# Kritik mot Utvecklingsnämnden i Helsingborgs kommun för att en 18-årig flickas sekretesskyddade namn röjts

JO 2014-02-05 dnr 5932-2012

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                      Sid
                                                                         2014-02-05             5932-2012               1 (6)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Utvecklingsnämnden i Helsingborgs kommun för att en
                        18-årig flickas sekretesskyddade namn röjts


                          Beslutet i korthet: En 18-årig flicka som var placerad i familjehem genom ett beslut av
                          Socialnämnden i Helsingborgs kommun beviljades sekretessmarkering för sina person-
                          uppgifter och därefter namnbyte. Omständigheterna var sådana att sekretess gällde för
                          personuppgifterna. Flickans mor hade försörjningsstöd via en förvaltning under en annan
                          nämnd i kommunen, utvecklingsnämnden. Den förvaltningen skickade vid två tillfällen
                          beräkningar om försörjningsstöd till modern, i vilka flickans nya namn framgick.
                          En sekretessmarkering i folkbokföringsregistret aviseras till alla myndigheter som begär in
                          uppgifter från registret. Den förvaltning som handlade ärendet om försörjningsstöd
                          använde ett verksamhetssystem där det inte tydligt framgick om det fanns någon
                          sekretessmarkering för den enskildes personuppgifter. I beslutet uttalar JO att det är
                          mycket allvarligt att en myndighet som i sitt dagliga arbete hanterar en mängd sekretess-
                          belagda personuppgifter inte har ett verksamhetssystem som i det hänseendet är säkert.
                          Bristerna i systemet måste anses ha lett till att namnuppgiften röjdes. För detta förtjänar
                          utvecklingsnämnden kritik.

## Bakgrund

AA, född 1994, omhändertogs den 26 april 2012 med stöd av 6 § lagen (1990:52)
                        med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, efter ett beslut av
                        Socialnämnden i Helsingborgs kommun. Hon placerades i ett familjehem. Under
                        sommaren 2012 ansökte AA om sekretessmarkering och kvarskrivning samt om
                        namnbyte. Sekretessmarkering och kvarskrivning beviljades av Skatteverket den
                        26 juni 2012, och namnbyte beviljades av Patent- och registreringsverket den
                        11 september 2012.

                        AA:s mor hade försörjningsstöd via Utredningscentrum, som är en förvaltning
                        under Utvecklingsnämnden i Helsingborgs kommun. Utredningscentrum skickade
                        den 20 september respektive den 20 oktober 2012 beräkningar om försörjningsstöd
                        till modern. I beräkningarna framgick AA:s nya namn.

## Anmälan

Jur.kand. BB framförde, för AA:s räkning, i en anmälan till JO klagomål mot
                        Utvecklingsnämnden i Helsingborgs kommun för att AA:s sekretesskyddade nya
                        namn hade röjts.


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                          Dnr 5932-2012      Sid 2 (6)




BB anförde i huvudsak följande. I maj 2012 valde AA att lämna sin familj på grund
av en hedersproblematik som hade präglat hennes tillvaro, med hot och våld från
familjemedlemmar. Via skolan gjorde AA en anmälan till socialförvaltningen, som
i sin tur gjorde en polisanmälan. AA omhändertogs med stöd av LVU och
placerades i ett jourhem och så småningom i ett familjehem. På grund av den
allvarliga hotbilden fick AA:s familj inte under några omständigheter veta var hon
befann sig. AA ansökte om och beviljades sekretessmarkering för sina
personuppgifter och bytte därefter namn. Trots att det tydligt bör ha framgått att
AA:s nya namn var sekretesskyddat skickade den handläggare som handlade
moderns försörjningsstödsärende ut flera brev till modern där det nya namnet
angavs. För AA har detta fått förödande konsekvenser. Hennes identitet har röjts
och hon svävar i livsfara. AA måste därför byta namn igen, vilket medför stora
olägenheter.

