# Initiativärende mot Polismyndigheten i Kronobergs län med anledning av handläggningstiden i vissa kriminal- och trafikärenden

JO 2007-09-13 dnr 5929-2006

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2007-09-13        5929-2006              1 (9)
Chefsjustitieombudsmannen                                                               5930-2006
Mats Melin                                                                              5931-2006
                                                                                        5932-2006




                        Initiativärende mot Polismyndigheten i Kronobergs län med anledning
                        av handläggningstiden i vissa kriminal- och trafikärenden

## Initiativet

I samband med en inspektion vid Polismyndigheten i Kronobergs län i november
                        2006 granskades bl.a. kriminal- och trafikärenden vid utrednings- och jourenheten i
                        Växjö, vid närpolisområde Växjö samt vid trafik- och eko-enheterna. Vid denna
                        granskning uppmärksammades ett stort antal ärenden i vilka handläggningstiden
                        kunde ifrågasättas; i dessa ärenden hade inga synbara utredningsåtgärder vidtagits
                        under minst nio månaders tid. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för de
                        iakttagelser som gjordes vid inspektionen i denna del. För ytterligare information
                        hänvisas till JO:s protokoll fört vid inspektionen, se dnr 5211-2006.

                        Utrednings- och jourenheten i Växjö, dnr 5929-2006
                        Vid granskningen uppmärksammades 32 ärenden (ej ungdomsärenden eller
                        ärenden med målsäganden under 18 år) i vilka handläggningstiden kunde ifråga-
                        sättas.

                        Under inspektionen inhämtades muntliga upplysningar från förundersöknings-
                        ledaren, inspektören AA, som uppgav bl.a. följande. Han är tillsammans med
                        inspektören BB förundersökningsledare i ca 800 ärenden. Han känner inte till hur
                        många av dessa som ligger i den outdelade balansen. Inga särskilda kontroll- och
                        bevakningsrutiner finns i ärendena. Det
                        råder hög arbetsbelastning på enheten med frihetsberövade personer i många
                        ärenden.

                        Närpolisområde Växjö, dnr 5930-2006
                        Vid granskningen uppmärksammades 36 ärenden i vilka handläggningstiden kunde
                        ifrågasättas.

                        Under inspektionen inhämtades muntliga upplysningar från förundersöknings-
                        ledaren, kriminalkommissarien CC, som uppgav bl.a. följande.

                        Hon är förundersökningsledare i ca 200 ärenden och har till sin hjälp en ställ-
                        företrädande förundersökningsledare. Inga särskilda kontroll- och bevaknings-




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                            www.jo.se
                                                                          Dnr 5929-2006     Sid 2 (9)
                                                                              5930-2006
                                                                              5931-2006
                                                                              5932-2006



rutiner finns i ärendena. På grund av semestrar och annan ledighet har det varit
svårt att hålla fristerna i ungdomsärendena.

Trafikenheten, dnr 5931-2006
Vid granskningen uppmärksammades 34 ärenden i vilka handläggningstiden kunde
ifrågasättas.

Under inspektionen inhämtades muntliga upplysningar från chefen för trafik-
enheten, kommissarien DD, som uppgav bl.a. följande. Han är
förundersökningsledare och har två utredningsmän till sitt förfogande, varav den
ene är ställföreträdande förundersökningsledare. Utredningsbalansen är ca 700
ärenden, varav hälften ligger outdelade. Inga särskilda kontroll- och bevaknings-
rutiner finns i ärendena.

Eko-enheten, dnr 5932-2006
Vid granskningen uppmärksammades 11 ärenden i vilka handläggningstiden kunde
ifrågasättas.

–––

Jag beslutade att ta upp polismyndighetens handläggning av de aktuella kriminal-
och trafikärendena till utredning i fyra särskilda ärenden.

Dessa ärenden remitterades därefter till polismyndigheten för upplysningar och
yttrande över

        orsaken till att kriminal- och trafikärendena hade legat lång tid utan att
         några åtgärder vidtagits i dem,

        vilka åtgärder polismyndigheten hade vidtagit och/eller kommer att vidta
         för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna.

