# Kritik mot dåvarande kommunstyrelseordföranden i Hässleholms kommun för att han till en enskild förmedlat uppfattningen att denne borde återkalla ett överklagande av ett kommunalt beslut

JO 2023-11-14 dnr 6045-2022

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr
                                                                         2023-11-14             6045-2022           Sid 1 (5)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                         Kritik mot dåvarande kommunstyrelseordföranden i Hässleholms
                         kommun för att han till en enskild förmedlat uppfattningen att denne
                         borde återkalla ett överklagande av ett kommunalt beslut


                          Beslutet i korthet: En enskild överklagade ett kommunalt beslut om att köpa en
                          fastighet och yrkade att köpet skulle hävas. Som en följd av överklagandet och
                          handläggningstiden i domstol riskerade köpet att inte kunna fullföljas. Den dåvarande
                          ordföranden i kommunstyrelsen kontaktade den enskilde för ett möte. Den enskilde
                          har uppgett att ordföranden uppmanade honom att återkalla överklagandet.
                          Ordföranden har förnekat det och angett att syftet med mötet endast var att lämna
                          viss information om köpet som han fått från säljaren.
                          Utredningen ger enligt JO inget entydigt svar på vad som sades vid mötet. Så mycket
                          står dock klart att ordföranden informerade den enskilde om att säljaren inte avsåg att
                          gå vidare med försäljningen om inte fullmäktiges beslut fick laga kraft senast vid en
                          viss tidpunkt. Det är även klarlagt att den enskilde fick uppfattningen att ordföranden
                          sökte förmå honom att återkalla överklagandet.
                          Mot bakgrund av att den enskilde överklagat beslutet och yrkat att köpet skulle
                          upphävas har JO svårt att förstå varför ordföranden ville förmedla informationen från
                          säljaren vid mötet, om syftet inte var att den enskilde skulle förmås att återkalla
                          överklagandet. Under alla förhållanden var risken för att ordförandens agerande
                          kunde uppfattas på det sättet uppenbar.
                          JO anser att ordföranden har agerat i strid med kravet på saklighet och opartiskhet i
                          regeringsformen och kritiserar honom för det.

## Bakgrund

Kommunfullmäktige i Hässleholms kommun beslutade i augusti 2021, i
                         enlighet med kommunstyrelsens förslag, att godkänna kommunens köp av en
                         fastighet. Köpet var villkorat av att beslutet skulle få laga kraft senast vid
                         utgången av december 2021. Fristen kom att förlängas till utgången av
                         juni 2022. AA överklagade beslutet till förvaltningsrätten och yrkade att köpet
                         skulle upphävas.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 28 juli 2022 förde AA fram klagomål mot
                         BB, som tidigare var kommunstyrelsens ordförande i Hässleholms kommun.

 Riksdagens ombudsmän                         E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:          08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                 Dnr 6045-2022         Sid 2 (5)




Enligt anmälan hade BB stämt träff med AA och vid ett möte uppmanat honom
att återkalla sitt överklagande. AA uppgav bl.a. följande.

Den 12 maj 2022 fick kommunen ett mejl från säljaren av fastigheten med
information om att de inte avsåg att gå vidare med försäljningen om
kommunfullmäktiges beslut inte hade fått laga kraft senast vid utgången av
juni 2022. Med anledning av det kontaktade BB honom genom ett sms den
14 maj 2022 och ville att de skulle träffas för att prata om hans överklagande,
vilket de gjorde dagen efter i stadshuset. Under samtalet berättade BB att
säljaren inte avsåg att förlänga villkorstiden i avtalet eftersom handläggningen i
domstolen hade dragit ut på tiden. BB utövade påtryckningar och uppgav att det
bara var AA som hade överklagat beslutet. BB bad honom att återkalla
överklagandet och sa att det kunde bli problem för kommunen om köpet inte
kunde genomföras som planerat.

Av en sms-konversation som bifogades anmälan framgick att BB den 14 maj
2022 tagit kontakt med AA och ville prata om överklagandet och delge AA ny
information från säljaren av fastigheten. I detta syfte föreslog BB i ett sms att de
skulle träffas i Hässleholms stadshus.

