# Allvarlig kritik mot Överförmyndaren i Habo kommun för bl.a.
omfattande brister vid handläggningen av ett ärende om godmanskap för ensamkommande barn

JO 2020-09-25 dnr 6100-2018

BESLUT
                                                                          Datum                       Dnr                   Sid
                                                                          2020-09-25                  6100-2018           1 (10)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Allvarlig kritik mot Överförmyndaren i Habo kommun för bl.a.
                        omfattande brister vid handläggningen av ett ärende om godmanskap
                        för ensamkommande barn


                          Beslutet i korthet: Överförmyndaren i Habo kommun förordnade i februari 2016 en
                          person till god man för två ensamkommande barn. I januari 2018 beslutade
                          Migrationsverket att skriva upp barnens ålder så att de bedömdes vara över 18 år.
                          Den gode mannen meddelade överförmyndaren att hon hade för avsikt att kvarstå
                          som god man tills Migrationsverkets beslut hade vunnit laga kraft. I juli 2018 begärde
                          hon ett arvode för de två uppdragen.
                          JO:s utredning visar att överförmyndaren inte gjorde någon självständig bedömning
                          av barnens ålder och inte heller fattade beslut om att godmanskapet för dem skulle
                          upphöra. Vidare prövade överförmyndaren inte den gode mannens begäran om
                          arvode och framställningarna kan numera inte återfinnas hos överförmyndaren.
                          I beslutet får överförmyndaren sammantaget allvarlig kritik för bl.a. att
                          – ha tillämpat reglerna för hur ett godmanskap för ensamkommande barn upphör på
                          ett felaktigt sätt
                          – under två års tid inte ha fattat beslut i arvodesfrågan och dessutom ha tappat bort
                          den gode mannens framställningar om arvode och
                          – upprepade gånger misslyckats med att inom utsatta tidsfrister eller inom rimlig tid
                          lämna begärda handlingar, upplysningar och yttranden till JO enligt de grundlagsfästa
                          kraven i 13 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 12 september 2018 anmälde AA
                        Överförmyndaren i Habo kommun. Hon uppgav i sin anmälan i huvudsak
                        följande.

                        Överförmyndaren i Habo kommun förordnade den 13 februari 2016 henne att
                        vara god man för två ensamkommande barn. Migrationsverket beslutade den 31
                        januari 2018 att skriva upp barnens ålder så att de bedömdes vara över 18 år.
                        Hon meddelade överförmyndaren att hon hade för avsikt att vara kvar som god
                        man tills besluten vunnit laga kraft. Överförmyndaren beslutade aldrig formellt
                        att avsluta hennes uppdrag som god man. I stället menade överförmyndaren att
                        godmanskapet för barnen upphörde automatiskt i och med Migrationsverkets


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                  Dnr 6100-2018     Sid 2 (10)




beslut. Hennes uppdrag som god man har inget med Migrationsverket att göra
utan är ett uppdrag hon fått av överförmyndaren. Så länge inte överförmyndaren
avslutat hennes uppdrag kvarstår hennes arbete som god man för barnen. Hon
begärde den 10 juli 2018 ett arvode från överförmyndaren för de två uppdragen
som god man, men myndigheten har aldrig fattat något beslut i den saken.

Till anmälan bifogade AA ett flertal bilagor där det bl.a. framgick att hon flera
gånger hade påmint överförmyndaren via e-post om sin begäran om arvode.

Inledande utredning
Den 25 oktober 2018 begärde JO att från Överförmyndaren i Habo kommun få
en kopia av dagboksblad eller motsvarande handling i akterna som rörde
barnen. JO påminde om sin begäran den 6 november 2018. Därefter ringde en
av JO:s föredragande till överförmyndaren den 19 november och den 6
december 2018 och påminde om begäran. Vid ett telefonsamtal den 19
december 2018 uppgav en tjänsteman vid överförmyndaren att de inte kände till
JO:s begäran. JO skickade därför samma dag ut en ny begäran. Den 14 januari
2019 ringde en av JO:s föredragande till BB, överförmyndare i Habo kommun,
och påminde om JO:s begäran. Vid telefonsamtalet erinrades överförmyndaren
om sin skyldighet enligt 13 kap. 6 § andra stycket regeringsformen, RF, att bl.a.
lämna upplysningar till JO. Den 21 januari 2019 fick JO del av de begärda
handlingarna från överförmyndaren.

