# Kritik mot psykiatrin inom två regioner för regelmässiga kontroller genom urinprov och blodprov som villkor för att patienter ska kunna få viss utredning eller behandling

JO 2023-11-28 dnr 6160-2022

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                    Sid
                                                                           2023-11-28              6160-2022             1 (8)
Chefsjustitieombudsmannen                                                                          1112-2023
Erik Nymansson




                        Kritik mot psykiatrin inom två regioner för regelmässiga kontroller
                        genom urinprov och blodprov som villkor för att patienter ska kunna
                        få viss utredning eller behandling


                          Beslutet i korthet: I beslutet riktar chefsJO kritik mot psykiatrin inom Region Örebro
                          län respektive Region Stockholm för att rutinmässigt ha uppmanat vissa
                          patientgrupper att lämna urinprov eller blodprov.
                          Region Örebro län har tillämpat en rutin som inneburit att provtagning har varit ett
                          villkor för att patienter ska få genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Provtagning har
                          också varit obligatorisk inför påbörjandet av en behandling med adhd-läkemedel och
                          vid uppföljning av en sådan behandling. ChefsJO konstaterar att rutinen inte är
                          berättigad och betonar att en individuell bedömning av behovet av provtagning alltid
                          måste göras. För det fall att provtagning i ett enskilt fall bedöms vara nödvändig, är
                          det viktigt att patienten får tillfredsställande information för att kunna fatta ett
                          välgrundat beslut och för att frivilligheten i vården ska kunna garanteras. Patienten
                          bör också få information om vilka handlingsalternativ som står till buds om han eller
                          hon inte vill lämna prover.
                          När det gäller Region Stockholm konstaterar chefsJO att den berörda psykiatri-
                          mottagningen har uppställt ett generellt krav på att samtliga patienter ska lämna
                          prover minst en gång per år. Provtagningen verkar också ha varit ett allmänt villkor för
                          att läkare ska förskriva adhd-läkemedel. ChefsJO konstaterar att denna ordning står i
                          strid med såväl regionens egna rutindokument som de uttalanden som JO har gjort i
                          ett tidigare beslut. Vidare framhåller chefsJO att det ankommer på vårdgivaren att – i
                          förhållande till varje enskild patient och vid varje givet tillfälle – försäkra sig om att
                          kravet på en individuell bedömning är uppfyllt och att patienten får relevant
                          information om provtagningen och vilka handlingsalternativ som står till buds.

## Bakgrund

I juni 2020 riktade JO kritik mot psykiatrin inom tre regioner, däribland Region
                        Stockholm, för rutiner som innebar att det var obligatoriskt för samtliga
                        patienter med diagnosen adhd att lämna urinprov för att få behandling med
                        centralstimulerande läkemedel (se JO 2020/21 s. 115, dnr 2050-2018 m.fl.). I
                        beslutet uttalade JO att det inte är berättigat att uppställa ett generellt krav på
                        regelbunden provtagning som förutsättning för behandlingen. JO framhöll
                        vikten av tillfredsställande information för att patienterna ska ha möjlighet att




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                      Dnr 6160-2022 och 1112-2023      Sid 2 (8)




fatta välgrundade beslut och för att frivilligheten i vården ska kunna garanteras.
Vidare uttalade JO att obehöriga påtryckningar inte får förekomma, men att
provtagning efter en individuell bedömning kan vara en förutsättning för att en
viss behandling ska vara förenlig med grundläggande patientsäkerhetskrav.

Sedan beslutet meddelades har JO tagit emot ett stort antal anmälningar som
gäller liknande frågor, dvs. klagomål på rutiner inom psykiatrin som innebär ett
generellt krav för vissa patientgrupper att genomgå provtagning för att få en
viss behandling eller få genomgå en viss utredning.

Anmälningarna
I augusti 2022 respektive februari 2023 tog JO emot två anmälningar som var
riktade mot vårdgivare inom Region Örebro län respektive Region Stockholm. I
anmälan mot Region Örebro län fördes det fram klagomål på att patienter som
skulle påbörja en adhd-utredning rutinmässigt uppmanades att lämna prover
som villkor för att utredningen skulle inledas. Anmälan mot Region Stockholm
handlade om att psykiatrin regelmässigt uppmanade patienter med diagnosen
adhd att lämna prover för att styrka drogfrihet som en förutsättning för att få
adhd-läkemedel förskrivna. De båda anmälningarna behandlas gemensamt i
detta beslut.

