# Skärholmens stadsdelsnämnd i Stockholms kommun får kritik för att inte ha verkställt en domstols dom om umgänge med umgängesstöd

JO 2018-10-05 dnr 6168-2017

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2018-10-05               6168-2017              1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Skärholmens stadsdelsnämnd i Stockholms kommun får kritik för att
                        inte ha verkställt en domstols dom om umgänge med umgängesstöd


                          Beslutet i korthet: Tingsrätten beslutade att ett barn skulle ha rätt till umgänge med
                          sin pappa i närvaro av umgängesstöd. Vid verkställighet av tingsrättens dom ställde
                          stadsdelsnämnden upp ett villkor om att en tolk skulle närvara vid umgänget.
                          Eftersom nämnden inte lyckades få tag i en tolk kunde umgänget inte komma till
                          stånd.
                          När en domstol har beslutat om umgänge med umgängesstöd är nämnden skyldig att
                          utse en viss person att medverka vid umgänget (6 kap. 15 c § föräldrabalken).
                          Nämndens uppgift efter domstolens beslut är av rent verkställande karaktär.
                          Nämnden kan ställa upp vissa ordningsföreskrifter och liknande när nämnden
                          tillhandahåller umgängesstöd, inte minst när umgänget sker i lokaler som
                          förvaltningen tillhandahåller för umgänget. Föreskrifterna kan röra t.ex. vilken del av
                          lokalerna den enskilde och andra får vistas i och andra regler som syftar till att man
                          inte stör andra personer som har umgänge vid samma tidpunkt. Nämnden får dock
                          inte ställa upp villkor för umgänget som i praktiken begränsar barnets rätt till umgänge
                          med föräldern.
                          I beslutet konstaterar JO att tingsrätten varken i sin dom eller på annat sätt har uttalat
                          något om att det vid sidan av umgängesstödet skulle finnas en tolk med vid
                          umgängestillfällena. JO konstaterar också att nämndens villkor om att en tolk skulle
                          vara med vid umgänget uppenbarligen inte utgjorde en ren ordningsregel. Nämnden
                          hade alltså inte något stöd för att ställa upp ett villkor om att en tolk skulle vara med
                          vid umgänget. JO kritiserar stadsdelsnämnden för att den inte verkställde tingsrättens
                          dom.

## Bakgrund

AA och BB har två barn tillsammans som är födda 2003 och 2008. Under 2015
                        ansökte BB om äktenskapsskillnad vid Södertörns tingsrätt och yrkade att hon
                        ensam skulle ha vårdnaden om barnen.

                        Den 24 januari 2017 beslutade tingsrätten att BB skulle ha ensam vårdnad om
                        barnen. Vidare beslutade tingsrätten att det yngsta barnet skulle ha rätt till
                        umgänge med AA under tre timmar varannan helg i närvaro av umgängesstöd.
                        Umgänge med umgängesstöd skulle pågå i högst tre månader.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                        Dnr 6168-2017       Sid 2 (6)




Anmälan
I en anmälan klagade AA på socialtjänsten (Familjerätt Sydväst) i Stockholms
kommun och uppgav bl.a. att familjerätten inte verkställt Södertörns tingsrätts
dom från den 24 januari 2017 om umgänge med umgängesstöd.

Utredning
JO begärde att Älvsjö stadsdelsnämnd i Stockholms kommun skulle yttra sig
över det som AA hade anfört i sin anmälan till JO. I remissvaret anförde
nämnden bl.a. följande:

      ---
      Familjerätt Sydväst har bedömt att umgänget inte kan verkställas med anledning
      av stor oro för att barnens trygghet skulle komma att äventyras vid
      umgängestillfällena. Oron grundar sig på att barnen vid tidigare umgängen visat
      tecken på otrygghet och ovilja till att träffa umgängesföräldern. Bedömningen har
      haft sin utgångspunkt i vad som är bäst för barnet. Familjerätt Sydväst har på
      olika sätt försökt hitta lösningar för att umgänget ska blir tryggare för barnet.
      Familjerätten har även föreslagit och undersökt möjligheterna för andra
      stödinsatser till umgängesföräldern vad gäller att utveckla föräldraförmåga i
      syfte att umgängesföräldern ska sätta barnens behov i fokus och därmed skapa
      förutsättningar för en trygg relation dem emellan.