Utredning
Journaler begärdes in från Utredningscentrum och socialförvaltningen. Ärendet
remitterades till Utvecklingsnämnden och Socialnämnden i Helsingborgs kommun.

Utvecklingsnämnden anförde i remissvaret följande.

      Organisation
      Socialtjänsten i Helsingborgs stad är uppdelad på tre nämnder/förvaltningar. De som
      berörs av detta ärende är följande: Utvecklingsnämnden och dess förvaltning som
      ansvarar bl.a. för handläggning av försörjningsstöd och Socialnämnden och dess
      förvaltning som ansvarar bl.a. för stöd och utredning av barn och ungas uppväxt-
      förhållanden.

      Beskrivning av handläggningen
      AA:s mamma uppbär sedan 2007 försörjningsstöd via Utredningscentrum,
      Utvecklingsnämndens förvaltning. AA har ingått som barn i hushållet.
      Handläggare CC fick i början av maj månad 2012 information av mamman om att
      dottern rymt hemifrån och att socialförvaltningen var inkopplad. Av den anledningen
      kontaktades mamman per telefon 120527 av handläggaren för att få information om vem
      de har kontakt med på socialförvaltningen. Vid detta tillfälle var socialförvaltningens
      handläggare hemma hos mamman och de båda handläggarna pratade med varandra. CC
      fick då information om att dottern var placerad men att socialförvaltningen inte kunde
      uppge var hon var placerad. CC bad om att bli kontaktad av socialförvaltningen när
      dottern skulle flytta hem igen.
      Den 6 september 2012 talade CC med mamman i telefon och fick då information om att
      AA sovit hemma en natt 14 dagar tidigare men att hon efter detta återigen försvunnit
      hemifrån. CC uppger att hon inte känt till att det fanns en hotbild mot dottern.
      Mot bakgrund av ovanstående väljer handläggaren att låta dottern fortsatt ingå i ärendet,
      men ej omfattas av beräkningsunderlaget vid normberäkning. Beräkningsunderlag och
      biståndsbeslut delges klienten månadsvis.
      Förvaltningens datasystem, VIVA, uppdateras automatiskt vid förändringar via
      folkbokföringen och eftersom dottern fortsatt ingår i ärendet har hennes namnbyte
      framgått i moderns ärende och i den beräkningsbild som skickas hem till modern
      månadsvis. När förändring sker visas detta via en dialogruta i datasystemet. Ingen
      markering finns i dialogrutan om att det nya namnet har ett sekretesskydd knutet till sig.
                                                                       Dnr 5932-2012      Sid 3 (6)




      Bedömning av handläggningen
      Ärendet har genom en rapport enligt 14 kap. 6 § SoL samt 24 e § LSS behandlats
      som ett lex Sarah ärende och anmälts till Socialstyrelsen som ett allvarligt missför-
      hållande.
      Vår bedömning är att den personal som handlagt ärendet har adekvat utbildning och
      erfarenhet för att arbeta med försörjningsstöd.
      Brister i datasystemet har visat sig eftersom viktig information såsom sekretesskydd,
      flyttning av adress samt särskild postadress ej har framkommit. Inte förrän namnbyte
      sker 120911 visas information om detta i datasystemet. Av informationen framgår
      det nytt namn och adresskydd, det framgår dock ej att det nya namnet är
      sekretesskyddat. Trots att datasystemet har dessa brister borde handläggaren reagerat
      på att nytt namn tillkommit i ärendet.
      Socialförvaltningen är den förvaltning som ansvarar för dotterns skyddsbehov.
      Utvecklingsnämndens förvaltning hade behövt få information från socialför-
      valtningen om allvaret i ärendet för att undvika den uppkomna situationen.
      Tydligare rutiner för kommunikation i denna form av ärende bör därför upprättas
      förvaltningarna emellan.
      Åtgärder som vidtagits/kommer vidtas
       AA är fr.o.m. beräkningsperiod 121125 helt borttagen från mammans ärende
       Endast ordinarie handläggare får framöver ta bort informationsrutan som visas i
        ärendet vid ändrade personuppgifter
       Leverantören av verksamhetens IT system skall omgående säkra upp de brister i
        datasystemet som upptäckts
       Översyn av handläggningen avseende denna form av ärende kommer skyndsamt
        göras inom verksamheten
Socialnämnden i Helsingborgs kommun anförde i sitt remissvar i huvudsak
följande.

