# En kriminalvårdsanstalts rutiner vid delgivning med intagna

JO 2007-12-04 dnr 621-2007

BESLUT
                                                                                  Datum            Dnr                       Sid
                                                                                  2007-12-04       621-2007                 1 (4)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        En kriminalvårdsanstalts rutiner vid delgivning med intagna

## Anmälan

AA klagade på att Kriminalvården, anstalten Hällby, vid delgivning av beslut och
                        domar inte, förutom vid en uttrycklig begäran härom, ger den intagne en kopia av
                        handlingen.

## Utredning

Anmälan remitterades till Kriminalvården för yttrande. I remissvaret anförde
                        Kriminalvården, Region Mitt, genom regionchefen BB, följande.

                        –––

                                  Region Mitt har inhämtat uppgifter från anstaltsledningen i Hällby med anledning av
                                  aktuell anmälan. De bekräftar uppgifterna i anmälan. När beslutet delges den intagne
                                  överlämnas beslutet till den intagne så att han kan läsa igenom beslutet. I de fall den
                                  intagne önskar det så erhåller de en kopia, normalt samma dag som de begär det.
                                  Undantagsvis, när delgivningen sker sent på dagen, så kan det dröja till dagen därpå
                                  innan den intagne erhåller en kopia.
                                  Ett annat undantag är i de fåtal fall när beslutet innehåller uppgifter om egen
                                  brottslighet eller uppgifter om intagna som kan äventyra säkerheten i anstalten.
                                  Utifrån bestämmelserna om innehav i anstalt, kan skäl föreligga att inte medge den
                                  intagne att inneha ett beslut eller en dom i bostadsrummet. För att intagna ändå skall
                                  kunna få möjlighet att i lugn och ro läsa igenom beslutet/domen kan den skriftliga
                                  handlingen lämnas till den intagne efter inlåsning, för att sedan tas ut innan
                                  upplåsning. I de fall anstalten inte medger innehav i bostadsrummet så kan även den
                                  intagne få det beslutet prövat genom omprövning samt överklagande till
                                  förvaltningsdomstol.
                                  Anstaltsledningen uppger att det stora flertalet beslut som delges, inte efterföljs av
                                  en begäran om kopia. En anledning till detta kan vara att en stor mängd bifallsbeslut,
                                  exempelvis beslut om telefon- och besökstillstånd är kortfattade och som inte
                                  motiveras.

## Rättslig reglering

Enligt 21 § (förvaltningslagen [1986:223], JO:s anm.) skall en sökande, klagande
                                  eller annan part underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör
                                  ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver
                                  dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt.




 Riksdagens ombudsmän                                  E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                             Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                      Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                        Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                     Dnr 621-2007      Sid 2 (4)




Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han
kan överklaga det. Han skall då också underrättas om sådana avvikande meningar
som avses i 19 § eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser.
Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev,
genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske
skriftligt, om parten begär det.
Enligt 24 § KvaL får i den utsträckning det kan ske utan olägenhet, en intagen
inneha personliga tillhörigheter samt skaffa sig eller ta emot böcker, tidskrifter,
tidningar och annat som kan bereda honom sysselsättning under fritiden.