Av dagboksbladen framgick att AA lämnade in en redovisning till
överförmyndaren i barnens ärenden den 10 juli 2018. Vidare framgick att hon i
e-postmeddelanden till överförmyndaren den 13 och 28 augusti 2018
efterfrågade beslut om hennes begäran om arvode. Hon ville också få besked
om huruvida hennes uppdrag som god man kvarstod. Det fanns ingen
anteckning i dagboksbladen om att överförmyndaren hade fattat något beslut
om arvode eller haft kontakt med AA därefter.

JO:s remisser och överförmyndarens remissvar
Den 21 februari 2019 begärde JO att Överförmyndaren i Habo kommun skulle
lämna upplysningar om och yttra sig över följande frågeställningar:

    a) Hur hade överförmyndaren handlagt de redovisningar som AA gav in
       den 10 juli 2018 och de efterföljande skrivelserna som hon hade skickat
       till överförmyndaren under augusti 2018?

        Remissvaret skulle särskilt belysa hur handläggningen förhöll sig till
        dels bestämmelserna i 12 kap. 16 § föräldrabalken, FB, om att
        överförmyndaren ska fatta beslut om arvode till en god man, dels de
        allmänna kraven på myndigheters serviceskyldighet och handläggning
        som finns i 6 och 9 §§ förvaltningslagen (2017:900), FL.

    b) Överförmyndaren uppmanades att redovisa hur JO:s begäran om att få
       en kopia på dagboksbladen hade handlagts. Av yttrandet skulle särskilt
                                                                      Dnr 6100-2018        Sid 3 (10)




        framgå hur handläggningen och handläggningstiden förhöll sig till
        bestämmelsen i 13 kap. 6 § andra stycket RF om
        förvaltningsmyndigheters skyldighet att lämna de handlingar som JO
        begär.

I remissen angavs att överförmyndaren skulle svara senast den 25 april 2019.
Något yttrande kom inte in till JO inom den förelagda tiden. JO påminde om ett
remissvar den 6 maj 2019. Den 17 maj 2019 ringde den ansvariga byråchefen
hos JO till överförmyndaren, som begärde och beviljades anstånd till den 22
maj 2019 med att lämna in ett yttrande. Den 3, 10 och 12 juni 2019 ringde
byråchefen respektive en föredragande till överförmyndaren för att påminna om
yttrandet, men ingen svarade vid dessa tillfällen. Ett meddelande lämnades på
telefonsvararen och byråchefen skickade också ett e-postmeddelande till
överförmyndaren med en påminnelse.

Den 24 juni 2019 skickade BB in ett remissvar till JO. I sitt svar uppgav han
följande:

      1. Biträdande överförmyndare (vilken hastigt avled i början av 2019) ansvarade
      under 2018 för handläggning av arvode till gode män för ensamkommande barn.
      Han har meddelat klaganden att arvode utbetalas retroaktivt om överklagandet av
      åldersuppskrivning vinner gehör.
      Det är riktigt att överförmyndaren uttalat att kommunen ”kommer att godkänna
      arvode till god man fram till dess att beslut om åldersuppskrivning vunnit laga
      kraft”. Detta meddelades senare vid informationsmöte för gode män för
      ensamkommande barn (EKB) tillämpas på så sätt att om åldersuppskrivningen
      överklagades och bifölls så utbetalades arvode retroaktivt. Detta blev tyvärr inte
      nedskrivet i minnesanteckningar. Denna information har förmodligen inte nått
      fram till den klagande, som sällan deltog i de månatliga träffarna för gode män
      för EKB. Överförmyndarens grundregel har varit att uppdraget upphör när barnet
      fyller/uppskrivs till 18 år.
      Överförmyndaren kan tyvärr konstatera att myndigheten inte uppfyllt kraven på
      serviceskyldighet och handläggning enligt förvaltningslagen.
      2. Överförmyndaren har fått möjlighet att yttra sig över JO:s begäran och kan
      konstatera att myndigheten inte har uppfyllt sin skyldighet när det gäller
      handläggningen av dagboksbladen.
      Myndigheten har inte heller uppfyllt kraven enligt regeringsformen om
      skyldigheten att lämna upplysningar och yttranden till JO.
      Överförmyndaren beklagar att myndigheten inte klarat av att uppfylla de krav
      som ställs.
AA yttrade sig över remissvaret.

