# Kritik mot två poliser för att en av dem fotograferades tillsammans med en person i ett pågående tjänsteärende

JO 2016-12-22 dnr 6011-2015

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2016-12-22              6011-2015              1 (6)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot två poliser för att en av dem fotograferades tillsammans
                        med en person i ett pågående tjänsteärende


                          Beslutet i korthet: Polisen kallades till en mans bostad efter en anmälan om olaga
                          hot. Efter att ha talat med en kvinna utanför bostaden bedömde poliserna att de skulle
                          medla i en dispyt om personliga tillhörigheter mellan kvinnan och mannen. När
                          poliserna kommit in i mannens bostad bad mannen att få bli fotograferad tillsammans
                          med en av poliserna då de spelat fotboll tillsammans när de var barn. Den andra
                          polisen fotograferade dem med mannens mobiltelefon. Mannen lade sedan ut bilden
                          på Facebook och Instagram.
                          JO konstaterar att det är av största vikt att en polis agerar så att hans eller hennes
                          saklighet och opartiskhet inte kan ifrågasättas. Att låta sig fotograferas tillsammans
                          med en av de inblandade i ett pågående tjänsteärende är en åtgärd som normalt gör
                          att utomstående kan ifrågasätta polisens opartiskhet. Det gäller särskilt om polisen
                          känner personen sedan tidigare och oavsett om det finns en omständighet som
                          formellt sett utgör jäv eller inte.
                          Genom att låta sig fotograferas tillsammans med mannen har den aktuelle polisen
                          agerat på ett sätt som inte är förenligt med de krav som måste ställas på en polis.
                          Han kritiseras för sitt agerande. Den polis som tog fotografiet kan inte heller undgå
                          kritik.
                          Enligt JO kan det finnas situationer där en polis kan låta sig fotograferas tillsammans
                          med någon ur allmänheten eller med någon som är direkt berörd av ett ärende utan
                          att hans eller hennes saklighet och opartiskhet av det skälet kan ifrågasättas. JO
                          stryker dock under att den som låter sig fotograferas av en utomstående normalt inte
                          har någon kontroll över hur bilden kan komma att användas. När en utomstående ber
                          att få bli fotograferad tillsammans med en polis bör han eller hon därför noga
                          överväga om bilden kan komma att användas på ett sätt som gör att hans eller
                          hennes opartiskhet kan komma att ifrågasättas eller som riskerar att påverka
                          allmänhetens förtroende för polisen på ett negativt sätt.

## Anmälan

AA förde i en anmälan till JO fram klagomål mot polisen BB vid
                        Polismyndigheten, polisregion Öst. Hon anförde i huvudsak följande.

                        Den 6 oktober 2015 befann hon sig tillsammans med sin väninna CC utanför
                        DD:s bostad. CC hade tidigare haft ett förhållande med DD. En polispatrull med
                        bl.a. BB kom till platsen efter att en bekant till AA ringt till polisen och uppgett



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                      Dnr 6011-2015        Sid 2 (6)




att DD gjort sig skyldig till brott. CC gjorde en anmälan mot DD om misshandel
och olaga hot. Poliserna gick därefter in till DD. Senare på kvällen lade DD ut
en bild på Instagram och Facebook där DD och BB håller om varandra och ler. I
anslutning till bilderna hade DD bl.a. skrivit att de var gamla kompisar.

Dagen efter visade hon bilden på polisstationen. Hon frågade efter namnet på
polisen och berättade att hon tänkte göra en anmälan till JO. Hon fick dock inte
reda på namnet. Den person hon talade med sa att CC kunde ge henne polisens
namn när CC fått kopian på polisanmälan.

Till anmälan bifogade AA utskrifter från Instagram och Facebook med den bild
som klagomålet avser.

Utredning
Polismyndigheten (EE) yttrade sig över anmälan. Inför yttrandet hade bl.a. de
poliser som berörs av anmälan fått tillfälle att lämna upplysningar.

Polismyndighetens redogörelse för händelsen
Polismyndigheten lämnade huvudsakligen följande redogörelse.

