# Kritik mot E-hälsomyndigheten för att inte ha fullgjort sina skyldigheter vid utfärdande av s.k. vaccinationsbevis

JO 2022-04-08 dnr 6003-2021

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                            2022-04-08               6003-2021              1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen                                                                            6299-2021
Erik Nymansson




                        Kritik mot E-hälsomyndigheten för att inte ha fullgjort sina
                        skyldigheter vid utfärdande av s.k. vaccinationsbevis


                          Beslutet i korthet: I juni 2021 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om
                          en ram för bl.a. utfärdande av intyg om vaccination mot covid-19 (EU:s digitala
                          covidintyg). Förordningen ålägger bl.a. medlemsstaterna att på begäran av de
                          personer som berörs kostnadsfritt utfärda vaccinationsintyg. I Sverige ansvarar
                          E-hälsomyndigheten för att utfärda dessa intyg.
                          Initialt prioriterade E-hälsomyndigheten en digital lösning för utfärdande av
                          vaccinationsbevis, vilken förutsatte att den enskilde hade e-legitimation och svenskt
                          personnummer. Det fanns även en möjlighet för enskilda utan e-legitimation att
                          begära ett vaccinationsbevis genom en manuell hantering. Detta förutsatte dock,
                          åtminstone under en viss inledande period, att personen i fråga hade ett
                          personnummer och en folkbokföringsadress i Sverige.
                          JO har tidigare framhållit att långt ifrån alla enskilda är vana vid, eller hyser förtroende
                          för, digitala verktyg och tjänster. Vissa enskilda saknar också möjlighet att använda
                          sig av exempelvis e-legitimation. Myndigheter måste dock vara tillgängliga för och
                          erbjuda lämpliga kommunikationsvägar även för dessa enskilda. Detta måste i
                          synnerhet anses gälla för tjänster som är av stor betydelse för den enskilde.
                          ChefsJO konstaterar att EU:s förordning innebär en skyldighet för Sverige att utfärda
                          vaccinationsbevis till personer som har vaccinerats här. Denna skyldighet omfattar
                          även individer utan personnummer eller som inte har en folkbokföringsadress.
                          E-hälsomyndighetens rutin innebar alltså att en viss personkategori undantogs från
                          möjligheten att begära ett vaccinationsbevis.
                          ChefsJO har förståelse för att den nya hanteringen har inneburit vissa svårigheter och
                          utmaningar för E-hälsomyndigheten. Det förhållandet att vissa enskilda – trots att de
                          uppfyllt de formella kraven – inte har kunnat få ett vaccinationsbevis som de har rätt
                          till är dock inte godtagbart. Särskilt gäller detta då vaccinationsbevisens användnings-
                          område har avsett utökade möjligheter till fri rörlighet under pandemin. ChefsJO är
                          kritisk till att E-hälsomyndigheten inte fullt ut har fullgjort sina skyldigheter på området.

## Bakgrund

Den 14 juni 2021 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
                        2021/953 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla
                        intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:            08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                             Dnr 6003-2021 m.fl.   Sid 2 (6)




digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin.
Förordningen, som publicerades den 15 juni och trädde i kraft samma dag,
skulle tillämpas fr.o.m. den 1 juli.

Förordningen innehåller bestämmelser om en EU-gemensam standard för ett
digitalt dokument om en persons covid-19-status. Ett sådant s.k. digitalt
covidbevis utgörs bl.a. av ett intyg som bekräftar att innehavaren har fått ett
covid-19-vaccin i den medlemsstat som utfärdat intyget, dvs. ett vaccinations-
intyg (artikel 3.1). Genom förordningen åläggs medlemsstaterna bl.a. att på
begäran av de personer som berörs kostnadsfritt utfärda vaccinationsintyg till
vilka ett covid-19-vaccin har administrerats (artikel 5.1).

Enligt 4 § förordningen (2021:708) om digitala covidbevis, som trädde i kraft
den 1 juli 2021, ansvarar E-hälsomyndigheten för att utfärda de covidbevis som
avses i artikel 3.1 och för de uppgifter som en utfärdande myndighet har enligt
nämnda EU-förordning.