Polismyndigheten (länspolismästaren EE) kom in med upplysningar, se bilaga.
Myndigheten gjorde därefter följande bedömning.
        Under åren 2003-2006 har det inträffat och/eller utretts 9 grova våldsbrott med
        dödlig utgång (mord, dråp eller grov misshandel) i Kronobergs län. Var och en av
        dessa har krävt mycket stora utredningsresurser. Detta har naturligt nog åderlåtit
        myndighetens utredningskapacitet under den aktuella tidsperioden. Det kan dess-
        utom tilläggas att samtliga dessa har personuppklarats.
        Under de senaste fem åren har en för myndigheten ovanligt stor personalomsättning
        ägt rum. Härigenom har antalet nyanställda poliser ökat mycket kraftigt samtidigt
        som antalet erfarna utredare minskat, bland annat på grund av pensionering. Detta
        har fört med sig att såväl kvantitet som kvalitet på utredningsverksamheten har blivit
        lidande.
        När väl detta är sagt bedömer myndigheten att de åtgärder och det utvecklingsarbete
        som redovisas ovan kommer att medföra att nödvändiga förbättringar i utrednings-
        verksamheten erhålls med avseende på att få ner handläggningstiderna. Se bilaga.
        Slutligen kan även nämnas att myndigheten under våren 2007 ska ta fram och
        etablera en modell för kvalitetssäkringsarbetet, d.v.s. för den interna styrningen och
                                                                     Dnr 5929-2006    Sid 3 (9)
                                                                         5930-2006
                                                                         5931-2006
                                                                         5932-2006



      kontrollen av myndighetens verksamhet. Genom ett mer strukturerat arbete med
      detta bedöms myndigheten med rimlig säkerhet uppnå en verksamhet som är
      effektiv och som efterlever lagar, förordningar och andra regler.

Bedömning
En förundersökning skall bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger.
Finns det inte längre skäl att fullfölja en förundersökning skall den läggas ned (23
kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken).

Under senare år har JO i ett stort antal ärenden kritiserat polisen för långa hand-
läggningstider i den brottsutredande verksamheten, framför allt i förundersökningar
som rör de s.k. vardagsbrotten. Till följd härav har JO i olika sammanhang haft
anledning att fästa statsmakternas uppmärksamhet på de brister i polisens arbete
som iakttagits vid inspektioner och i klagomålsärenden (se t.ex. JO 2002/03 s. 98
och JO 2004/05 s. 16).

I en skrivelse till Justitiedepartementet har JO också gjort vissa principiella
uttalanden om polisens brottsutredande verksamhet enligt följande. En väl
fungerande utredningsverksamhet har en betydande brottsförebyggande effekt
och den bidrar därmed till tryggheten i samhället. Att anmälda brott utreds på ett
kompetent sätt inom rimlig tid är vidare en förutsättning för att målsägandenas
intressen skall kunna tillvaratas och är också av grundläggande betydelse för
allmänhetens förtroende för polisen. Många människor får sin första kontakt med
polisen i samband med att de utsätts för brott, t.ex. en misshandel eller ett bostads-
eller bilinbrott, och det sätt på vilket en brottsanmälan handläggs blir ofta be-
stämmande för anmälarens fortsatta syn på polisen och rättssamhället. Det ligger
även i en för brott utpekad persons intresse att polisens handläggning inte drar ut på
tiden. Det är därför av största vikt att utredningsverksamheten ges tillräckliga
resurser och att de enheter inom polisväsendet som sysslar med brottsutredning är
organiserade på ett ändamålsenligt sätt. Av avgörande betydelse för möjligheterna
att bedriva en effektiv och rättssäker verksamhet är vidare att den personal som
arbetar med brottsutredning har den utbildning och kompetens i övrigt som upp-
giften kräver (JO 2002/03 s. 98).

