# Initiativ mot en länsrätt angående anonymisering av parter i en dom angående vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU

JO 2010-01-29 dnr 5976-2008

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2010-01-29            5976-2008               1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Initiativ mot en länsrätt angående anonymisering av parter i en dom
                        angående vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om
                        vård av unga, LVU

## Initiativet

Vid JO:s inspektion av Länsrätten i Gotlands län den 1–3 oktober 2008 (JO:s dnr
                        5094-2008) uppmärksammades vid granskningen av domböckerna bl.a. en dom om
                        vård enligt LVU i vilken vårdnadshavaren och den unge hade angivits som XX och
                        YY.

                        I inspektionsprotokollet antecknades under rubriken ”Beslut om tvångsvård
                        angående helt anonymiserade personer” följande.
                                  Vid granskningen av domböckerna uppmärksammades bl.a. följande. I ett mål
                                  rörande beredande av vård enligt LVU hade antecknats att vårdnadshavaren och den
                                  unge hade sekretessbelagda uppgifter (länsrättens dom den 20 december 2007 i mål
                                  nr 1170-07). Av akten i målet framgick att socialnämnden endast hade angivit att
                                  vårdnadshavaren och den unge hade skyddade adressuppgifter. Kristina Wirdemark
                                  upplyste att länsrätten hade kontrollerat nämndens uppgift om sekretess mot Statens
                                  personadressregister (SPAR). Vidsökning på de aktuella personnumren angavs att
                                  vårdnadshavaren och den unge hade skyddade personuppgifter, vilket innebär att
                                  inte någon information om de berörda visas i registret. Att en sådan kontroll hade
                                  gjorts hade inte dokumenterats i akten. När länsrätten under inspektionen gjorde en
                                  ny kontroll mot SPAR hade vårdnadshavaren, men inte den unge, skyddade
                                  personuppgifter.
                                  I domen, genom vilken den unge bereddes vård enligt LVU, hade vårdnadshavaren
                                  och den unge endast angivits som X X och Y Y. Det gick med andra ord inte att av
                                  domen utläsa vem som var föremål för den aktuella tvångsåtgärden. Fråga
                                  uppkommer således om det är möjligt att, i en dom om beredande av vård enligt
                                  LVU, underlåta att ange den som tvångsåtgärden avser. Jag beslutar att ta upp saken
                                  till utredning i ett särskilt ärende (JO:s dnr5976-2008). I samband därmed bör
                                  länsrätten även anmodas att inkomma med utredning och yttrande över rutinerna för
                                  och dokumentationen av kontroller då uppgift lämnas till länsrätten om att en person
                                  har skyddade personuppgifter.

## Utredning

Länsrätten anmodades att inkomma med utredning och yttrande i enlighet med vad
                        som i protokollet anförts under rubriken ”Beslut om tvångsvård angående helt
                        anonymiserade personer”.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                         Dnr 5976-2008   Sid 2 (4)




I yttrande anförde lagmannen Peter Freudenthal följande.

      1. Rutinerna för och dokumentationen av kontroller av skyddade personuppgifter
      Länsrättens rutiner i detta avseende ser ut på följande sätt. När ett mål inkommer i
      vilket socialnämnden anger att en eller flera personer har skyddade personuppgifter
      görs en kontroll mot Statens person- och adressregister (SPAR). En utskrift av de
      uppgifter som erhålls tas ut för var och en av personerna och läggs i akten som
      memorial, men utskrifterna aktbilageras inte. Personerna registreras tills vidare som
      t.ex. X och Y. När målet avslutas genom lagakraftvunnet avgörande rensas
      utskrifterna bort. Samtliga dessa åtgärder vidtas av kanslipersonal.

      2. Möjligheten att i dom om vård enligt LVU utelämna namn på parterna
      Länsrättens uppfattning är, att det inte är möjligt att underlåta att i domen ange vem
      tvångsåtgärden avser. Fråga är emellertid hur detta ska eller kan anges.
      I de fall en part har skyddade personuppgifter gör länsrätten en prövning av om
      namnet kan anges i domshuvudet eller inte. Avgörande här är vad som framkommer
      om anledningen till att den enskilde har skyddade personuppgifter. I de fall namnet
      befinns inte kunna anges i domshuvudet anges namnet istället i en bilaga till domen,
      för vilken förordnas sekretess enligt 12 kap. 4 §sekretesslagen (motsvarar 43 kap. 8–
      10 §§ offentlighets- och sekretesslagen[2009:400], JO:s anm.) och vilken bilaga inte
      intas i domboken. I det mål som JO granskat, mål nr 1170-07, har länsrätten fått
      uppgifter om att vårdnadshavaren och hennes barn ”flytt” till Gotland för att
      undkomma allvarliga hot och trakasserier, varför länsrätten funnit att namnen inte
      kunde anges i domshuvudet. Ett beklagligt misstag i strid mot gällande rutiner har
      emellertid i detta fall lett till att den bilaga som bort fogas till domen fallit bort.
      Domen har således kommit att bli helt anonymiserad och namnen på
      vårdnadshavaren och barnet har endast kunnat utläsas av akten i målet. Det är
      naturligtvis inte acceptabelt. Länsrätten kan nu inte annat än beklaga detta misstag.
      Det ska inte hända igen.
      Länsrätten har vid närmare övervägande av den uppkomna situationen kommit fram
      till att det är lämpligt att i målet dokumentera den kontroll som gjorts mot SPAR och
      därvid kunnat konstatera huruvida skyddade personuppgifter föreligger för att man i
      efterhand skall kunna följa handläggningen. Länsrätten kommer att tillföra detta
      moment gällande rutiner.
I ett beslut den 29 januari 2010 anförde JO André följande.

