# Anmälan mot Försäkringskassan om utlämnande av uppgifter i samband med domstols överprövning

JO 2010-01-28 dnr 6197-2008

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                        Sid
                                                                            2010-01-28             6197-2008                 1 (3)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Försäkringskassan om utlämnande av uppgifter i
                        samband med domstols överprövning

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 26 november 2008, klagade förbundsjuristen
                        AA på Försäkringskassans handläggning av ett arbetsskadeärende som hon drev för
                        klienten BB:s räkning. Hon anförde bl.a. följande. Vid en muntlig förhandling i
                        länsrätten, och först då, anförde Försäkringskassan att BB:s maka uppbar
                        sjukpenning på grund av panikångest vid tidpunkten för det av BB åberopade
                        olycksfallet. Det förekommer inte några uppgifter om makans sjukdom i BB:s
                        ärende. De efterforskningar om henne, som kassan alltså gjort, torde ha skett i syfte
                        att få fram konkurrerande skadeorsaker till BB:s egna besvär. Ett sådant för-
                        faringssätt kan inte anses vara förenligt med lagen (1976:381) om arbetsskade-
                        försäkring (LAF) och måste innebära ett åsidosättande av gällande sekretess-
                        bestämmelser. Det kan tilläggas att BB:s hustru själv satt som åhörare vid för-
                        handlingen då uppgifterna ifråga framfördes.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som anmodades att yttra sig över det
                        som AA hade anfört.

                        I sitt remissvar anförde Försäkringskassan, genom verksamhetsområdeschefen CC,
                        följande.

                                  De uppgifter som Försäkringskassan lämnade ut i samband med den muntliga
                                  förhandlingen omfattas av sekretess enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100,
                                  SekrL) [fr.o.m. den 30 juni 2009 ersatt av 28 kap. 1-3 och 6 §§ offentlighets- och
                                  sekretesslagen (2009:400); JO:s anmärkning].
                                  Av 14 kap. 2 § 2 SekrL [fr.o.m. den 30 juni 2009 ersatt av 10 kap. 16 § offentlig-
                                  hets- och sekretesslagen(2009:400); JO:s anmärkning] följer att sekretess inte
                                  hindrar att uppgift lämnas till myndighet, om uppgiften behövs där för omprövning
                                  av beslut av den myndighet där uppgiften förekommer. Även överprövning i dom-
                                  stol omfattas av denna bestämmelse (se prop. 1979/80:2 s. 323). JO har i ett beslut
                                  den 23 december 2008, dnr 1614-2008, angett bl.a. att i ”ett sådant fall, då det inte är
                                  fråga om en begäran om specificerade uppgifter, får den närmare behovsprövningen
                                  ankomma på den utlämnande myndigheten.”




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 6197-2008      Sid 2 (3)



      Sekretessen gäller i förhållande till utomstående, däremot inte för uppgifter om en
      försäkrad som hanteras inom Försäkringskassans försäkringsverksamhet (jfr prop.
      2003/04:152 avsnitt 6 och JO:s ämbetsberättelse 1996/97, s. 474-477). Process-
      föringen inom Försäkringskassan är inte en sådan självständig verksamhetsgren som
      avses i 1 kap. 3 § andra stycket SekrL [fr.o.m. den 30 juni 2009 ersatt av 8 kap. 2 §
      offentlighets- och sekretesslagen(2009:400); JO:s anmärkning].
      För rätt till livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring krävs bl.a. att arbetsskada
      föreligger. För att fastställa om en arbetsskada föreligger krävs en allsidig utredning
      om vad som har kunnat förorsaka sjukdomen eller skadan. Bedömningen ska bygga
      på en vetenskapligt förankrad medicinsk grund. Vid helhetsbedömningen tas hänsyn
      till förekomsten av eventuella konkurrerande skadeorsaker utom arbetet. När det
      finns faktorer både i och utom arbetet som samverkar till uppkomsten av en sjukdom
      ska arbetsskadebedömningen göras utifrån vad som kan anses vara den mest väsent-
      liga sjukdomsorsaken (prop. 2001/02:81 avsnitt 4.3.2, s. 42 och avsnitt 14.1, s. 104).
      Försäkringskassan har som stöd för sin bedömning att uppgifterna om hustruns
      sjukperiod och diagnos var relevant i målet utgått från de bedömningar som görs
      i Socialstyrelsens Försäkringsmedicinska beslutsstöd. Däri framgår angående de
      aktuella sjukdomsbesvären (WAD – Whiplash associated disorder) under rubriken
      Åtgärder vid sjukfall som inte avslutats inom ramen för rekommendationen ”Lång-
      variga besvär är ofta förknippade med psykosociala faktorer och arbetsrelaterade
      problem. Det är därför viktigt att gå igenom patientens arbetsplatsförhållanden
      och psykosociala situation”. Enligt Försäkringskassans uppfattning förelåg i målet
      sådana omständigheter som pekade på att andra orsaker än olyckan kunde ha be-
      tydelse vid bedömningen av varaktigheten i sjukdomstillståndet. Det ligger i sakens
      natur att en myndighet inte ska lämna ut mer uppgifter än nödvändigt, även i de fall
      det är möjligt att göra det. En behovsprövning måste göras och den måste ske i varje
      enskilt fall. Hur den ska göras är upp till myndigheten. I detta fall är det diagnosen i
      hustruns sjukfall och tidpunkten som är av betydelse. Om diagnosen varit någon
      vanligt förekommande sjukdom såsom influensa hade diagnosen och sjukfallet
      naturligtvis inte varit intressant för prövningen av rätt till livränta.
      Uppgiften om hustruns sjukperiod och diagnos har således bedömts vara behövlig
      för länsrätten i den aktuella processen.
AA kommenterade remissvaret.

