# Kritik mot Kommunstyrelsen i Härjedalens kommun för information till kommunens chefer om att de anställda inte har rätt att ha kontakt med media på arbetstid

JO 2018-09-10 dnr 6024-2017

BESLUT
                                                                           Datum                     Dnr                     Sid
                                                                           2018-09-10                6024-2017              1 (6)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Kommunstyrelsen i Härjedalens kommun för information
                        till kommunens chefer om att de anställda inte har rätt att ha kontakt
                        med media på arbetstid


                          Beslutet i korthet: I april 2017 skickade Härjedalens kommun ut ett nyhetsbrev med
                          information till alla chefer i kommunen om de anställdas kontakter med media. Av
                          informationen framgick att de anställda har yttrande- och meddelarfrihet, men att de
                          inte har rätt att på arbetstid ta kontakt med media och att de inte får uttala sig om
                          sådant som lyder under sekretess. Vidare framgick att medieföreträdare inte har
                          någon rätt att gå in i kommunens lokaler och att de ska boka tid med den berörda
                          chefen om de vill intervjua någon anställd.
                          Enligt JO kan informationen inte uppfattas som annat än ett generellt förbud för
                          kommunens anställda mot mediekontakter på arbetstid, vilket inte är godtagbart. JO
                          konstaterar att det sätt som informationen i nyhetsbrevet har utformats på ger
                          intrycket att de anställdas yttrandefrihet är mer begränsad än vad den i själva verket
                          är. Informationen ger också intryck av att kommunen allmänt sett har en negativ
                          inställning till att anställda utnyttjar sin rätt att tala med journalister.
                          JO uttalar att det är oacceptabelt att en kommun går ut med sådan felaktig
                          information till sina anställda. Kommunstyrelsen i Härjedalens kommun kritiseras för
                          informationens innehåll och utformning.

## Bakgrund

I maj 2017 fick JO information om att Härjedalens kommun bl.a. förbjudit
                        anställda att ha kontakt med journalister under arbetstid. Enligt uppgifter i en
                        tidning var det en reaktion från kommunen på en artikel där hemtjänstpersonal
                        hade uttryckt missnöje med kommunen som arbetsgivare. JO tog del av
                        handlingar från kommunen med information som lämnats till kommunens
                        chefer, bl.a. om de anställdas kontakter med media. I informationen angavs
                        följande.

                                För alla medborgare gäller yttrande- och meddelarfrihet gentemot det allmänna,
                                dvs. i förhållande till staten, kommuner, landsting och regioner samt
                                kommunalförbund. Dessa rättigheter är skyddade i regeringsformen,
                                tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. För offentliganställda
                                gäller yttrande- och meddelarfriheten också i förhållande till den egna
                                arbetsgivaren. Det är inte tillåtet att hindra anställd från att yttra sig i media, att
                                med repressalier straffa den som exempelvis har kritiserat arbetsgivaren i radio.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                      Dnr 6024-2017        Sid 2 (6)




      MEN arbetstagare har inte rätt att på arbetstid ta kontakt med media. Kontakt
      med media på arbetstid får bara ske på uppdrag av närmsta chef. Om en
      arbetstagare vill uttala sig i media ska detta ske på fritiden. Varken
      arbetsgivarföreträdare eller arbetstagare får uttala sig om sådant som lyder under
      sekretess. Våra lokaler, skolor, boenden, kontor med mera är inga offentliga
      lokaler. Media (och andra obehöriga) har ingen rätt att gå in i lokalerna. Media
      ska boka tid med berörd chef om de vill intervjua någon eller göra reportage på
      plats i en verksamhet.
Jag beslutade att inleda ett ärende om kommunens riktlinjer och information till
de anställda om deras kontakt med media.

Utredning
Kommunstyrelsen i Härjedalens kommun yttrade sig och redovisade följande
bedömning.

HR-avdelningen i Härjedalens kommun går regelbundet ut med information till
alla chefer i kommunen. Nyhetsbrevet – Senaste nytt från HR-avdelningen –
består av ett antal Powerpoint-bilder och innehåller aktuella frågor på HR-
området.

