# Kritik mot en domare vid Gällivare tingsrätt för bristfällig handläggning av en fråga om s.k. medhörning inför ett vittnesförhör

JO 2025-10-09 dnr 614-2025

[P]

## BESLUT

Datum                      Dnr                    Sid
                                                                     2025-10-09                 614-2025              1 (7)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot en domare vid Gällivare tingsrätt för bristfällig
                   handläggning av en fråga om s.k. medhörning inför ett vittnesförhör


                    Beslutet i korthet: Ett vittne i ett brottmål uppgav till tingsrätten att hon ville vittna via
                    videolänk för att hon var rädd att se den tilltalade och ville slippa det. Tingsrätten
                    svarade henne att rättens ordförande hade bestämt att den tilltalade skulle lämna
                    rättssalen vid vittnesförhöret och att hon inte skulle se den tilltalade vid förhandlingen
                    (s.k. medhörning). När vittnet ropades in vid huvudförhandlingen befann sig den
                    tilltalade ändå i salen.
                    I beslutet kritiseras den ansvariga rådmannen för att inte ha behandlat frågorna om
                    videolänk och medhörning med tillräcklig tydlighet, omsorg och noggrannhet, vilket
                    resulterade i att vittnet överrumplades av den tilltalades närvaro i rättssalen.
                    Enligt chefsJO är det av stor vikt att tingsrätten hanterar frågor om videolänk och
                    medhörning med omsorg och noggrannhet och lämnar korrekta upplysningar om vad
                    den berörda personen kan förvänta sig vid en förhandling.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Gällivare tingsrätt. Av
                   anmälan med bilagor framgick följande. Hon var kallad som vittne i ett brottmål
                   vid tingsrätten. En tid före huvudförhandlingen mejlade hon tingsrätten och
                   begärde att få vittna via videolänk från Kiruna. I mejlet uppgav hon att hon ville
                   slippa se den tilltalade för att hon var rädd för att se honom och hade lidit av
                   mardrömmar sedan den åtalade händelsen. Tingsrätten svarade inledningsvis att
                   det inte gick att höras från Kiruna, men att det kunde ordnas ett videorum på
                   plats på tingsrätten alternativt att den tilltalade skulle lämna salen vid
                   vittnesförhöret. Därefter fick hon ett nytt meddelande från tingsrätten där bl.a.
                   följande angavs.

                            Ordföranden har bestämt att den tilltalade får lämna salen när du ska höras så du
                            kommer inte att se honom vid förhandlingen.
                   Hon blev lättad över tingsrättens besked. När hon ropades in vid
                   huvudförhandlingen befann sig den tilltalade ändå i rättssalen. Efter att hon
                   avlagt vittneseden frågade hon varför den tilltalade var där. Det blev en paus i
                   förhandlingen och till slut fick den tilltalade lämna salen.




    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm      Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00      Texttelefon: 020-600 600                      E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                           Dnr 614-2025       Sid 2 (7)




Utredning
Gällivare tingsrätt, genom lagmannen BB, svarade på anmälan och anförde
följande.