Av länsrättens förhandlingsprotokoll, som har inhämtats i ärendet, framgår att
förhandlingen var offentlig.

Bedömning
Jag delar Försäkringskassans uppfattning att de i ärendet utlämnade uppgifterna om
BB:s hustru omfattas av sekretess.

Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas till myndighet, om uppgiften behövs där
för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndigheten där uppgiften före-
kommer (10 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen). Enligt förarbetena till
motsvarande bestämmelse i SekrL avses med omprövning även överprövning i
domstol (se prop. 1979/80:2 s. 323).

Bestämmelsen ovan innebär inte att myndigheter har någon allmän befogenhet att
lämna sekretessbelagda uppgifter till en överordnad myndighet eller domstol. För
att den sekretessbrytande regeln ska bli tillämplig krävs att uppgifterna ifråga
behövs i den mottagande myndighetens verksamhet. I förarbetena uttalas att den
myndighet, där den sekretessbelagda uppgiften förekommer, i regel bör kunna utgå
från att den myndighet som begär att få uppgiften också behöver den i sin verk-
                                                                      Dnr 6197-2008       Sid 3 (3)



samhet (a. prop. s. 323 f.). Detta uttalande talar för att lagstiftaren utgått från att
frågan om utlämnande uppkommit till följd av den mottagande myndighetens
begäran. Någon sådan begränsning föreskrivs emellertid inte i lagtexten.

Jag har i ett tidigare ärende, där en länsrätt hade begärt Försäkringskassans yttrande
i ett hos domstolen pågående mål, uttalat att då det inte är fråga om en begäran om
specificerade uppgifter får den närmare behovsprövningen ankomma på den utläm-
nande myndigheten (beslut den 23 december 2008 i ärende dnr 1614-2008). I före-
varande fall har utlämnandet överhuvudtaget inte föregåtts av någon begäran utan
skett helt på Försäkringskassans eget initiativ. En sådan situation ställer stora krav
på den utlämnande myndighetens omdöme. Det åligger naturligtvis också den ut-
lämnande myndigheten att se till att uppgifterna inte överförs på ett sätt som gör att
de blir offentliga. I förevarande fall skedde utlämnandet genom att uppgifterna
framfördes vid en muntlig förhandling i domstol. Ett sådant tillvägagångssätt är
direkt olämpligt då det innebär att uppgifterna, såvida inte rätten frångår huvud-
regeln och förordnar om stängda dörrar, även kommer till eventuella åhörares
kännedom. Den aktuella förhandlingen hölls inte inom stängda dörrar. Genom att
presentera uppgifterna ifråga för BB först vid den muntliga förhandlingen har
Försäkringskassan vidare begränsat hans möjligheter att bemöta desamma. Jag är
sammanfattningsvis mycket kritisk till Försäkringskassans sätt att hantera de
sekretessbelagda uppgifterna.

Ärendet avslutas.