I nyhetsbrevet för april 2017 togs frågor om kontakter med media upp. Frågan
behandlas på två sidor och inleds med vad som gäller om yttrande- och
meddelarfrihet, bl.a. att yttrande- och meddelarfriheten för offentliganställda
också gäller i förhållande till den egna arbetsgivaren. Det framgår också att det
inte är tillåtet att hindra anställda från att yttra sig i media eller att med
repressalier straffa den som exempelvis har kritiserat arbetsgivare i massmedia.

På sidan två i texten anges att arbetstagare dock inte har rätt att på arbetstid ta
kontakt med media, att kontakt med media bara får ske på uppdrag av närmaste
chef och att om arbetstagare vill uttala sig i media ska de göra det på fritiden.

Detta är en mycket olycklig formulering. Syftet är inte att förbjuda någon
anställd att kontakta eller uttala sig i media under arbetstid, och inte heller under
någon annan tid. Bakgrunden till formuleringen var att förtydliga att kontakter
med media inte får innebära att tredje man, dvs. de som verksamheten är till för,
åsidosätts. Här är det naturligtvis stor skillnad i vilken verksamhet man arbetar.
Inom t.ex. vård, skola och omsorg kan inte vårdtagare, elever eller barn
åsidosättas.

Mot bakgrund av den felaktiga formuleringen togs nyhetsbrevet bort från
intranätet i början av juni efter det att frågan varit uppe i kommunstyrelsen den
17 maj 2017. Cheferna i Härjedalens kommun har därefter muntligt, på
förvaltningarnas ledningsgruppsmöten, fått korrekt information om vad som
gäller.
                                                                      Dnr 6024-2017     Sid 3 (6)




Rättslig reglering
Yttrandefrihet
Enligt 2 kap. 1 § 1 regeringsformen (RF) är var och en gentemot det allmänna
tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller
bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och
känslor. Yttrandefriheten får begränsas genom lag med hänsyn till vissa
preciserade ändamål (2 kap. 20–23 och 25 §§ RF).

Yttrandefriheten omfattar även offentligt anställda. En offentligt anställd har
därför som utgångspunkt rätt att fritt uttala sig om sådana förhållanden på
arbetsplatsen som han eller hon anser bör komma till allmänhetens kännedom.

Sekretess och tystnadsplikt i allmän verksamhet
I offentlighets- och sekretesslagen (OSL) finns bestämmelser om sekretess i det
allmännas verksamhet. Dessa regler begränsar den offentligt anställdes rätt att
yttra sig om vad han eller hon fått veta i samband med sin tjänst (s.k.
tystnadsplikt).

Meddelarfrihet m.m.
I tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) finns
kompletterande bestämmelser för en speciell del av yttrandefriheten, nämligen
den s.k. meddelarfriheten. Meddelarfriheten ger ett särskilt starkt skydd för den
som lämnar uppgifter för publicering i massmedia. Enligt 1 kap. 1 § tredje
stycket TF står det var och en fritt att – om inte annat är föreskrivet i
förordningen – meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för
offentliggörande i tryckt skrift. Motsvarande bestämmelse finns i 1 kap. 2 §
YGL.

Meddelarfriheten innebär som regel frihet från bl.a. straffansvar för den som
lämnar ut en sekretesskyddad uppgift. Meddelarfriheten skyddar dock inte mot
ansvar om en allmän handling oriktigt har lämnats ut eller om uppgifterna
skyddas av en bestämmelse om s.k. kvalificerad sekretess (se 7 kap. 3 § första
stycket 3 TF respektive 5 kap. 3 § första stycket 3 YGL). I offentlighets- och
sekretesslagen anges vilken sekretess som är kvalificerad i anslutning till
berörda sekretessbestämmelser (se 13 kap. 5 § OSL).

JO och Justitiekanslern (JK) har upprepade gånger uttalat att en myndighet inte
får försöka motarbeta att anställda utnyttjar sin yttrandefrihet. En offentlig
arbetsgivare får inte genom generella uttalanden eller kritik i enskilda fall
försöka påverka de anställda att avstå från att använda sin frihet att yttra sig om
den egna myndigheten och dess verksamhet (se bl.a. JK:s beslut den 27 juni
2013, dnr 8564-12-22, och JO 2014/15 s. 663, dnr 5051-2012).

