# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Skänninge, för bl.a. felaktig tillämpning av fängelselagens regler om placering i avskildhet och att flera intagna inte fått vistas utomhus

JO 2021-10-29 dnr 6155-2020

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                    Sid
                                                                          2021-10-29             6155-2020             1 (8)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Kriminalvården, anstalten Skänninge, för bl.a. felaktig
                        tillämpning av fängelselagens regler om placering i avskildhet och att
                        flera intagna inte fått vistas utomhus


                          Beslutet i korthet: I augusti 2020 placerades samtliga intagna på en viss anstalts-
                          avdelning i avskildhet med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen. Avskildheten kom att
                          pågå nästan fyra dygn. Under ungefär tre dygn gavs flera intagna över huvud taget
                          inte möjlighet att vistas utomhus. Andra intagna erbjöds promenad men endast under
                          en mycket kort stund.
                          JO kritiserar anstalten Skänninge eftersom avskildhetsplaceringarna har pågått längre
                          än vad som får anses rymmas inom ramen för den bestämmelse som låg till grund för
                          besluten. Anstalten kan enligt JO inte heller undgå kritik för att de intagna som var
                          aktuella för utomhusvistelse inte erbjöds den timslånga promenad som de enligt lag
                          har rätt till varje dag. Vidare uttalar JO att det enligt hennes uppfattning inte är
                          acceptabelt att generellt neka en intagen promenad på grund av att det finns en risk
                          för ordningsstörning. Slutligen är JO kritisk till att anstalten dröjt fem dagar med att
                          skriftligen underrätta de intagna om besluten att avskilja dem.

## Anmälningar

I tolv i princip likalydande anmälningar som kom in till JO den 13 och
                        14 augusti 2020 klagade intagna i anstalten Skänninge bl.a. på att de placerats i
                        avskildhet under flera dygn. De anförde i huvudsak följande.

                        Den 6 augusti 2020 kl. 18.45 låstes de in i sina bostadsrum. Morgonen
                        därpå blev de inlåsta på grund av ”ordning och säkerhet” kl. 7.00. Det
                        påstods att de hade aktiverat brandlarmet med vilje, vilket de absolut inte
                        hade gjort. De hölls inlåsta i bostadsrummen till den 10 augusti kl. 15.00.
                        Under denna tidsperiod fick de ta emot svordomar och hot om att de inte
                        skulle få mat. En del intagna blev också utan mat vid vissa tillfällen. De fick
                        inte heller en timmes promenad per dag som de har rätt till. Några intagna
                        erbjöds fem minuters promenad vid ett eller två tillfällen.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                          Dnr 6155-2020         Sid 2 (8)




Utredning
JO hämtade in och granskade avskildhetsbeslut, handlingar i ärenden om
misstänkt misskötsamhet samt dokumentation om matutdelning och promenad
under perioden den 7–10 augusti 2020.

Därefter begärde JO att Kriminalvården skulle yttra sig över det som anmälarna
hade anfört och att myndigheten därutöver skulle

‒   redogöra för hur anstalten under den tid de intagna varit avskildhets-
    placerade arbetat för att de intagna skulle kunna återgå i gemensamhet

‒   beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att kunna erbjuda daglig utomhus-
    vistelse

‒   bemöta påståendet om att de intagna blivit utan mat

‒   lämna en redogörelse för anstaltens formella handläggning när det gäller att
    underrätta de intagna om beslut om avskildhetsplacering

‒   ge sin syn på om den tidsperiod som de intagna varit avskilda ryms inom
    ramen för den bestämmelse som åberopas i besluten.

