# Kritik mot Socialstyrelsen för handläggningen av ett tillsynsärende

JO 2012-02-13 dnr 6003-2010

BESLUT
                                                                            Datum                     Dnr                       Sid
                                                                            2012-02-13                6003-2010                1 (8)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Socialstyrelsen för handläggningen av ett tillsynsärende


                          Beslutet i korthet: Efter en inspektion av HVB-hemmet Hoppet Kil har Socialstyrelsen i
                          ett beslut riktat allvarlig kritik mot hemmet för att en ungdom skrivits in i ”eller i vart fall”
                          inte skrivits ut från hemmet då ungdomen inte skulle ha samtyckt till att vårdas i hemmet.
                          JO anser att Socialstyrelsen inte har haft grund för att kritisera HVB-hemmet. Vidare är
                          det, enligt JO:s mening, oacceptabelt att det av dokumentationen i tillsynsärendet inte går
                          att utläsa vilket underlag Socialstyrelsen hade för sitt beslut.

## Bakgrund

Hoppet Kil är ett hem för vård eller boende, ett s.k. HVB-hem, som drivs av SSK i
                        Uppsala AB.

                        Den 21 september 2010 genomförde Socialstyrelsen en inspektion av Hoppet Kil.
                        Under inspektionen hölls samtal med bl.a. AA, som var 16 år och vårdades i
                        hemmet. Enligt vad som antecknades i Socialstyrelsens beslut den 30 september
                        2010 med anledning av inspektionen uppgav AA att han flera gånger hade uttryckt
                        att han inte ville vara på institutionen, både till socialtjänsten och till föreståndaren,
                        och att han inte hade lämnat något samtycke till placeringen.

                        I sitt beslut riktade Socialstyrelsen allvarlig kritik mot Hoppet Kil för bl.a. att AA
                        vårdades i hemmet utan något samtycke. Socialstyrelsen anförde bl.a. följande.
                                  Av intervjun med en av ungdomarna, som var över 15 år, framkom det att han inte
                                  lämnat sitt samtycke till att vårdas på institutionen. Ungdomen kan därför inte
                                  vårdas med stöd av socialtjänstlagen och skulle därför inte ha skrivits in på
                                  institutionen eller i vart fall ha skrivits ut då samtycke till vården inte längre förelåg
                                  från ungdomens sida. Hoppet Kil HVB kan därför inte undgå allvarlig kritik, då
                                  detta förhållande har inneburit att den unge vårdats på institutionen mot sin vilja.
                        Socialstyrelsen ställde i beslutet krav på att Hoppet Kil skulle tillse att ”ungdomar
                        över 15 år inte skrivs in i eller vårdas i verksamheten om samtycke från dem inte
                        föreligger”. Hoppet Kil skulle redovisa sina åtgärder i denna del senast den 15
                        november 2010.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                  Dnr 6003-2010      Sid 2 (8)




Anmälan
I en anmälan till JO framförde BB, ägare och biträdande föreståndare för Hoppet
Kil, klagomål mot Socialstyrelsens handläggning av tillsynsärendet. Han anförde
bl.a. följande.

När AA skrevs in i Hoppet Kil vårdades han med stöd av lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Vård enligt denna lag förutsätter
inte något samtycke från den enskilde. Det var därför fel av Socialstyrelsen att
kritisera hemmet för att inskrivning hade skett. LVU-vården upphörde först i maj
2010.

Det var först i samband med Socialstyrelsens intervju som det kom fram att AA
motsatte sig en placering i behandlingshemmet. AA hade inte framfört detta när
han några veckor före inspektionen undertecknade den senaste behandlingsplanen
och inte heller vid de enskilda samtal som hölls minst en gång per vecka under hela
placeringstiden eller den vardagliga behandlingen.

Socialstyrelsens beslut om att rikta allvarlig kritik mot Hoppet Kil föregicks inte av
någon kontakt med den placerande socialtjänsten eller AA:s anhöriga.