      Beskrivning av handläggningen
      AA blev 2012-04-26 omedelbart omhändertagen jml 6 § LVU och placerad i
      jourhem jml 11 § LVU utifrån att hon var i behov av skydd då hon blivit utsatt för
      allvarliga hot och våld från sin familj. Beslut fattades även om att hennes vistelse-
      adress skulle hemlighållas jml 14 § LVU.
      ---
      Vid ett av socialsekreterarna DD och EE hembesök hos modern under
      utredningstiden, 2012-05-29, ringde moderns handläggare CC från
      Utvecklingsnämnden, som handlägger moderns försörjningsstöd. Efter att CC talat
      med modern bad hon om att få tala med någon av socialsekreterarna. I
      telefonsamtalet bekräftar socialsekreterare DD för CC att AA är placerad utanför
      hemmet och att det är oklart när och om hon återvänder. Av socialsekreterare DD
      journalanteckning framgår följande: "Talar även med CCi telefon som berättar att D
      kommer att tas ur beräkningen så länge hon inte bor i hemmet. Om/när hon
      återvänder ska mamman eller vi från soc.tjänsten meddela CC."
      2012-06-07 ansökte socialtjänsten hos Förvaltningsrätten i Malmö om att AA skulle
      beredas fortsatt vård jml 2 § LVU. Utifrån att AA fyllde 18 år 2012-06-10 upphörde
      vården jml LVU och istället var AA fortsatt placerad i ett familjehem jml 4 kap. 1 §
      Socialtjänstlagen. AA var tydlig med att hon efter myndighetsdagen inte samtyckte
      till att socialsekreterarna lämnade någon information till modern eller familjen kring
      hennes situation.
      I mitten av juni 2012 ansökte AA utifrån skydd hos Skatteverkets sekretessgrupp om
      sekretessmarkering och kvarskrivning, vilket omgående beviljades av Skatteverket.
                                                                        Dnr 5932-2012      Sid 4 (6)




      Vid kontakt med Skatteverkets sekretessgrupp fick socialsekreterare information om
      att information om sekretessmarkeringen tydligt ges till myndigheter i samhället och
      att det därav inte fanns något behov av att Socialförvaltningen lämnade information
      till berörda myndigheter. I slutet av juli 2012 ansökte även AA om att byta sitt namn
      som en ytterligare säkerhetsåtgärd. Det nya namnet började gälla i början av
      september. Vid kontakt med Skatteverkets sekretessgrupp framgick att trots
      namnbytet skulle sekretessmarkeringen gälla såsom förut och tydligt finnas hos alla
      myndigheter.
      I augusti 2012 åkte AA på eget bevåg vid ett tillfälle hem till sin familj över en natt.
      Hennes syfte var inte att flytta tillbaka till hemmet och hon återvände följande dag
      till familjehemmet.
      Handläggare på Utvecklingsnämnden har inte vid något tillfälle (utöver tillfället
      2012-05-29 beskrivet ovan) kontaktat Socialförvaltningen för att ställa frågor eller
      efterfråga information.

      Bedömning av handläggningen
      Vår bedömning är att vi har handlagt ärendet enligt gängse rutiner.
      CC har getts tillfälle att lämna ytterligare synpunkter i ärendet men hon har valt att
      avstå.
BB yttrade sig över remissvaren och anförde i huvudsak följande. Båda
förvaltningarna har gjort fel. Socialförvaltningen borde ha informerat övriga
inblandade förvaltningar om allvaret i AA:s situation och om behovet av att hålla
alla uppgifter skyddade. Utredningscentrum borde ha granskat ärendet mer
noggrant innan man lämnade ut uppgifterna.

