# Anmälan mot Miljö- och byggnämnden i Gnesta kommun angående handläggningen av begäran om ingripande mot byggnader på grannfastigheten m.m.

JO 2003-12-16 dnr 608-2002

BESLUT
                                                                      Datum            Dnr                     Sid
                                                                      2003-12-16       608-2002               1 (4)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Anmälan mot Miljö- och byggnämnden i Gnesta kommun angående
                        handläggningen av begäran om ingripande mot byggnader på
                        grannfastigheten m.m.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan till JO den 14 februari 2002 klagomål mot Miljö- och
                        byggnämnden i Gnesta kommun. Han anförde bl.a. följande. Han äger fastigheten
                        N 1:102. Hans anmälan avseende fastigheten N 1:101 gällde samtliga byggnader
                        som tillhörde fastigheten. Det finns ingen tjänsteanteckning om hans anmälan och
                        anmälan avseende bl.a. garaget behandlades inte av nämnden. Garaget stämmer
                        inte överens med bygglovet som beviljades 1989. Bygglov beviljades i efterhand
                        för två olovliga byggnader men bygglovet upphävdes av länsstyrelsen, senast den 2
                        februari 2000. I mars 2000 tog han kontakt med stadsarkitekten BB för att höra vad
                        som skulle hända med byggnaderna. BB svarade att ärendet utreddes. Den 13 juni
                        2000 skickade kommunen en skrivelse till ägaren till fastigheten N 1:101. I
                        skrivelsen uppgav kommunen att om inte de två olovliga byggnaderna hade rivits
                        senast den 1 oktober 2000 skulle ärendet tas upp i miljö- och byggnämnden. Han
                        ifrågasätter när ett överklagbart beslut skulle ha meddelats om inte byggnaderna
                        hade rivits. Den person som är sammanboende med ägaren till fastigheten N 1:101
                        är anställd av kommunen och placerad i samma byggnad som samhällsbyggnads-
                        förvaltningen.

                        Vid telefonsamtalet med BB i mars 2000 fick han även uppgift om att en granne
                        hade anmält att hans friggebod var för stor. BB uppgav att flygfotografering och
                        kontrollmätning hade gjorts. Denna information fick han trots att han inte hade
                        presenterat sig. Han har senare fått veta att det inte finns någon dokumentation i
                        akten från flygfotograferingen eller kontrollmätningen. Den 13 juni 2000 skickades
                        ett brev till anmälaren, dvs. ägaren till fastigheten N 1:101. Nämnden har
                        fortfarande inte på nytt kontrollerat på plats om hans friggebod är för stor.

                        Till anmälan var fogade bl.a. en skrivelse som kom in till kommunen den 22 feb-
                        ruari 2000 från ägaren till fastigheten N 1:101 och kommunens svar den 13 juni
                        2000.




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                           Dnr 608-2002      Sid 2 (4)



Utredning
Miljö- och byggnämnden anmodades att yttra sig över vad som framförts i AA:s
anmälan till JO. I remissvaret den 18 april 2002 anfördes bl.a. följande.

      Anmälan N 1:102 (ägare AA)
      –––
      2000 02 21 inkommer skriftlig förfrågan om det finns bygglov för uthus på fastig-
      heten N 1:102 från grannen på N 1:10l, CC Bilaga 16 i AA:s anmälan.
      2000 06 13 svar från stadsarkitekten. Bilaga 18 i AA:s anmälan. Kommentar:
      Kontroll på plats av friggebodens storlek är ej utförd.
      Troligen syftar AA på CC:s skriftliga förfrågan. Nämnden har inte betraktat detta
      som en anmälan.