Anmälan mot vårdgivare inom Region Örebro län (dnr 6160-2022)
AA förde fram klagomål mot Allmänpsykiatriska mottagningen, Universitets-
sjukhuset i Örebro, och anförde bl.a. följande. Hon har stått i vårdkö för att få
göra en adhd-utredning och fick i juli 2022 ett brev från psykiatrin. Av brevet
framgick att hon, innan utredningen kunde inledas, behövde lämna både
blodprover och ett övervakat urinprov. Det var tydligt att provtagningen inte var
frivillig eftersom det angavs att hon inte skulle få någon kallelse till psykolog
förrän proverna hade lämnats. Det framgick inte varför det ansågs nödvändigt
med provtagning just i hennes fall. Det fanns inte heller någon information om
vart hon kunde vända sig med frågor. Trots obehagskänslor genomförde hon
provtagningen eftersom hon var rädd för att annars inte få göra utredningen.

AA bifogade en kopia av informationsbrevet från mottagningen.

Anmälan mot vårdgivare inom Region Stockholm (dnr 1112-2023)
BB förde fram klagomål mot Mottagning för neuropsykiatri S:t Eriksplan och
anförde bl.a. följande. Hon har varit patient vid mottagningen sedan 2011 då
hon diagnosticerades med adhd. Hon har årligen fått lämna blodprov och
urinprov, trots att hon aldrig har haft något missbruk. När hon i februari 2023
fick en remiss till provtagning inför en årlig läkarkontroll angavs ”missbruks-
diagnostik” som orsak. Via tjänsten på 1177 ifrågasatte hon mottagningens rutin
och fick då till svar: ”De blodprover du är ombedd att ta är rutinprover som vi
vill att alla våra patienter tar vid minst ett tillfälle per år.” När hon frågade om
provtagningen är en förutsättning för att få medicin fick hon svaret: ”Det
                                                     Dnr 6160-2022 och 1112-2023     Sid 3 (8)




stämmer att det är ett läkarbeslut för förskrivning av narkotikaklassade
läkemedel.” Hon fick också frågan om hon önskade remiss till någon annan
mottagning, vilket hon tolkade som att hon antingen fick gå med på att lämna
prover eller söka sig någon annanstans. Hon upplever provtagningen som
oerhört kränkande men går ändå med på den för att inte bli utan sin medicin.

BB bifogade ett utdrag av den korrespondens som hon haft med sjukvårds-
personal vid mottagningen.

Utredning
Remissyttranden från regionerna
Ärendena remitterades till Region Örebro län respektive Region Stockholm som
yttrade sig. Yttrandena finns tillgängliga hos JO.

Regionerna anförde i huvudsak följande.

Region Örebro län
I den lokala riktlinjen för allmänpsykiatrin inom regionen, som gäller sedan
augusti 2019, anges att drogscreening och alkoholprov alltid ska genomföras
innan fortsatt bedömning. Urinprov är en del av screeningen inför en eventuell
utredning. Enligt diagnosmanualen ska, vid utredning av adhd, ställning tas till
om symtomen kan förklaras av någon annan form av psykisk ohälsa, t.ex.
substansabstinens. Socialstyrelsen rekommenderar urinprov som komplement
till kartläggning och skattningsformulär.

I det nu aktuella fallet gjordes det enligt patientens journal ingen individuell
bedömning kring behovet av urinprov. I det standardbrev som skickades till
patienten angavs motiveringen till drogscreeningen i vaga och övergripande
termer. Det kan konstateras att allmänpsykiatrins hantering inte har varit
förenlig med gällande lagstiftning. Därför kommer verksamheten omedelbart att
se över sina rutiner. Verksamheten kommer också att se över på vilket sätt den
kommunicerar till patienter att drogscreening är relevant inför en utredning.

Region Stockholm
Sedan JO klargjort att provtagning inte får ske rutinmässigt har regionen antagit
en central anvisning på området. Motsvarande lokala rutiner finns även för
Norra Stockholms psykiatri, som den aktuella mottagningen tillhör. Av rutin-
dokumenten framgår att provtagning ska föregås av en individuell bedömning
och att den är frivillig. Patienten ska informeras om varför provtagningen är
viktig och vilka alternativ som finns om patienten inte vill genomgå den.