Kriminalvårdens remissvar
I sitt remissvar anförde Kriminalvården, Region Öst, genom regionchefen,
följande:

## Utredning

Kriminalvården, Region Öst, har inhämtat uppgifter om sakförhållandena från
      anstalten Skänninge genom kriminalvårdschef AA, som även fått ta del av
      remissvaret. Genom utredningen har sammanfattningsvis följande framkommit.
      Under en period i nära anslutning till den 6 augusti 2020 hade anstalten erfarit en
      allmän oro bland intagna vilket bland uttryckts genom att brandlarm, på olika
      avdelningar inom anstalten, falskeligen aktiverats. På kvällen den 6 augusti
      2020, klockan 18.24, aktiverades ett brandlarm på hus D, avdelning vänster 3.
      Orsaken till att brandlarmet aktiverades var att livsmedel avsiktligen placerats
      direkt på en påslagen spisplatta vilket gav upphov till en kraftig rökutveckling på
      avdelningen. I direkt anslutning till att brandlarmet aktiverades på avdelning
      vänster 3 aktiverades ytterligare ett brandlarm på angränsade avdelning där en
      brödrost placerats ovanpå en påslagen spisplatta. Beslut fattades om att samtliga
      12 intagna på avdelning vänster 3 skulle avskiljas på sina bostadsrum, de intagna
      avskildes enligt 6 kap. 5 § FäL då det bedömdes vara nödvändigt för att
      ordningen och säkerheten skulle upprätthållas. Avskildheten kom att fortgå till
      den 10 augusti klockan 14.50. I samband med att de intagna avskildes upplevde
      personal stämningen på avdelningen som hotfull, då intagna skrek, sparkade och
      slog på de stängda celldörrarna.
      På förmiddagen den 7 augusti upprättades redogörelser avseende misstänkt
      misskötsamhet gällande incidenten den 6 augusti för avdelningens samtliga
      intagna. Samma dag, den 7 augusti genomfördes förhör med de intagna gällande
      händelsen.
      Flertalet intagna har under tiden i avskildhet vid ett eller flera tillfällen rapporte-
      rats för misstänkt misskötsamhet efter att de uppträtt olämpligt och/eller hotfullt,
      varvid anstalten bedömt att möjligheten till gemensamhet kraftigt begränsats.
                                                                 Dnr 6155-2020        Sid 3 (8)




Under den tid intagna var placerade i avskildhet arbetade anstalten fortlöpande
med att stävja och försöka utreda orsaken till det utåtagerande beteende intagna
uppvisade. Personal förde kontinuerligt samtal med de intagna där de bland
annat förklarade orsaken till att de placerats i avskildhet och försökte lugna ner
de mest aggressiva intagna. Ansvarig kriminalvårdsinspektör uppger att han den
7 augusti bedömde att det inte var aktuellt att ompröva fattade avskildhetsbeslut.
Anstalten har under hela tiden intagna varit avskildhetsplacerade kontinuerligt
gjort bedömningar av det allmänna läget. Målsättningen var att vid återgång till
gemensamhet kunna garantera en säkerställd ordning och säkerhet på avdel-
ningen för att förvissa sig om att kunna bedriva en normal verksamhet. Det
bedömdes att det förelåg tydliga risker vid en för tidig återgång till gemen-
samhet.
Ingen av de avskildhetsplacerade intagna erbjöds utomhusvistelse den 7 augusti.
Anstalten bedömde att det den 7 augusti förelåg synnerliga skäl mot utomhus-
vistelse då samtliga intagna bedömdes vara i obalans vilket bland annat uttryckts
genom att de uppvisat ett utåtagerande beteende, varit hotfulla samt fört oljud
genom att slå på dörrar och kastat möblemang inne på bostadsrummen. I takt
med att dialogen med de intagna ökade under lördagen den 8 augusti bedömde
vakthavande befäl i samråd men avdelningspersonal vilka intagna som inte
utgjorde en överhängande risk för ordningsstörningar och kunde erbjudas
utomhusvistelse. Under söndagen den 9 augusti erbjöds samtliga intagna utevis-
telse. Dokumentation om utomhusvistelse görs löpande i det aktuella avskild-
hetsärendet i KVR [Kriminalvårdsregistret, JO:s anm.].
Påståendet om att intagna inte erbjudits mat tillbakavisas i sin helhet. Av KVR
framgår att det förts anteckningar i respektive avskildhetsärende där det tydligt
framgår att intagna erbjudits mat i form av frukost, lunch, middag och kvällsmål.
Av anteckningarna framgår också att ett flertal intagna själva valt att avstå från
vissa måltider som erbjudits.
I samband med att intagna placerades i avskildhet på kvällen den 6 augusti
underrättades de muntligen om beslut om avskildhet. Någon dokumentation har
dock inte skett i KVR gällande den muntliga underrättelsen. Avsikten var att
intagna nästföljande dag, den 7 augusti, skriftligen skulle underrättas om beslut
om avskildhet. Anstalten kan i efterhand inte redovisa några skäl till varför den
skriftliga underrättelsen dröjt. Av KVR framgår att merparten av de intagna
underrättades om beslut om avskildhet först den 11 augusti.
Intagna har i sina anmälningar tagit upp att de under tiden i avskildhet fått motta
svordomar och hot från personal. Det framgår ingen närmre beskrivning om vem
som uttalat vad och vid vilken tidpunkt vilket gör det svårt för anstalten att
bemöta dessa påståenden.