Efter mottagandet av Socialstyrelsens beslut kallade hemmet till ett
utskrivningsmöte den 7 oktober 2010 med AA:s nätverk och den placerande
socialtjänsten. Samtliga mötesdeltagare var upprörda över beslutet. AA framförde
att ”det var inte det här han ville”. Föreståndaren för hemmet ansåg dock att
utskrivning var ”det enda möjliga” i den uppkomna situationen. AA skrevs ut från
hemmet den 8 oktober 2010.

Det fanns inte några föräldrar eller andra anhöriga som hade möjlighet att ta emot
AA. Genom Socialstyrelsens beslut tvingades Hoppet Kil att ”ställa ungdomen på
gatan utan boende, skydd, försörjning, tillsyn, fungerande umgänge eller andra
skyddsfaktorer” och enligt en tjänsteman från Socialstyrelsen ”är detta inte
Hoppets problem”.

Utredning
Inledningsvis inhämtades Socialstyrelsens beslut den 30 september 2010 i ärende
dnr 9.1 – 27155/2010.

Socialstyrelsen anmodades därefter att inkomma med utredning och yttrande över
vad BB hade framfört i sin anmälan till JO. Yttrandet skulle belysa vilket underlag
som Socialstyrelsen hade haft för att uttala allvarlig kritik mot HVB-hemmet.

I sitt remissvar anförde Socialstyrelsen bl.a. följande (åberopade bilagor har här
utelämnats).
      ---
                                                                 Dnr 6003-2010     Sid 3 (8)




Socialstyrelsens yttrande
En kontakt borde i förevarande fall ha tagits med socialnämnden och en granskning
av vårdplanen och annan relevant dokumentation borde gjorts innan kritik kunde
riktas. Någon tjänsteanteckning har inte gjorts av inspektörens samtal med
föreståndaren angående 16-åringens samtycke till vård. En sådan anteckning borde
ha gjorts och tillförts materialet i ärendet.

Bakgrund
Bakgrunden är att Socialstyrelsen genom en av sina regionala tillsynsenheter (nedan
kallad tillsynsmyndigheten) i bedömningen i ett beslut av den 30 september 2009
[rätteligen 2010; JO:s anm.] (bilaga 1) riktade allvarlig kritik mot ett hem för vård
eller boende (HVB) då det vid ett tillsynsbesök på detta HVB, Hoppet Kil HVB,
under en intervju med en 16-åring som var inskriven vid hemmet, framkommit att
16-åringen inte samtyckte till att vårdas på institutionen. Efter att tillsyns-
myndigheten meddelat beslutet skrev institutionen i samråd med socialnämnden ut
den unge, vilket enligt anmälaren var mycket olyckligt för den unge då den unge inte
hade någonstans att ta vägen samt att den unge uttalat att det inte var så han menade.
---

Socialstyrelsens utredning

Tillämpliga regler m.m.
Det följer av 13 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, att Socialstyrelsen har
tillsyn över socialtjänsten och verksamheten vid hem för vård eller boende, även då
de bedrivs i enskild regi.
Enligt 13 kap. 2 § första stycket SoL innebär tillsyn enligt lagen granskning av att
den verksamhet som avses i 1 § uppfyller krav och mål enligt lagar och andra
föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.
Enligt 3 kap. 19 § socialtjänstförordningen (2001:937), SoF, ska Socialstyrelsen
minst två gånger per år inspektera hem för vård eller boende som tar emot unga, den
så kallade frekvenstillsynen för HVB.
Enligt 13 kap. 4 § SoL får vid tillsyn som rör barns förhållanden barnet höras om det
kan antas att barnet inte tar skada av samtalet. Barnet får höras utan
vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.
Socialnämnden har ett ansvar enligt 5 kap. 1 § SoL att verka för att barn och unga
växer upp under trygga och goda förhållanden och de har att, med särskild
uppmärksamhet, följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken på en
ogynnsam utveckling. Enligt samma bestämmelse har nämnden att i nära samarbete
med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får
det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar
det, vård och fostran utanför det egna hemmet.
Det är socialnämnden som enligt 6 kap. 1 § SoL ska sörja för att den unge som
behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i familjehem eller i ett
HVB och barnets bästa ska beaktas (1 kap. 2 § SoL). Nämnden ansvarar för att den
som genom deras försorg tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vård i
familjehem och i HVB ska enligt 6 kap. 4 § SoL bedrivas i samråd med
socialnämnden och nämnden ska, enligt 6 kap. 8 § SoL, minst en gång var sjätte
månad överväga om vården fortfarande behövs.
Det framgår av 3 kap. 14 § första stycket SoF, att när behovet av vård i ett HVB har
upphört ska den som vårdas skrivas ut. Det är föreståndaren som beslutar om
utskrivning, om inte huvudmannen har bestämt annorlunda. För den som vårdas
enligt socialtjänstlagen ska utskrivning ske tidigare om den enskilde eller dennes
vårdnadshavare begär det.
                                                                   Dnr 6003-2010     Sid 4 (8)