Även vid den nu aktuella inspektionen framkom det, som framgått, brister i
utredningsverksamheten. Den huvudsakliga bristen var att det i ett stort antal
kriminal- och trafikärenden under lång tid synbarligen inte hade vidtagits några
utredningsåtgärder.

Som förklaring till de långa handläggningstiderna har polismyndigheten bl.a.
hänvisat till stor arbetsbelastning, resursbrist, rekryteringssvårigheter samt till att
andra ärenden har prioriterats. Vidare synes det, anmärkningsvärt nog, inte ha
funnits några särskilda kontroll- och bevakningsrutiner för uppföljning av
ärendena. Avsaknaden av sådana rutiner har bl.a. lett till att ärenden ”fastnat i
utredningsprocessen” och att redovisade kriminal- och trafikärenden inte blivit
avförda i diarierna. En annan förklaring till den uppkomna situationen som polis-
                                                                   Dnr 5929-2006      Sid 4 (9)
                                                                       5930-2006
                                                                       5931-2006
                                                                       5932-2006



myndigheten lyft fram är att det vid ett par enheter varit bristande kontinuitet på
chefsfunktionerna och att det under några perioder också helt har saknats för-
undersökningsledare.

Jag är medveten om att polisens arbetssituation är ansträngd och att man därför
måste prioritera vissa ärenden framför andra. Vidare är det säkerligen så att det i
några ärenden finns godtagbara skäl för att utredningen avstannat, t.ex. om den
misstänkte uppehåller sig utomlands. Som polismyndigheten nämnt har säkert
också några ärenden legat hos åklagaren en längre tid. I detta sammanhang kan
nämnas att jag tidigare har kritiserat åklagarkammaren i Växjö för långsam hand-
läggning av vissa kriminalärenden, se JO:s protokoll fört vid inspektionen av
åklagarkammaren, dnr 5210-2006. Även med hänsyn tagen till dessa omständlig-
heter kan konstateras att handläggningen av merparten av de nu aktuella kriminal-
och trafikärendena självfallet inte uppfyller det skyndsamhetskrav som framgår
av 23 kap. 4 § RB. Jag vill här särskilt framhålla det angelägna i att det vid en
utredningsavdelning finns väl utarbetade rutiner för bevakning och kontroll av
ärenden.

Avslutningsvis noterar jag att polismyndigheten har vidtagit åtgärder för att
effektivisera utredningsverksamheten bl.a. genom upprättandet av en brotts-
samordningsenhet, vilket bedöms vara den enskilt viktigaste åtgärden för att
förkorta handläggningstiderna. Jag utgår från att de vidtagna och de planerade
åtgärderna kommer att medföra att utredningsverksamheten framdeles kan bedrivas
på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Det kan sammanfattningsvis konstateras att det finns anledning att rikta kritik mot
polismyndigheten vad avser handläggningen av de aktuella ärendena.

Ärendet avslutas.

––––

Bilaga

Polismyndighetens upplysningar
Utrednings- och jourenheten i Växjö (5929-2006)
Orsaker till långa handläggningstider
Till stora delar kan orsakerna härledas till strukturella brister vid och omkring
enheten. Vilka dessa är utvecklas närmare nedan.

De 32 ärenden i vilka handläggningstiden ifrågasätts har genomgåtts. Härvid har
följande orsaker kunnat identifieras:

        Enheten har varit särskilt drabbad av brist på erfarna handläggare. Oaktat
         att stora insatser har gjorts har myndigheten erfarit svårigheter med att
         rekrytera utredningspersonal till enheten; särskilt erfaren sådan.
                                                                  Dnr 5929-2006      Sid 5 (9)
                                                                      5930-2006
                                                                      5931-2006
                                                                      5932-2006



       Myndigheten har under åren 2004-2005 medvetet prioriterat utredning av
        våldsbrotten.

