# Kritik mot Göteborgs tingsrätt för att en målsägandes adress angetts i en brottmålsdom trots att uppgiften var sekretessbelagd

JO 2011-05-27 dnr 5961-2010

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                      Sid
                                                                           2011-05-27           5961-2010               1 (5)
Stf justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Kritik mot Göteborgs tingsrätt för att en målsägandes adress angetts i
                        en brottmålsdom trots att uppgiften var sekretessbelagd

## Anmälan

AA framförde i en anmälan klagomål mot Göteborgs tingsrätt. Hon uppgav att hon
                        varit målsägande i ett brottmål och att tingsrätten, trots att hon har skyddade
                        personuppgifter, angett hennes personuppgifter i domen och även sänt domen till
                        hennes skyddade adress.

## Utredning

Dagboksblad, dom och vissa övriga handlingar i tingsrättens mål B 9743-09
                        begärdes in och granskades, varvid följande kom fram. Genom en dom den 17
                        september 2010 dömde Göteborgs tingsrätt, med rådmannen BB som ordförande,
                        en person för misshandel och olaga hot till fängelse sex månader. Den tilltalade
                        förpliktades även att betala skadestånd till målsäganden. I det s.k. domshuvudet
                        antecknades målsägandens namn och adress.

                        Ärendet remitterades till tingsrätten för upplysningar om och yttrande över det som
                        anmälaren anfört om hanteringen av personuppgifterna.

                        Tingsrätten (lagmannen CC) kom in med remissvar jämte upplysningar från
                        rådmannen BB.

                        BB upplyste följande.

                                  Handläggningen i målet B 9743-09 påbörjades i tingsrätten den 19 augusti 2009
                                  genom en framställan om förordnande av målsägandebiträde. Målsägandens
                                  adressuppgifter antecknades i framställan på ett särskilt dokument. Adressen lades
                                  vid tidpunkten in i tingsrättens målhanteringssystem (VERA). Den 1 april 2010 fick
                                  tingsrätten uppgift om att målsäganden hade en sekretessmarkering, en så kallad
                                  skyddad adressuppgift, vilken då registrerades i VERA. När kallelse till huvud-
                                  förhandling tillsändes parterna den 30 juni 2010 antecknades emellertid måls-
                                  ägandens adressuppgift trots detta på kallelsen till målsäganden. Därigenom yppades
                                  målsägandens adress. Misstaget från tingsrättens sida är ytterst beklagligt. Måls-
                                  äganden var vid denna tid inlagd som ”målsägande (att höras)” i VERA eftersom
                                  något enskilt anspråk ännu inte hade kommit in. När målsägandens skadestånds-
                                  yrkande kom in den 19 juli 2010 lades en ny aktör, ”målsägande (part)”, in i VERA.
                                  Handläggaren av målet angav i detta skede inte att målsägandens adressuppgifter var
                                  skyddade.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                       Dnr 5961-2010       Sid 2 (5)



      Efter huvudförhandlingen fick jag sidorna med domslutet till mig för granskning.
      Jag noterade att målsägandens adress var angiven i domslutet och i den mån jag
      funderade på saken utgick jag från att målsägandens adress var offentlig. Utan att
      reflektera kring sekretessregler minns jag att jag övervägde att låta målsägandens
      adress utgå och ersättas med målsägandebiträdets adress. Vanligen – och efter
      förevarande händelse regelmässigt – anger jag målsägandebiträdets adress som
      målsägandens adress, eftersom många målsägande känner obehag inför att få sin
      adress exponerad i en brottmålsdom och det ganska ofta händer att målsägande-
      biträdena utan hänvisning till sekretess begär att målsägandens adress inte ska sättas
      ut i domen. Olyckligtvis följde jag inte mina vanliga rutiner i det här fallet. Utöver
      att jag trodde att adressuppgiften var offentlig hade detta enligt min minnesbild sin
      grund i att jag hade fått det felaktiga intrycket att målsägandens adress rent faktiskt
      var känd för den tilltalade. Frågan om hur målsägandens adress skulle anges i domen
      hade heller inte berörts vid huvudförhandlingen.
      Jag har konsulterat protokollföraren – – – om hans minnesbild av handläggningen i
      målet. Han har också fått del av detta yttrande.
      Avslutningsvis vill jag framföra att jag givetvis djupt beklagar det obehag och de
      olägenheter som målsäganden har orsakats genom handläggningen i målet.
CC hänvisade till BB:s redogörelse för hur det gått till när målsägandens
adressuppgifter angetts på kallelsen och i domen samt förklarade att såsom där
anförts var detta fel från tingsrättens sida. Han anförde därutöver följande. Vid
bedömningen av i vilken mån felet utgjort en kränkning mot målsäganden bör
beaktas att såvitt framgår av förundersökningen så begicks ett av brotten i
målsägandens bostad på den skyddade adressen och två av dem i hennes tidigare
bostad på samma gata. Oavsett sekretesskyddet har den adressen således varit känd
för den tilltalade och det vet hon om.

AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret, varvid hon uppgav i huvudsak
följande. Hennes uppgifter ska inte finnas på några papper och i synnerhet inte på
en dom mot den person som dömts för att ha misshandlat henne. Hon känner sig
nonchalant bemött genom det som anförts i lagmannens remissvar. Tingsrätten
synes egentligen inte anse att något misstag har begåtts. Hon bor inte längre i sin
tidigare bostad, på grund av att hon inte kände sig säker där.

En kopia av AA:s kallelse till huvudförhandlingen den 30 juni 2010 hämtades in. I
kallelsen var AA:s namn och adressuppgift angivna.

Därefter inhämtades muntliga upplysningar från kanslisamordnaren DD vid
Göteborgs tingsrätt, som upplyste bl.a. följande. Sekretesskyddade namn- och/eller
adressuppgifter ska inte läggas in i VERA. Om det under handläggningen av ett
mål framkommer att en aktör har sekretesskyddade personuppgifter kan
aktörsuppgifterna sekretessbeläggas i efterhand. I det aktuella fallet kan hon inte se
någon annan förklaring till det inträffade än den mänskliga faktorn och att det rört
sig om ett förbiseende.

Bedömning
Av utredningen framgår att tingsrätten i april 2010 fick kännedom om att måls-
äganden i ett brottmål hade s.k. skyddade personuppgifter. Trots detta antecknades
målsägandens adress i juni 2010 på en kallelse till huvudförhandling i målet. I
samband med att målsäganden i juli 2010 kom in med ett skadeståndsanspråk
                                                                 Dnr 5961-2010   Sid 3 (5)



registrerades målsäganden – som tidigare endast varit registrerad som målsäganden
att höras i anledning av åtalet – som part i tingsrättens målhanteringsystem VERA.
Det angavs då inte att hennes adressuppgifter var skyddade. Slutligen angavs måls-
ägandens adress i domen.

Uppgifter i folkbokföringen är normalt offentliga. Sekretess gäller endast om det av
särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider
men om uppgiften röjs, 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
förkortad OSL.

Det som brukar kallas skyddade personuppgifter är egentligen det samlingsnamn
som Skatteverket använder för de olika skyddsåtgärderna sekretessmarkering,
kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Sekretessmarkering innebär att det
görs en s.k. markering för särskild sekretessprövning i folkbokföringsdatabasen.
Det framgår emellertid inte vilken uppgift i folkbokföringen som kan vara känslig.
Ofta, vilket synes ha varit fallet här, är det adressen som utgör den skyddsvärda
uppgiften, men även t.ex. namn och uppgifter om anhöriga kan vara känsliga.
Markeringen innebär inte att det råder sekretess för uppgifterna utan den ska
fungera som en varningssignal så att en noggrann prövning görs innan uppgifterna
lämnas ut.

Det kan visserligen inte krävas att en myndighet regelmässigt kontrollerar om en
enskild har en sekretessmarkering i folkbokföringen innan den lämnar ut en adress.
Om myndigheten, via Skatteverket eller på annat sätt, får kännedom om att det
införts en sekretessmarkering innebär det dock att det föreligger en särskild
anledning för myndigheten att göra en skadebedömning i det enskilda fallet (prop.
2005/06:161 s. 55).

Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en sekretess-
reglerad uppgift från domstol eller annan myndighet, blir sekretessbestämmelsen –
med vissa här inte aktuella undantag – tillämplig på uppgiften även hos den mot-
tagande domstolen, 43 kap. 2 § första stycket OSL. För alla myndigheter gäller
dessutom sekretess för uppgift om bl.a. enskilds bostadsadress om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma
att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs,
21 kap. 3 § första stycket OSL.