I en komplettering den 7 november 2019 uppgav AA följande. Mot bakgrund av
att överförmyndaren ännu inte fattat beslut om hennes krav på arvode försökte
hon överklaga ärendet till tingsrätten. Tingsrätten avvisade dock hennes
överklagande eftersom överförmyndaren inte hade fattat något överklagbart
beslut om hennes begäran om arvode. Hon vände sig därför återigen till
överförmyndaren och lämnade den 4 februari 2019 på nytt in en redovisning av
uppdraget som god man för barnen med en ny begäran om arvode.
                                                                       Dnr 6100-2018       Sid 4 (10)




Den 18 november 2019 begärde JO i ett telefonsamtal med BB att få nya kopior
av dagboksbladen i barnens akter. Vid telefonsamtalet lovade överförmyndaren
att skicka begärda handlingar till JO dagen därpå. Först den 2 december 2019,
och efter påminnelser, fick JO del av de begärda handlingarna från
överförmyndaren.

Den 17 december 2019 begärde JO att överförmyndaren skriftligen skulle
lämna upplysningar om de nya uppgifter som AA hade lämnat. JO påpekade i
remissen att, som det fick förstås, hon menade bl.a. att överförmyndaren ännu
inte hade tagit ställning till hennes framställningar om arvode trots att hon den
4 februari 2019 hade lämnat in nya redovisningar och arvodesräkningar i de
aktuella ärendena. Överförmyndaren uppmanades återigen att redogöra för
handläggningen av AA:s redovisningar och framställningar om arvode för de
aktuella godmanskapen fr.o.m. den 10 juli 2018. Av redogörelsen skulle särskilt
framgå vilka datum som överförmyndaren hade tagit emot framställningar från
henne med begäran om arvode. Det skulle också framgå när överförmyndaren
hade besvarat hennes framställningar och vilka besked som överförmyndaren
hade gett henne. Överförmyndaren skulle redovisa sin bedömning av det som
kommit fram och hur handläggningen förhöll sig till reglerna i 12 kap. 16 § FB.

I remissen angavs att yttrandet skulle lämnas in till JO senast den 24 januari
2020. Den 28 januari 2020 skickade JO en påminnelse till överförmyndaren.
Den 1 februari 2020 inkom en skrivelse från CC som uppgav att han var
nytillträdd överförmyndare i Habo kommun och att han saknade kännedom om
ärendet samt att han hade bett sin företrädare att svara på JO:s begäran. Sedan
en föredragande ringt till CC den 3 februari 2020 medgavs anstånd till den 21
februari 2020 med att svara på remissen.

Den 5 februari 2020 skickade CC in ett remissvar till JO där följande framkom:

      Undertecknad har gått igenom samtliga erhållande dokument från JO gällande
      AA, beslutad god man för 2 ensamkommande barn; […] och […].
      Jag kan konstatera att det saknas information om Migrationsverkets beslut, för
      såväl huvudmännens ålder samt beviljat/avslaget uppehållstillstånd. I ärendet har
      jag per telefon varit i kontakt med AA för att efterlysa Migrationsverkets beslut.
      Dessa tillstånd skall finnas hos respektive huvudman och AA har åtagit sig att
      undersöka och begära kopia av dessa beslut från Migrationsverket.
      Migrationsverkets regelverk anger att när huvudmannen passerar 18-årsdagen
      utgår ej längre någon ersättning för godmanskapet. Efter att ha konsulterat min
      företrädare har denne bekräftat att detta faktum föreligger. Något formellt beslut
      om att godmanskapet upphör har ej meddelats AA skriftligen.
      Så snart jag erhållit Migrationsverkets beslut gällande huvudmännens ålder och
      beslut om uppehållstillstånd har jag lovat att återkomma till AA för att försöka
      hitta en lösning på hennes krav om ersättning.
Den 18 februari 2020 skickade CC in en ”slutlig remiss” till JO. Av skriften
framkom följande:

      Undertecknad har gått igenom samtliga erhållna dokument från JO gällande AA,
      beslutad god man för 2 ensamkommande barn (huvudmän); […]
                                                                      Dnr 6100-2018        Sid 5 (10)




      (Migrationsverkets dossiernr […]) och […] (Migrationsverkets dossiernr […]).
      Även akterna som finns hos Habo kommun har gåtts igenom.
      Beträffande […], beslutade Migrationsverket att hans födelsetid är 2000-01-31
      med personnummer […].
      Beträffande […] beslutade Migrationsverket att hans födelsetid är 2000-03-28
      med personnummer […].
      Båda dessa beslut från Migrationsverket finns i respektive akt hos Habo
      kommun. Inget av Migrationsverkets beslut har överklagats vad gäller
      fastställande av deras ålder.
      Lag 2005:429, 5 § (Sista meningen) ”När barnet fyller 18 år upphör
      godmanskapet utan särskilt beslut.” Akten innehåller ingen information om
      avsteg för arvodering på andra grunder än vad som anges i ovan lag. Sålunda har
      godmanskapet för […] automatiskt avslutats 2018-01-31 och god manskapet för
      […] automatiskt avslutats 2018-03-28.
      Från personalavdelningens lönekontor i Habo kommun har genomgång av
      utbetalda ersättningar för godmanskapet gjorts. Den sista ersättningen har
      utbetalats 2018-04-27.
      Det är vår bedömning att all ersättning blivit utbetald.
Den 4 mars 2020 begärde JO att få en kopia på de redovisningar som AA hade
lämnat in till överförmyndaren den 10 juli 2018 i de två ärendena. Den 11 mars
2020 skickade överförmyndaren ett e-postmeddelande till JO. Där framgick
bl.a. följande:

      Med referens till gårdagens telefonsamtal och Er skrivelse i ärendet måste vi
      tyvärr konstatera att den åberopade redovisningen, av gode mannen uppgivet
      inlämningsdatum 2018-07-10, inte står att finna i någon av de två akterna som är
      aktuella i ärendet. Detta trots att de finns angivna i dagboksbladet. Orsaken till
      varför redovisningen ej finns har inte kunnat fastställas.
AA kommenterade överförmyndarens sista yttranden och förklarade att hon
fortfarande inte hade fått något beslut från överförmyndaren beträffande hennes
begäran om arvode samt att begäran kvarstod.

Rättslig reglering och bedömning
Inriktningen på min granskning
Min granskning omfattar hur Överförmyndaren i Habo kommun har hanterat
frågan om upphörande av godmanskapet för barnen samt hur myndigheten
handskats med AA:s begäran om arvode. I beslutet berör jag också frågor om
dokumentation och överförmyndarens hantering av kontakterna med JO vid
behandlingen av detta ärende.

Överförmyndarens felaktiga rättstillämpning av reglerna för hur ett
godmanskap för ensamkommande barn upphör
Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn innehåller
bestämmelser om god man i vissa fall för den som är under 18 år och som är
utländsk medborgare eller statslös (1 §). Syftet med lagen är att stärka skyddet
för barn som av flyktingskäl eller andra skäl kommer ensamma till Sverige och
söker uppehållstillstånd här, eller som av motsvarande skäl kommer till Sverige
och blir ensamma under vistelsen här (se prop. 2004/05:136 s. 23 f.).
                                                                 Dnr 6100-2018      Sid 6 (10)




Ett godmanskap för ett ensamkommande barn ska upphöra om någon av barnets
föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i vårdnadshavarnas ställe
anländer till Sverige och kan utöva förmynderskapet och vårdnaden eller om
barnet varaktigt lämnar Sverige. Detsamma gäller om en särskilt förordnad
vårdnadshavare enligt föräldrabalken utses för barnet eller om det är uppenbart
att en god man av någon annan anledning inte längre behövs. Det är
överförmyndaren som beslutar om upphörande av godmanskapet. När barnet
fyller 18 år upphör godmanskapet utan särskilt beslut (5 §).

Av förarbetena till lagen framgår att bestämmelsen inte är uttömmande och att
det knappast är möjligt eller lämpligt att uttömmande reglera frågan om när ett
godmanskap till ett ensamkommande barn ska upphöra (se a. prop. s. 38).