       Förundersökningsledarna vid enheten har inte använt sig av något system
        för uppföljning av sina ärenden. Därigenom har ärenden som så att säga
        fastnat i utredningsprocessen – oavsett om det är hos åklagare eller
        utredare – inte upptäckts. I ett antal ärenden synes inga åtgärder ha vid-
        tagits över huvud taget. I några andra ärenden kvarstår någon avslutande
        åtgärd. Ytterligare några av ärendena har legat en längre tid hos åklagaren
        för bedömning och beslut.

       Dokumentationen i ärendena lider genomgående av bristfälligheter.
        Detta gör att det är svårt att rekonstruera vidtagna åtgärder. Handläggar-
        blankett finns endast i ett fåtal ärenden. Vid byte av handläggare eller
        förundersökningsledare har bristfälligheterna gjort sig särskilt gällande.

       Ett antal ärendeakter synes ha försvunnit. Det troligaste scenariot är att
        dessa har hanterats inom ramen för en större utredning som har omfattat
        flera K-nummer och utan att dessa ärenden avförts i diariet.

Åtgärder för att komma tillrätta med långa handläggningstider
Under hösten 2006 (2006-09-18-12-17) genomförde myndigheten en särskild insats
med ett antal utredare för att arbeta av balansen av ärenden avseende bedrägeri-
brott. Insatsen ledde till att av 250 utredningar i balans kunde 160 ärenden avslutas,
varav 50 med redovisade förundersökningsprotokoll.

Myndigheten beslutade under senhösten 2006 att fr.o.m. den 8 januari 2007
införa en brottssamordningsenhet. Denna bedöms medföra tydlighet i ansvaret för
samordning och ärendefördelning inom myndigheten, en rationellare och rätts-
säkrare beslagshantering och att effektivare administrativa rutiner kan komma att
tillskapas. Den är sannolikt den enskilt viktigaste åtgärden för att komma tillrätta
med långa handläggningstider.

Ledningsstrukturen för bl.a. utredningsverksamheten har utretts inom myndigheten.
Detta har resulterat i att myndigheten fattat beslut om inrättandet av en inom länet
sammanhållen utredningsenhet. Detta bedöms kunna ge en tydligare lednings-
struktur och underlätta ett effektivare resursutnyttjande.

Enheten kommer att tillföras ett ökat antal handläggare. Åtgärder för att intensifiera
rekryteringen kommer att vidtas. Bemanningsfrågan är aktualiserad även i förslaget
om ny organisation för utredningsverksamheten.

Under handläggning är en särskild myndighetsövergripande handbok med
instruktioner och rutiner för ärendehantering avseende utredningar, inkluderande
hanteringen av tjänsteanteckningar samt ärendeuppföljning.
                                                                   Dnr 5929-2006   Sid 6 (9)
                                                                       5930-2006
                                                                       5931-2006
                                                                       5932-2006



Genom att införa handläggarblanketter, alternativt aktomslag, i samtliga ärenden
kan åtgärder och beslut lättare följas, vilket kommer att underlätta särskilt vid byte
av handläggare eller förundersökningsledare.

Närpolisområde Växjö (5930-2006)
Orsaker till långa handläggningstider
Enheten har under den aktuella tidsperioden som inspektionen avser drabbats av
en hög omsättning på förundersökningsledare. Detta har bl.a. fört med sig att för-
undersökningsledarna på grund av tidsbrist och bristande rutiner inte följt upp ut-
delade ärenden i erforderlig omfattning.

I några ärenden synes inga som helst åtgärder ha vidtagits. Påfallande många av
dessa ärenden har handlagts av en och samma befattningshavare, vilket i sig är
anmärkningsvärt. Detta förhållande kommer att hanteras i särskild ordning.

Två ärenden, som avser försvunna personer, har på grund av bristande uppföljning
legat öppna trots att den försvunne i båda ärendena kom till rätta mycket kort tid
efter försvinnandet.

Ytterligare några ärenden bedöms hos handläggare ha handlagts på ett korrekt sätt
och med redovisning alternativt beslut om avskrivning inom rimlig tid. Däremot
synes det ha fallerat med avseende på inmatning av dessa uppgifter i K-diariet,
varför ärendena legat kvar oredovisade i K-diariet.

