# Försäkringskassan kritiseras för att i vissa fall ha underlåtit att motivera beslut om underhållsstöd riktade mot den betalningsskyldige föräldern

JO 2013-04-18 dnr 6160-2011

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2013-04-18               6160-2011               1 (7)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Försäkringskassan kritiseras för att i vissa fall ha underlåtit att motivera
                        beslut om underhållsstöd riktade mot den betalningsskyldige föräldern


                          Beslutet i korthet: I beslutet konstateras att det stora flertalet av Försäkringskassans
                          beslut om underhållstöd riktade mot den betalningsskyldige föräldern, är s.k. maskinella
                          beslut med i förväg fastställda rubriker och textfraser. Något utrymme för fritext finns inte.
                          Dessa beslut saknar motiveringsavsnitt och därmed motivering, vilket strider mot
                          förvaltningslagens regler. Försäkringskassan kritiseras för detta. I beslutet redogörs
                          vidare för de motiveringskrav som kan ställas på Försäkringskassans beslut i allmänhet.
                          ChefsJO konstaterar därvid, liksom myndigheten själv har gjort i sitt uppföljningsarbete,
                          att det förekommer vissa generella brister som t.ex. att myndigheten sammanblandar vad
                          som utgör för beslutet avgörande omständigheter med vad som snarast är en allmän
                          beskrivning av ärendet. ChefsJO avser att följa upp Försäkringskassans arbete med att
                          förbättra sina beslutsmotiveringar.

## Initiativet

I ett klagomålsärende hos JO (dnr 4623-2011 med beslutsdatum den 23 november
                        2011) framkom att en försäkrad hade fått två beslut daterade samma dag, ett beslut
                        som angav att hans dotter hade rätt till underhållsstöd och ett beslut som angav
                        vilket månatligt belopp han skulle betala till Försäkringskassan. Beslutet att dottern
                        hade rätt till underhållstöd saknade motivering men var försett med omprövnings-
                        hänvisning. Vid telefonsamtal med Försäkringskassan framkom att de båda
                        besluten var maskinellt framställda och formulerade enligt myndighetens mallar.
                        Med anledning av vad som framkommit beslutade dåvarande chefsJO Cecilia
                        Nordenfelt att inom ramen för ett initiativärende utreda frågan om Försäkrings-
                        kassans beslut om underhållsstöd uppfyller förvaltningslagens krav på motivering.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som anmodades att yttra sig över det
                        som framkommit om besluten om underhållsstöd samt att allmänt redogöra för hur
                        myndigheten uppfyller motiveringskravet i övriga ärendeslag.
                        I remissvar den 1 juni 2012 anförde Försäkringskassan följande. (De nämnda
                        bilagorna är ej medtagna här).




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                 Dnr 6160-2011      Sid 2 (7)




Utredning

Beslut om att bevilja underhållsstöd
Ett beslut om att bevilja underhållsstöd till ett barn under 18 år innebär att
underhållsstödet betalas ut till den förälder hos vilken barnet bor – boföräldern.
Beviljande av underhållsstöd medför att den förälder som är bidragsskyldig ska
betala tillbaka samhällets kostnader för underhållsstödet och denne får då ett beslut
om betalningsskyldighet till Försäkringskassan.
När det gäller ärenden om underhållsstöd anges i socialförsäkringsbalken (SFB) att
när en ansökan om underhållsstöd kommer in till Försäkringskassan ska
Försäkringskassan omedelbart meddela den bidragsskyldige detta. Meddelandet ska
innehålla en uppmaning om att den bidragsskyldige inom viss tid ska yttra sig till
Försäkringskassan avseende om han eller hon har något att invända mot ansökan
eller i övrigt har något att anföra i fråga om betalningsskyldigheten för underhålls-
stöd (18 kap. 38 § SFB). Ett sådant meddelande innehåller en redogörelse för
systemet med underhållsskyldighet, underhållstöd och betalningsskyldighet samt
kriterierna för beviljande av underhållstöd (se fiktivt exempel, bilaga 1).
Meddelandet innehåller också information om vem sökanden är, att sökanden i sin
ansökan uppger att barnet/barnen varaktigt bor tillsammans med denne samt att den
bidragsskyldige inte betalar underhåll för barnen. Slutligen beskrivs i meddelandet
hur Försäkringskassan beräknar de belopp som den bidragsskyldige ska betala till
myndigheten.
När beslut fattas i underhållsstödsärendet ska sökanden skriftligen underrättas om
beslutet. Beslut om att bevilja underhållsstöd, att fastställa betalningsskyldighet samt
beslut avseende avdrag för underhåll ska delges den bidragsskyldige (18 kap. 41 §
SFB).
I samband med att den bidragsskyldige får beslutet om beviljande av underhållsstöd,
som regel samma dag, får han eller hon också ett beslut om betalningsskyldighet.
Det senare beslutet innehåller både motivering och omprövningshänvisning.