      Förvaltningens redogörelse
      Ärendet rör AA och hans två barn födda 2003 och 2008.

      Beslut om umgänge mars 2016
      Den 9 mars 2016 inkom beslut från Södertörns tingsrätt om umgängesstöd
      gällande AA och hans två barn. Enligt beslutet ska barnen ha umgänge med sin
      pappa med umgängesstöd under två timmar varannan lördag. I tingsrättens beslut
      fanns inget slutdatum för umgänget fastställt då målet om makarnas
      äktenskapsskillnad ännu inte var avgjort.
      I april 2016 genomförde Familjerätt Sydväst enskilda uppstartsmöten med
      föräldrarna för att planera umgänget. En umgängesplan fastställdes som även
      innefattade samtal med barnen samt invänjningstider i umgängeslokalen. Under
      perioden 24 april till och med 16 juli 2016 ägde umgänge rum under sex
      tillfällen i Familjerätt Sydvästs umgängeslokal i Älvsjö. Vid samtliga umgängen
      närvarade umgängesstödjare samt tolk.
      Umgängesstödjarna observerade att barnen visade tecken på otrygghet vid samtliga
      umgängestillfällen med sin pappa. Vidare har umgängesstödjarna observerat att
      det yngre barnet haft vissa goda stunder med sin pappa medan det äldre barnet
      tydligt tagit avstånd både verbalt och fysiskt under umgängestillfällena.
      Umgängesstödjarna har hört att AA pratat illa om barnens mamma inför barnen och
      trots umgängesstödjarnas uppmaningar och förslag på annat bemötande har detta
      fortsatt.
      Under pågående insats med umgängesstöd har Familjerätt Sydväst haft enskilda
      uppföljande samtal med föräldrarna vid flertal tillfällen i syfte att försöka skapa
      en tryggare miljö för barnen. Handläggarna vid Familjerätt Sydväst har i
      uppföljningssamtal med AA betonat vikten av att han inte talar illa om barnens
      mamma inför barnen och på olika sätt undersökt hur han kan göra för att barnen
      ska känna sig trygga med honom. Handläggarna har uppfattat att AA har haft
      svårt att fokusera på barnens behov även under deras samtal. Barnens mamma
      har uttryckt oro för att barnen påverkas negativt av umgänget då de varit ledsna
      efter umgängena bland annat då pappan talat illa om henne vid umgängena.
                                                                   Dnr 6168-2017        Sid 3 (6)




Familjerätt Sydväst har även haft två uppföljningssamtal med barnen. Under det
första uppföljningssamtalet framförde barnen önskemål om att deras pappa ska
visa mer intresse för dem under umgängena och inte prata illa och ställa frågor
om deras mamma. Vid det sista uppföljningssamtalet uttryckte barnen klart och
tydligt att de inte ville fortsätta med umgängena då det inte blivit bättre och då de
fortfarande kände sig otrygga.
Med anledning av att barnen upplevt otrygghet under umgängena och då AA inte
förmått att sätta barnen i fokus bedömde Familjerätt Sydväst att umgänget
behövde avbrytas. Den 9 september rapporterade Familjerätt Sydväst till Svea
hovrätt hur umgänget fungerat samt att umgänget avbrutits med anledning av
ovanstående.