Som framgått fick tingsrätten i april 2010 kännedom om att AA hade sekretess-
markerade adressuppgifter. Trots detta angav tingsrätten på en kallelse till måls-
äganden hennes skyddade adress och skickade handlingen till den adressen. BB har
uppgett att detta inneburit att målsägandens adress ”yppats” och att det rört sig om
ett ”ytterst beklagligt misstag från tingsrättens sida”.

När det gäller kommunikation med en person som har sekretessmarkerade person-
uppgifter har JO i ett beslut uttalat att sådan i första hand bör ske genom att
myndigheten använder den adressuppgift som myndigheten själv förfogar över,
men att försändelsen även kan överlämnas till ett skattekontor som i sin tur sänder
den vidare till berörd person i Skatteverkets tjänstekuvert (JO 2010/11 s. 268,
                                                                   Dnr 5961-2010   Sid 4 (5)



se även Skatteverkets vägledning för hantering av sekretessmarkerade person-
uppgifter i offentlig förvaltning på Skattverkets hemsida www.skatteverket.se).
Jag har mot denna bakgrund i och för sig inte någon erinran mot att tingsrätten
skickade kallelsen och även domen till målsägandens adress, eftersom tingsrätten
uppenbarligen förfogade över adressen.

En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en
domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig om
uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i samma mål eller ärende, 43 kap.
8 § första stycket OSL. Det förhållandet att målsägandens skyddade adressuppgift
angavs i kallelsen och att kallelsen skickades till henne har alltså i och för sig inte
inneburit att tingsrätten röjt sekretessbelagda uppgifter om AA. En annan sak är att
det hade åvilat tingsrätten – för det fall någon hade begärt att få ut en kopia av
handlingen – att göra en sekretessprövning i sedvanlig ordning. Det kan däremot
ifrågasättas om det är lämpligt att tingsrätten anger adressen till en person med
sekretessmarkerade adressuppgifter i en kallelse, och inte enbart på kuvertet, med
beaktande av den ökade risk för ett felaktigt utlämnande som därigenom kan antas
uppkomma. Jag konstaterar för min del att det inte framstår som lämpligt att en
sådan uppgift anges på sätt som här skett. Eftersom det inte finns något lagligt
hinder för detta anser jag mig dock inte kunna kritisera tingsrätten för att så kom att
ske.

BB har uppgett att tingsrätten, när målsäganden därefter kom in med ett
skadeståndsanspråk, lades till som en ny aktör, ”målsägande (part)”, i VERA och
att handläggaren av målet i det skedet inte angav att målsägandens adressuppgifter
var skyddade. Enligt vad som framkommit i ärendet lades alltså målsägandens
skyddade adress in i tingsrättens diarium trots att så inte borde ha skett. Av
utredningen har inte närmare framgått vad som var orsaken till detta. Jag
konstaterar emellertid att annat inte har framkommit än att det rörde sig om ett
förbiseende. Det inträffade föranleder mig att betona vikten av att iaktta nog-
grannhet vid hanteringen av uppgifter som kan omfattas av sekretess.

Det förhållandet att det inte angavs i VERA att målsäganden, såsom part, hade
skyddade adressuppgifter har – som jag uppfattar BB – varit en av de
omständigheter som medfört att han inte uppmärksammade att så var fallet. Det
fick också till följd att målsägandens adressuppgifter angavs i domen.

Som framgått ovan upphör en sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett
mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet om
uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i samma mål eller ärende (43 kap.
8 § första stycket OSL). Att uppgiften om AA:s adress, som synes ha varit den
uppgift som skyddades av sekretess i det aktuella fallet, togs in i domen innebar
således att uppgiften hos tingsrätten sedan dess är offentlig.

Ett röjande av en hemlig adressuppgift kan naturligtvis få förödande konsekvenser
för den vars adress är skyddad och kan – som också synes ha varit fallet här –
innebära att personen i fråga känner sig tvungen att flytta. Det är därför av största
vikt att den som fått förtroendet att behandla sekretessbelagda uppgifter sköter
                                                                  Dnr 5961-2010   Sid 5 (5)



detta med erforderlig omsorg och noggrannhet och att det finns rutiner som
minimerar risken för ett felaktigt utlämnande. Jag tvingas konstatera att tingsrätten
har brustit i detta avseende och jag ser allvarligt på det inträffade.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det ovan anförda.