      Bygglov N 1:101 (ägare CC och DD)
      1989 06 30 Bygglov lämnas för garage på 30 kvm av tidigare Nyköpings kommun.
      1998 04 06 lämnar AA in muntlig anmälan om grannen CC:s fastighet N 1:101. Han
      anmäler att grannen har 6 byggnader på sin tomt; huvudbyggnad, garage, friggebod,
      portal, en annan mindre byggnad samt tillbyggnad på garaget (förråd med cyklar
      mm). Han nämner att en av byggnaderna kan vara placerad utanför tomten och han
      är inte säker på om CC har byggt/brukar denna.
      1998 06 22 tillskrivs CC om att muntlig anmälan inkommit avseende olovligt
      byggande och anmodas senast 1998 08 03 att inkomma med skriftligt svar. I
      skrivelsen redogörs för de byggnader/tillbyggnader på fastigheten som saknar
      bygglov.
      1998 07 08 inkommer skriftligt svar från CC.
      1998 11 19 fattar dåvarande tekniska nämnden beslut om bygglov i efterhand för
      uppförande av lusthus samt tillbyggnad av fritidshus samt överlämnar ärendet till
      länsrätten för prövning av eventuell tilläggsavgift.
      1998 12 21 inkommer överklagande från AA.
      1998 12 29 vidhåller dåvarande tekniska nämnden beslut om bygglov i efterhand
      och översänder överklagandet till länsstyrelsen för prövning.
      1999 05 06 beslutar länsrätten att förutsättningar för att ta ut tilläggsavgift inte
      föreligger.
      1999 08 09 upphäver länsstyrelsen tekniska nämndens beslut och återförvisar
      ärendet.
      1999 09 06 tillställes berörda grannar möjlighet till yttrande över ansökan om
      bygglov i efterhand.
      1999 Nybyggnadskarta skala 1:500 upprättas av Metria på plan- och byggenhetens
      uppdrag. Bilaga 1.
      1999 10 21 § 130 fattar tekniska nämnden beslut om bygglov i efterhand för lusthus
      och tillbyggnad till fritidshuset. Kommentar: Nämnden lämnar med hänsyn till lust-
      husets enkla karaktär, tillbyggnadens placering på fritidshusets baksida samt att
      fastighetens samlade byggrätt ej överskrids med mer än 1 kvm mindre avvikelse från
      detaljplan. Nämndens bedömning är alltså att skäl för dispens finns.
      1999 11 19 överklagar EE, N 1:105, nämndens beslut.
      1999 12 06 översändes handlingar för prövning till länsstyrelsen.
      2000 02 02 undanröjer länsstyrelsen nämndens beslut. Länsstyrelsen finner vid en
      samlad bedömning att den sammanlagda avvikelsen från planen inte kan betraktas
      som en mindre avvikelse från gällande detaljplan. Bygglov kan därför inte beviljas
      utan föregående planprövning.
                                                                          Dnr 608-2002     Sid 3 (4)



      2000 05 04 Brev om besiktning på plats. Kommentar: Miljö- och byggnämndens
      presidium (tidigare tekniska nämnden) gör ibland besök på plats för att bilda sig
      en bättre uppfattning om pågående ärenden. Diskussioner hade förts i nämndens
      presidium om eventuell planprövning. Nämndens ordförande ställde in mötet efter
      att han kontaktats av EE, N 1:105.
      2002 06 upplyses CC i brev om att lusthuset skall undanröjas senast 2000 10 01.
      Kopia sändes till AA:s för kännedom och borde då också ha sänts till EE för känne-
      dom.
      Lusthuset rivs av CC sommaren 2000. Kommentar: När en byggnad inte har giltigt
      bygglov i Gnesta kommun tillskrivs fastighetsägaren med uppmaning att inom en
      rimlig frist ta bort byggnaden. Om uppmaningen inte följs, skrivs ärendet fram till
      miljö- och byggnämnden med förslag till beslut om föreläggande att riva byggnaden.