Bedömning
Sekretesslagen (1980:100) har den 30 juni 2009 ersatts av offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), OSL. Jag hänför mig i det följande till den nya lagen,
som i berört hänseende inte har inneburit några sakliga ändringar.

I 22 kap. 1 § OSL stadgas att sekretess gäller i verksamhet som avser
folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den
utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i annan verksamhet som
avser registrering av en betydande del av befolkningen, för uppgift om en enskilds
personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Får en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från en domstol
eller en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen
                                                                  Dnr 5976-2008   Sid 3 (4)




som huvudregel tillämplig även hos den mottagande domstolen (se 43 kap. 2 §
OSL; jfr dock 3 § i samma kapitel).

En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en
domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör enligt 43 kap. 8 §
första stycket OSL att vara tillämplig om uppgiften tas in i en dom eller ett annat
beslut i samma mål eller ärende. Om rätten finner att en uppgift i domen eller
beslutet även fortsättningsvis bör vara sekretesskyddad måste domstolen därför,
enligt 43 kap. 8 § andra stycket, förordna i domen eller beslutet att den aktuella
sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsättningen.

Av 30 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) följer att det av en dom eller ett annat
beslut som innebär att målet avgörs ska framgå de skäl som bestämt utgången.

Vilka övriga uppgifter som en dom meddelad av Regeringsrätten, en kammarrätt
eller en länsrätt ska innehålla framgår av 32 § förordningen (1979:575) om
protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna. I den
bestämmelsen stadgas bl.a. att det i en dom, eller ett annat beslut som sätts upp
särskilt, ska anges

1.   domstolen samt tid och plats för meddelande av domen eller beslutet,

2.   parterna samt deras ombud eller biträden,

3.   kort beteckning av saken, samt

4.   parternas yrkanden och invändningar.

I en dom måste således bl.a. parterna anges. Det finns inte någon bestämmelse som
reglerar vilka uppgifter beträffande parterna som därvid ska anges. Enligt stadgad
domstolspraxis anges i domen, när det gäller fysiska personer, parternas namn,
personnummer och adress. Syftet med att ange parterna i domen är givetvis att
dessa ska kunna identifieras så att domen kan verkställas.

Vad som nu sagts innebär att det inte är möjligt att i en dom helt anonymisera en
eller flera parter. Som redan framgått kan domstolen emellertid förordna om
sekretess för någon uppgift i domen, t.ex. en parts personuppgifter.

Vid de allmänna förvaltningsdomstolarna förekommer ett stort antal måltyper.
Detta innebär bl.a. att dessa domstolar i sin rättskipande verksamhet hanterar
många olika slags uppgifter som kan aktualisera tillämpning av ett flertal
sekretessbestämmelser. Den rent praktiska hanteringen av sekretess i domar och
beslut måste därför ytterst anses vara en lämplighetsfråga som varje domstol
självständigt har att ta ställning till. Rutinen med domsbilaga som länsrätten har
redogjort för i sitt remissvar är säkerligen väl lämpad i många fall medan någon
annan metod måhända passar bättre i andra fall (jfr avsnitt 3.7 i Domstolsverkets
”Kanslihandbok förvaltningsdomstol”).
                                                                  Dnr 5976-2008    Sid 4 (4)




Som länsrätten medgett har domstolen i detta fall brustit genom att helt utelämna
vårdnadshavarens och den unges personuppgifter i domen. Praktiskt hade
sekretessen kunnat hanteras t.ex. på det sätt som länsrätten har redogjort för i sitt
remissvar, dvs. genom att låta de sekretesskyddade personuppgifterna framgå av en
särskild domsbilaga som inte skulle ha förvarats i domboken utan på särskilt ställe.
En förutsättning för att sekretesskyddet för uppgifter som tas in i domar och beslut
ska bestå är, som redan framgått, att domstolen förordnar om detta. Oavsett hur
man valt att praktiskt hantera saken skulle länsrätten därför ha meddelat ett särskilt
förordnande om att sekretessen enligt dåvarande 7 kap. 15 § sekretesslagen
(motsvarande 22 kap. 1 § OSL) för de aktuella personuppgifterna även
fortsättningsvis skulle gälla. Jag förutsätter att det har varit fråga om ett enstaka
misstag och lämnar saken med de uttalanden som har gjorts.

Avslutningsvis instämmer jag i länsrättens bedömning att en kontroll mot SPAR
med anledning av att domstolen fått uppgift om att en person har skyddade
personuppgifter, är en sådan åtgärd under handläggningen av ett mål som bör
framgå av dokumentationen i målet (jfr 23 § förordningen om protokollföring m.m.
vid de allmänna förvaltningsdomstolarna).

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det anförda.