Alla patienter som påbörjar kontakt med mottagningen får skriftlig information
om behandling med narkotikaklassade läkemedel. I informationen anges att
drogscreeningen är frivillig och att om patienten inte vill genomgå den, kommer
han eller hon att erbjudas en tid hos ansvarig läkare som tar ställning till andra
alternativ. Det går i efterhand inte att säga om BB har delgetts denna
                                                     Dnr 6160-2022 och 1112-2023     Sid 4 (8)




information. Vidare har det inte varit helt tydligt för mottagningen hur den
centrala anvisningen om drogscreening ska tillämpas. För att säkerställa korrekt
tillämpning avser regionen att på nytt kommunicera innehållet i rutinerna till
samtliga psykiatriska verksamheter och deras personal. När det gäller den orsak
som anges av systemet när provtagningar beställs – ”missbruksdiagnostik” –
kommer processägaren att se över om denna kan ändras till något mer neutralt.

Regionen bifogade bl.a. den centrala anvisning som tillämpas inom regionen,
den lokala rutin som gäller inom Norra Stockholms psykiatri och den
information som mottagningen skickar till nya patienter.

Övriga utredningsåtgärder
AA och BB fick tillfälle att kommentera respektive regions remissvar.

Därefter hämtade JO in det rutindokument som Region Örebro län hänvisar till i
sitt yttrande. I samband med det upplyste regionen om att rutindokumentet inte
har reviderats sedan augusti 2019.

Rättslig reglering
Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen (RF) är var och en gentemot det allmänna
skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Av 20 § samma kapitel följer att
detta skydd under vissa förutsättningar får begränsas genom lag.

Av 5 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) framgår att hälso- och
sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det
innebär bl.a. att vården särskilt ska tillgodose patientens behov av trygghet,
bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och främja
goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.

Enligt 3 kap. 1 och 2 §§ patientlagen (2014:821), PL, ska patienten få
information om bl.a. sitt hälsotillstånd, de metoder som finns för undersökning,
vård och behandling och möjligheten att välja behandlingsalternativ.

I 4 kap. 2 § PL anges att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens
samtycke om inte annat följer av patientlagen eller någon annan lag. Innan
samtycke hämtas in ska patienten få information enligt 3 kap. Patienten kan
lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att
han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. Patienten får när som helst ta
tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska
han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra.

Bedömning
Inledning
Genom 2 kap. 6 § RF tillförsäkras var och en skydd mot påtvingade kroppsliga
ingrepp, såsom t.ex. blodprovtagning. JO har i tidigare beslut kommit till
slutsatsen att även urinprovskontroll är ett sådant kroppsligt ingrepp som
                                                       Dnr 6160-2022 och 1112-2023      Sid 5 (8)




omfattas av grundlagsskyddet (se t.ex. JO 2010/11 s. 509). Om en urinprovs-
kontroll eller blodprovtagning är att betrakta som påtvingad krävs det stöd i lag
för att åtgärden ska vara tillåten.

Utgångspunkten för all hälso- och sjukvård är att det krävs samtycke av
patienten till planerade vårdåtgärder och att vården alltså inte får utövas genom
tvång. Från detta krav finns lagreglerade undantag, exempelvis när det gäller
vissa åtgärder som vidtas inom den psykiatriska tvångsvården.

Grundlagens skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp bör tolkas så att det
skyddar också mot att en befattningshavare – utan att använda våld eller vara
beredd att använda tvång i egentlig bemärkelse – uppträder på ett sätt som får
till följd att någon med fog uppfattar sig vara tvungen att underkasta sig prov-
tagning. I vissa fall kan det alltså vara fråga om ett påtvingat ingrepp trots att
den enskilde har sagt ja till att åtgärden genomförs men ingreppet ändå inte är
helt frivilligt. Den enskilde kan exempelvis samtycka till ett ingrepp för att det
finns ett underliggande hot eller en hotfullhet hos den myndighet som vidtar
åtgärden. Dessa situationer bör bedömas som att ett giltigt samtycke inte har
getts, för att inte grundlagsskyddet ska kunna kringgås i praktiken. I tveksamma
situationer får hänsyn tas till den konkreta situationen, den information som den
enskilde fått om sina handlingsalternativ och hans eller hennes förmåga att fatta
ett informerat beslut i frågan (se Bull och Sterzel, Regeringsformen – en
kommentar [2023, version 5, JUNO], s. 75).