Maskinella beslut
Ungefär 90 procent av besluten om att bevilja underhållsstöd och om betalnings-
skyldighet är maskinella. Detta innebär att handläggaren registrerar vissa uppgifter i
systemet och att han eller hon även kan välja mellan olika textfraser. Dessa åtgärder
avgör utformningen av det maskinella beslutet. Handläggaren har ingen möjlighet att
skriva någon fritext. De maskinella besluten om att bevilja underhållstöd innehåller
en omprövningshänvisning men däremot ingen motivering av beslutet. Däremot
innehåller som nämnts ovan de maskinella besluten om betalningsskyldighet alltid
såväl motivering som omprövningshänvisning.

Manuella beslut
Ungefär 10 procent av besluten kräver manuell hantering. För detta ändamål har
Försäkringskassan manuella mallar i Word, så kallade Wimi-mallar. Mallarna
innehåller rubriker och fraser som är obligatoriska men också avsnitt där det anges
att handläggaren ska skriva fritext utifrån omständigheterna i det aktuella ärendet.
Beslut till den bidragsskyldige om beviljande av underhållstöd och beslut om
betalningsskyldighet skrivs i samma Wimi-mall. I den motiveras båda besluten.

Beslut inom övriga ärendeslag
Till stöd för utformningen av beslut i försäkringsärenden finns Försäkringskassans
riktlinjer (2005:14) Att skriva beslut i Försäkringskassan (se bilaga 2). Riktlinjerna
beskriver vilken struktur ett beslut ska ha, vilka rubriker det ska innehålla och vad
som ska återges under de olika rubrikerna. De anger också att beslut som går en part
emot ska motiveras. Av riktlinjerna framgår också vilka positiva beslut som enligt
myndighetens uppfattning lämpligen ska motiveras.
För dagersättningar och vissa andra förmåner får den försäkrade bara ett
utbetalningsbesked. I de fall beslutet inte gått den försäkrade emot har själva beslutet
                                                                  Dnr 6160-2011      Sid 3 (7)




i dessa fall dokumenterats och i förekommande fall motiverats i ärendet.
Utbetalningsbeskedet innehåller varken motivering eller omprövningshänvisning,
eftersom beslutet inte går den försäkrade emot. Om ett beslut om beviljande av en
förmån i någon mån går den försäkrade emot så får han eller hon utöver
utbetalningsbeskedet också ett beslut som innehåller motivering och
omprövningshänvisning.

Beslutsmotiveringarnas kvalitet i manuella beslut
Försäkringskassan arbetar på olika sätt för att de motiveringar som handläggarna
skriver i de manuella beslutet ska hålla en god kvalitet.

Riktlinjer
De nyss nämnda riktlinjerna (2005:14) Att skriva beslut i Försäkringskassan är i
första hand ett stöd för handläggarna i hur de ska skriva beslut. I avsnitt 5.2.4. finns
en särskild redogörelse för hur argumentationen i en motivering bör vara uppbyggd.
I ett första steg ska handläggaren redogöra för vilka krav som ska vara uppfyllda för
att man ska ha rätt till den sökta förmånen. Därefter ska de relevanta
omständigheterna i ärendet beskrivas. Slutligen ska handläggaren förklara vad
beslutet innebär för den försäkrade.