      Kompletterande upplysningar:
      Kontakter enligt BB. Vid telefonsamtalet i mars 2000 hade nämndens presidium än-
      nu inte tagit ställning till vad som fortsättningsvis skulle hända i ärendet. Ett möjligt
      alternativ var att pröva ärendet genom upprättande av detaljplan. Jag talade om för
      AA att hans granne CC hade skrivit till nämnden och ifrågasatt lovligheten av två av
      AA:s byggnader. Jag talade också om för honom att Metria har upprättat en nybygg-
      nadskarta för fastigheten N 1:101 men att vi utifrån den inte exakt kan se hur stor
      friggeboden är. Kontrollmätningar sker bara på den fastighet för vilken nybyggnads-
      karta upprättats. Plan- och byggenheten har inte genomfört någon kontrollmätning
      på AA:s fastighet. Det är rätt att AA inte presenterade sig i början av detta telefon-
      samtal. Jag hade tidigare talat med honom och kände självklart igen honom både på
      rösten och på sättet att tala Fastighetsägarens (N 1:101) sammanboende. AA syftar
      vad vi kan förstå på DD som är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Gnesta
      kommun, halvtidsanställd. Hon har kontor på kommunhuset, Elektron, i samma
      lokaler som plan- och byggenheten. Jävssituation inträffar inte automatiskt om sök-
      andens sammanboende arbetar i samma byggnad som bygglovshandläggaren.
AA kommenterade remissvaret.

Från samhällsbyggnadsförvaltningen inhämtades de yttranden med bilagor som AA
och ägaren till fastigheten N 1:105 gett in till kommunen i september 1999
avseende ansökan om bygglov i efterhand på fastigheten N 1:101.

Bedömning
JO bör enligt sin instruktion inte utreda förhållanden som ligger mer än två år
tillbaka i tiden, om det inte finns särskilda skäl för det. Jag anser inte att det finns
skäl att utreda den del av anmälan som avser förhållanden som ligger mer än två år
tillbaka i tiden från anmälan till JO.

Enligt 10 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall byggnadsnämnden ta
upp frågan om påföljd eller ingripande enligt det kapitlet så snart det finns anled-
ning att anta att en överträdelse har skett av bestämmelserna om byggande i lagen
eller av någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av dessa
bestämmelser.

JO har i flera tidigare ärenden (se exempelvis ämbetsberättelsen 1990/91 s. 337)
uttalat att en byggnadsnämnd är skyldig att behandla en begäran från en fastighets-
ägare om ingripande enligt 10 kap. PBL mot åtgärder på en grannfastighet och att
meddela ett beslut i saken. Om begäran lämnas utan åtgärd har fastighetsägaren rätt
att överklaga beslutet.
                                                                     Dnr 608-2002   Sid 4 (4)



AA angav bl.a. i yttrande den 23 september 1999 att garaget på fastigheten N 1:101
inte överensstämde med gällande bygglov. AA måste därmed anses ha begärt att
kommunen skulle ingripa mot garaget med stöd av bestämmelserna i 10 kap. PBL.

I den skrivelse som kom in till kommunen den 22 februari 2000 uppgav ägaren till
fastigheten N 1:101 att han ansåg att en byggnad om 30 kvadratmeter på AA:s
fastighet skulle tas bort. Han uppgav också att AA hade en friggebod som låg på
mark som inte fick bebyggas. I svaret den 13 juni 2000 från kommunens plan- och
byggenhet angavs dels att kommunen beviljat bygglov för nybyggnad av ett uthus
på fastigheten, dels att plan- och byggenheten vid tillfälle skulle kontrollera
friggeboden.

Miljö- och byggnämnden har uppgett att skrivelsen som kom in den 22 februari
2000 inte betraktats som en anmälan. Enligt min uppfattning måste även den
skrivelsen anses innefatta en begäran om ingripande enligt 10 kap. PBL.

Jag är kritisk till att nämnden, såvitt utredningen visar, inte har fattat beslut med
anledning av dessa framställningar om ingripande med stöd av bestämmelserna i
10 kap. PBL.

I övrigt föranleder AA:s anmälan inte något uttalande eller någon ytterligare åtgärd
av mig.

Ärendet avslutas.