Som ovan nämnts riktade JO i juni 2020 kritik mot psykiatrin inom vissa
regioner för tillämpningen av rutiner som innebar att det var obligatoriskt för
samtliga patienter med diagnosen adhd att lämna urinprov för att få behandling
med centralstimulerande läkemedel (JO 2020/21 s. 115). I beslutet slog JO fast
att det inte är berättigat att uppställa ett generellt krav på regelbunden prov-
tagning som förutsättning för behandlingen. JO framhöll också vikten av
tillfredsställande information för att patienterna ska ha möjlighet att fatta
välgrundade beslut och frivilligheten i vården ska kunna garanteras. Vidare
uttalade JO att obehöriga påtryckningar inte får förekomma, men att provtag-
ning efter en individuell bedömning kan vara en nödvändig förutsättning för att
en viss behandling ska vara förenlig med grundläggande patientsäkerhetskrav.

Jag har också i ett beslut den 14 november 2022 (dnr 7438-2021) riktat kritik
mot barn- och ungdomspsykiatrin inom en region för regelmässiga urinprovs-
kontroller i samband med utfärdande av läkarintyg för körkortstillstånd. I
beslutet uttalade jag bl.a. att det inte är uteslutet att det, beroende av omständig-
heterna, kan finnas skäl för en läkare att ange provtagning som en nödvändig
förutsättning för att kunna utfärda en viss typ av intyg, men att en individuell
bedömning måste göras också i sådana fall. Patienten bör också få information
om vilka handlingsalternativ som står till buds.
                                                       Dnr 6160-2022 och 1112-2023       Sid 6 (8)




Även Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har gjort liknande bedömningar
när det gäller rutinmässig provtagning för att styrka drogfrihet (se t.ex. IVO:s
beslut den 21 juni 2022, dnr 3.4.1-35492/2021-8).

I oktober 2022 publicerade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och
stöd vid adhd och autism. Av riktlinjerna (s. 40) framgår att det inte är tillåtet att
rutinmässigt kräva provtagning före behandling med centralstimulerande
läkemedel. Provtagning kan dock bli aktuell efter en individuell bedömning och
ett informerat samtycke, om det är nödvändigt ur ett patientsäkerhetsperspektiv
(t.ex. om det finns risk för att läkemedlet används på fel sätt).

Region Örebro län
Av handlingarna framgår att AA inför en planerad neuropsykiatrisk utredning
uppmanades att lämna blodprover och ett övervakat urinprov. I det informa-
tionsbrev som skickades till AA angavs att utredningen skulle inledas med en
kallelse till psykolog men att tidsbokningen skulle göras först när hennes
provsvar hade kommit in, om allt såg bra ut.

Region Örebro län har uppgett att drogscreening alltid genomförs innan en
utredning inleds och att en sådan screening inkluderar bl.a. urinprov. Enligt
regionen behöver psykiatrin försäkra sig om att det inte förekommer bruk av
substanser innan utredningen påbörjas. Regionen har dock medgett att
hanteringen i detta fall har varit bristfällig på så sätt att AA inte på ett
tillräckligt tydligt sätt har informerats om varför urinprovskontrollen var
nödvändig.

Som jag tolkar remissvaret och riktlinjerna tillämpar regionen rutiner som
innebär att alla patienter som ska genomgå en neuropsykiatrisk utredning ska
lämna prover för att styrka drogfrihet. Jag noterar också att regionens riktlinjer
anger att urinprovskontroll och blodprovtagning utgör en del av utredningen
innan en läkemedelsbehandling påbörjas och att en sådan screening även ingår
som en del av uppföljningen av en läkemedelsbehandling.

Som redan framkommit är det inte berättigat att uppställa ett generellt krav på
provtagning som en förutsättning för behandling med centralstimulerande
läkemedel. Jag har gjort samma bedömning i fråga om urinprovskontroller vid
utfärdande av läkarintyg för körkortstillstånd. Den nu aktuella anmälan handlar
om att provtagning har angetts som villkor för att en neuropsykiatrisk utredning
över huvud taget ska inledas. Det är min bestämda uppfattning att ett generellt
krav på provtagning inte heller är berättigat i en sådan situation. Det kan visser-
ligen inte uteslutas att det, beroende av omständigheterna, kan finnas skäl för en
läkare att ange provtagning som en nödvändig förutsättning för att kunna utföra
en viss typ av utredning eller sätta in en viss typ av läkemedel, men en individu-
ell bedömning måste alltid göras. För det fall att provtagning i ett enskilt fall
bedöms vara nödvändig, är det viktigt att patienten får tillfredsställande
information för att ha möjlighet att fatta ett välgrundat beslut och för att
                                                      Dnr 6160-2022 och 1112-2023      Sid 7 (8)




frivilligheten i vården ska kunna garanteras. Patienten bör också få information
om vilka handlingsalternativ som står till buds om han eller hon inte vill lämna
prover.