Wimi-mallar
Det finns ett stort antal Wimi-mallar speciellt framtagna för Försäkringskassans
olika förmåner och för olika typsituationer (beslut, kommuniceringsbrev,
kompletteringsbrev m.m.). Wimi-mallar för avslagsbeslut eller andra beslut där en
motivering måste finnas med har endast i begränsad omfattning malltexter för
beslutsmotivering. Tanken är att handläggaren inte ska ha förvalda texter utan själv
formulera beslutsmotiveringen utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Mallarna innehåller i regel en hjälptext som beskriver detta.

Kvalitetssäkring
I flera förmånsslag där bedömningsutrymmet är mer betydande t.ex. sjukersättning,
livränta och assistansersättning tillämpar Försäkringskassan en särskild besluts-
ordning. Den särskilda beslutsordningen innebär att ett ärende beslutas av en särskilt
utsedd beslutsfattare efter föredragning av en handläggare. Handläggaren utreder
ärendet och lämnar över det med förslag till beslut till beslutsfattaren. Att två
personer deltar i handläggningen bidrar till att den försäkringsmässiga bedömningen
blir mer korrekt och likformig men också till att beslutsmotiveringen har en god
kvalitet. I vissa andra förmåner med ett större bedömningsutrymme men där ärendet
inte handläggs i den särskilda beslutsordningen (t.ex. sjukpenning) kvalitetssäkrar
specialist samtliga ärenden som går parten emot.

Utbildning
Tidigare hade Försäkringskassan en lärarledd utbildning i att skriva beslut. Den är
sedan juni 2011 ersatt av webbutbildningen Att skriva på Försäkringskassan.
Utbildningen berör allt skrivande i myndigheten men har fokus på formulering av
beslut och andra skrivelser till de försäkrade. Hittills har drygt 2000 medarbetare
gått utbildningen, vilket är en mycket hög siffra på så kort tid. I utvärderingarna har
deltagarna gett den mycket höga betyg. Försäkringskassan vill också nämna att
utbildningen i mars 2012 tilldelades andra pris i kategorin Bästa e-learning vid
utdelningen av Swedish Learning Awards.
När det gäller utbildningen av nyanställda läggs särskilt fokus på att skriva beslut.
Alla nyanställda har en handledare och sedan januari 2012 finns det ett särskilt
handledarstöd kopplat till webbutbildningen Att skriva i Försäkringskassan. I
handledarstödet ingår en checklista som ska följas när den nyanställde skriver beslut.
Handledaren följer upp besluten utifrån checklistan. Checklistan kan naturligtvis
användas av alla handläggare som ett stöd i att skriva beslut. (Handledarstöd
inklusive checklista, se bilaga 3).
                                                                     Dnr 6160-2011       Sid 4 (7)




Uppföljning
I övrigt är beslutsmotiveringar något som följs upp i de löpande kvalitets-
uppföljningar som kvalitetsgranskare gör av myndighetens handläggning och
beslutsfattande inom de olika förmånerna. Den kvalitetsuppföljningen innebär dock
endast att granskaren kontrollerar att beslutsmotivering finns med i de ärenden som
gått parten emot. Granskaren gör alltså ingen värdering av beslutsmotiveringarnas
kvalitet.
År 2009 gjorde Försäkringskassan en större uppföljning av manuella beslut i
myndigheten i rapporten Uppföljning av manuella beslut (se rapporten, bilaga 4).
Uppföljningen gällde beslutstyper i sex olika förmånsslag. Rapportens slutsatser var
att handläggarna i allt väsentligt följer riktlinjerna (2005:14) för att skriva beslut i
Försäkringskassan och riktlinjerna (2005:13) för språket i Försäkringskassan. Man
kunde dock konstatera att det förekom avvikelser när det gällde beskrivningen av
omständigheterna i ärendet och beslutsmotiveringen. Dessa texter var ibland alltför
generella till sin karaktär. I rapporten lämnades följande förslag till åtgärder för att
förbättra beslutsbrevens kvalitet:
    En fortsättningsutbildning i att skriva beslut som riktar sig till homogena
     yrkesroller.
    Wimi-mallarna kompletteras med tydliga instruktioner till skribenten om vad
     som ska framgå i beslutet utöver de fasta texterna i mallen. Dessutom behövs
     fler generella formuleringar, till exempel för att beskriva regler.
    Riktlinjerna för att skriva beslut förtydligas för att bli ett bättre redskap för
     skribenterna.
    Kalkylen till en Ensa-process ska visa att det finns tillräckligt med tid för
     handläggaren att skriva beslut.
    Regelbunden uppföljning av olika typer av beslut.
Av dessa förslag har Wimi-mallarna utvecklats med fler och bättre hjälptexter och
riktlinjerna för att skriva beslut har utvecklats. Några förmånsspecifika utbildningar i
att skriva beslut hölls under 2010 och 2011 och det hålls till och från workshops om
att skriva beslut för handläggare inom olika förmånsslag. Den tidigare lärarledda
utbildningen har som redan nämnts ersatts med den vidareutvecklade webb-
utbildningen i att skriva i myndigheten.
Som nämns ovan följs besluten löpande upp inom de olika förmånerna. Under 2012
kommer Försäkringskassan också att göra en uppföljning av beslut med fokus på
beslutsmotiveringarna motsvarande den bifogade uppföljningen av beslut som
gjordes år 2009.