JO begärde in Socialstyrelsens beslut den 8 april 2013 (dnr 9.3.6-63555/2012) med
anledning av en lex Sarah-anmälan från utvecklingsnämnden.

Bedömning
Folkbokföringsuppgifter, t.ex. personnummer, namn och adress, är normalt
offentliga. Sekretess gäller endast om det av särskild anledning kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs (22 kap. 1 §
offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], OSL). Det som brukar kallas
skyddade personuppgifter är egentligen det samlingsnamn som Skatteverket
använder för de olika skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och
fingerade personuppgifter. Under vissa förutsättningar och efter särskild ansökan
till Skatteverket kan en person få sina folkbokföringsuppgifter skyddade genom att
en sekretessmarkering förs in i folkbokföringssystemet. Sekretessmarkeringen
innebär att det görs en s.k. markering för sekretessprövning i folkbokföringsdata-
basen. Det framgår emellertid inte vilken uppgift i folkbokföringen som kan vara
känslig. Markeringen innebär inte att det råder sekretess för uppgifterna, utan den
ska fungera som en varningssignal så att en noggrann prövning görs innan
uppgifterna lämnas ut.

När Skatteverket har beslutat att införa en sekretessmarkering i folkbokförings-
registret aviseras markeringen till de myndigheter som begär in uppgifter från
registret. Då har den mottagande myndigheten särskild anledning att göra en
skadebedömning i det enskilda fallet innan de sekretessmarkerade uppgifterna
                                                                  Dnr 5932-2012   Sid 5 (6)




lämnas ut. Myndigheten avgör självständigt om det föreligger sekretess för
uppgifterna. I den mån en bestämmelse med starkare sekretess till skydd för en
enskilds personliga förhållanden gäller hos myndigheten är det den bestämmelsen
som ska tillämpas på uppgifterna (prop. 2005/06:161 s. 55).

Inom socialtjänsten gäller enligt 26 kap. 1 § OSL sekretess för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretesskyddet gäller både
gentemot enskilda och mot andra myndigheter. Vad som menas med personliga
förhållanden bestäms med ledning av vanligt språkbruk. En persons namn och
adress är exempel på uppgifter som omfattas av begreppet personliga förhållanden
(se Lenberg, Geijer och Tansjö, Offentlighets- och sekretesslagen [1 juli 2013,
Zeteo], avsnitt 4.5.2.).

Av utredningen framgår att Skatteverket beviljade sekretessmarkering för AA:s
personuppgifter i juni 2012. En sekretessmarkering infördes samtidigt i folkbok-
föringsdatabasen. AA hade då fyllt 18 år. När namnbytet beviljades i september
2012 kvarstod den tidigare sekretessmarkeringen i folkbokföringen. AA:s
förhållanden var sådana att sekretess uppenbart gällde för såväl hennes
adressuppgift som hennes nya namn.

Som framkommit ovan bedrivs socialtjänstens verksamhet i Helsingborgs kommun
inom olika kommunala nämnder med tillhörande förvaltningar. Varje sådan nämnd
är i sekretesshänseende en egen myndighet. I det nu aktuella ärendet berörs två av
nämnderna; utvecklingsnämnden, som handlade moderns ärende om försörjnings-
stöd, och socialnämnden, som handlade AA:s ärende. I det följande kommer jag att
uppehålla mig vid respektive nämnds eventuella ansvar för att AA:s nya namn kom
att röjas.