Vid tillfället tillämpliga bestämmelser
33 § förvaltningslagen (2017:900), FL
1 kap. 6 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 5 §, 7–8 §§ fängelselagen (2010:610), FäL
4 kap. Allmänna råd till 4 kap. 1 § FäL i Kriminalvårdens föreskrifter och
allmänna råd om fängelse (2011:1), FARK Fängelse

Kriminalvårdens, Region Östs, bedömning
Av utredningen i ärendet framgår det att anstalten beskriver att det under en tid i
nära anslutning till incidenten den 6 augusti varit oroligt bland intagna på
anstalten. Den allmänna oron har bland annat uttryckts genom att brandlarm
falskeligen aktiverats på flera utav anstaltens bostadsavdelningar.
På kvällen den 6 augusti klockan 18.24 aktiveras ett brandlarm på hus D,
avdelning vänster 3. När personal anländer till platsen konstateras att livsmedel
avsiktligen placerats direkt på en spisplatta vilket orsakat en kraftig rökutveck-
ling. Beslut fattas klockan 18.40 att avdelningens samtliga intagna ska avskiljas
                                                                   Dnr 6155-2020         Sid 4 (8)




på sina bostadsrum jml 6 kap. 5 § FäL. Besluten kom att bestå till den 10 augusti
klockan 14.40, det vill säga i fyra dygn. Av 6 kap. 5 § FäL följer att intagna
tillfälligt får hållas avskilda från varandra om det är nödvändigt för att ordningen
eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En avskildhet jml 6 kap. 5 § FäL får
aldrig pågå längre än vad som är nödvändigt för att Kriminalvården ska kunna
hantera situationen, normalt inte mer än några timmar eller något dygn. Mot
bakgrund av ovan anfört konstaterar Kriminalvården, att det står klart att den
tidperiod om nästintill fyra dygn som de intagna var avskilda jml 6 kap. 5 § FäL
inte ryms inom den åberopade bestämmelsen. Detta är självklart inte tillfred-
ställande.
Kriminalvården ifrågasätter inte anstaltens beslut att det, i den uppkomna
situationen, inledningsvis bedömdes vara nödvändigt att avskilja avdelningens
samtliga intagna jml 6 kap. 5 § FäL för att ordningen och säkerheten skulle
kunna upprätthållas. Det kan i många situationer, såsom den nu aktuella, vara
svårt att avgöra vilken bestämmelse om avskildhet som ska användas, då flera
bestämmelser kan vara tillämpbara. Det kan i den aktuella situationen diskuteras
huruvida de intagna redan i ett inledningsskede skulle varit avskilda jml
6 kap. 8 § FäL. Enligt Kriminalvården borde anstalten, den 7 augusti, ha
omprövat avskildhetsbesluten och i stället övervägt huruvida det var nödvändigt
att fortsättningsvis hålla intagna avskilda på individuell grund, främst till följd av
misstänkt misskötsamhet jml 6 kap. 8 FäL eller, möjligen jml 6 kap. 7 första
stycket 2 punkten FäL.
Ett beslut om avskildhet är ett mycket ingripande beslut och en intagen kan
följaktligen ha ett stort intresse av en snabb överprövning. Med detta sagt är det
viktigt att en underrättelse om beslut om avskildhet inte drar ut på tiden. Av
33 FL framgår att när en myndighet meddelar ett beslut i ett ärende ska den så
snart som möjligt underrätta parten om det fullständiga innehållet i beslutet, om
det inte är uppenbart obehövligt. Oaktat att de intagna, enligt anstalten, munt-
ligen informerats om beslut om avskildhet i samband med att avskildheten
inleddes den 6 augusti skulle de snarast möjligast skriftligen ha underrättats om
de beslut som fattats och skälen därtill, då detta har stor betydelse för möjlig-
heten att begära omprövning. Det är självklart inte tillfredställande att det av
KVR går att utläsa att merparten av de intagna underrättats om avskildhets-
besluten först den 11 augusti, vilket är dagen efter att besluten om avskildhet
hävts.