Anmälningar
I anmälningar som kom in till JO den 29 juli respektive den 11 augusti 2021
framförde AA (dnr 6003-2021) och BB (dnr 6299-2021) klagomål mot
E-hälsomyndigheten.

AA anförde i huvudsak följande. Hon är fransk medborgare och bosatt i Sverige
men har inte blivit tilldelad ett personnummer. I samband med att hon
vaccinerades mot covid-19 i Sverige fick hon ett samordningsnummer.
E-hälsomyndigheten har dock inte kunnat tillhandahålla henne ett vaccinations-
bevis.

BB anförde bl.a. följande. Han har ett svenskt personnummer, är medborgare i
Nederländerna och vistades i Sverige under april–augusti 2021 samt fick då sin
första vaccinationsdos. När han återkom till sitt hemland kunde E-hälsomyndig-
heten inte ge honom ett covidbevis eftersom det krävdes e-legitimation och en
folkbokföringsadress i Sverige.

Utredning
Anmälningarna remitterades till E-hälsomyndigheten för yttrande. Av
myndighetens remissvar den 18 november 2021 framgår i huvudsak följande:

Sverige är enligt EU:s förordning 2021/953 skyldig att utfärda vaccinations-
bevis till personer som har vaccinerats i Sverige. Det innebär att skyldigheten
inbegriper även enskilda som har sina vaccinationer registrerade på ett reserv-
nummer. Sådana nummer får dock inte hanteras i det nationella vaccinations-
registret.

E-hälsomyndigheten ansvarar för att digitala covidbevis utfärdas och tillhanda-
hålls den enskilde digitalt eller i pappersform. Vaccinationsbevis kan begäras
                                                             Dnr 6003-2021 m.fl.     Sid 3 (6)




via e-tjänsten covidbevis.se. För detta tillvägagångsätt behöver individen ha
e-legitimation och ett svenskt personnummer eller samordningsnummer.

Arbetet med att ta fram tjänsten covidbevis utifrån EU:s specifikationer har
genomförts på mycket kort tid. Den 4 februari 2021 fick Myndigheten för
digital förvaltning det första uppdraget att ta fram en lösning för en digital
infrastruktur. Inledningsvis låg fokus på digitala lösningar där enbart en lösning
för personer med e-legitimation beskrevs. Detta, tillsammans med att en stor del
av Sveriges befolkning har e-legitimation, ledde till att den digitala lösningen
prioriterades.

Den 1 juli 2021 lanserades tjänsten covidbevis.se. Det första beviset som
introducerades var vaccinationsbevis. I den initiala lösningen prioriterades
individer med personnummer och e-legitimation. Denna prioritering innebar att
enskilda som saknade detta inte kunde få ett vaccinationsbevis utfärdat via den
första versionen av tjänsten. Samtidigt lanserades dock en manuell rutin för att
även kunna erbjuda vaccinationsbevis till personer som inte kan använda den
elektroniska tjänsten på grund av att de saknar eller inte använder
e-legitimation.

Den manuella hanteringen av digitala covidbevis i form av vaccinationsbevis
bygger på att individen lämnar sin begäran på en blankett och får sitt bevis
hemskickat per post till folkbokföringsadressen. Inledningsvis skickades inte
vaccinationsbevis ut till någon annan adress. För personer som saknar
folkbokföringsadress skickas sedan slutet av augusti 2021 vaccinationsbevis
som rekommenderad försändelse till en adress som individen angett. Detta
gäller för personer bosatta såväl inrikes som utrikes. Som alternativ har det
sedan lanseringen funnits möjlighet att hämta ut vaccinationsbevis vid
E-hälsomyndighetens kontor i Kalmar.

E-hälsomyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att utveckla en manuell
rutin för utfärdande av covidbevis i de fall där ordinarie rutiner inte fungerar,
t.ex. för personer som är vaccinerade i Sverige men saknar personnummer eller
samordningsnummer.

Vad beträffar AA:s klagomål är de nummer som hon angett att vaccindoserna
registrerades under troligtvis reservnummer. Vid tidpunkten för BB:s begäran
fanns inte rutiner för att tillhandhålla honom något vaccinationsbevis.