Av 1 kap. 1 § SoL framgår att verksamhet enligt socialtjänstlagen ska bygga på
respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Enligt 3 kap. 5 § SoL
första stycket ska socialnämndens insatser för den enskilde utformas och
genomföras tillsammans med honom eller henne. Enligt andra stycket samma
paragraf ska, när en åtgärd rör ett barn, barnet få relevant information och hans eller
hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja
med beaktande av dess ålder och mognad. Bestämmelsen i 3 kap. 5 § första stycket
anger klart att socialtjänsten inte får företa åtgärder ”över huvudet” på den enskilde
(prop. 1979/80:1 Del A s. 528). Stadgandenas främsta funktion får anses vara att
understryka betydelsen av den enskildes aktiva roll och bestämmande över sin
situation. Det innebär att frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande vid
handläggningen av enskilda ärenden inom socialtjänsten. Frivillighet och själv-
bestämmande ska gälla vid såväl vård och behandlingsinsatser som andra av
socialtjänsten förmedlade sociala insatser (jfr prop. 1979/80:1 Del A s. 208)
Principen om frivillighet fråntar inte socialnämnden dess ansvar att i samspel med
den enskilde vid behov motivera och aktivt påverka den enskilde att ta emot en viss
insats (jfr prop. 1979/80:1 s. 211). Enligt 3 kap. 5 § andra stycket gäller detta även
när en åtgärd rör ett barn.
Insatser mot den enskildes vilja kan således inte komma i fråga med stöd av
socialtjänstlagen. Detta gäller oavsett om insatsen är riktad till barn eller vuxna. Med
barn avses enligt lagen den som är under 18 år (1 kap. 2 § SoL). Av föräldrabalken
följer att vårdnadshavare har att företräda barnet och föra dess talan. Genom 11 kap.
10 § SoL har dock barn som fyllt 15 år rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden
enligt lagen. Har den underårige fyllt 15 år men ännu inte uppnått myndig ålder, dvs.
18 år, kommer i allmänhet både vårdnadshavaren och den underårige att ha
partsställning (prop. 1979/80:1 del A s. 408, se även Thunved 2010 s. 255).
Om ett barn eller ungdom inte vill ta emot en erbjuden insats eller en frivillig insats
inte kan anses tillgodose barnets eller den unges behov bör nämnden överväga ett
tvångsomhändertagande enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård
av unga, LVU. Frivilliga lösningar ska tas till i första hand, men om förut-
sättningarna i nyss nämnda lag är uppfyllda har socialnämnden inte bara en
befogenhet utan också en skyldighet att ingripa till den underåriges skydd.

Handläggningen hos Socialstyrelsen
Med yttrandet bifogas en skrivelse från den inspektör som genomförde den aktuella
inspektionen. I skrivelsen redogörs för händelsen (bilaga 2).
Socialstyrelsen vill tillägga följande. Vid inspektioner inom ramen för den så kallade
frekvenstillsynen av HVB används en förtryckt intervjumall. Intervjumallen baserar
sig på Socialstyrelsens nationella bedömningskriterier för tillsyn av kvalitet och
säkerhet vid HVB för barn och unga samt familj. En av frågorna i mallen är ”Hur är
det att vara här? Skola, kompisar, personal, fritid?” På denna fråga svarade 16-
åringen att han inte tycker om att vara på hemmet och att han inte har lämnat sitt
samtycke (se bilaga 3). Uppgifterna bekräftades enligt inspektören av föreståndaren
för hemmet vid det efterföljande samtalet med föreståndaren. Det finns dock ingen
tjänsteanteckning upprättad som styrker detta.