      Den 6 oktober 2015 beordrades polisassistenterna BB och FF till en bostad i
      Jönköping med anledning av att CC önskade erhålla hjälp av polisen att återfå
      privata ägodelar från sin tidigare sambo DD. När polispatrullen kom till platsen
      befann sig CC utanför DD:s bostad tillsammans med syskon och vänner.
      Anmälan till JO har gjorts av CC:s vän AA som också fanns på plats då
      händelsen ägde rum.
      Av AA:s anmälan till JO framgår att en polisanmälan om misshandel och olaga
      hot upprättades omedelbart då BB och FF kom till platsen och att de efter detta
      besökte DD för att samtala med denne om CC:s ägodelar. BB har i en
      promemoria […] anfört att han och FF tillkallades till platsen med anledning av
      ett olaga hot. När de väl var på plats uppdagades det att målsäganden CC endast
      önskade hjälp att få tillbaka personliga tillhörigheter från DD. BB och FF
      medlade mellan CC och DD och först senare ska information ha framkommit
      som ledde till att brottsanmälan om misshandel och olaga hot upprättades. I den
      brottsanmälan om misshandel och olaga hot […] som upprättades av FF framgår
      att de anmälda brotten ska ha inträffat tidigare under CC:s och DD:s förhållande.
      BB har anfört att när han och FF besökte DD för att samtala med denne gällande
      CC:s ägodelar framkom att BB och DD var gamla barndomsvänner. Enligt BB
      har de spelat i samma fotbollslag under barndomen och de har inte haft kontakt
      sedan dess. BB har av DD tillfrågats om han kunde ställa upp på ett fotografi,
      vilket han gjorde. Senare samma dag publicerade DD fotografiet på sina
      personliga sidor på Facebook och Instagram. Bilderna publicerades med texterna
      ”Gammal kompis på besök trevligt älskar svenska polisen. Tack för eran insats i
      samhället.” och ”Fin besök en kväll som denna gammal fotbollsvän. Tack för din
      insats för samhället, svensk polis är bäst”.
      FF har anfört att hon tillsammans med BB beordrades till den aktuella platsen
      och att det var oklart vad ärendet gällde. Väl på plats framkom information om
      att DD och CC tidigare varit ett par och att de nu brutit med varandra samt att de
      var osams om tillhörigheter. Enligt FF hade det i detta skede inte framkommit
      någon information om att brott hade begåtts. Polispatrullen erbjöd sig att ta
      kontakt med DD för att informera honom om CC:s önskemål att återfå
      föremålen. Vid samtalet anförde DD att föremålen skulle återlämnas till CC. Det
      framkom då att DD och BB varit bekanta tidigare och DD tillfrågade BB om de
                                                                         Dnr 6011-2015        Sid 3 (6)




      kunde ta ett fotografi tillsammans. FF har också bekräftat att det var hon som
      fotograferade BB och DD. I likhet med BB har FF uppgett att de först efter att de
      samtalat med DD erhöll uppgifter från målsäganden CC som ledde till att
      brottsanmälan upprättades. FF har också anfört att om de erhållit den information
      som föranledde brottsanmälan när de kom till platsen hade de inte besökt DD på
      det sätt de nu gjorde, eftersom han då hade varit misstänkt för brott.
      Vidare har FF anfört att det vid tillfället verkade harmlöst att ta fotografiet då de
      inte erhållit någon information om att brott hade förövats. FF har också uppgett
      att hon trots det sa till DD att inte publicera fotografiet på sociala medier då hon
      ansåg att det inte skulle ”se särskilt snyggt ut”, vilket DD försäkrade. FF:s
      uppfattning om relationen mellan BB och DD är att de inte umgåtts
      överhuvudtaget på senare år. Slutligen har FF anfört att hon fick en ”dålig
      magkänsla” när BB fotograferades med DD på grund av att hon själv aldrig vill
      fotograferas i sin yrkesroll.

Polismyndigheten redogjorde vidare för att en anmälan om tjänstefel senare
upprättades mot BB. Åklagaren beslutade att inte inleda förundersökning
eftersom det inte fanns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal
hade förövats. Åklagaren lämnade över ärendet till gruppen för skiljande- och
disciplinärenden i polisregion Öst. Chefen för gruppen för skiljande- och
disciplinärenden beslutade att inte inleda någon arbetsrättslig utredning
eftersom händelsen bedömdes som en ringa tjänsteförseelse som inte kunde
föranleda någon disciplinär påföljd. Chefen för lokalpolisområde Värnamo fick
dock i uppdrag att hålla ett samtal med BB. Polismyndigheten redogjorde för
följande beträffande samtalet.
      Av redovisningen från det samtal chefen för lokalpolisområde Värnamo
      genomfört med BB framgår bl.a. att det inte talats om att bilden skulle publiceras
      på sociala medier. Även i denna redovisning framgår att det först efter
      fotograferingen uppdagades att målsäganden utsatts för misshandel och olaga hot
      av DD och brottsanmälan då togs upp. BB har i detta skede ansett att han skulle
      kunna uppfattas som jävig i ärendet varför han inte var delaktig i upptagande av
      brottsanmälan eller genomförande av förhör.