Utvecklingsnämnden
I moderns ärende om försörjningsstöd angavs att AA ingick som en medlem i
hushållet. Huvudregeln vid beräkningen av försörjningsstöd är att de personer som
ingår i en hushållsgemenskap ska ses som en enhet. Som medlemmar i hushållet
bör räknas makar, registrerade partner, sambor samt barn och ungdomar under 21
år som föräldrarna är underhållsskyldiga för. De 18–20-åringar som avses är främst
ungdomar som fortfarande går i grundskola, gymnasieskola eller annan jämförlig
grundutbildning. Föräldrar är underhållsskyldiga för sina barn till dess de fyller 21
år. Underhållsskyldigheten gäller oavsett om den unge bor hemma eller i eget
boende och den unge kan betraktas som en del av föräldrarnas hushåll (se
Ekonomiskt bistånd, Handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen oktober 2013,
s. 50 f.).

När det gäller familjehemsplacerade ungdomar över 18 år måste det bedömas i
varje enskilt fall om de ska ingå i föräldrarnas försörjningsstödsärende. I många
fall kan dessa ungdomar inte betraktas som en del av föräldrarnas hushåll. De ska
då inte ingå i beräkningen av föräldrarnas rätt till försörjningsstöd och därmed inte
                                                                  Dnr 5932-2012    Sid 6 (6)




heller anges som medlemmar i hushållet i biståndsärendet. Jag har noterat att
nämnden numera har den rutinen att ”ett barn omgående ska avslutas i ärendet vid
vetskap om att barnet har placerats”.

Inom Utredningscentrum, den förvaltning som handlade ärendet om försörjnings-
stöd, användes ett verksamhetssystem där det inte tydligt framgick om det fanns
någon sekretessmarkering för en enskilds personuppgifter. Det är givetvis mycket
allvarligt att en myndighet som i sitt dagliga arbete hanterar en mängd person-
uppgifter som omfattas av sekretess inte har ett verksamhetssystem som i detta
hänseende är säkert. Jag utgår från att handläggaren i försörjningsstödsärendet, om
sekretessmarkeringen varit synlig i verksamhetssystemet, hade kontrollerat vad
markeringen grundades på och att hon då hade gjort bedömningen att AA:s nya
namn inte skulle lämnas ut till modern. Bristerna i verksamhetssystemet måste
således anses ha lett till att namnuppgiften röjdes. Utvecklingsnämnden förtjänar
kritik för detta. Vad som har kommit fram ger mig däremot inte skäl att kritisera
någon enskild handläggare för att AA:s nya namn lämnades ut.

Av Socialstyrelsens beslut den 8 april 2013, med anledning av den lex Sarah-
anmälan som nämnden har gjort, framgår att en genomgång av verksamhets-
systemet nu har gjorts och att de brister som identifierats i det aktuella avseendet
kommer att åtgärdas.

Socialnämnden
Socialnämnden och dess förvaltning har handlagt ärendet som rör AA. Det framgår
av utredningen att socialförvaltningen har hjälpt AA att ansöka om
sekretessmarkering och namnbyte och alltså väl känt till AA:s behov av skydd.
Frågan är om den informationen borde ha förts vidare till utvecklingsnämnden och
dess förvaltning. Någon skyldighet för socialnämnden att lämna sådan information
finns inte. Av journalanteckningarna i AA:s ärende framgår att de berörda social-
sekreterarna funderat över om andra myndigheter borde informeras om sekretess-
markeringen och vad som händer vid ett namnbyte. Förvaltningen har kontaktat
Skatteverket som upplyst att alla myndigheter som hämtar uppgifter från
folkbokföringsregistret tydligt informeras om sekretessmarkeringar.
Socialnämnden och utvecklingsnämnden hade olika verksamhetssystem. Uppgifter
om sekretessmarkering framgick i socialnämndens system. Handläggarna vid
socialförvaltningen hade inte anledning att utgå från annat än att detta gällde även
utvecklingsnämndens verksamhetssystem. Jag finner därför inte anledning att
kritisera socialnämnden för att utvecklingsnämnden (Utredningscentrum) inte
informerades.

Med de delvis kritiska uttalanden som gjorts avslutas ärendet.