      Tingsrättens handläggning
      Inför yttrandet har ordföranden i målet rådmannen CC, handläggaren … och
      tingsnotarien … yttrat sig till tingsrätten. De har även fått ta del av detta svar.
      Av tingsrättens målhanteringssystem Vera och sparad e-post framgår följande i
      frågan.
      Tingsrättens mål avsåg övergrepp i rättssak, misshandel och olaga hot.
      Stämningsansökan ingavs den 18 december 2024. Den tilltalade var häktad.
      Samma dag som stämningsansökan inkom kallade tingsrätten till
      huvudförhandling i Gällivare den 2 och 3 januari 2025.
      Vittnet AA kallades att närvara personligen den 3 januari kl. 10.15. AA
      bekräftade att hon mottagit kallelsen den 20 december 2024.
      Den 23 december 2024 skrev AA en e-post till tingsrätten som diariefördes i
      tingsrättens målhanteringssystem Vera där hon bad om att få vittna från Kiruna
      då hon var rädd och ville slippa se den tilltalade.
      Den 27 december 2024 skickade domstolshandläggaren … ett svar till AA där
      hon angav att det inte var möjligt att närvara från Kiruna och ”Du kan få sitta i
      ett videorum här i Gällivare så slipper du vara i salen, alternativt är att tilltalad
      får lämna salen när du hörs, så kallad medhörning.” och strax efteråt en ny e-post
      som bl.a. innehöll ”Ordföranden har bestämt att den tilltalade får lämna salen när
      du ska höras så du kommer inte att se honom vid förhandlingen”. De två
      meddelandena diariefördes inte i Vera utan sparades i tingsrättens e-post-inbox.
      Handläggaren gjorde dock en notering i Vera genom att göra en
      händelsebevakning på aktbilagan med AA:s första e-postmeddelande med en
      anteckning till den som förberedde målet att AA var rädd och skulle höras via
      medlyssning.
      Av protokoll från tingsrättens huvudförhandling framgår att vittnesförhör med
      AA påbörjades och att paus togs varefter tingsrätten på åklagarens begäran
      beslutade att förhöret med AA skulle hållas med den tilltalade närvarande via
      ljud- och bildöverföring på grund av att det finns anledning att anta att vittnet av
      rädsla eller annan orsak inte fritt berättar sanningen på grund av den tilltalades
      närvaro. Förhöret genomfördes sedan med den tilltalade placerad i annat rum
      med medhörning.
      Ordföranden, handläggaren och notarien har yttrat sig över handläggningen
      varvid följande framkommit [notariens redogörelse utelämnas här, JO:s anm].

      Handläggaren …:
      Hon frågade ordföranden med anledning av mejlet den 23 december 2024 om
      hon skulle boka videorummet här i Gällivare till vittnet men fick till svar att hon
      skulle meddela att AA ska inställa sig personligen och att vittnet skulle få vittna
      genom medhörning då tilltalad får lämna salen när hon ska höras. Hon svarade
      AA i mejl att så skulle ske. Hon gjorde därefter en händelsebevakning i målet på
      aktbilagan med AA:s mejl med anteckning till den som förberedde målet att AA
      var rädd och skulle höras via medlyssning. Hon var ledig vid tiden för
      huvudförhandlingen och har inte kännedom om vad som hände där.

      Ordföranden CC:
      Den 27 december 2024 kom domstolshandläggaren … och pratade med honom.
      Han har inga klara minnesbilder över vad som sades vid det samtalet. Vad han
      vill minnas är att det handlade om att ett vittne, som var kallat till
      huvudförhandlingen, hört av sig till tingsrätten och frågat om hon kunde höras
                                                                     Dnr 614-2025        Sid 3 (7)