Överförmyndaren får självmant ta upp en fråga om upphörande av godmanskap
och om entledigande av en god man. Överförmyndaren ska ge barnet tillfälle att
yttra sig om det kan ske och inte är obehövligt (7 §). Innan en god man
entledigas ska han eller hon ges tillfälle att yttra sig (9 §). Överförmyndarens
beslut får överklagas till tingsrätten (12 § jämförd med 20 kap. 6 § FB).

JO har tidigare (se bl.a. JO 2017/18 s. 547) uttalat att en överförmyndare som
får information om att Migrationsverket gjort en åldersuppskrivning av ett
ensamkommande barn inte utan vidare kan låta ett godmanskap upphöra. I
stället måste överförmyndaren göra en självständig bedömning av åldern och av
om godmanskapet ska upphöra. Naturligtvis ska Migrationsverkets
åldersbedömning och underlaget för den beaktas vid överförmyndarens egen
åldersbedömning (se prop. 2016/17:121 s. 13 och t.ex. RH 2018:18). Om
överförmyndarens åldersbedömning mynnar ut i att huvudmannen är 18 år eller
äldre kan det inte jämställas med att ”barnet fyller 18 år”. I dessa situationer
upphör alltså inte godmanskapet per automatik och således utan särskilt beslut. I
stället bör en sådan situation betraktas som att någon god man uppenbarligen
inte längre behövs (1 § och 5 § första stycket 4 lagen [2005:429] om god man
för ensamkommande barn). Då ska godmanskapet upphöra genom att
överförmyndaren fattar ett särskilt beslut om det. Som tidigare sagts ska barnet
och den gode mannen dessförinnan få tillfälle att yttra sig i ärendet. Ett beslut
om entledigande ska motiveras och parterna ska också underrättas om beslutet
samt om hur det kan överklagas (32–33 §§ FL).

Av utredningen framgår att Överförmyndaren i Habo kommun fått veta att
Migrationsverket gjort en åldersuppskrivning av barnen, men att
överförmyndaren varken har gjort en självständig bedömning av deras
respektive ålder eller fattat något beslut om att godmanskapet ska upphöra. I
stället har överförmyndaren utgått från att Migrationsverkets beslut per
automatik innebär att godmanskapet upphör. Det är alltså en felaktig
uppfattning av rättsläget.

Överförmyndarens hantering får närmast anses innebära att myndigheten utan
att ha fattat ett eget beslut i saken formlöst låtit godmanskapet upphöra. Inte
                                                                    Dnr 6100-2018       Sid 7 (10)




heller har vare sig AA eller något av barnen enligt vad som framkommit fått
tillfälle att yttra sig. Vidare har inte Överförmyndaren gjort någon självständig
bedömning av barnens ålder. Jag kan alltså konstatera att överförmyndarens
rättstillämpning och hantering varit felaktig.

Överförmyndarens bristande handläggning av AA:s begäran om arvode
En god man för ett ensamkommande barn har rätt till ett skäligt arvode för
uppdraget och ersättning för de utgifter som har krävts för uppdragets
fullgörande (se 12 § lagen [2005:429] om god man för ensamkommande barn,
jämförd med 12 kap. 16 § FB). Det är överförmyndaren som prövar en
framställning om arvode och ersättning samt fattar beslut. Det är också
överförmyndaren som bestämmer hur ofta och för vilken tid som arvode ska
betalas.

Vidare ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som
möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (se 9 § FL). Detta gäller också i
överförmyndarens verksamhet.

Av utredningen framgår att AA redan den 10 juli 2018 lämnade in en begäran
om arvode till överförmyndaren för sitt uppdrag som god man för de två barnen.
Hon har därefter vid upprepade tillfällen påmint överförmyndaren om sin
begäran. De dagboksblad som JO haft tillgång till tyder på att överförmyndaren
tidigare hanterat och beslutat om arvode nära inpå hennes framställningar. Det
har nu gått mer än två år sedan hon lämnade in sin begäran, men
överförmyndaren har fortfarande inte fattat något beslut i saken. Att AA fått
vänta på beslut så länge är naturligtvis helt oacceptabelt och självklart inte
förenligt med kravet på skyndsam handläggning enligt 9 § FL.