Det har inte framkommit något i utredningen som stödjer påståendet om att
personal skulle ha uppträtt olämpligt gentemot intagna. Påståendet om att intagna
blivit utan mat tillbakavisas i sin helhet. Av den dokumentation som förts i varje
avskildhetsärende framgår det att intagna erbjudits mat i form av frukost, lunch,
middag och kvällsmål samt vilka intagna som på eget initiativ valt att avstå från
vissa måltider som erbjudits.
När det gäller utomhusvistelse har anstalten vidgått att ingen av de 12 intagna
fick möjlighet att vistas utomhus den 7 augusti. Anstalten har uppgett att man
gjorde bedömningen att det förelåg synnerliga skäl mot utomhusvistelse med
anledning av den incident som inträffat föregående kväll och det beteende
intagna i efterhand uppvisat. JO har i tidigare beslut, bl.a. 2015-10-01
dnr 282-2015, gett sin syn på tillämpningen av bestämmelsen om daglig utevis-
telse där det bl.a. framgår att en timmes promenad är en grundläggande rättighet
som Kriminalvården bara kan neka den intagne om det finns synnerliga skäl och
att Kriminalvården aktivt måste vidta åtgärder för att hantera den situation som
gjort att de intagna inte kan erbjudas promenad. Med hänsyn tagen till antalet
avskilda intagna samt de resurser anstalten avsatte den 7 augusti för att prioritera
att genomföra förhör, med samtliga intagna, för att utreda incidenten framstår det
i efterhand som om det i praktiken kan ha varit svårt för anstalten att ombesörja
en timmes utevistelse för samtliga intagna den 7 augusti. Det är efterhand alltid
möjligt att ifrågasätta de prioriteringar och den bedömning anstalten gjort, där
man gjort gällande att de intagna uppvisat ett utåtagerande beteende och stört
                                                                      Dnr 6155-2020        Sid 5 (8)




      ordningen på ett sådant sätt att det säkerhetsmässigt inte var möjligt att erbjuda
      dem daglig utevistelse. Anstalten har vidare beskrivit att vissa, men inte alla
      intagna, erbjöds att vistas utomhus den 8 augusti, av den dokumentation som
      förts i KVR framgår att det i huvudsak rör sig om kortvariga utevistelser på
      omkring fem minuter. Kring de intagna som inte erbjöds att vistas utomhus
      bedömdes det finnas en överhängande risk för ordningsstörningar. Den 9 augusti
      erbjöds samtliga intagna utevistelse och den 10 augusti, efter att avskildheten
      hävts, hade samtliga intagna möjlighet att utnyttja ordinarie promenadtid.
      Mot bakgrund av vad som framkommit vid utredningen i ärendet ges anstalten i
      uppdrag att lokalt se över sina rutiner vad avser underrättelse av beslut. Vidare
      ges anstalten i uppdrag att på lämpligt sätt säkerställa att korrekt avskildhets-
      grund används och att beslut om avskildhet följs upp.
Anmälarna gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för flera bestämmelser som har
betydelse i ärendet och jag hänvisar dit. Därutöver finns det anledning att återge
följande.

Enligt 4 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) ska en intagen ges möjlighet att
vistas utomhus minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skäl mot
det. Av förarbetena till fängelselagen framgår att sådana skäl t.ex. kan avse en
oförutsedd situation där det är nödvändigt att hålla de intagna avskilda från
varandra med stöd av 6 kap. 5 § och det till följd därav saknas praktiska förut-
sättningar att låta de intagna vistas utomhus (se prop. 2009/10:135 s. 131). Detta
förarbetsuttalande återfinns också i de allmänna råden till den först nämnda
bestämmelsen i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
(KVFS 2011:1) om fängelse.