Sammanfattningsvis förtjänar Region Örebro län kritik för det generella
förfarande som tillämpats, som inneburit att provtagning har varit obligatorisk
inför en neuropsykiatrisk utredning och även inför påbörjandet av en läke-
medelsbehandling samt vid uppföljning av en sådan behandling. Det är
anmärkningsvärt att regionen inte har reviderat sina riktlinjer sedan augusti
2019, trots de uttalanden som JO och IVO har gjort i frågorna och trots att
Socialstyrelsen har publicerat nationella riktlinjer på området. Jag förutsätter att
regionen omgående ändrar sina riktlinjer så att kravet på individuella bedöm-
ningar och reell frivillighet tydligt framgår. Innehållet i det informationsbrev
som Allmänpsykiatriska mottagningen skickar till sina patienter behöver ändras
på motsvarande sätt.

Region Stockholm
Av remissvaret framgår att Region Stockholm – till följd av de uttalanden som
JO tidigare gjort – har antagit övergripande anvisningar om drogscreening i
samband med läkemedelsbehandling. Det finns också ett lokalt rutindokument
som gäller för det område som Mottagning för neuropsykiatri S:t Eriksplan
tillhör. Av dokumenten framgår att behovet av provtagning ska bedömas
individuellt, att provtagningen är frivillig samt att patienten ska informeras om
varför provtagningen är viktig ur ett patientsäkerhetsperspektiv och vilka
alternativ som finns om patienten inte vill lämna prover.

När det gäller mottagningens hantering i det nu aktuella fallet framgår att BB
blev remitterad till blodprovtagning inför en årlig läkarkontroll. Som skäl för
denna provtagning angavs ”missbruksdiagnostik”. När BB frågade mottag-
ningen varför hon behövde lämna prover trots att hon inte har någon missbruks-
problematik, fick hon till svar att det handlade om rutinprover som mottag-
ningen ombad samtliga sina patienter att lämna minst en gång per år. Hon blev
också informerad om att provtagningen bygger på ett läkarbeslut för förskriv-
ning av medicin.

Utifrån den information som BB fått av sjukvårdspersonal vid mottagningen
kan jag inte dra någon annan slutsats än att mottagningen har uppställt ett
generellt krav som inneburit att samtliga patienter har uppmanats att lämna
prover minst en gång per år. Provtagningen verkar också ha varit ett allmänt
villkor för att läkare ska förskriva narkotikaklassade adhd-läkemedel. Jag
konstaterar att denna ordning inte är berättigad, utan den står i strid med såväl
regionens egna rutindokument som de slutsatser som kommer till uttryck i
beslutet JO 2020/21 s. 115. Mottagningen förtjänar kritik för sin hantering.

När det gäller den skriftliga information som mottagningen numera skickar till
sina patienter är jag i och för sig positiv till att sådana utskick görs och till
                                                      Dnr 6160-2022 och 1112-2023       Sid 8 (8)




innehållet i dokumentet. Såvitt framkommit skickas informationen dock bara till
nya patienter och då endast vid ett tillfälle. Det är därför inte säkert att personer
som i likhet med BB har varit patienter vid mottagningen under lång tid får
informationen. Jag vill framhålla att det ankommer på vårdgivaren att – i
förhållande till varje enskild patient och vid varje givet tillfälle – försäkra sig
om att kravet på en individuell bedömning är uppfyllt och att patienten får
relevant information om provtagningen och vilka handlingsalternativ som står
till buds. Mottagningen behöver därför se över sina rutiner för utskick av
information till patienter.

Regionen har uppgett att det pågår ett arbete med att uppdatera myndighetens
övergripande anvisning om drogscreening i syfte att tydliggöra de redan gällan-
de rutinerna samt att regionen på nytt kommer att kommunicera innehållet till
samtliga psykiatriska verksamheter och deras vårdpersonal. Jag är positiv till
detta arbete. Jag instämmer också i regionens uppfattning att den förifyllda
orsak som anges när provtagningar beställs – ”missbruksdiagnostik” – bör
ändras till ett lämpligare begrepp.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendena ger inte anledning till några
ytterligare åtgärder eller uttalanden från min sida. Jag finner dock skäl att skicka
en kopia av detta beslut till Socialstyrelsen och till Inspektionen för vård och
omsorg för kännedom.

Ärendena avslutas.



Erik Nymansson

Ärendena har föredragits av rättssakkunniga Emilia Franke. Byråchefen Dan
Johansson har deltagit i beredningen.