Beslut om umgänge januari 2017
Den 24 januari 2017 beslutade Södertörns tingsrätt att det yngsta barnet ska ha
rätt till umgänge med sin pappa under tre timmar varannan helg med
umgängesstöd i den umgängeslokal som de tidigare besökt. Umgänget skulle
pågå i högst tre månader enligt tingsrättens beslut.
I februari 2017 genomförde Familjerätt Sydväst enskilda uppstartsmöten med
föräldrarna för att planera umgänget. I inledande uppstartsmöten med AA
framkom önskemål om att byta umgängesstödjare då han saknade förtroende för
umgängesstödjarna och menade att de rapporterat felaktigheter och anklagat
honom för sådant som inte stämmer. Familjerätt Sydväst bedömde det som olämpligt
att byta umgängesstödjare dels då det inte var möjligt rent praktiskt och dels då
barnen redan skapat en trygg relation med dessa umgängesstödjare. Kontinuitet och
en trygg relation med umgängesstödjarna bedömdes som en viktig förutsättning för
att det yngsta barnet ska kunna känna sig trygg under umgängena. Vidare bedömde
Familjerätt Sydväst i samband med uppstartsmötena att AA fortsatt saknade
förmåga att se sin egen del i att skapa trygghet för barnen under umgängena samt en
oförmåga att sätta barnens behov i fokus.
För att få till stånd umgängestillfällena enligt beslut från domstol har Familjerätt
Sydväst vid ett flertal tillfällen försökt ordna med en tolk på dialekten sylheti
dock utan lyckat resultat. Den främsta orsaken till att tolk inte har kunnat ordnas
beror på att tolk med aktuellt språk och dialekt inte har funnits att tillgå på
helgerna. Det finns från stadsdelsnämndens sida inget krav på att tolk ska
närvara vid umgängena i umgängeslokalen. Det är vanligt att föräldrar talar sitt
modersmål med sina barn utan att tolk närvarar. Utifrån tidigare kännedom har
dock oron för barnens situation och tidigare upplevda otrygghet föranlett
bedömningen att det fanns en stor risk att umgängena inte skulle bli bra för
barnet om de skulle ske utan tolk. Familjerätt Sydväst bedömde att det för
barnets bästa är av stor vikt att umgängesstödjarna har möjlighet att gå in och
avbryta umgänget i det fall AA likt tidigare fokuserar på mamman i stället för på
barnen. Oron för att umgängena inte skulle bli bra för barnet förstärktes då AA i
samtal med handläggarna inte visade på någon förändring vad gäller att sätta
barnen i fokus.
Vidare bedömde Familjerätt Sydväst att umgänge med umgängesstöd inte är rätt
insats för barnen och föräldrarna. Familjerätt Sydväst ansåg att det skulle vara
positivt för barnen om deras pappa sökte och tog emot stöd i sitt föräldraskap.
Föräldrarna och det yngsta barnet informerades om familjerättens bedömning och
var positiva till att handläggarna vid familjerätten undersöker möjlighet till stöd
genom socialtjänsten vad gäller föräldraskapet.
Handläggarna på Familjerätt Sydväst har undersökt möjligheterna till stöd och
hjälp från socialtjänsten i berörd kommun/stadsdel samt har även haft en dialog
kring AA:s stödbehov i föräldraskapet med den pågående samtalskontakt som
han har på stadsdelsförvaltningen.
Den 11 april 2017 rapporterade Familjerätt Sydväst att umgänge med
umgängesstöd inte har kunnat verkställas.
                                                                            Dnr 6168-2017          Sid 4 (6)