JO har vidare uttalat att när en myndighet tar upp sekretessfrågor med sina
anställda är det viktigt att den information som lämnas är korrekt och
fullständig. Medarbetarna kan annars få uppfattningen att deras yttrandefrihet är
                                                                   Dnr 6024-2017       Sid 4 (6)




mer inskränkt än vad den i själva verket är (se bl.a. JO 2017/18 s. 170, dnr 149-
2016, och JO:s beslut den 4 april 2016, dnr 1106-2015).

JO har ansett att det inte är godtagbart att en myndighet begränsar personalens
kontakt med media till de anställdas fritid. Att en myndighet förhindrar att
anställda utnyttjar den grundlagsskyddade rätten att meddela sig med media kan
endast accepteras om det inkräktar på arbetet. Ett generellt förbud kan
emellertid inte anses tillåtet. Ett förbud kan endast utfärdas i det enskilda fallet
och i den akuta arbetssituationen. (Se JO 1994/95 s. 538, dnr 674-1993, JO
1994/95 s. 554, dnr 3916-1993, och JO 1995/96 s. 451, dnr 4262-1994.)

Myndigheters serviceskyldighet och tillgänglighet
Enligt den bestämmelse om myndigheters serviceskyldighet som gällde vid
tidpunkten för kommunens nyhetsbrev (4 § förvaltningslagen [1986:223], FL)
ska en myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp
till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska
lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den
enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda
ska besvaras så snart som möjligt. En motsvarande bestämmelse finns i 6 §
förvaltningslagen (2017:900), som ersatt 1986 års lag.

Vad avser en myndighets tillgänglighet gällde enligt 1986 års förvaltningslag att
myndigheter ska ta emot besök och telefonsamtal från enskilda (se 5 § FL). Om
särskilda tider för detta är bestämda, ska allmänheten underrättas om dem på
lämpligt sätt. En motsvarande bestämmelse finns i 7 § i den nu gällande lagen.

Hur långt en myndighet kan begränsa sin tillgänglighet är en avvägning som
myndigheten får göra med hänsyn främst till verksamhetens art, arbets- och
resurssituationen och den grundlagsskyddade rätten att ta del av allmänna
handlingar (se Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer,
tredje upplagan, s. 90).

JO har tidigare uttalat att myndigheternas tillträdes- och ordningsregler inte får
vara godtyckliga, diskriminerande eller på något annat sätt styras av
ovidkommande skäl. Kravet i 1 kap. 9 § RF på saklighet och opartiskhet sätter
en tydlig ram för all myndighetsverksamhet. Möjligheterna att begränsa
allmänhetens tillträde till och frihet att vistas i en myndighets lokaler kan
variera beroende på vilken slags verksamhet som bedrivs. (Se JO 2011/12
s. 594, dnr 3909-2010 och där gjorda hänvisningar.)

Bedömning
De grundlagsfästa principerna om yttrandefrihet och meddelarfrihet anses vara
några av demokratins hörnstenar. Det är därmed viktigt att företrädare för en
myndighet noggrant överväger den information om dessa frågor som lämnas till
de anställda och säkerställer att den är korrekt.
                                                                    Dnr 6024-2017        Sid 5 (6)




Det nyhetsbrev som i april 2017 gick ut till alla chefer i Härjedalens kommun
och som innehöll information om de anställdas kontakter med media har ett
innehåll som på ett antal punkter kan ifrågasättas.

Efter ett inledande avsnitt om den grundlagsfästa yttrande- och
meddelarfriheten och att den gäller för offentliganställda också i förhållande till
arbetsgivaren – som inte kan hindra anställda från att uttala sig i media eller
straffa den som gjort det – anges att de anställda inte har rätt att på arbetstid ta
kontakt med media och att sådana kontakter på arbetstid endast får ske på
uppdrag av närmsta chef. Detta kan inte uppfattas som annat än ett generellt
förbud för kommunens anställda mot mediekontakter på arbetstid. Som framgått
ovan är ett sådant förbud inte godtagbart.