Polismyndigheten redogjorde vidare för att ytterligare en anmälan om tjänstefel
upprättades efter att anmälan till JO gjorts och en artikel om händelsen
publicerats i en tidning. Åklagaren beslutade även beträffande denna anmälan
att inte inleda någon förundersökning. Polismyndigheten hade vid tidpunkten
för sitt yttrande till JO inte tagit ställning till om någon arbetsrättslig utredning
skulle vidtas.

Polismyndighetens bedömning
Polismyndigheten redovisade följande bedömning.

      Polismyndigheten anser att polisanställda har att beakta krav på objektivitet och
      saklighet i handläggningen av ärenden. Det är av stor vikt att grundläggande
      regler för verksamheten inte åsidosätts p.g.a. […] ett eventuellt personligt
      engagemang.
      Med anledning av den aktuella händelsen har fråga uppkommit om det förelegat
      en jävssituation och om BB:s agerande uppfyller de krav som uppställs på en
      polismans agerande.
                                                                        Dnr 6011-2015         Sid 4 (6)




      Jäv
      ---
      [Det] kan […] konstateras att BB varken är släkt eller nära vän med DD utan att
      de endast är bekanta med varandra då de spelat i samma fotbollslag under
      barndomen. BB har anfört att han i dagsläget inte har någon kontakt med DD och
      att han inte har haft det sedan den tid då de spelade i samma fotbollslag. När
      poliserna lämnat DD:s bostad framkom uppgifter från målsäganden CC som
      ledde till att brottsanmälan om misshandel och olaga hot skulle upprättas. BB har
      då enligt egen uppgift låtit kollegan FF hantera ärendet p.g.a. hans tidigare
      bekantskap med
      DD. Sammantaget anser Polismyndigheten att det inte har förelegat en sådan
      formell jävssituation som anges i 7 § polislagen.

      Uppträdande i övrigt
      ---
      Att fotograferas tillsammans med en part vid ett tjänsteärende kan inte anses
      uppfylla de krav som ställs på en polismans uppträdande enligt 10 §
      polisförordningen jämförd med 1 kap. 9 § regeringsformen. Det bör gälla oavsett
      om brottsanmälan om misshandel och olaga hot gentemot DD upptagits innan
      eller efter fotografiet togs. Målsäganden CC har anfört att hon inte anser att
      händelsen hanterades professionellt. Det är i ärendet uppenbart att CC:s
      förtroende för polisens hantering har påverkats av BB:s agerande.
      Polismyndigheten anser inte att BB uppträdande uppfyller de krav som ställs på
      en polisman. Polismyndigheten anser att det faktum att BB i samband med
      tjänsteutövning tillät sig fotograferas med part i det aktuella ärendet är olämpligt.

Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska en myndighet beakta allas likhet inför
lagen och iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. Reglerna om
saklighet och opartiskhet överlappar i viss mån varandra. Kravet på saklighet
innefattar dock annat och mer än vad kraven på likabehandling och opartiskhet
medför, t.ex. vad gäller bemötande, formuleringar och förmåga att hålla sig till
den sakfråga som myndigheten vanligen har att avgöra gentemot den enskilde.
Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka
verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en
myndighet. Även hur myndighetens agerande uppfattats är av betydelse. (Se
Bull och Sterzel, Regeringsformen – en kommentar, tredje upplagan, s. 53–54.)

Anställda vid Polismyndigheten ska i kontakter med allmänheten med
beaktande av omständigheterna och situationen agera så hänsynsfullt som
möjligt, visa behärskning och uppträda på ett sätt som inger förtroende
(10 § polisförordningen).

I 7 § polislagen finns bestämmelser om jäv. Av dessa framgår att en polis inte
får vidta en åtgärd i brottsbekämpande eller ordningshållande verksamhet bl.a.
om det finns en särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till
hans eller hennes opartiskhet. Om en åtgärd är så brådskande att den inte kan
skjutas upp utan fara, får den beslutas eller vidtas även om det föreligger en
omständighet som utgör jäv.
                                                                  Dnr 6011-2015      Sid 5 (6)




En omständighet som kan vara sådan att den är ägnad att rubba förtroendet till
en polis opartiskhet är om han eller hon har ett nära vänskapsförhållande med
den person som åtgärden rör. Att en polis är bekant med en part är dock oftast
inte en formell jävsanledning. Situationen kan emellertid vara sådan att
utomstående kan uppfatta att polisen inte varit saklig och opartisk. Det
förekommer att poliser i sådana situationer på egen begäran befrias från att delta
i åtgärden. (Jfr JO:s beslut den 31 augusti 2007, dnr 3630-2006.)

