsrutiner. När misstanken delgetts har jag beräknat
      fristen, som jag antecknat. Fortlöpande har jag gått igenom ärendena och vid behov
      påmint muntligen eller skriftligen, men beroende på arbetsläget har jag inte kunnat
      göra detta med fast intervall. Skriftliga påminnelser har givetvis diarieförts.
      Muntliga kontakter med polis har jag inte i alla fall diariefört.
_________

Bilaga 2 till JO:s beslut i ärende dnr 5926-2006
GG upplyste följande.

      K8908-05 m.fl. (C2-2008-05)
      LUL 4§, LUL 31§ och Fuk 2a§. Ärendet är mycket omfattande. Nya anmälningar
      har vid flera tillfällen inkommit. Totalt rör det sig om åtta K-ärenden och tre
                                                                   Dnr 5926-2006     Sid 11 (12)



misstänkta. Flera åklagare har varit inblandade. Enligt polisens uppgifter har flera av
ärendena legat för bedömning/beslut hos åklagare under lång tid. Ett ärende, K
9759-05, är återupptaget efter en DNA-träff sent under 2006. Ärendet är föremål för
kompletterande DNA-jämförelse från SKL.
Bara den åklagare som inledningsvis varit förundersökningsledare har yttrat sig.
Det är därför svårt att bemöta eventuell kritik.
Uppenbart att ärendet blivit lidande av att det varit flera åklagare och polisiära
handläggare inblandade, samtidigt som det vid flera tillfällen tillkommit nya
ärenden. Ärendena är nu samordnade på en polisiär handläggare.
Med hänsyn till ärendets omfattning och att det tillkommit nya ärenden bedöms
förutsättningarna för att tidsfristerna skall få överskridas vara uppfyllda. Dock är ett
så långt överskidande som i detta fallet inte rimligt.

K4397-06 m.fl. (C2-817-06)
LUL 4§. Ärendet innehåller totalt sju K-ärenden. Två av dessa är från april 2006. I
samband med händelsen vidtogs långtgående förstahandsåtgärder. De misstänkta
hördes i anslutning till händelsen på det behandlingshem där de befann sig.
Därefter har handläggande polisman bara vidtagit några enklare utredningsåtgärder.
Åklagarkammaren skickade 060828 en skriftlig påminnelse till polisen. Trots detta
har inte ärendet slutförts. De övriga brotten inträffade i januari 2007. Handläggaren
för dessa ärenden fick också ansvar för att samordna utredningen med de två
ärendena från april 2006. Ärendet omfattade nu alltså sju K-ärenden och berörde ett
flertal personer. Trots omfattning kunde hela ärendet slutredovisas i anslutning till
att tidsfristen för de fem senaste brotten gick ut.
Det kan konstateras att handläggningen av de två äldsta ärendena har misskötts. Att
överskrida tidsfristen så kraftigt är inte godtagbart även om det varit hög arbets-
belastning.

K9109-06 (C2-912-06)
LUL 4§. Ärendet inleddes med att två personer frihetsberövades i samband med
brott den 6 juli 2006. En av dessa var under 18 år. Båda anhölls. Utredningen
genomfördes skyndsamt. Förundersökningsprotokollet redovisades den 17 juli, d.v.s.
efter cirka två veckor.
Först den 18 augusti begärde åklagaren kompletteringar. Handläggningen av
kompletteringen har varit allt för långsam. Enligt handläggaren berodde detta på
hög arbetsbelastning och felaktig prioritering.

K6372-06 (C2-1123-06)
LUL 4§ och Fuk 2a§. Förundersökningen har redovisats cirka två veckor efter
delgivning av misstanke, d.v.s. med bred marginal till kraven i LUL 4§.
Tidsfristen enligt Fuk 2a§ har från polisens sida överskridits med cirka två veckor.
Det finns inga uppgifter om att åklagaren skulle ha påmint om tidsfristen.

K7174-06 (C2-1132-06)
LUL 4§ och Fuk 2a§. Båda tidsfristerna har överskridits. Trots bra förstahands-
åtgärder där uppgifter om troliga gärningsmän framkom har inte utredningsmannen
lyckats vidta åtgärder i det tempo som krävs för att tidsfristerna skulle kunna hållas.
Bidragande orsaker har varit semesterperiod och att både utredningsmannen och
åklagaren blev involverade i en mordutredning.

K7591-06 m.f1. (C4-1288-06)
LUL 4§ och Fuk 2a§. Båda tidsfristerna har överskridits. Har samband med flera
andra ärenden. Flertal personer är involverade. Handläggaren har inte lyckats vidta
åtgärder i det tempo som krävs för att tidsfristerna skulle kunna hållas. Bidragande
orsaker har varit semesterperiod med bristande resurser och att aktuell utredare blev
                                                                       Dnr 5926-2006      Sid 12 (12)



     involverad i utredning av ett grovt brott. Uppenbart att ärendet blivit lidande av
     långsam handläggning både hos polis och åklagare.

     K7987-06 m.fl. (C2-1373-06)
     LUL 4§. Ärendet har redovisats av polisen inom föreskriven tid.

     K10080-06 (C4-2045-06)
     LUL 4§. I samband med pågående förhör blev det uppenbart att hörd person som var
     under 18 år var skäligen misstänkt. Förhöret avbröts och personen delgavs miss-
     tanke. Polisen har sedan redovisat ärendet inom föreskriven tid.

     K10441-06 (C4-2337-06)
     Fuk 2a§. Ärendet har samband med K 7591-06. Vid utredning av det ärendet
     framkom uppgifter som gjorde att ytterligare en anmälan upprättades gällande
     misshandel. Den person som utpekades var under 18 år, men delgavs aldrig
     misstanke innan förundersökningen lades ned av åklagare. Se i övrigt K 7591-06.
___________