från annan angiven ort än på tingsstället i Gällivare och att vittnet var rädd för
den tilltalade. Eftersom det saknades möjlighet till att höra vittnet från angiven
ort, gav han beskedet att kallelsen för vittnet att inställa sig personligen
fortfarande skulle gälla. Det var också tal om hur en medhörning skulle kunna
praktiskt anordnas.
Han är frågande till uppgiften i e-postmeddelandet från registrator … om att han
bestämt att det skulle bli s.k. medhörning. Han har heller inte varit i kontakt med
den tilltalades försvarare eller annars antecknat något beslut om medhörning i
dagboksbladet eller på annat sätt dokumenterat ett sådant beslut, vilket han
skulle ha gjort. Det normala är dock att han fattar sådana beslut under
huvudförhandlingar och [att de] dokumenteras i tingsrättens anteckningar eller
protokoll. Han brukar – om sådan fråga om medhörning uppkommer – säga till
handläggaren i fråga att tala om för vederbörande att det finns en möjlighet till
medhörning. Han minns dock inte exakt hur orden föll sig under aktuellt samtal
med domstolshandläggaren. Han kan inte utesluta att han uttryckt sig på ett
sådant sätt som gjort att domstolshandläggaren kan ha uppfattat på det sätt som
hon skrivit till vittnet. Han är dock säker på att han inte sa till
domstolshandläggaren under vilka förutsättningar som sådana förhör kan ske, att
försvaret bör få möjlighet att yttra sig innan beslutet fattas och att det därefter
kan fattas beslut om medhörning ska ske eller inte.
Det faller på hans ansvar att ge tydliga, konkreta och ej missvisande besked om
förutsättningarna för att sådant beslut ska fattas till domstolshandläggaren för att
denne i sin tur ska kunna ge korrekt information till vittnet. Det är tydligt att han
inte har gett sådant besked till domstolshandläggaren och får därför acceptera
den kritik som detta kan föranleda.
Den 30 december 2024 eller någon gång innan förhandlingsstarten, tog han del
av vittnets e-postmeddelande …, som inkom till tingsrätten den 23 december
202[4] och var diariserat. Vid diariseringen förekom en tjänsteanteckning av
domstolshandläggaren om att vittnet är informerad via e-post att hon ska inställa
sig i Gällivare. Han har däremot inte innan JO:s remiss tagit del av registratorns
e-postmeddelande(n) till vittnet ...
Vid huvudförhandlingen som ägde rum den 2–3 januari 2025 var han ordförande
i målet. Vittnet var kallat att inställa sig den 3 januari 2025, vilket hon gjorde.
Eftersom han inte hade vittnets e-postmeddelande färskt i minnet, frågade han,
innan vittnet kallades in i tingssalen sin protokollförare tingsnotarien … om det
var fråga om att vittnet hade begärt medhörning och fick till svar att vittnet inte
hade begärt detta. Han borde naturligtvis själv ha kontrollerat detta och får
acceptera kritik för det.
När hon trädde in i tingssalen var den tilltalade, försvararen och åklagaren
närvarande i salen, medan målsäganden och målsägandebiträdet befann sig i ett
medhörningsrum.
Vittnet tillfrågades i vederbörlig ordning om sitt namn, släktskap eller om det
förelåg något annat hinder för att hon skulle avlägga vittnesed, vilket hon
besvarade nekande. Hon informerades därefter om sanningsplikten. Hon avlade
vittnesed och påmindes sedan om vikten av eden. I direkt samband med att
förhöret inleddes frågade vittnet varför den tilltalade var i salen och sa att hon
var rädd för denne. Förhöret avbröts genast och det togs en paus i förhandlingen
varpå alla utom rätten avträdde från tingssalen. Efter pausen anmälde åklagaren
att vittnet begärde att förhöret med vittnet skulle hållas utan att den tilltalade var
närvarande i salen eftersom hon var rädd för den tilltalade och att hon inte kunde
fritt berätta sanningen på grund av den tilltalades närvaro. Den tilltalades
försvarare förklarade att den tilltalade inte hade någon erinran mot begäran.
Härefter överlade rätten enskilt och avkunnade sedan beslut i parternas närvaro
om att vittnet skulle höras utan att den tilltalade var närvarande i salen eftersom
det kunde antas att vittnet av rädsla inte fritt berättade sanningen på grund av den
                                                                          Dnr 614-2025       Sid 4 (7)




      tilltalades närvaro. Han har konstaterat i efterhand att ordföranden är ensam
      behörig att fatta sådant beslut.
      Den tilltalade avträdde från salen och bereddes möjlighet att följa förhöret via
      videoöverföring. Vittnet trädde in i salen och avlade sitt vittnesmål varvid den
      tilltalade fick tillfälle att innan förhöret avslutades samråda med sin försvarare
      om det fanns ytterligare frågor att ställa till vittnet. Därefter avslutades
      vittnesförhöret och vittnet lämnade tingssalen.
Efter att ha redogjort för den rättsliga regleringen redovisade tingsrätten
följande bedömning.