Att överförmyndaren efter drygt två år ännu inte har fattat beslut i ärendena
vittnar enligt min uppfattning om en nonchalant inställning till grundläggande
förvaltningsrättsliga regler. Det inträffade tyder också på bristfälliga kunskaper
om dessa regler. Överförmyndaren tycks inte heller ens i samband med
uppgifterna i JO:s remisser och upplysningarna i de egna remissvaren insett det
felaktiga i hanteringen av AA:s ansökningar om arvode.

Överförmyndarens hantering av handlingar och bristande dokumentation
En allmän handling ska enligt 5 kap. 1 § första stycket offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), OSL, som regel registreras så snart den har kommit
in till eller upprättats hos en myndighet. JO har uttalat att en sådan registrering i
normalfallet bör ske senast påföljande dag eller så snart det är praktiskt möjligt
(se bl.a. JO 2007/08 s. 565, JO 2009/10 s. 462 och JO:s beslut den 29 januari
2016, dnr 445-2015). Av 5 kap. 2 § OSL framgår vilka uppgifter om handlingen
som ska anges i registret, det är bl.a. datum när handlingen kom in eller
upprättades och diarienummer eller motsvarande beteckning.

Enligt 27 § FL ska en myndighet som får uppgifter på något annat sätt än
genom en handling snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett
                                                                  Dnr 6100-2018       Sid 8 (10)




beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den gjorts och av vem.
JO har upprepade gånger uttalat att det inte är tillräckligt att endast anteckna
uppgifter som kan ha betydelse för utgången i ett ärende. Alla beslut och
åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av
betydelse bör redovisas. Även uppgifter som enbart rör ärendets gång och som
indirekt tillför ärendet sakuppgifter bör i stor utsträckning dokumenteras.
Sådana uppgifter kan t.ex. gälla att det förekommit kontakter med parter, andra
personer eller myndigheter (se t.ex. JO 2014/15 s. 330 och JO:s beslut den 24
augusti 2016, dnr 1185-2015).

I 17 § förmynderskapsförordningen (1995:379) finns närmare föreskrifter om
bl.a. registrering. Följaktligen ska samtliga handlingar som lämnats in till
överförmyndaren och som avser ett visst godmanskap bevaras och sammanföras
till en akt. Detta gäller t.ex. förteckningar över egendom, års- och sluträkningar,
redogörelser, uppgifter och ansökningar. Handlingar som hör till akten ska
förvaras ordnade i tidsföljd eller på något annat lämpligt sätt.

Det är av flera anledningar viktigt att dokumentationen i ett ärende sker på ett
korrekt och rättvisande sätt. Av rättssäkerhetsskäl ska alla uppgifter som behövs
för bedömningen av ett ärende dokumenteras. Vidare måste den enskilde utifrån
dokumentationen kunna följa handläggningen i sitt ärende. Handläggare ska
därför anteckna t.ex. telefonkontakter och möten på dagboksbladet eller annan
motsvarande handling, eller ange dem i en tjänsteanteckning som registreras. En
sådan dokumentation underlättar också t.ex. för en ny handläggare att snabbt
sätta sig in i ärendet. Innehållet i akten ska även vara så ordnat att en
tillsynsmyndighet kan granska handläggningen av ärendet utifrån akten och den
övriga dokumentationen som finns i ärendet. Dröjsmål med registrering och
bristande dokumentation riskerar också att leda till problem när den enskilde,
hans eller hennes anhöriga eller andra personer begär att få ta del av
handlingarna i ärendet med stöd av reglerna om utlämnande av allmänna
handlingar i 2 kap. 15–16 §§ tryckfrihetsförordningen, TF, 32 kap. 4 §
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, eller 16 kap. 7 § FB.
Slutligen kan ofullständig dokumentation i förlängningen påverka möjligheten
att driva den enskildes ärende.

Allmänna handlingar ska också bevaras och får inte förstöras, göras oläsliga
eller utplånas utan ett gallringsbeslut. Detta framgår av bl.a. 3 och 10 §§
arkivlagen (1990:782) samt Riksarkivets allmänna råd om bevarande och
gallring av handling hos överförmyndare, RA-FS 2002:4 (se även t.ex. JO:s
beslut den 3 maj 2017, dnr 7857-2016).

