# Anmälan mot Polismyndigheten i Stockholms län angående bl.a. ett inlägg på Twitter

JO 2013-11-21 dnr 6153-2012

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2013-11-21               6153-2012              1 (7)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Anmälan mot Polismyndigheten i Stockholms län angående bl.a. ett
                        inlägg på Twitter


                          Beslutet i korthet: JO har granskat ett inlägg som polisen publicerat på sitt Twitterkonto.
                          I inlägget uttrycks en besvikelse över att två kända personer i ett tv-program talade i
                          positiva ordalag om narkotikabruk. Uttryckssättet i inlägget har enligt JO inte något direkt
                          olämpligt anslag och det finns inte skäl att anta att syftet med inlägget skulle ha varit
                          något annat än brottsförebyggande.
                          I beslutet konstateras att det finns ett regelverk för polisens deltagande i sociala medier
                          som, om det efterföljs, bör vara tillräckligt för att det inte ska förekomma publiceringar
                          som riskerar att äventyra tilltron till polisens saklighet och opartiskhet eller i övrigt är
                          olämpliga.

## Bakgrund

Polisens användning av sociala medier har ökat väsentligt under senare år. På
                        Facebook och Twitter finns för närvarande cirka hundra konton registrerade av
                        polisen. Kontona administreras vanligtvis lokalt av exempelvis ett närpolisområde
                        eller en ungdomsgrupp inom en polismyndighet. Sammanlagt följer cirka 360 000
                        personer polisens sidor på Facebook och Twitter.

                        I Rikspolisstyrelsens handledning för polisen i sociala medier anges att de
                        övergripande syftena med polisens närvaro i sociala medier är följande.

                                  -   Ökad dialog – vara synlig och tillgänglig där många människor är.
                                  -   Dela brottsförebyggande information och tips för att minska
                                      brottsligheten.
                                  -   Berätta om polisens arbete för att öka tryggheten.
                                  -   Nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott.
                        Narkotikaroteln vid länskriminalpolisavdelningen vid Polismyndigheten i
                        Stockholms län har ett konto på Twitter med cirka 1500 följare. Den 15 september
                        2012 publicerades följande inlägg på kontot.

                                  Ser TV 3 AA:s kök och det onödiga inlägget när AA och BB romantiserar om knark
                                  – besviken, eller missuppfattar jag något?




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                         Dnr 6153-2012     Sid 2 (7)




Med anledning av vissa reaktioner på inlägget skrev CC, yttre befäl vid City
polismästardistrikt i Stockholm, en debattartikel på Sveriges Televisions hemsida
den 6 november 2012. I denna försvarade han Twitterinlägget och bemötte kritik
från en journalist som bl.a. hade uttryckt oro över att sociala medier hade blivit en
arena för poliser att på ett skämtsamt sätt påminna om sin makt.

Anmälan
DD framförde i en anmälan till JO kritik mot Polismyndigheten i Stockholms län
och hänförde sig till Twitterinlägget och debattartikeln. Han anförde att han inte
hade någon invändning i sak mot att polisen använder sig av Twitter för att ge
information och ha kontakt med allmänheten. Däremot ansåg han att
polismyndigheten överträtt vad som låg i dess arbetsuppgift när den, som i detta
fall, använde Twitterkontot för att fälla omdömen om enskilda personers åsikter.
Det fanns enligt DD en uppenbar risk för att myndigheten därigenom, utan
sakargument, kvävde en fri och öppen debatt om t.ex. cannabis. Vidare ansåg han
att CC i debattartikeln hade gått över gränsen för vad som var godtagbart för en
myndighetsperson, bl.a. genom att kalla en privatperson ”drogromantiker”.

Utredning
Rikspolisstyrelsen anmodades att yttra sig och även inhämta upplysningar från
Polismyndigheten i Stockholms län.