AA och BB fick tillfälle att yttra sig över respektive remissvar. AA inkom med
ett yttrande, men BB hördes inte av.

Rättslig reglering
Jag har under rubriken Bakgrund redogjort för en del av den rättsliga reglering
som är av relevans i ärendet. Följande kan tilläggas:
                                                             Dnr 6003-2021 m.fl.     Sid 4 (6)




Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska domstolar samt förvaltningsmyndigheter
och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta
allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Av 9 § förordningen om digitala covidbevis framgår att E-hälsomyndigheten på
begäran av en enskild ska tillhandahålla uppgifter, digitalt eller i pappersform,
om den enskildes vaccinationer mot sjukdomen covid-19 i ett digitalt covid-
bevis. Om en enskild begär det, ska ett sådant bevis tillhandahållas i pappers-
form.

Enligt 8 § samma förordning ska Folkhälsomyndigheten på begäran av en
enskild och efter den enskildes samtycke till E-hälsomyndigheten lämna ut de
uppgifter som registrerats om den enskilde när det gäller vaccinationer mot
sjukdomen covid-19 enligt lagen (2012:453) om register över nationella
vaccinationsprogram m.m., och som behövs för att ett digitalt covidbevis ska
kunna utfärdas.

Av 8 § lagen om register över nationella vaccinationsprogram m.m. framgår att
den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen ska lämna de uppgifter som
avses i 7 § första stycket 1–5 till vaccinationsregistret. I 7 § första stycket 2
anges att den vaccinerades personnummer eller samordningsnummer får
behandlas för vissa ändamål som anges i lagen.

Regleringen på området innebär alltså sammanfattningsvis bl.a. att EU:s
förordning 2021/953 ålägger medlemsstaterna att efter begäran utfärda
vaccinationsbevis till enskilda somt vaccinerats mot covid-19. Enligt skäl 23 till
förordningen bör intygen utfärdas till unionsmedborgare och deras familje-
medlemmar, oavsett nationalitet, av den medlemsstat där vaccinet admini-
strerades. E-hälsomyndigheten är enligt 4 och 9 §§ förordningen om digitala
covidbevis ansvarig myndighet för att utfärda vaccinationsbevisen.

Bedömning
Begränsningar vid utfärdande av vaccinationsbevis
AA och BB har anfört att de, trots att de vaccinerats mot covid-19 i Sverige,
inte har kunnat få vaccinationsbevis från E-hälsomyndigheten. Detta ska ha
berott på att myndigheten krävde att den enskilde hade såväl ett personnummer
som en folkbokföringsadress i Sverige. JO har även mottagit ett flertal klagomål
från andra personer som inte har kunnat få vaccinationsbevis av dessa skäl men
även på grund av att de saknat e-legitimation.

Genom utredningen har det kommit fram att E-hälsomyndigheten initialt
prioriterade en digital lösning för utfärdande av vaccinationsbevis, vilken
förutsatte att den enskilde hade e-legitimation och svenskt personnummer. I
detta sammanhang kan jag påminna om vad tidigare chefsJO Elisabeth Rynning
anförde i sitt yttrande över promemorian Viss kompletterande nationell
reglering för utfärdande av digitala covidbevis (se JO:s dnr R 80-2021):
                                                                  Dnr 6003-2021 m.fl.        Sid 5 (6)