      Rättens ordförande har möjlighet att med stöd av 36 kap 18 § rättegångsbalken
      besluta att ett förhör med ett vittne … [får ske utan en part närvarande] i
      rättssalen och om det är möjligt ska parten … få följa sammanträdet genom
      ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Ett sådant beslut bör föregås av att
      parterna får lämna sin inställning till saken. Vid behov kan ordföranden redan
      före sammanträdet – efter hörande av parterna – besluta om en tillämpning av
      paragrafen. I allmänhet tas dock ett sådan beslut vid förhandlingen då vittnet får
      möjlighet att redogöra för orsaken till att det önskar höras utan att den tilltalade
      närvarar i salen och parterna får möjlighet att framföra sin åsikt innan
      ordföranden fattar sitt beslut.
      I det nu aktuella fallet har ordföranden inte före förhandlingen fattat något beslut
      om att vittnet AA skulle höras utan att den tilltalade närvarade i rättssalen. Den
      e-post som tingsrätten skickade till AA om att ordföranden bestämt att den
      tilltalade får lämna salen när hon skulle höras var då missvisande. Detta har
      sannolikt berott på att ordföranden – som han själv angett – varit otydlig i sina
      instruktioner till handläggaren vilket fått till följd att handläggaren skickat den
      felaktiga uppgiften.
      Det är vidare olyckligt att varken ordföranden eller prokollföraren när det var
      dags för vittnet AA att höras kommit ihåg eller noterat att vittnet i den e-post
      som aktbilagerats meddelat att hon var rädd och ville slippa se den tilltalade eller
      sett den händelsebevakning som gjorts vid handlingen om att AA skulle höras
      via medlyssning. Även om inget beslut var fattat hade detta varit en signal om att
      ta upp frågan innan AA kallades in i salen.
      Tingsrätten har gjort fel dels genom att skicka det felaktiga meddelandet till AA
      om att den tilltalade skulle få lämna salen och att AA inte skulle se honom vid
      förhandlingen, dels, som en följd därav, genom att kalla in AA i salen när den
      tilltalade var närvarande.
      Frågan om AA:s hörande utan att den tilltalade skulle närvara borde ha lösts
      innan hon ombads komma in i salen och för det fall tingsrätten beslutat att hon
      skulle komma in i salen när den tilltalade var närvarande borde hon i förväg ha
      fått veta detta.
      Ordföranden borde ha varit tydligare i sin kommunikation med handläggaren.
      Vidare borde ordföranden och protokollföraren ha uppmärksammat
      händelsebevakningen i Vera om att AA var rädd och inte ville se den tilltalade.
      Något som ger viss förståelse för de fel som begåtts är att åtalet har ingetts kort
      tid före jul- och nyårshelgerna, vilket gjort att det endast varit fem arbetsdagar
      från det att åtalet ingavs tills förhandlingen startade. Tingsrätten har haft
      minimibemanning under jul- och nyårshelgen och ordföranden och
      protokollföraren bl.a. varit upptagna i förhandling även den 30 december.
      Tingsrättens akt har varit förhållandevis omfattande, förhandlingen har pågått i
      två dagar och det aktuella vittnesförhöret har hållits en bit in på dag två. Det har
      varit mycket för ordföranden och prokollföraren att hålla reda på och det har
      varit en pressad arbetssituation.
                                                                         Dnr 614-2025    Sid 5 (7)




      Oavsett detta borde AA inte ha fått möta den tilltalade i rättssalen på sätt som
      skedde.

Rättslig reglering
Av 5 kap. 10 § första–tredje stycket rättegångsbalken framgår följande. Den
som ska delta i ett sammanträde inför rätten ska infinna sig i rättssalen eller där
sammanträdet annars hålls. Om det finns skäl för det, får rätten besluta att den
som ska delta i ett sammanträde ska delta genom ljudöverföring eller ljud- och
bildöverföring, dvs. via telefon eller på videolänk. Rättens ordförande får
besluta i frågan om den uppkommer under ett sammanträde. Vid bedömningen
av om det finns skäl för ett deltagande genom ljudöverföring eller ljud- och
bildöverföring ska rätten, eller rättens ordförande, särskilt beakta bl.a. om någon
som ska delta i sammanträdet känner rädsla för att vara närvarande i rättssalen.

Bestämmelserna omfattar alla som på något sätt deltar vid ett sammanträde i
domstolen.

När det gäller ett vittne får rättens ordförande enligt 36 kap. 18 § första stycket
rättegångsbalken besluta att en part eller en åhörare inte får närvara i rättssalen
bl.a. om det kan antas att ett vittne av rädsla eller någon annan orsak inte fritt
berättar sanningen på grund av partens eller åhörarens närvaro. I tredje stycket
regleras s.k. medhörning. Där anges att när ett sammanträde hålls i en parts
frånvaro ska parten om möjligt få följa sammanträdet genom ljudöverföring
eller ljud- och bildöverföring.

Av 5 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol framgår
bl.a. att domstolen under handläggningen av ett mål fortlöpande ska registrera
vilka handlingar som kommer in till domstolen, vilka åtgärder som utförs i
målet och vad som i övrigt förekommer i det.

Enligt 13 § första stycket förordningen (2003:234) om tiden för
tillhandahållande av domar och beslut, m.m. ska domstolar i lämplig
utsträckning lämna upplysningar till enskilda i frågor som rör den del av
domstolens verksamhet som inte omfattas av förvaltningslagen (2017:900) och
den serviceskyldighet som föreskrivs där.