Av 6 kap. 7 § första stycket fängelselagen följer att en intagen får hållas avskild
från andra intagna i flera olika situationer. Det gäller bl.a. om det är nödvändigt
med hänsyn till att det finns en risk för den intagnes eller någon annans säkerhet
till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse på egendom som tillhör eller
har upplåtits till Kriminalvården (andra punkten). Ett sådant beslut om avskild-
het ska omprövas så ofta det finns anledning till det, dock minst var tionde dag
(andra stycket).

Kriminalvården har också möjlighet att med stöd av 6 kap. 8 § fängelselagen
avskilja intagna vid utredning av misskötsamhet. Under utredning av frågor
enligt 12 kap. 1 § fängelselagen eller enligt 26 kap. 6 a och 7 §§ brottsbalken får
sålunda en intagen tillfälligt hållas avskild från andra intagna i den utsträckning
det är absolut nödvändigt för att syftet med utredningen inte ska äventyras.
Avskildhet får i detta fall inte pågå under längre tid än fyra dygn.

Bedömning
Kritik för avskildhetsplaceringarnas längd
Av utredningen framgår att intagna i anstalten Skänninge var placerade i
avskildhet med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen under nästan fyra dygn.
                                                                  Dnr 6155-2020      Sid 6 (8)




Den åberopade bestämmelsen ger Kriminalvården befogenhet att tillfälligt hålla
intagna avskilda från varandra, om det är nödvändigt för att ordningen eller
säkerheten ska kunna upprätthållas. Med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen kan
Kriminalvården således upplösa gemensamheten i en anstalt eller på en viss
avdelning eller en del av en avdelning.

I 6 kap. 5 § fängelselagen anges inte någon tidsgräns för hur länge intagna får
hållas avskilda, men det ska vara fråga om ett tillfälligt avskiljande. Som
Kriminalvården redogjort för kan det normalt inte röra sig om mer än några
timmar eller något dygn (se a. prop. s. 138).

JO har i flera ärenden granskat anstalters tillämpning av den aktuella bestäm-
melsen. I ett initiativärende gjorde dåvarande chefsJO Elisabeth Rynning en
genomgång av ett stort antal beslut om placering i avskildhet som anstalten
Skänninge fattat med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen. Hon uttalade i beslutet i
det ärendet att flera av de granskade avskildhetsplaceringarna, vilka som längst
uppgått till sex dygn, hade pågått längre än vad som får anses rymmas inom
ramen för den bestämmelsen (se JO 2017/18 s. 121).

I ett beslut den 30 juni 2021 kritiserade jag anstalten Kumla för att intagna
under de tre tidsperioder som granskades var placerade i avskildhet mellan två
och drygt fem dygn med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen (dnr 1754-2020,
se också JO:s beslut den 27 november 2018 i dnr 8060-2017).

Utifrån den beskrivning som Kriminalvården har lämnat finns det inte skäl för
mig att ifrågasätta anstaltens beslut att inledningsvis avskilja de intagna från
varandra för att ordningen och säkerheten skulle kunna upprätthållas. Liksom
Kriminalvården kan jag dock konstatera att avskildhetsplaceringarna har pågått
längre än vad som får anses rymmas inom ramen för den åberopade bestämmel-
sen. Anstalten förtjänar kritik för att de intagna hölls avskilda nästan fyra dygn
med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen. Jag tar inte ställning till om det funnits
grund för att hålla de intagna avskilda med stöd av någon annan bestämmelse i
6 kap. fängelselagen.

Kritik för dröjsmål med att underrätta intagna om beslut
Genom utredningen i ärendet är det klarlagt att de intagna underrättades skrift-
ligen om beslutet att avskilja dem först efter det att de återgått till vistelse i
gemensamhet. För merparten dröjde underrättelsen fem dagar. Som Kriminal-
vården framhållit är ett beslut om avskildhet mycket ingripande och en intagen
får därför förutsättas ha ett intresse av att snabbt kunna få beslutet överprövat.
Jag är kritisk till att anstalten dröjt så länge med att skriftligen underrätta de
intagna.