Bedömning
Frågan om jäv och fotograferingen
Av utredningen framgår att BB och DD spelade fotboll tillsammans när de var
barn och att de inte har träffats sedan dess. Dessa omständigheter var enligt min
mening inte sådana att BB på grund av jäv var formellt förhindrad att delta i de
åtgärder som polisen vidtog på platsen.

Det är av största vikt att en polis agerar så att hans eller hennes saklighet och
opartiskhet inte kan ifrågasättas. Att låta sig fotograferas tillsammans med en av
parterna i ett pågående tjänsteärende är en åtgärd som normalt gör att
utomstående kan ifrågasätta den aktuella polisens opartiskhet. Det gäller särskilt
om polisen känner personen sedan tidigare, oavsett om det finns en
omständighet som formellt sett utgör jäv eller inte.

Utredningen ger inget klart besked om fotografiet av BB och
DD togs före eller efter det att CC lämnade de uppgifter som lades till grund för
anmälan om misshandel och olaga hot. Jag konstaterar dock att BB och FF hade
kallats till platsen på grund av ett påstående om olaga hot och att de på platsen
uppfattade att situationen var sådan att de borde medla i en dispyt mellan CC
och DD om personliga tillhörigheter. Redan på grund av dessa omständigheter
borde de ha förstått att deras opartiskhet med fog skulle kunna ifrågasättas om
BB lät sig fotograferas tillsammans med DD på det sätt som skedde.

Genom att låta sig fotograferas tillsammans med DD har BB agerat på ett sätt
som inte är förenligt med de krav som måste ställas på en polis. Det inträffade
har inte bara kunnat rubba tilltron till BB som polis. Det har också riskerat att
skada allmänhetens förtroende för polisen i stort, vilket givetvis är allvarligt.
BB ska kritiseras för sitt agerande.

Enligt vad utredningen ger vid handen tycks BB efter besöket hos DD ha insett
det olämpliga i att han ställde upp på fotograferingen och att han därför kunde
anses vara jävig. BB har uppgett att han därefter inte deltog i de åtgärder som
utfördes i ärendet. Det var enligt min mening ett korrekt sätt att hantera saken
på.

Det var FF som fotograferade BB och DD. Även hennes handlande har varit
olämpligt. Även om hennes agerande inte riskerat att skada allmänhetens
förtroende för polisen i lika hög grad som BB:s agerande kan hon inte undgå
kritik.
                                                                 Dnr 6011-2015       Sid 6 (6)




Avslutningsvis vill jag tillägga följande i den här delen. Det kan finnas
situationer där en polis i samband med ett tjänsteärende kan låta sig fotograferas
tillsammans med någon ur allmänheten eller med någon som är direkt berörd av
ärendet utan att hans eller hennes saklighet och opartiskhet av det skälet kan
ifrågasättas. När flera personer är inblandade i ett ärende och det råder en
konflikt mellan dem får dock utrymmet för att ställa upp på sådana fotografier
anses vara i det närmaste obefintligt. Det finns också anledning att stryka under
att den som låter sig fotograferas av en utomstående normalt inte har någon
kontroll över hur bilden kan komma att användas. Det som inträffat i detta
ärende belyser den saken på ett tydligt sätt. När en utomstående ber att få bli
fotograferad tillsammans med en polis bör han eller hon därför noga överväga
om bilden kan komma att användas på ett sätt som gör att hans eller hennes
opartiskhet kan komma att ifrågasättas eller som riskerar att påverka
allmänhetens förtroende för polisen på ett negativt sätt.

Utlämnande av uppgift om namnet på polisen
Polismyndigheten har inte bemött AA:s påstående om att hon inte fick veta
namnet på den polis som fanns på bilden tillsammans med DD. Av AA:s
anmälan till JO framgår att Polismyndigheten kunnat koppla hennes uppgifter
till en viss polisanmälan och att BB:s namn fanns i den. Det finns mot denna
bakgrund anledning att erinra om att myndigheten i en sådan situation ska
lämna ut uppgiften om det inte finns något hinder mot detta på grund av
sekretess.

Ärendet avslutas.