      Förvaltningens bedömning av handläggningen
      Syftet med umgängesstödet är att det ska bidra till trygghet för barnet. Det är inte en
      umgängesförälders behov av stöd eller den andre förälderns tveksamheter till
      umgänget som i sig ska ligga till grund för bedömningen av om umgängesstöd
      behövs eller inte. Umgängesstöd bör begränsas till situationer då det ur barnets
      synvinkel är befogat. När det enbart gäller en förälders eventuella behov av stöd
      och hjälp vid umgängesrättens utövande bör stöd- och hjälpbehovet prövas i de
      former som finns enligt socialtjänstlagen. Nämnden har även en skyldighet att agera
      om umgänget enligt nämndens bedömning bör avbrytas, exempelvis om barnet mår
      dåligt eller riskerar att fara illa om umgänget fortsätter (Familjerätt, Kommunernas
      arbete med umgängestöd, Socialstyrelsen).
      Barnets bästa har varit utgångspunkten för familjerättens bedömning vad gäller
      att inte verkställa umgänge med umgängesstöd enligt domstolens beslut i AA:s
      ärende i januari 2017. Bedömningen är att umgängesstödet under rådande
      förutsättningar inte kunde säkerställa barnets trygghet under umgängena. I
      uppstartssamtalen med AA var det tydligt att hans behov av stöd i sin föräldraroll
      var fortsatt stort. Umgängesstödjarna har rapporterat att de vid tidigare
      umgängen då tolk närvarat fått ingripa då det han uttryckt verbalt till barnen
      bidragit till otrygghet. Familjerätten har uppfattat att umgängesstödjarnas uppgift
      under rådande omständigheter tenderar att handla om förälderns behov av stöd och
      hjälp snarare än barnets.
      Familjerätt Sydväst har på olika sätt försökt hitta lösningar för att umgänget ska blir
      tryggare för barnet i samtal med umgängesföräldern samt även föreslagit och
      undersökt möjligheterna för andra stödinsatser i socialtjänstens regi vad gäller att
      utveckla umgängesförälderns föräldraförmåga.
      Förvaltningen bedömer att familjerättens handläggning har varit förenlig med barnets
      bästa och att familjerätten har fullgjort sitt ansvar att avbryta umgänget då det fanns en
      överhängande risk för att barnets trygghet inte kunde garanteras. Omständigheten att
      tolk inte kunnat tillhandahållas bedöms vara sekundär då umgängesstödjarnas uppdrag
      vanligtvis kan genomföras utan tolk. Skälen till att tolk bedömts som nödvändigt i
      detta ärende har handlat om en stor oro för att barnets trygghet äventyras om
      umgängesstödjarna inte förstår vad som sägs. De umgängen som skedde med tolk
      under 2016 avbröts med anledning av att barnen var otrygga samt med anledning
      av att umgängesstödjarna behövde ingripa för att skydda barnen från att höra sin
      pappa prata illa om deras mamma. Förvaltningen bedömer att familjerättens oro
      för att genomföra umgängena, med eller utan tolk, varit befogad mot bakgrund
      av hur umgängesföräldern agerat i tidigare umgängen samt då handläggarna i
      uppstartssamtalen inför umgänge under 2017 upplevde att det inte skett någon
      förändring.
      ---
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Rättslig reglering

Umgänge med umgängesstöd regleras i 6 kap. 15 c § föräldrabalken, FB. Enligt
den bestämmelsen gäller följande. När en domstol beslutar om umgänge med en
förälder som barnet inte bor tillsammans med, får den, om barnet har behov av
det, besluta att en person som utses av socialnämnden ska medverka vid
umgänget (umgängesstöd). Ett beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid.
Innan ett beslut om umgängesstöd meddelas ska domstolen inhämta yttrande
från socialnämnden. Socialnämnden ska efter domstolens beslut om
umgängesstöd utse en viss person att medverka vid umgänget. Socialnämnden
                                                                 Dnr 6168-2017       Sid 5 (6)




ska följa upp hur umgänget fungerar och verka för att stödet inte består längre
än nödvändigt. Vad som är bäst för barnet är avgörande vid alla beslut om
umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende
särskilt vid risken för att barnet far illa (6 kap. 2 a § FB).

Innan domstolen fattat beslut om umgänge med umgängesstöd är det
socialnämndens uppgift att i ett yttrande till domstolen ange sin inställning till
om det tänkta umgänget med umgängesstöd är praktiskt genomförbart.
Nämnden ska däremot inte ange sin inställning till om umgänget med
umgängesstöd är lämpligt eller inte (se prop. 2009/10:192 s. 30). När domstolen
har beslutat om umgänge med umgängesstöd är socialnämnden skyldig att utse
en viss person att medverka vid umgänget. Socialnämndens uppgift efter
domstolens beslut är därför av rent verkställande karaktär (se bl.a. prop.
2009/10:192 s. 14, JO 2013/14 s. 430, dnr 3946-2011 och JO:s beslut den 17
maj 2018, dnr 3428-2016).