Utredning
JO uppmanade Kommunstyrelsen i Hässleholms kommun att yttra sig om bl.a. i
vilket syfte BB tog kontakt med AA och hur BB:s agerande förhåller sig till
1 kap. 9 § regeringsformen (RF).

Kommunstyrelsen yttrade sig den 20 december 2022 och den 15 juni 2023.
Kommunstyrelsen uppgav att BB, sedan oktober 2022, inte längre var
ordförande i kommunstyrelsen och i övrigt i huvudsak följande.

Kommunstyrelsen gav inte BB i uppdrag att kontakta AA, och BB informerade
inte heller styrelsen om att kontakten togs. Eftersom kommunstyrelsen inte har
någon annan information om kontakten får den antas ha tagits i det syfte som
framgår av sms-konversationen mellan BB och AA.

Det är av största betydelse att rätten att överklaga myndigheters beslut inte
undertrycks. Bestämmelsen i regeringsformen torde vara avsedd att förhindra
påtryckningar med anledning av ett överklagande. Av sms-konversationen
mellan BB och AA framgår att BB ville diskutera överklagandet med anledning
av den nya informationen från säljaren av fastigheten. Det kan ha varit så att BB
trodde att AA inte var medveten om vad överklagandet hade för konsekvenser
för kommunen och endast ville upplysa om det. Det förhållandet att man
upplyser om vilka följder ett överklagande kan få bör i sig inte anses vara ett
försök att undertrycka rätten att överklaga, särskilt inte om nya omständigheter
tillkommit som den enskilde inte känner till.
                                                                   Dnr 6045-2022         Sid 3 (5)




Kommunstyrelsen uppgav avslutningsvis att den inte kände till vad som sades
mellan BB och AA vid mötet i stadshuset.

BB fick möjlighet att lämna upplysningar över anmälan och remissvaren samt
vissa uppgifter i artiklar som var ingivna i JO:s ärende. Han uppgav följande.

      Inledningsvis vill jag framhålla att mötet med AA inte skedde på uppdrag av
      kommunstyrelsen. Mötet skedde på enskilt initiativ av mig, i egenskap av
      förtroendevald ledamot av kommunfullmäktige, efter en diskussion med en
      kollega i fullmäktige.
      Kommunstyrelsen eller dess arbetsutskott informerades inte vare sig före eller
      efter mötet. Däremot har jag efter mötet vid olika tidpunkter talat med några
      enskilda ledamöter i kommunstyrelsen, däribland CC och DD, om mötet, t.ex.
      vid sammanträffande i arbetskorridoren eller i samband med fikapaus.
      Syftet med mötet har inte varit att förmå AA att återkalla överklagandet. Syftet
      har varit att informera AA om tillkommande omständigheter. Detta framgår
      också tydligt av den SMS-konversation som föregick mötet. Påståendet från AA
      om att jag utövat påtryckningar mot honom är inte korrekt. Tvärtom var jag
      tydlig med att jag inte ställde några krav på honom om att återkalla
      överklagandet.
      För övrigt menar jag att det är en naturlig del av uppdraget som förtroendevald
      att ha dialog med kommuninvånare, både meningsfränder och
      meningsmotståndare. Mötet med AA var en av många sådana dialoger under min
      tid som förtroendevald i Hässleholms kommun.
      –––
AA kommenterade kommunstyrelsens yttrande och BB:s skrivelse.

Under ärendets handläggning har AA lämnat in ytterligare skrivelser och
handlingar till JO.

Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 9 § RF ska myndigheter och andra som fullgör offentliga
förvaltningsuppgifter beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och
opartiskhet.

Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka
verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en
myndighet. Även hur en myndighets eller en tjänstemans agerande har
uppfattats är av betydelse. Redan risken för att andra kan uppfatta att saklighet
och opartiskhet inte iakttas är tillräckligt för att hindra ett visst agerande. (Se
Bull och Sterzel, Regeringsformen – en kommentar, [2023, JUNO], s. 57 och
JO 2021/22 s. 402, dnr 3718-2020 m.fl.)