Rikspolisstyrelsen
Rikspolisstyrelsen (rikspolischefen EE) anförde i sitt yttrande följande angående
polisens användning av sociala medier.
      Det övergripande syftet med Polisens närvaro i sociala medier är att leva upp till
      uppdraget att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Genom sin
      närvaro i dessa medier blir Polisen synlig och tillgänglig i ett forum där många
      människor vistas och kan på så sätt nå andra målgrupper. Många ungdomar följer
      Polisens sidor och ett viktigt skäl till Polisens närvaro i sociala medier är att komma
      i kontakt med dem.
      Polisen kan genom sociala medier nå ut med information på ett effektivt sätt, t.ex. att
      Polisen söker tips, information om Polisens arbete och brottsförebyggande
      information. Sociala medier gör det också möjligt att snabbt nå stora grupper med
      information t.ex. i samband med en kris.
      –––
      Innan användningen av sociala medier blev ett mer officiellt verktyg i Polisens
      arbete gjordes en förstudie […]. Utifrån vad som framkom i förstudien har Riks-
      polisstyrelsen gett ut en handledning, Polisen i sociala medier […]. Handledningen
      behandlar bl.a. organisatoriska, juridiska och etiska frågor och innehåller konkreta
      råd och tips för Polisens närvaro i sociala medier. Handledningen syftar bl.a. till att
      säkerställa att Polisen uppfattas som en enhetlig och tydlig avsändare i sociala
      medier och att rättsliga krav följs. Handledningen uppdateras kontinuerligt.
      Rikspolisstyrelsen har sedan i maj 2011 anordnat tre seminarier om Polisen i sociala
      medier. Många av de poliser som gör inlägg på Polisens sidor har deltagit vid något
      av dessa seminarier.
      Utgångspunkten är att respektive polismyndighet fattar beslut om närvaro i sociala
      medier och ansvarar för de kanaler som upprättas. När Polisen är närvarande i
                                                                     Dnr 6153-2012       Sid 3 (7)




      sociala medier ska det enligt Rikspolisstyrelsens handledning vara klart vem som
      [ska uttala] sig för myndighetens räkning och vilka ramarna är. [– – –]
Polismyndigheten i Stockholms län
Polismyndigheten i Stockholms län (biträdande länspolismästaren FF) redogjorde
inledningsvis i sitt yttrande för myndighetens arbete med sociala medier. Därvid
framkom bl.a. att myndigheten, utöver Rikspolisstyrelsens handledning, hade
upprättat egna rutiner för närvaron i sociala medier. Dessa utgår från de lärdomar
som har gjorts om hur och om vad man bör skriva i sociala medier. Som exempel
på viktiga punkter i rutinerna angavs att personuppgiftslagen ska följas, att enskilda
personer inte ska hängas ut och att man inte ska föra fram personliga åsikter samt
att man ska använda ett vårdat och enkelt språk. När det gäller inlägg som
innehåller kritik mot en person anges i rutinerna att det ska undvikas och endast får
publiceras efter en högre chefs godkännande. Dessa rutiner var emellertid inte
framtagna vid tidpunkten för det nu aktuella inlägget. Vidare upplystes att
myndigheten har en särskild samordnare för sociala medier som aktivt arbetar med
frågorna i syfte att åstadkomma en myndighetsgemensam syn på vad som är
lämpligt att publicera. Dessutom finns det numera även en särskild samordnare för
dessa frågor vid narkotikarotelns ungdomssektion.

Med hänvisning till inhämtade upplysningar från chefen för narkotikaroteln vid
länskriminalpolisavdelningen, GG, upplystes att narkotikaroteln arbetade
brottsförebyggande i sociala medier med information, dialog, diskussion och annan
interaktion. Narkotikarotelns avsikt med det aktuella inlägget var att initiera en
reflektion hos dem som följer kontot på Twitter, att narkotikabruk och
narkotikahantering faktiskt är olagligt. Syftet med inlägget var således varken att
påverka innehållet i media eller att kväva en fri och öppen debatt.