Efter att domstolens avgörande har verkställts ska socialnämnden följa upp hur
umgänget fungerar. Hur omfattande behovet av uppföljning är i ett visst ärende
får avgöras utifrån ärendets karaktär.

Särskilda händelser i anslutning till umgängestillfällena kan självklart påverka
behovet av uppföljning. Om socialnämnden bedömer att umgänget bör avbrytas,
t.ex. för att barnet mår dåligt av umgänget eller riskerar att fara illa om det
fortsätter, har nämnden en skyldighet att agera. I en sådan situation har
socialnämnden olika handlingsalternativ. Nämnden kan föreslå föräldrarna att
väcka talan om ändring av umgängesbeslutet eller själv väcka en sådan talan (se
6 kap. 15 a § FB och prop. 2005/06:99 s. 89 f.). Nämnden kan också inleda en
utredning enligt socialtjänstlagen (2001:453) om nämnden behöver ingripa till
ett barns skydd eller stöd (se prop. 2009/10:192 s. 31).

Skärholmens stadsdelsnämnds handläggning i det aktuella fallet

Skärholmens stadsdelsnämnd har i sitt remissvar anfört att familjerättsenheten
ansåg att umgänge med umgängesstöd inte var rätt insats för barnen och
föräldrarna. Som jag anfört ovan angående innebörden av den rättsliga
regleringen har det inte legat på nämnden att göra den bedömningen, utan det är
domstolen som ska ta ställning till frågan om umgängesstöd. Nämndens
handläggning är begränsad till att verkställa domstolens beslut.

Enligt familjerättsenheten var den avgörande orsaken till att tingsrättens beslut
om umgängesstöd inte kunde verkställas att den inte lyckades ordna en tolk som
kunde närvara vid umgänget. Om en tolk inte var med vid umgängestillfällena
fanns det enligt enheten en överhängande risk för att barnets trygghet inte kunde
garanteras.

Det ligger i sakens natur att nämnden kan ställa upp vissa ordningsföreskrifter
och liknande när den tillhandahåller umgängesstöd. Inte minst när umgänget
                                                                  Dnr 6168-2017       Sid 6 (6)




sker i lokaler som förvaltningen tillhandahåller för umgänget kan det finnas skäl
att ha sådana föreskrifter. Föreskrifterna kan röra t.ex. vilken del av lokalerna
den enskilde får vistas i och andra regler som syftar till att man inte stör andra
personer som har umgänge vid samma tidpunkt. Nämnden får dock inte ställa
upp villkor för umgänget som i praktiken begränsar barnets rätt till umgänge
med föräldern.

I det aktuella fallet ställde nämnden upp ett villkor om att en tolk skulle finnas
med vid umgängestillfällena. Jag har inte underlag för att uttala mig om
huruvida det fanns skäl för nämndens ståndpunkt. Oavsett hur man ser på frågan
kan jag konstatera att tingsrätten varken i sin dom eller på annat sätt uttalat att
det vid sidan av umgängesstödet skulle finnas en tolk med vid
umgängestillfällena. Eftersom nämnden inte lyckades få tag i en tolk kunde
umgänget inte komma till stånd. Nämndens föreskrift har uppenbarligen inte
utgjort en ren ordningsregel. Det har alltså inte funnits något stöd för nämnden
att ställa upp ett krav på att en tolk skulle vara med vid umgänget.

Det är av grundläggande betydelse att det som en domstol har bestämt följs av
den myndighet som ska verkställa beslutet. Nämnden ska kritiseras för att den
inte verkställde tingsrättens dom.

Det som AA har anfört i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