Försäkringskassans slutsatser

Beslut om att bevilja underhållsstöd
I beslut om att bevilja underhållsstöd har den bidragsskyldige partsställning. Ett
beslut om att bevilja underhållsstöd måste anses gå den bidragsskyldige emot. Av
20 § FL följer att beslutet ska motiveras om inte någon av de i lagrummet angivna
undantagssituationerna är aktuell. Som beskrivits ovan innehåller de maskinella
besluten om att bevilja underhållsstöd för närvarande ingen motivering. Detta kan
möjligen förklaras av att det finns en författningsreglerad skyldighet att i samband
med att ansökan om underhållsstöd kommer in informera den bidragsskyldige om
ansökan. I informationen redogörs för kriterierna för att beviljas underhållsstöd, om
omständigheterna i det aktuella ärendet och om att Försäkringskassan utifrån detta
överväger att besluta om att den bidragsskyldige är betalningsskyldig till
Försäkringskassan. I samband med att den bidragsskyldige delges beslutet om
underhållsstöd får han eller hon även beslutet om betalningsskyldighet som alltid
innehåller en motivering.
                                                                      Dnr 6160-2011     Sid 5 (7)




      Beslutet om att bevilja underhållsstöd är emellertid utan tvekan ett beslut med
      självständig rättsverkan. Det förhållandet att den bidragsskyldige informeras om
      ansökan och kriterierna för att beviljas underhållsstöd m.m. innebär inte att någon av
      undantagssituationerna enligt 20 § FL kan tillämpas. Försäkringskassan avser därför
      att ändra de maskinella besluten om beviljande av underhållsstöd så att de innehåller
      en motivering. Målet är att de ska likna de manuella besluten till struktur och
      innehåll.

      Beslut inom övriga ärendeslag
      I övrigt uppfyller Försäkringskassans beslut de förvaltningsrättsliga kraven på att
      beslut som går en part emot ska vara motiverade. I en sådan omfattande verksamhet
      som Försäkringskassans är det oundvikligt att det i enskilda fall kan förekomma
      beslut som innehåller motiveringar av sämre kvalitet. Som beskrivningen ovan visar
      satsar dock Försäkringskassan mycket på att ge handläggare stöd när det gäller
      utformningen av beslut.

Bedömning
Allmänt om motiveringsskyldigheten
Av 20 § förvaltningslagen (1986:223), FL, framgår att ett beslut varigenom en
myndighet avgör ett ärende ska innehålla de skäl som har bestämt utgången, om
ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas
helt eller delvis bl.a. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon
annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen. Har skälen
utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa
honom om dem i efterhand.