Polismyndigheten anförde vidare att den hade som uppdrag att förebygga
narkotikabrott. När polisen uttalade sig negativt om narkotikabruk skulle det ses
som ett led i brottsbekämpningen mot narkotika. Beträffande det aktuella inlägget
angav polismyndigheten att texten var formulerad som en fråga som, med
reservation för att det var en missuppfattning, uttryckte besvikelse över att två
kända personer romantiserade om knark i ett tv-program. Det var således inte
formulerat som kritik eller fördömande av personerna ifråga. Inlägget innehöll inte
heller information om misstänkta personer eller några andra sekretessbelagda
uppgifter.

I en sammanfattande bedömning framhöll polismyndigheten att myndighetens
deltagande i sociala medier skedde i överensstämmelse med gällande lagstiftning
och att erforderligt internt regelverk fanns framtaget för verksamheten. Det aktuella
Twitterinlägget stred enligt myndigheten inte mot någon bestämmelse och det
saknades även i övrigt anledning att kritisera det.

Beträffande debattartikeln angav polismyndigheten att den mot bakgrund av den
grundlagsskyddade yttrandefriheten avstod från att kommentera innehållet.
                                                                   Dnr 6153-2012   Sid 4 (7)




Rikspolisstyrelsens bedömning
Rikspolisstyrelsen instämde i Polismyndighetens i Stockholms län bedömning av
det aktuella Twitterinlägget och anförde att en uppgift som ankommer på polisen är
att förebygga narkotikabrott genom att till exempel på olika sätt informera om att
narkotikabruk är olagligt. Det kunde enligt styrelsen inte anses särskilt
anmärkningsvärt att en polis som arbetar med att bekämpa narkotikabrott uttryckte
besvikelse över att personer talade positivt om narkotikabruk i en tv-sändning.
Rikspolisstyrelsen ansåg att det var motiverat med en reaktion på ett sådant
uttalande och att inlägget var kopplat till syftet med polisens närvaro i sociala
medier samt till polisens övergripande uppdrag att minska brottsligheten.

När det gällde debattartikeln på Sveriges Televisions hemsida anförde
Rikspolisstyrelsen att uppdraget att kommunicera i polisens sociala medier var
knutet till ett visst Facebook- eller Twitterkonto. Därmed var det endast när en
anställd skrev eller publicerade bilder på just det kontot som den företrädde
myndigheten. Om den anställde kommunicerade i andra forum, t.ex. i en blogg
eller på en debattsida hade denne inte rätt att företräda myndigheten och ett
uttalande som gjordes på en sådan plats fick då anses vara ett uttryck för den
yttrande- och meddelarfrihet som gällde för envar. Mot denna bakgrund avstod
även Rikspolisstyrelsen från att kommentera innehållet i debattartikeln.

Till yttrandet bifogades bl.a. Rikspolisstyrelsens handledning, Polisen i sociala
medier (version 2.1, den 13 september 2012), samt Polismyndighetens i
Stockholms län hanteringsregler för sociala medier och rutin för närvaron i sociala
medier.

DD bereddes tillfälle att yttra sig över vad Rikspolisstyrelsen och
Polismyndigheten i Stockholms län hade anfört, men hördes inte av.

Rättslig reglering m.m.
Enligt 2 kap. 1 § regeringsformen är var och en gentemot det allmänna tillförsäkrad
frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt
uttrycka tankar, åsikter och känslor.

Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer att myndigheter i sin verksamhet ska beakta
allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Reglerna om saklighet
och opartiskhet överlappar i viss mån varandra. Saklighetskravet innefattar dock
annat och mer än vad kraven på likabehandling och opartiskhet medför, t.ex. vad
gäller bemötande, formuleringar och förmåga att hålla sig till den sakfråga som
myndigheten vanligen har att avgöra visavi den enskilde. (Se Bull och Sterzel,
Regeringsformen – en kommentar, 2013, s. 58.)

JO har tidigare uttalat att den information som en myndighet tillhandahåller
allmänheten, exempelvis på en webbplats, omfattas av regeringsformens krav på
saklighet och opartiskhet. Detta innebär bl.a. att uppgifter som lämnas ska vara
korrekta till såväl innehåll som form, att de ska baseras på hållfast underlag och att
                                                                   Dnr 6153-2012   Sid 5 (7)




det ska vara sakligt motiverat för myndigheten att ge spridning åt uppgifterna.
Kravet på opartiskhet innebär bl.a. att informationen ska vara allsidig och objektiv.
(Se JO 2010/11 s. 616, dnr 4935-2009.)