Socialstyrelsens bedömning
Det är ytterst viktigt att barn som är placerade på HVB kommer till tals och ges
utrymme att beskriva sin upplevelse av vårdens innehåll. Av denna anledning har
tillsynsmyndigheten enligt 13 kap. 4 § SoL en möjlighet att vid tillsyn som rör barns
förhållanden höra barnet.
Tillsynsmyndigheten har sedan att göra en bedömning av vad som framkommit vid
ett sådant samtal och inspektionen i övrigt. Vid bedömningen ska tillsyns-
myndigheten bl.a. ta ställning till om verksamheten uppfyller krav och mål enligt
lagar och andra föreskrifter. Det följer av socialtjänstlagen och socialtjänst-
förordningen att ett HVB inte kan skriva in eller vårda en ungdom som har fyllt 15
                                                                        Dnr 6003-2010      Sid 5 (8)




      år för vård enligt socialtjänstlagen om samtycke saknas eller om samtycke till
      vården återtas.
      Den enskildes utsaga bör väga tungt. Det hindrar dock inte att ytterligare utredning
      kan behöva göras för att ta ställning till om innehållet i den enskildes utsaga är
      tillräckligt för att göra bedömningen av om verksamheten förtjänar kritik eller inte. I
      det förevarande beslutet har tillsynsmyndigheten dragit slutsatser om dels att den
      unge vårdades utan samtycke och dels att den unge hade skrivits in på HVB utan att
      samtycke fanns. Det är Socialstyrelsens uppfattning att en kontakt i förevarande fall
      borde ha tagits med socialnämnden och en granskning av vårdplanen och annan
      relevant dokumentation gjorts innan kritik kunde riktas. Socialstyrelsen noterar att
      någon tjänsteanteckning inte gjorts av de samtal som inspektören har haft med
      föreståndaren angående 16-åringens samtycke till insatsen. En sådan anteckning
      borde ha gjorts och tillförts materialet i ärendet, vilket också hade underlättat
      kontakten med socialnämnden.
      Socialstyrelsen vill avslutningsvis förtydliga att tillsynsmyndighetens beslut att rikta
      kritik mot verksamheten bygger på vad som framkom vid inspektionen och det som
      den 16-årige pojken då uttryckte. Om den unge i ett senare skede lämnat sitt
      samtycke till att vara fortsatt placerad så förelåg det i den situationen inget hinder
      för att den unge kvarstannade vid Hoppet Kil HVB. HVB samt placerande
      socialnämnd har att, efter ett beslut som det förevarande, utifrån den kritik som
      riktas, i samtal med den unge ta reda på om samtycke föreligger till insatsen.
      Tillsynsmyndighetens beslut kan aldrig, vilket anmälaren anfört, vara ett beslut som
      tvingar ett HVB att skriva ut den enskilde. Det är socialnämnden som har ansvaret
      för den unge och som har att bedöma om erforderligt samtycke finns för att bedriva
      en god vård i frivillig form. Vården vid HVB ska också bedrivas i samråd med
      socialnämnden. 3 kap. 14 § SoF reglerar att när behovet av vård i hemmet har
      upphört så ska föreståndaren besluta om utskrivning. För den som vårdas enligt
      socialtjänstlagen ska utskrivning ske tidigare om den enskilde eller dennes
      vårdnadshavare begär det. Behovet kan likväl finnas kvar även om den unge inte
      längre samtycker till vården. Då måste socialnämnden omedelbart informeras av
      HVB och överväganden om andra åtgärder måste göras, t.ex. om insatser med stöd
      av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga är nödvändiga.
BB kommenterade yttrandet och anförde bl.a. följande. Av den behandlingsplan
som AA undertecknade den 12 september 2010, nio dagar före inspektionen,
framgick det tydligt att han skulle stanna kvar i Hoppet Kil till dess att annan
fungerande och lämplig lösning hade hittats. Vid denna tidpunkt fanns det således
ett samtycke till placeringen från AA:s sida. Föreståndaren ”har alltså inte sagt att
samtycke saknats då han, socialtjänsten och ungdomens enda anhöriga (syster)
levde i tron att samtycke fanns”.