Av utredningen framgår att AA:s skriftliga begäran om arvode registrerades i de
båda ärendenas dagboksblad. Överförmyndaren har emellertid nu uppgett att
dessa handlingar inte längre går att finna, men har inte kunnat ge någon
förklaring till detta. Jag har svårt att tolka situationen på annat sätt än att
                                                                   Dnr 6100-2018       Sid 9 (10)




myndigheten verkar ha tappat bort handlingarna. Ur rättssäkerhetssynpunkt är
detta förstås inte acceptabelt.

Överförmyndarens dröjsmål med att svara och lämna in begärda
handlingar till JO
Domstolar och förvaltningsmyndigheter samt anställda hos staten eller
kommuner ska enligt 13 kap. 6 § RF lämna de upplysningar och yttranden som
JO begär. JO har också rätt att få tillgång till domstolars och förvaltnings-
myndigheters protokoll och handlingar. Det innebär att någon sekretessprövning
inte ska äga rum, vilket annars kan medföra viss handläggningstid. En
tjänsteman som inte följer JO:s begäran eller utan skäl dröjer med att svara
anses åsidosätta sin tjänsteplikt.

I detta ärende har Överförmyndaren i Habo kommun upprepade gånger
misslyckats med att lämna begärda handlingar, upplysningar och yttranden till
JO inom utsatta tidsfrister eller i sådan tid som rimligen kan förväntas. Varje
gång JO har begärt in handlingar från myndigheten eller begärt att den ska yttra
sig i ärendet har JO dessutom fått påminna ett flertal gånger. Överförmyndarens
agerande har varit nonchalant och kan närmast liknas vid trots. Ohörsamheten
eller oförmågan att leva upp till de grundlagsfästa kraven i 13 kap. 6 § RF har
starkt bidragit till att ärendet hos JO har dragit ut på tiden. Jag ser naturligtvis
mycket allvarligt på bristerna i dessa avseenden.

Överförmyndaren får sammantaget allvarlig kritik
Jag har konstaterat att överförmyndaren har tillämpat reglerna för hur ett
godmanskap för ensamkommande barn upphör på ett felaktigt sätt. Vidare har
AA:s begäran om arvode under mer än två års tid inte prövats och dessutom
förefaller det som om överförmyndaren har tappat bort hennes framställningar.
Vidare har ordningen och dokumentationen i ärendena varit bristfällig. Slutligen
har överförmyndaren inte förmått lämna upplysningar och information till JO på
ett sådant sätt som bestämmelsen i 13 kap. 6 § RF förutsätter. Sammantaget
förtjänar överförmyndaren allvarlig kritik.

Jag utgår från att överförmyndaren sätter sig in i de centrala reglerna enligt
framför allt FB och FL som gäller för verksamheten och ser över rutinerna vad
gäller diarieföring och akthantering. Detta är av avgörande betydelse för att
kunna fullgöra de skyldigheter som överförmyndaren har och för att förhindra
att något liknande inträffar igen. Jag förutsätter att överförmyndaren nu
omgående tar ställning till AA:s begäran om arvode och fattar beslut i saken.

Avslutning
Regeringen tillsatte den 18 juli 2019 en särskild utredare som ska se över
reglerna om gode män och förvaltare. I den s.k. Ställföreträdarutredningens
uppdrag ingår bl.a. att analysera reglerna om ställföreträdares arvoden och
utlägg, om överförmyndarverksamheten ska vara organiserad i viss form
(överförmyndarnämnd eller överförmyndare) och om de övriga krav som bör
                                                                  Dnr 6100-2018    Sid 10 (10)




ställas på överförmyndaren eller ledamöterna i en överförmyndarnämnd.
Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 24 februari 2021 (se
Ställföreträdarskap att lita på – en översyn av reglerna om gode män och
förvaltare, dir. 2019:44).

Med anledning av mina iakttagelser och uttalanden i detta beslut finner jag skäl
att skicka en kopia av det till Ställföreträdarutredningen för kännedom.

Mot bakgrund av det som kommit fram vid min granskning finner jag även
anledning att skicka en kopia av detta beslut till Länsstyrelsen i Östergötlands
län, som har tillsyn över Överförmyndaren i Habo kommun, för kännedom.

Ärendet avslutas.