Motiveringskravet syftar bl.a. till att garantera att myndigheterna prövar sina
ärenden på ett sakligt och enhetligt sätt. En bra motivering ökar förståelsen för
beslutet och gör det lättare för parten att bedöma om det lönar sig att överklaga
eller inte. Meningslösa klagomål kan undvikas och i andra fall hjälper
motiveringen parten att bygga upp sitt resonemang. En utebliven eller alltför
generell motivering försvårar på motsvarande sätt partens möjligheter att finna
argument för sin inställning. Motiveringen får på så sätt även betydelse för den
överprövande instansen. Väl motiverade beslut är vidare en förutsättning för att
allmänheten ska känna förtroende för myndigheternas kompetens och objektivitet.

För att motiveringen ska fylla sin funktion krävs att den håller en viss kvalitet.
Enligt lagtexten ska en motivering innehålla ”de skäl som har bestämt utgången”.
Lagen ställer alltså inte krav på detaljerade redogörelser för varje omständighet
som har haft betydelse för utgången. Det är de springande punkterna – de
omständigheter som har varit avgörande för myndigheternas beslut – som ska
redovisas. I kommentaren till förvaltningslagen uttalas att man visserligen inte kan
begära att förvaltningsmyndigheternas beslut ska efterlikna domstolarnas domar
men att beslutet måste göra det begripligt för parten vilka faktiska förhållanden
som är avgörande, vilka rättsregler som är tillämpliga och hur myndigheten har
resonerat på de punkter där meningarna kan gå isär (Hellners och Malmqvist,
3 uppl., s. 237). Det sistnämnda innebär vidare att myndigheten i sin motivering
bör bemöta de argument och synpunkter som den enskilde har fört fram t.ex. i
samband med kommunicering eller vid begäran om omprövning.
                                                                   Dnr 6160-2011    Sid 6 (7)




Försäkringskassans beslutsmotiveringar
Allmänt
Vilka krav som kan ställas på en motivering skiftar naturligtvis beroende på
beslutets karaktär. Många av de beslut som Försäkringskassan fattar får stor
betydelse för den enskildes liv och ekonomi, t.ex. beslut om sjukersättning eller
andra försörjningsförmåner. Sådana beslut kräver självfallet utförligare
motiveringar än enkla rutinbeslut. Vissa grundläggande krav bör emellertid alltid
vara uppfyllda. JO har beträffande vilka krav som kan ställas på Försäkrings-
kassans motiveringar tidigare uttalat att det är den egentliga motiveringen som ska
anges och att den föreskrift som den grundar sig på ska återges (JO 2000/01 s.
388). I ärendet ifråga hade Försäkringskassan i ett beslut om avslag på en ansökan
om underhållsstöd som enda motivering angett att sökanden inte kommit in med en
komplettering. Den egentliga motiveringen – att föräldrarna ansågs sammanbo –
hade däremot inte kommit till uttryck i beslutet. Försäkringskassan hade inte heller
hänvisat till det lagrum som angav att rätt till underhållstöd förutsätter att
föräldrarna inte bor tillsammans.

Som framgått ovan ska alltså en beslutsmotivering alltid ange vilka rättsregler som
tillämpats. Att det däremot inte är tillräckligt att enbart redogöra för innehållet i
den tillämpade bestämmelsen har JO tidigare konstaterat. Försäkringskassan hade i
ett beslut att inte bevilja en person arbetsskadeersättning som motivering endast
angett att ”skälen mot ett samband mellan olycksfallet och de besvär som orsakat
arbetsförmågan efter samordningstidens utgång, är betydligt starkare än skälen för
ett sådant samband” (dåvarande 2 kap. 2 § lagen om arbetsskadeförsäkring). JO
ansåg inte att en sådan motivering kunde godtas om det inte samtidigt klargjordes
vilka skäl det var som talade mot ett samband (JO 1981/82 s. 276).

Beslut om underhållsstöd riktade mot den betalningsskyldige föräldern
Mallar och standardformuleringar förekommer i det flesta av Försäkringskassans
beslut. Som jag nyligen uttalat (se mitt beslut den 25 mars 2013 i ärendet med dnr
6471-2011) måste emellertid innehållet i dessa anpassas till förhållandena i det
enskilda fallet, vilket kräver både noggrannhet och eftertanke från myndighetens
sida. När det gäller maskinella beslut är handläggarens möjligheter att påverka
textinnehållet starkt begränsade. Desto viktigare är det naturligtvis då att det i
förväg fastställda innehållet är korrekt.