Bedömning
Socialstyrelsen har riktat allvarlig kritik mot HVB-hemmet Hoppet Kil för att AA
skrivits in i ”eller i vart fall” inte skrivits ut från hemmet då AA inte skulle ha
samtyckt till att vårdas i hemmet.

Av utredningen framgår att AA placerades i behandlingshemmet år 2008. BB har
uppgett att AA vårdades med stöd av LVU vid tidpunkten för inskrivningen och att
LVU-vården upphörde först i maj 2010. Socialstyrelsen har i sitt yttrande inte
tillbakavisat dessa uppgifter. Med utgångspunkt från vad BB har anfört har beslutet
om inskrivning kunnat fattas oavsett om AA samtyckte till vård i hemmet eller inte.
Socialstyrelsen har då inte haft grund för att kritisera Hoppet Kil för att AA skrevs
                                                                        Dnr 6003-2010     Sid 6 (8)




in i hemmet. Det är förvånande att Socialstyrelsen inte har berört frågan i sitt
remissvar.

Jag övergår nu till att behandla den kritik som Socialstyrelsen har uttalat mot
Hoppet Kil för att det inte hade fattats beslut om utskrivning av AA.

Enligt 3 kap. 14 § socialtjänstförordningen (2001:937) ska den som vårdas i ett
HVB-hem skrivas ut när behovet av vård i hemmet har upphört. Om vården sker
med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska utskrivning ske tidigare om den
enskilde eller dennes vårdnadshavare begär det.

Det har inte framkommit annat än att AA alltjämt hade behov av vård i HVB-
hemmet när Socialstyrelsen i september 2010 genomförde inspektionen.

Socialstyrelsen har i beslutet den 30 september 2010 anfört att AA uppgav att han
”flera gånger uttryckt att han inte ville vara på institutionen, både till socialtjänsten
och till föreståndare”. I dokumentationen av samtalet med AA antecknades
följande på frågan ”Hur är det att vara här? Skola, kompisar, personal, fritid?”

      Tycker inte om att vara på Hoppet. Men – har ingenstans att bo, och soc vill inte
      flytta honom till familjehem. Har sagt till soc att han inte vill vara på Hoppet. Har
      inte lämnat sitt samtycke. Planeras att han ska flytta till ett elevhem…Har inte fått
      reda på sina rättigheter och visste inte att han kan klaga på soc!
Vidare framgår det att Socialstyrelsen frågade AA. ”Har du försökt att påverka hur
du vill ha det?” Som AA:s svar antecknades följande.
      Ja – men mest försökt att få flytta. Vill också ha internetuppkoppling – men fungerar
      inte – dålig mottagning. Finns mobilt, men mycket långsamt!
I remissvaret har Socialstyrelsen anfört att föreståndaren för Hoppet Kil bekräftade
de uppgifter som AA hade lämnat under samtalet om att han inte tyckte om att vara
i hemmet och ”att han inte har lämnat sitt samtycke”. BB har dock tillbakavisat
uppgiften att föreståndaren skulle ha bekräftat att AA inte samtyckte till
placeringen.

Varken i Socialstyrelsens tillsynsbeslut eller i dokumentationen beträffande
inspektionen finns det något som tyder på att föreståndaren bekräftade de aktuella
uppgifterna. Det är därför inte möjligt för mig att bedöma vad som sades vid
diskussionen mellan Socialstyrelsens tjänstemän och föreståndaren.

För det fall föreståndaren skulle ha bekräftat AA:s uppgifter borde, som
Socialstyrelsen har medgett, uppgiften givetvis ha dokumenterats. Inte minst med
hänsyn till att Socialstyrelsen i sitt beslut riktade allvarlig kritik mot HVB-hemmet
är det oacceptabelt att det av dokumentationen i ärendet inte går att utläsa vilket
underlag som Socialstyrelsen hade för sitt beslut.