I 4 kap. 1 § polisförordningen (1998:1558) anges att anställda inom polisen ska
uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning; de ska uppträda hövligt,
hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som
kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.

Även Rikspolisstyrelsen handledning för polisen i sociala medier behandlar
frågorna om attityd och bemötande (avsnitt 8.4). I handledningen anges bl.a. att
man ska tänka på att använda en mänsklig ton som visar på ödmjukhet och respekt.
Vidare sägs att man ska undvika ironi samt inte heller uttrycka sig på ett sätt som
kan uppfattas som nedlåtande eller ha en attityd som kan uppfattas som stötande
eller överlägsen. Det anges även att man ska vara försiktig med humor, då detta är
något högst personligt som lätt kan missuppfattas. De inlägg som görs bör vara
kopplade till syftet med närvaron i sociala medier och man ska tänka på att
förmedla fakta och inte åsikter.

När det gäller omnämnande av personer i inlägg anger Rikspolisstyrelsens
handledning (avsnitt 8.5) att information som kan riskera brottsoffers eller
brottsmisstänktas integritet och säkerhet inte får publiceras. Inte heller får
information som gör att läsaren kan identifiera en enskild individ läggas ut.

Polismyndigheten i Stockholms län fastställde den 26 november 2012 rutiner för
närvaron i sociala medier. I rutinerna har man delat in inlägg i olika färger
beroende på innehåll och vilka regler som gäller för publicering. En godkänd
administratör får självständigt publicera så kallade gröna inlägg, vilka t.ex. kan
avse information om trafikkontroller och brottsförebyggande åtgärder. Inlägg som
innehåller t.ex. humor eller specifikation av platser eller personliga reflektioner, så
kallade gula- [minus] inlägg, får endast publiceras efter diskussion med minst en
annan godkänd administratör. Så kallade gula+ [plus] inlägg, vilka t.ex. kan avse
hanteringen av psykiskt sjuka, våldtäkter och andra grova brott samt pågående
förundersökningar, får endast publiceras efter godkännande av ägaren av kanalen
(dvs. en person i chefsställning). Inlägg som innehåller t.ex. kritik av personer,
svordomar, polisjargong, information om dödsolyckor eller pågående självmord
eller enskildas sociala och psykiska status, så kallade röda inlägg, ska undvikas och
får endast publiceras efter godkännande av länspolismästaren eller chefen för
avdelningen eller stabsenheten.

Bedömning
Utgångspunkter
Av utredningen har framkommit att polismyndigheter runt om i landet är mycket
aktiva i sociala medier och att dessa numera är officiella verktyg för polisen.
Utvecklingen har gått snabbt de senaste åren; användandet började under år 2011
och det finns nu cirka hundra konton registrerade, med en stor mängd följare. En
                                                                     Dnr 6153-2012    Sid 6 (7)




sådan utveckling medför naturligtvis en risk för att det, innan rutiner, handledning
och kontrollfunktioner har etablerats, sker misstag och att det görs mindre
genomtänkta eller olämpliga publiceringar.

Det finns enligt min mening inte skäl att ifrågasätta polisens närvaro i sociala
medier i sig. En självklar utgångspunkt är att den ska ske i enlighet med de
författningar som finns. Det får till exempel inte förekomma att sekretessbelagda
uppgifter lämnas ut och inte heller i övrigt att personer som varit föremål för
ingripanden kan identifieras. Polismyndigheterna måste naturligtvis också leva upp
till regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. I det avseendet ska särskilt
beaktas att bestämmelsen inte bara omfattar hur en sak rent faktiskt handläggs eller
vilka verkliga skäl som ligger bakom ett handlande från myndigheten utan även hur
agerandet uppfattas är av betydelse. Redan risken för att andra kan uppfatta att
saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräckligt för att agerandet kan anses strida
mot grundlagens krav. Även polisförordningens allmänna krav på hur anställda
inom polisen bör uppträda ska naturligtvis beaktas vid deltagandet i sociala medier.