Kommunstyrelsen har i sitt yttrande uppgett att kommunen velat förtydliga att
kontakter med media inte får innebära att de som verksamheten är till för
åsidosätts. Kommunstyrelsen menar att det har betydelse vilken verksamhet
man arbetar i och att t.ex. vårdtagare, elever och barn inte får åsidosättas inom
vård, skola och omsorg. Mot bakgrund av vad kommunen anfört vill jag
framhålla att det inte heller inom dessa delar av den kommunala verksamheten
får förekomma generella förbud mot att kontakta journalister på arbetstid. Som
JO har uttalat tidigare kan det bara accepteras att en myndighet hindrar
personalen att utnyttja sin meddelarfrihet om det i enskilda fall inkräktar på
arbetet i den akuta arbetssituationen.

I nyhetsbrevet anges också att varken arbetsgivarföreträdare eller arbetstagare
får uttala sig om sådant som lyder under sekretess. Jag har självklart inga
invändningar mot att en kommun uppmärksammar sina anställda på vad
sekretess i verksamheten innebär. När information om sekretessregler lämnas i
ett sammanhang som rör kontakter med media är det emellertid viktigt att
förhållandet mellan sekretessreglerna och meddelarfriheten klargörs.
Ofullständig information kan leda till att medarbetarna får uppfattningen att
deras yttrandefrihet är mer begränsad än den i själva verket är. I nyhetsbrevet
har Härjedalens kommun visserligen nämnt att meddelarfrihet gäller för
offentliganställda. Detta kan emellertid inte anses tillräckligt när det inte gjorts
klart att meddelarfriheten innebär att den som lämnar sekretessbelagda uppgifter
för publicering i massmedia som regel inte bryter mot tystnadsplikten, om det
inte är fråga om s.k. kvalificerad sekretess.

Avslutningsvis uttalas i nyhetsbrevet att kommunens lokaler, skolor, boenden,
kontor m.m. inte är offentliga lokaler och att medieföreträdare och andra
obehöriga saknar rätt att gå in i lokalerna. Medierepresentanter ska enligt
informationen i nyhetsbrevet boka tid med den berörda chefen om de vill
intervjua någon eller göra reportage på plats i en verksamhet.

Journalister intar inte någon rättslig särställning i förhållande till andra enskilda.
Som JO har uttalat tidigare fyller dock massmedia en viktig och indirekt
grundlagsskyddad samhällsfunktion, vars fullgörande myndigheter generellt sett
                                                                   Dnr 6024-2017      Sid 6 (6)




bör underlätta (se JO 2011/12 s. 594, dnr 3909-2010). Det finns inget som
hindrar att en myndighet anger vissa kontaktpersoner som allmänhet och
journalister kan vända sig till vid behov (se t.ex. JO 1995/96 s. 451). Den
information som kommunen lämnat i detta fall ger emellertid uttryck för en
principiell uppfattning att de anställda inte har någon rätt till direktkontakt med
journalister, annat än på fritiden. Detta är som framgått ovan felaktigt.

Informationen i nyhetsbrevet ger inte på något sätt uttryck för att allmänhetens
tillträde till kommunens lokaler kan se olika ut beroende på vilket slags
kommunal verksamhet som bedrivs, vilket är anmärkningsvärt. Informationen
har haft anställdas mediekontakter i fokus. Även om det inte framgår av
utredningen att kommunen velat begränsa journalisters tillgång till kommunens
lokaler och dess personal i större utsträckning än vad som gäller för
allmänheten i övrigt vill jag ändå understryka att det naturligtvis inte finns
något utrymme för en myndighet att särbehandla företrädare för massmedia
negativt.

Sammanfattningsvis ger det sätt som informationen i nyhetsbrevet utformats på
intrycket att de anställdas yttrandefrihet är mer begränsad än vad den i själva
verket är, och den ger även intryck av att kommunen allmänt sett har en negativ
inställning till att anställda utnyttjar sin rätt att meddela sig med journalister.
Informationen har sannolikt tagits fram utan närmare reflektion kring de
principiellt viktiga frågor den väcker. Det är naturligtvis oacceptabelt att en
kommun går ut med sådan felaktig information till sina anställda.
Kommunstyrelsen i Härjedalens kommun ska kritiseras för detta.

Kommunstyrelsen har uppgett att informationen i nyhetsbrevet togs bort från
intranätet i början av juni 2017 och att cheferna i Härjedalens kommun
muntligen har fått ny information. Jag ser positivt på att kommunen har agerat
och förutsätter att mitt beslut dessutom kommer att spridas till såväl chefer som
övriga anställda i Härjedalens kommun.

Ärendet avslutas.