Även om AA inför personal vid HVB-hemmet hade uttryckt att han inte ville vara i
hemmet och att han inte samtyckte till att vårdas där är det enligt min mening inte
givet att AA för den skull kan anses ha begärt att bli utskriven.
                                                                   Dnr 6003-2010    Sid 7 (8)




För att socialnämnden med stöd av bestämmelserna i socialtjänstlagen ska kunna
bereda ett barn vård utanför det egna hemmet fordras ett samtycke från barnets
vårdnadshavare. Om barnet har fyllt 15 år måste även den unge samtycka till
vården. Ett samtycke ska avse både att barnet ska beredas vård utanför hemmet och
själva placeringen. Utan samtycke från vårdnadshavaren och, när det krävs, barnet
själv, kan den unge inte beredas vård på frivillig grund. Om vårdnadshavaren eller
den unge återtar ett tidigare lämnat samtycke ankommer det på socialnämnden att
ta ställning till om insatsen ska upphöra eller om den unge ska beredas vård enligt
bestämmelserna i LVU.

Det är inte helt ovanligt att en ungdom som är placerad i ett HVB-hem uttrycker att
han eller hon inte vill vara i hemmet. Varje uttalande från den unge om att han eller
hon inte vill vara placerad utanför det egna hemmet, inte vill vara i HVB-hemmet
eller inte trivs där kan emellertid inte uppfattas som en begäran om att bli utskriven
från hemmet. Huruvida den unges uttalanden innefattar en sådan begäran måste
bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. För det fall det föreligger
någon osäkerhet om vad den unge vill ska hemmet naturligtvis diskutera saken med
honom eller henne.

Såvitt framgår av Socialstyrelsens tillsynsbeslut och remissyttrande ska AA i
huvudsak ha framfört samma sak till föreståndaren för Hoppet Kil som han gjort
under samtalet med tjänstemännen från Socialstyrelsen när det gäller hans
uppfattning om att vårdas i HVB-hemmet. Det för enligt min mening för långt att
uppfatta att det i dessa uttalanden har legat en begäran om att mer eller mindre
omgående bli utskriven från hemmet. Såvitt framgår av anmälan till JO var det inte
heller AA:s önskan att skrivas ut. Dokumentationen av Socialstyrelsens samtal med
AA ger inte heller vid handen att frågan diskuterades närmare med AA för att
klarlägga vad han hade menat.

Socialstyrelsen drog i sitt tillsynsbeslut den slutsatsen att eftersom AA inte skulle
ha samtyckt till placeringen hade HVB-hemmet vårdat honom mot hans vilja. Jag
vill med anledning av detta uttalande framhålla att om den unge anger att han eller
hon inte samtycker till placeringen och vill lämna HVB-hemmet står det den unge
fritt att göra det. Hemmet kan i princip inte hindra honom eller henne. (Jag går här
inte in på vad som gäller i en nödsituation.) Om den unge vill lämna HVB-hemmet
ska hemmet givetvis kontakta socialnämnden, som får ta ställning till om den
unges önskemål ska föranleda någon åtgärd från nämndens sida. Det har inte ens
antytts att hemmet skulle ha förhindrat AA att lämna hemmet.

Sammanfattningsvis anser jag att det inte har funnits grund för Socialstyrelsen att
rikta kritik mot HVB-hemmet, vare sig för att AA skrevs in i hemmet eller för att
han före inspektionen inte hade skrivits ut från hemmet. Jag kan av det som har
kommit fram i ärendet inte dra annan slutsats än att Socialstyrelsen varken i sitt
tillsynsbeslut eller i sitt remissyttrande har gjort någon egentlig analys av när ett
HVB-hem ska besluta om att skriva ut en ungdom från hemmet. Det är självfallet
inte tillfredsställande.
                                                                 Dnr 6003-2010   Sid 8 (8)




_________________

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det ovan anförda.