Bedömning
Det är utrett att AA inför att hon skulle vittna i ett brottmål vid Gällivare
tingsrätt fick beskedet att den tilltalade skulle lämna salen vid hennes
vittnesförhör och att hon inte skulle behöva se honom vid förhandlingen. Trots
detta befann sig den tilltalade i salen när AA ropades in till sitt vittnesförhör.

Enligt vad rättens ordförande, rådmannen CC, uppgett hade han inte beslutat om
s.k. medhörning vid tidpunkten för när tingsrätten informerade AA om att hon
inte skulle behöva träffa den tilltalade vid förhandlingen. Det står dock klart att
den domstolshandläggare som lämnade denna information hade uppfattat CC
som att det var detta som gällde. Redan av CC:s egna uppgifter får det också
                                                                        Dnr 614-2025   Sid 6 (7)




anses stå klart att han inte lämnade tillräckligt tydliga besked till
domstolshandläggaren i frågan.

Enligt vad som framkommit fanns det en intern anteckning i målet om AA:s
inställelse. Uppgifterna går isär om vad den anteckningen närmare innehöll.
Enligt domstolshandläggaren antecknade hon att AA var rädd och skulle höras
via medlyssning. Enligt CC stod det att AA var informerad via e-post att hon
skulle inställa sig i Gällivare. Oavsett hur det var med den saken tog CC en tid
före förhandlingen del av AA:s mejl, där hon uttryckligen angett att hon var
rädd att se den tilltalade och att hon därför ville höras på videolänk. Genom
uppgifterna i mejlet måste det ha stått klart för CC att det inför
huvudförhandlingen krävdes särskilda överväganden från hans sida i fråga om
hur förhöret med AA skulle genomföras, både avseende de rättsliga och
praktiska förutsättningarna för ett eventuellt förhör med medhörning. Några
sådana överväganden gjorde han inte. Hade han gjort det är det möjligt att det
hade uppmärksammats att AA redan hade fått beskedet att hennes förhör skulle
genomföras utan den tilltalade närvarande i rättssalen.

Det är naturligtvis oacceptabelt att resultatet av tingsrättens bristfälliga
handläggning blev att AA överrumplades av den tilltalades närvaro i rättssalen.
Ansvaret för frågor om videolänk och medhörning är ytterst den ansvariga
domarens. CC kritiseras för att han inte behandlade de frågor som uppkom i
AA:s fall med den tydlighet, omsorg och noggrannhet som krävdes.

Det är också en brist att tingsrätten inte diarieförde den information som
lämnades till AA om videolänk och medhörning.

Avslutningsvis vill jag även säga följande.

När ett vittne eller någon annan som ska delta i en rättegång uttrycker rädsla för
att se en part och inte vill höras i dennes närvaro har tingsrätten att ta ställning
till om det finns rättsliga förutsättningar för att tillgodose det önskemålet. En
prövning enligt såväl bestämmelserna om medhörning som bestämmelserna om
deltagande via videolänk enligt 5 kap. 10 § rättegångsbalken kan då
aktualiseras. När frågan uppkommer är det av stor vikt att tingsrätten hanterar
den med omsorg och noggrannhet och lämnar korrekta upplysningar om vad
den berörda personen kan förvänta sig vid en förhandling. Detta gäller givetvis
oavsett om tingsrätten har bifallit eller avslagit en begäran om att delta via
videolänk eller att ett förhör ska genomföras med medhörning. Även i det fallet
att tingsrätten avser att avvakta till förhandlingen med att ta ställning till
begäran är det angeläget att den berörda personen får tydlig information om vad
det innebär.

Det är ett grundläggande krav att tingsrättens personal är tydlig i sin interna
kommunikation så att missförstånd eller oklarhet inte uppstår om vilka beslut
som har fattats och vilka besked som ska lämnas. En enskild måste kunna lita på
                                                                 Dnr 614-2025   Sid 7 (7)




de besked som en domstol lämnar. Händelser som den som inträffat i det här
ärendet riskerar att skada allmänhetens förtroende för domstolen.

Vad som i övrigt kommit fram i ärendet ger inte anledning till några åtgärder
eller uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Beatrice Norin har föredragit ärendet och byråchefen Stefan
Nyman har deltagit i beredningen.