Åtgärder för att komma tillrätta med långa handläggningstider
Myndigheten beslutade under senhösten 2006 att fr.o.m. den 8 januari 2007
införa en brottssamordningsenhet. Denna bedöms medföra tydlighet i ansvaret för
samordning och ärendefördelning inom myndigheten, en rationellare och rätts-
säkrare beslagshantering och att effektivare administrativa rutiner kan komma att
tillskapas. Den är sannolikt den enskilt viktigaste åtgärden för att komma tillrätta
med långa handläggningstider.

Under handläggning är en särskild myndighetsövergripande handbok med
instruktioner och rutiner för ärendehantering avseende utredningar, inkluderande
hanteringen av tjänsteanteckningar samt ärendeuppföljning.

Genom att införa handläggarblanketter, alternativt aktomslag, i samtliga ärenden
kan åtgärder och beslut lättare följas, vilket kommer att underlätta särskilt vid byte
av handläggare eller förundersökningsledare.

Trafikenheten (5931-2006)
Orsaker till långa handläggningstider
Den tidigare chefen för trafikenheten var sjukskriven i långa perioder från år 2004
och avled sedermera i oktober 2005. Detta medförde att vikarierande personal i stor
utsträckning fick hålla igång verksamheten. Inom en kort tidsrymd avled dessutom
ytterligare två medarbetare på enheten. En planerad tillsättning av en ny chef och
                                                                  Dnr 5929-2006   Sid 7 (9)
                                                                      5930-2006
                                                                      5931-2006
                                                                      5932-2006



en förundersökningsledare påbörjades redan under våren 2005 men kunde av olika
skäl inte slutföras förrän under våren 2006.

De 34 ärenden (24 i T-diarium och 10 i K-diarium) i vilka handläggningstiden
ifrågasätts har genomgåtts. Härvid har följande orsaker kunnat identifieras:

       Bristande kontinuitet på chefsfunktionen och periodvis avsaknad av sär-
        skild förundersökningsledare.

       Överlämning och introduktion till vikarier på nämnda funktioner har varit
        bristfällig.

       Ärenden i balans har man alltför ofta tvingats flytta över på nya hand-
        läggare vilket medfört att dessa på grund härav så att säga tappat i tempo.

       Uppföljning av ärendeflödet, bevakning av handläggningstider och
        förvaringen av ärenden visar sammantaget på brister. Detta har kommit
        till uttryck bl.a. genom att noteringar och bevakning i diariet inte alltid
        varit korrekt (t.ex. har felaktig enhet och handläggare angivits i några
        ärenden). Tjänsteanteckningar i ärendena har förts sporadiskt; i vissa fall
        har dessa förts direkt i diariet.

       Som en följd av bristande uppföljningsrutiner för diarierna har det i redo-
        visade förundersökningsprotokoll med blandade ärenden (såväl K- som T-
        diariet) förekommit att T-ärenden ej har blivit avförda. På motsvarande sätt
        har man på enheten i viss utsträckning arbetat med K-ärenden utan att
        dessa avförts. Ett antal ärenden har dubbelförts i såväl K- som T-diariet.

       Delvis som en följd av bristande uppföljningsrutiner har fördröjning ofta
        uppkommit avseende ärenden som skickats på remiss till andra polis-
        myndigheter eller SKL.

Åtgärder för att komma tillrätta med långa handläggningstider
Under hösten 2006 – före inspektionen – vidtog myndigheten åtgärder för att
komma tillrätta med handläggningstiderna, bl.a. genom att prioritera de äldsta
ärendena. En särskild förundersökningsledare är utsedd på enheten. För att för-
bättra uppföljningen görs numera notering i diariet när handläggare har utsetts.
Uppföljning sker numera månadsvis med diarielistor från både K- och T-diariet
mot enheten och de enskilda handläggarna. Ärenden i balans förvaras centralt på
enheten och genom att färre personer registrerar i diariet och hanterar akterna har
en bättre ordning och hantering av akterna kunnat erhållas.