Kritik för begränsning av promenadtiden
Enligt Kriminalvården gjorde anstalten bedömningen att promenad inte kunde
erbjudas någon av de intagna den 7 augusti 2020. Dagen därpå erbjöds vissa
intagna promenad men då endast under en mycket kort stund. Under ungefär tre
                                                                  Dnr 6155-2020       Sid 7 (8)




dygn gavs flera intagna över huvud taget inte någon möjlighet till utomhus-
vistelse.

En timmes daglig promenad är en grundläggande rättighet som Kriminalvården
bara kan neka en intagen om det finns synnerliga skäl. Som myndigheten nämnt
i sitt yttrande har JO i tidigare beslut gett sin syn på tillämpningen av bestäm-
melsen om daglig utomhusvistelse i samband med att en anstalt placerar många
intagna i avskildhet (se JO 2016/17 s. 218, i remissvaret har ärendets
dnr 282-2015 använts). JO uttalade då att Kriminalvården aktivt måste vidta
åtgärder för att hantera den situation som gjort att de intagna inte kan erbjudas
promenad.

Kriminalvården har i remissvaret fört fram att skälet till att inte någon av de
intagna erbjöds utomhusvistelse den 7 augusti 2020 var att de ansågs ”vara i
obalans”. Den 8 augusti 2020 gjorde anstalten, med utgångspunkt i risken för
ordningsstörningar, en bedömning av vilka intagna som kunde erbjudas
utomhusvistelse. Det som avgjorde om en intagen fick möjlighet att vistas
utomhus verkar alltså ha varit om anstalten bedömde att det fanns en risk för att
en intagens beteende skulle äventyra säkerheten i anstalten. Jag har inte
underlag för att ifrågasätta anstaltens bedömningar av de konkreta säkerhets-
risker som en utomhusvistelse hade kunnat medföra. I detta sammanhang vill
jag dock framhålla att undantaget i 4 kap. 1 § fängelselagen inte tar sikte på
enskilda intagnas ordningsstörande beteende utan på praktiska förutsättningar
såsom tillgång till personal. Kriminalvården har inte närmare redogjort för om
och i så fall på vilket sätt de intagnas beteende påverkade de praktiska förutsätt-
ningarna för att erbjuda vistelse utomhus. Anstalten Skänninge hör till säker-
hetsklass 2 och får därför förutsättas kunna hantera intagna som har en viss
benägenhet att ta till våld och hot (se Kriminalvårdens handbok för placering i
anstalt, 2012:8, s. 36). Att generellt neka en intagen promenad på grund av att
det finns en risk för ordningsstörning är enligt min uppfattning inte acceptabelt.

Av yttrandet framgår inte skälet till att anstalten den 8 augusti 2020 begränsade
promenadtiden för de intagna som i och för sig ansågs kunna erbjudas vistelse
utomhus. Såvitt jag har förstått hade anstalten vid den tidpunkten hållit förhören
med de intagna. Om det fanns behov av extra personalresurser för att kunna
genomföra promenader borde anstalten vid det laget ha kunnat ordna den saken.
Jag kan därmed inte se att det har funnits några godtagbara skäl att begränsa
promenadtiden. Anstalten kan inte undgå kritik för att de intagna som var
aktuella för utomhusvistelse inte erbjöds den timslånga promenad som de enligt
lag har rätt till.

Övrigt
Det som anmälarna anfört om att de blivit utan mat har tillbakavisats av
anstalten, som bl.a. hänvisat till den dokumentation som gjorts beträffande
enskilda intagna. Påståendena om att personalen uppträtt olämpligt mot de
intagna har anstalten sagt sig inte kunna bemöta eftersom anmälarna inte lämnat
                                                              Dnr 6155-2020      Sid 8 (8)




någon närmare beskrivning av omständigheterna. Jag konstaterar att det som har
kommit fram genom utredningen inte ger stöd för någon kritik i dessa delar.

Ärendet avslutas.