De allra flesta av Försäkringskassans beslut att bevilja underhållsstöd riktade mot
den betalningsskyldige föräldern, är maskinella. Av utredningen i ärendet framgår
att dessa inte innehåller något motiveringsavsnitt. Besluten i fråga saknar således
motivering, vilket strider mot förvaltningslagens regler. Jag är kritisk till detta. I
remissvaret den 1 juni 2012 anges att Försäkringskassan avser att åtgärda bristen.
Vid min inspektion av Försäkringskassan, nationellt försäkringscenter (NFC)
Malmö den 9 – 10 april 2013 kunde jag emellertid konstatera att även de
maskinella beslut som fattats så sent som i början av april månad saknade
motiveringsavsnitt.
                                                                  Dnr 6160-2011    Sid 7 (7)




Övriga beslut
Efter att ha tagit del av Försäkringskassans riktlinjer (2005:14) Att skriva beslut i
Försäkringskassan (bilaga 2), det handledarstöd inklusive checklista som myndig-
heten hänvisar till (bilaga 3) samt rapporten Uppföljning av manuella beslut (bilaga
4), vill jag anföra följande.

I remissvaret hänvisar Försäkringskassan till sina riktlinjer (2005:14) och anför att
handläggaren, när motiveringen byggs upp, i ett första steg ska ”redogöra för vilka
krav som ska vara uppfyllda för att man ska ha rätt till den sökta förmånen.
Därefter ska de relevanta omständigheterna i ärendet beskrivas. Slutligen ska
handläggaren förklara vad beslutet innebär för den försäkrade.” Jag har noterat att
det i Försäkringskassans riktlinjer (2005:14) på ett tydligare sätt än i remissvaret
framgår att det är de omständigheter som varit avgörande för beslutet, och därmed
förklarar varför kraven inte är uppfyllda, som ska ingå i beslutsmotiveringen. Jag
har också noterarat att det i de aktuella riktlinjerna förtydligas att det inte är
tillräckligt att enbart redogöra för innehållet i den tillämpade bestämmelsen.

Jag har vidare lagt märke till att Försäkringskassan i de exempel som ges i
handledarstödets checklista (bilaga 3 s. 7) har sammanblandat vad som utgör
avgörande omständigheter med vad som snarast är en beskrivning av ärendet.
Rapporten Uppföljning av manuella beslut visar att det är vanligt att denna
sammanblandning också sker i praktiken (bilaga 4 s. 2). För att det ska vara möjligt
för Försäkringskassans personal att uppfylla det viktiga kravet att redogöra för de
avgörande omständigheterna, får det naturligtvis inte finnas några oklarheter i fråga
om vad som avses därmed. Handledarstödets checklista bör alltså ses över och
exemplen skrivas om. Av den nämnda rapporten framgår också att Försäkrings-
kassans beslut om sjukpenning ofta bara innehåller den fasta malltexten ”Du har
inte rätt till sjukpenning därför att Försäkringskassan bedömer att din arbets-
förmåga inte är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom”. En sådan
motivering, som endast redogör för innehållet i den tillämpade bestämmelsen,
uppfyller inte de grundläggande kraven (se det ovan refererade beslutet JO 1981/82
s. 276). Jag kan tillägga att jag ofta lägger märke till de ovan beskrivna bristerna i
min tillsynsverksamhet.

Av remissvaret framgår att Försäkringskassan löpande arbetar med att förbättra
sina beslutsmotiveringar och med att följa upp resultatet av sitt arbete. Enligt
remissvaret är en ny uppföljningsrapport under arbete. Det har kommit till min
kännedom att arbetet med den kommer att slutföras under våren 2013. Jag önskar
ta del av rapporten när den har färdigställts samt i förekommande fall även av
redogörelsen för vilka åtgärder Försäkringskassan kommer att vidta med anledning
av resultatet. Jag har för avsikt att även i övrigt följa utvecklingen av Försäkrings-
kassans arbete med att förbättra sina beslutsmotiveringar.

Ärendet avslutas.