Varje medlem av en kommun har rätt att få lagligheten av ett kommunbeslut
prövat genom att överklaga det till förvaltningsrätten. Bland annat kan beslut av
fullmäktige överklagas dit. (Se 13 kap. 1 och 2 §§ kommunallagen.)
Laglighetsprövningsinstitutet värnar om den lokala demokratin och den
kommunala självstyrelsen. Grundtanken är att alla medlemmar i en kommun är
delaktiga i hur de kommunala angelägenheterna sköts och att de därmed har ett
                                                                   Dnr 6045-2022        Sid 4 (5)




berättigat intresse av att få till stånd en laglighetskontroll av besluten. (Se prop.
2016/17:171 s. 252.)

Tjänstemän och andra befattningshavare vid kommunala myndigheter, bl.a.
kommunstyrelsen, står under JO:s tillsyn. Däremot omfattar JO:s tillsyn inte
ledamöter av beslutande kommunala församlingar. (Se 14 § första stycket 1 och
2 respektive 15 § 6 lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän.)
Bestämmelserna har sin motsvarighet i den instruktion som gällde före den
1 september 2023 (se SFS 1986:765).

Bedömning
Av utredningen framgår att BB och AA träffades i Hässleholms stadshus den
15 maj 2022. Mötet skedde på initiativ från BB som ville prata om AA:s
överklagande av ett kommunalt beslut att köpa en fastighet.

Min granskning har rört BB:s kontakter med AA med anledning av AA:s
överklagande och huruvida BB:s agerande är förenligt med skyldigheten i
1 kap. 9 § RF för den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter att iaktta
saklighet och opartiskhet. Jag går därför inte in på det som AA i sina skrivelser
till JO fört fram om andra förhållanden.

Av upplysningarna till JO förstår jag BB som att han anser att han inte tog
kontakt med AA i sin egenskap av ordförande i kommunstyrelsen utan som
ledamot av kommunfullmäktige.

Jag börjar därför med frågan om det finns några begränsningar i min tillsyn med
anledning av att JO inte har tillsyn över ledamöter i fullmäktige.

Det var på kommunstyrelsens förslag som kommunfullmäktige godkände köpet
av fastigheten. BB var vid den tidpunkten, och även när han träffade AA i
stadshuset, ordförande i kommunstyrelsen. Hans agerande har en så tydlig
koppling till rollen som ordförande i kommunstyrelsen att jag inte ser några
hinder mot att jag granskar hans agerande i det här fallet. Det förhållandet att
han inte längre innehar den nämnda befattningen innebär inte heller någon
begräsning i min tillsyn i fråga om den nu aktuella händelsen.

Utredningen ger inget entydigt svar på vad som sades vid mötet i stadshuset. Så
mycket står dock klart att BB informerade AA om att säljaren av fastigheten
inte avsåg att gå vidare med försäljningen om inte fullmäktiges beslut fick laga
kraft senast vid utgången av juni 2022. Det är även klarlagt att AA fick
uppfattningen att BB sökte förmå honom att återkalla överklagandet.

Jag vill stryka under vikten av att företrädare för det allmänna respekterar den
lagstadgade rätt som en kommunmedlem har att få lagligheten av ett kommunalt
beslut prövat av domstol.

JO har därför uttalat att en företrädare för en kommunal eller statlig myndighet
allmänt sett bör vara mycket återhållsam med att ta kontakt med en enskild som
                                                                Dnr 6045-2022        Sid 5 (5)




är part i ett ärende där det allmänna, t.ex. en kommun, har intresse av utgången.
Det får över huvud taget inte förekomma något som kan uppfattas som
påtryckningar. Redan att väcka frågan om den enskilde vill överväga att
återkalla ett överklagande, utan att den enskilde gett anledning till det, måste
anses olämpligt. (Se JO 2010/11 s. 558, dnr 5386-2008.)

AA hade överklagat fullmäktiges beslut och yrkat att köpet skulle upphävas. Jag
har därför svårt att förstå varför BB ville förmedla den tillkommande
informationen från säljaren, om syftet inte var att AA skulle förmås att återkalla
överklagandet. Under alla förhållanden var omständigheterna sådana att det
fanns en uppenbar risk för att BB:s agerande kunde uppfattas på det sättet.

BB har agerat i strid med kravet på saklighet och opartiskhet i regeringsformen
och han förtjänar kritik för det.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Ärendet har föredragits av rättssakkunniga Leo Nilsson Nannini. Byråchefen
Sara Johannesson har deltagit i beredningen.