Att uttryckssättet i de sociala medierna har en annan och mindre formell karaktär
än annan myndighetsinformation kan medföra en risk för att polisen inte uppfattas
som saklig och opartisk. Samtidigt är en av avsikterna med deltagandet i sociala
medier att lämna information på ett enkelt sätt samt att vara tillgänglig i ett forum
där många personer deltar och på så vis nå fler grupper av befolkningen. Det är
naturligt att tonen och uttryckssättet blir mer lättsamt och spontant än vad som
skulle vara fallet vid mer traditionell kommunikation. Detta är sannolikt också en
bidragande orsak till att det finns ett stort intresse för polisen i de sociala medierna.
Det är enligt min mening en vällovlig intention att försöka nå ut till en så stor del
av befolkningen som möjligt och att även intressera t.ex. ungdomar – som generellt
sett är mer aktiva i sociala medier – för polisens arbete. Strävan efter att få
genomslag får emellertid inte medföra att polisen åsidosätter kraven på saklighet
och opartiskhet, eller publicerar inlägg vars lämplighet av andra skäl kan
ifrågasättas.

Det anmälda inlägget
I det nu aktuella Twitterinlägget uttrycks en besvikelse över att två kända personer
i ett tv-program talade i positiva ordalag om narkotikabruk. Avsikten med inlägget
var enligt polismyndigheten att få följarna att reflektera över att narkotikabruk och
narkotikahantering är olagligt. Det finns inte skäl att anta att syftet med inlägget
skulle ha varit något annat än brottsförebyggande. Det finns till exempel inte
anledning att tro att, såsom antytts i anmälan, polisens intention skulle ha varit att
kränka någon enskild eller att på ett otillbörligt sätt påverka samhällsdebatten eller
innehållet i media.

Inlägget ger däremot uttryck för en åsikt snarare än en redovisning av fakta. Som
också framhålls i polisens handledning bör den som skriver inlägg avhålla sig från
att förmedla åsikter då det riskerar att äventyra tilltron till polisens opartiskhet och
saklighet. Att på en narkotikarotels Twitterkonto uttrycka sitt ogillande av att
                                                                  Dnr 6153-2012   Sid 7 (7)




kända personer i ett tv-program, som man uppfattat det, ”romantiserar” om knark,
kan emellertid inte i första hand anses vara ett uttryck för en rent personlig åsikt.
Då en av polismyndighetens uppgifter är att beivra bl.a. narkotikabrott kan det inte
anses vara ett särskilt kontroversiellt ställningstagande. Det får i stället ses som
något som kan framföras utan att tilltron till polismyndighetens saklighet och
opartiskhet äventyras.

Även om ett inlägg i sak är relevant måste det naturligtvis ha en ton som är lämplig
för en företrädare för polisen och bör inte innehålla formuleringar som riskerar att
uppfattas som nedlåtande eller raljerande. Uttryckssättet i det nu aktuella
Twitterinlägget har enligt min mening inte något direkt olämpligt anslag. Det kan
däremot uppfattas som kritik av de namngivna personerna och det kan konstateras
att den typen av inlägg numera, enligt polismyndighetens rutiner, tillhör de som i
princip bör undvikas och i vart fall endast får publiceras efter godkännande av
högre chef.

Debattartikeln
När det gäller debattartikeln kan CC inte anses ha skrivit denna som företrädare för
polismyndigheten och det finns därför inte skäl för mig att göra några uttalanden i
denna del.

Avslutning
Det kan konstateras att det finns ett regelverk för polisens deltagande i sociala
medier som, om det efterföljs, bör vara tillräckligt för att det inte ska förekomma
publiceringar som riskerar att äventyra tilltron till polisens saklighet och
opartiskhet eller i övrigt är olämpliga.

Ärendet avslutas.