      Det framgår vidare av underlaget att en alternativ lösning kommer att utvecklas
      för personer som inte har e-legitimation. Det är emellertid oklart hur en sådan
      lösning kommer att se ut och när den kan vara på plats. JO har inom ramen för
      sin klagomålshantering tagit emot anmälningar som rör myndigheters
      underlåtenhet att tillhandahålla alternativa lösningar för personer som inte har
      tillgång till e-legitimation, t.ex. i samband med testning och vaccination mot
      sjukdomen covid-19 (bl.a. ärende med dnr 10-2021). Det är uppenbart att vissa
      grupper drabbas särskilt hårt om det inte finns alternativa tillvägagångssätt för de
      som saknar e-legitimation. Mot den bakgrunden är det enligt min mening
      angeläget att frågan prioriteras så att det säkerställs att också personer som
      saknar e-legitimation snarast möjligt kan få tillgång till covidbevis.
Jag förstår att ett utfärdande av vaccinationsbevis genom digitala verktyg är
såväl effektivt som resurssparande för E-hälsomyndigheten. Många föredrar
även att kommunicera med myndigheter elektroniskt. Som JO tidigare har
framhållit är det dock långt ifrån alla enskilda som är vana vid, eller hyser
förtroende för, digitala verktyg och tjänster. Vissa enskilda saknar också
möjlighet att använda sig av exempelvis e-legitimation. Myndigheter måste
dock vara tillgängliga för och erbjuda lämpliga kommunikationsvägar även för
dessa enskilda (se JO 2020/21 s. 582). Detta måste i synnerhet anses gälla för
tjänster som är av stor betydelse för den enskilde.

Av E-hälsomyndighetens yttrande framgår vidare att det vid införandet av den
digitala tjänsten för utfärdande av covidbevis även fanns en möjlighet för
enskilda utan e-legitimation att begära ett vaccinationsbevis genom en blankett
för manuell hantering. Detta förutsatte dock, åtminstone under en viss period,
att personen i fråga hade ett personnummer och en folkbokföringsadress i
Sverige.

Som E-hälsomyndigheten har påpekat är Sverige enligt EU:s förordning
2021/953 skyldigt att utfärda vaccinationsbevis till personer som har vaccinerats
här. Denna skyldighet omfattar även individer som saknar personnummer eller
folkbokföringsadress. Myndighetens beskrivna rutin innebar alltså att en viss
personkategori undantogs från möjligheten att begära ett vaccinationsbevis i
huvudsak på grund av, som jag uppfattar saken, praktiska svårigheter.

I mitt yttrande över promemorian Vaccinationsbevis på serveringsställen och i
andra verksamheter, smittskyddsåtgärder i långväga kollektivtrafik och
förlängning av begränsnings- och serveringsförordningarna framhöll jag att ett
system med vaccinationsbevis givetvis förutsätter att sådana bevis kan utfärdas i
enlighet med de regelverk som finns på området (se JO:s dnr R 156-2021). Jag
anförde även att det är av yttersta vikt att myndigheter som ansvarar för
administrationen av vaccinationer och vaccinationsbevis ges systemlösningar,
kunskap och bemanning för att utfärdande kan ske på ett effektivt och korrekt
sätt. Följden kan annars bli att vissa personer underkastas långtgående
begränsningar av sina fri- och rättigheter i onödan. Avslutningsvis anförde jag
att en sådan situation givetvis inte vore godtagbar.

Ordningen med vaccinationsbevis infördes med kort varsel under en pandemi.
Jag har därför förståelse för att den nya hanteringen har inneburit vissa
                                                             Dnr 6003-2021 m.fl.     Sid 6 (6)




svårigheter och utmaningar för E-hälsomyndigheten. Det förhållandet att vissa
enskilda – trots att de uppfyllt de formella kraven – inte har kunnat få ett
vaccinationsbevis som de har rätt till är dock inte godtagbart. Särskilt gäller
detta då vaccinationsbevisens användningsområde har avsett utökade möjlig-
heter till fri rörlighet under pandemin. Bevisen har även använts för att ge
tillträde till bl.a. allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Sammanfattningsvis är jag kritisk till att E-hälsomyndigheten inte fullt ut har
fullgjort sina skyldigheter enligt förordningen om digitala covidbevis.

Jag noterar E-hälsomyndighetens uppgifter om att dess rutiner för utfärdande av
vaccinationsbevis har ändrats i takt med myndighetens utvecklingsarbete på
området. Jag förutsätter att E-hälsomyndigheten, om så inte redan har skett, så
snart som möjligt ser till att samtliga personer som är berättigade till det efter
begäran kan få vaccinationsbevis utfärdade för sig.

Med hänsyn till vad som kommit fram i ärendena finner jag skäl att skicka en
kopia av beslutet till regeringen för kännedom.

Övrigt
Vad som i övrigt har framkommit ger inte anledning till någon åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Ärendena avslutas.