Vid myndigheten införd trafiksäkerhetsstrategi påbjuder att trafikärenden i så hög
utsträckning som möjligt ska avslutas redan ute på kontrollplatsen genom att, där
så är möjligt, utfärda ordningsbot. Rapport ska endast användas när ordningsbot
inte kan utfärdas.
                                                                   Dnr 5929-2006       Sid 8 (9)
                                                                       5930-2006
                                                                       5931-2006
                                                                       5932-2006



Under handläggning är en särskild myndighetsövergripande handbok med
instruktioner och rutiner för ärendehantering avseende utredningar, inkluderande
hanteringen av tjänsteanteckningar samt ärendeuppföljning.

Eko-enheten (5932-2006)
Orsaker till långa handläggningstider
Inledningsvis vill myndigheten framhålla att eko-enheten under de senaste åren
har redovisat mycket goda resultat, bl.a. genom en hög produktionstakt och en god
genomströmning av ärenden. Som ett exempel kan nämnas att antalet redovisade
ärenden till åklagare ligger främst i landet bland jämförbara eko-enheter. Fast-
ställda domar med fängelse som påföljd omfattar totalt 22 år och 9 månader under
år 2005, 19 år under år 2006 och för 2007 så här långt, 14 år. Enheten tillhör
därmed de mest effektiva eko-enheterna i landet utanför Ekobrottsmyndigheten
(EBM). Rutiner för ärendehantering och uppföljning är etablerad vid enheten och
handläggare för tjänsteanteckningar i sina ärenden.

De 11 ärenden i vilka handläggningstiden ifrågasätts har genomgåtts. Härvid har
följande orsaker kunnat identifieras:

       Utredningsresursen har totalt sett varit begränsad. Trots ett flertal försök
        har myndigheten stött på svårigheter att nyrekrytera till enheten.

       Flera av de ärenden som utretts vid enheten under aktuell tidsperiod har
        varit väldigt omfattande. Detta har medfört att enheten, i samråd med
        åklagare, har tvingats prioritera ned andra ärenden. Som en följd härav har
        långa handläggningstider uppkommit för dessa ärenden. I något fall har
        dessutom ärendet legat hos åklagaren i avvaktan på beslut.

       Trots påpekanden till EBM om övertagande av utredningsansvaret har de
        allra största utredningarna handlagts av eko-enheten i Växjö.

       I några ärenden beror handläggningstiderna på att det ej har gått att få
        involverade personer att medverka i utredningen, vilket t.ex. kan bero på
        att sökt person uppehåller sig utomlands eller har blivit allvarligt sjuk.

       I några ärenden har det under utredningstiden tillkommit ytterligare
        anmälningar eller nya uppgifter som inneburit att det fordrats tid för
        kompletterande utredning.

Åtgärder för att komma tillrätta med långa handläggningstider
Rutiner för ärendehantering och månadsvis uppföljning är etablerade sedan lång
tid tillbaka. Ytterligare kontroll och kvalitetssäkring bör dock kunna ske vid över-
lämning av ärenden mellan handläggare. Myndigheten har under år 2006 tagit fram
en personalförsörjningsplan för enheten; rekrytering pågår och under år 2007
räknar myndigheten med att anställa flera nya utredare – såväl civila som poliser –
till enheten.
                                                                Dnr 5929-2006      Sid 9 (9)
                                                                    5930-2006
                                                                    5931-2006
                                                                    5932-2006



Prioritering av ärenden ska ske framförallt med utgångspunkt i brottslighetens
omfattning och straffvärde men också tillgängliga utredningsresurser. Härvid får
samverkansformerna avseende prioriteringsdiskussioner och utredningsstöd på
såväl regional som nationell nivå (EBM) utvecklas.

Under handläggning är en särskild myndighetsövergripande handbok med
instruktioner och rutiner för ärendehantering avseende utredningar, inkluderande
hanteringen av tjänsteanteckningar samt ärendeuppföljning.