Kriminalvårdens bedömning
Rutinerna för delgivning av beslut/domar vid anstalten Hällby strider inte mot
förvaltningslagens bestämmelser. Av 7 § förvaltningslagen om allmänna krav på
handläggningen av ärenden följer att ett ärende skall hanteras enkelt, snabbt och
billigt. Att kopiera samtliga beslut som fattas av anstalten, även i det stora flertalet
fall när de intagna inte önskar en kopia, skulle medföra en fördröjning av
ärendehanteringen.
I ett kompletterande yttrande anförde Kriminalvården, Region Mitt, genom stf.
regionchefen CC, följande.
––
Efter att Kriminalvården yttrat sig i aktuellt ärende, så har JO beslutat i ett liknande
ärende, ert dnr 4253-2006, där JO uttalar att det ligger i sakens natur att den intagne
skall ha en kopia om delgivning används som underrättelseform. Med anledning av
detta beslut ser Kriminalvården att uttalandet i beslutet ger upphov till vissa
ytterligare frågeställningar. Vidare var Kriminalvården otydlig angående
förfaringssättet vid delgivning i yttrandet till JO i nämnda ärende. Vid delgivning
lämnas det skriftliga beslutet till den intagne som får läsa igenom det innan han
skriver under att han delgivits beslutet.
Av 6 § delgivningslagen följer bl.a. att vid delgivning överbringas handlingen i
original eller styrkt kopia. En kopia som har framställts vid en myndighet behöver
inte bestyrkas. Av 7 § följer bl.a. att om delgivning skall ske med enskild person,
överbringas handlingen till honom.
Intagna erhåller således originalbesluten i skrift (överbringas). Efter
genomläsning/delgivning återtas handlingen och förvaras i den intagnes akt.
Att regelmässigt överlämna en kopia till den intagne vid delgivning av samtliga
beslut som Kriminalvården fattar innebär en mängdproblematik och förvaltnings–
rättsliga frågeställningar.
Vid anstalter fattas dagligen en mycket stor mängd beslut. Digniteten på besluten
skiftar avsevärt, från innehav av en extra filt till beslut om en utslussåtgärd. Rent
faktiskt står de enkla bifallsbesluten om exempelvis innehav i bostadsrum eller
medgivande av besöks- och telefontillstånd för det stora flertalet beslut. Det torde
enligt Kriminalvårdens mening finnas anledning att ha skilda former för
underrättelse mellan bifalls- och avslagsbeslut (jfr 17 § förvaltningslagen).
Om den intagne alltid skall erhålla en kopia vid varje skriftligt beslut uppkommer
det vid varje enskilt beslut ytterligare ett ärende att pröva för Kriminalvården.
Frågan om innehav måste ha övervägts innan beslutet delges. Som tidigare anförts är
det sällan som innehav av beslut inte medges. Oaktat detta så måste ändå en
prövning göras. Normalt delges beslut inte av beslutsfattaren. För att uppnå en
enhetlig praxis beträffande innehavsfrågor har många anstalter endast ett fåtal
tjänstemän som har delegation att fatta beslut i innehavsfrågor enligt 24 § KvaL.
Beslutsfattaren i ärendet har därför inte alltid delegation att fatta beslut om innehav
av själva beslutet. Det kan alltså bli aktuellt med två beslutsfattare innan delgivning
kan ske, en för ursprungsbeslutet och en för själva innehavsfrågan, och därutöver en
                                                                      Dnr 621-2007     Sid 3 (4)




      person som utför själva delgivningen. Denna ordning leder till längre
      handläggningstider.
      Att Kriminalvården överlämnar en handling till den intagne och uppger att detta är
      hans kopia, för att omedelbart ta tillbaka handlingen med motiveringen att innehavet
      kan äventyra säkerheten i anstalten, kan uppfattas som provocerande mot den
      intagne. I praktiken medför detta förfarande inte någon skillnad för den intagne
      gentemot den rutin som används idag, se ovan.
      Som tidigare anförts i detta ärende önskar intagna i de flesta fall ingen kopia av
      Kriminalvårdens beslut. Kriminalvården anser att följande rutin kan övervägas. I
      samband med delgivning av beslut tillfrågas den intagne om han/hon önskar ha en
      kopia. Om detta önskas avvaktar Kriminalvården med den formella delgivningen
      tills en kopia av beslutet kan överlämnas. Genom denna rutin skulle endast
      innehavsfrågan prövas i det fåtal fall där kopia önskas. Därmed skulle ärende–
      hanteringen i de flesta fall inte fördröjas.
      Utöver att det delgivna originalbeslutet förvaras i den intagnes akt registreras
      beslutet i det klientadministrativa systemet KLAS-anstalt. Om ändringar i tidigare
      beslut skulle göras, registreras tidpunkten för denna ändring.
AA kommenterade remissvaren.

I beslut den 4 december 2007 anförde JO Cecilia Nordenfelt följande.

Bedömning
I mitt beslut den 12 april 2007, dnr 4253-2006, uttalade jag bl.a. följande (jfr JO:s
ämbetsberättelse 2000/01 s. 222).

Som Kriminalvården anför i sitt remissvar finns regler för myndigheternas
kommunicering med enskilda i förvaltningslagen. Regleringen lämnar utrymme för
myndigheten att bestämma hur kommuniceringen skall ske, t.ex. muntligt, genom
vanligt brev eller genom delgivning (se 21 § förvaltningslagen). Sistnämnda
förfarande är, till skillnad från de andra, lagreglerat. Regleringen finns i
delgivningslagen (1970:428). Utgångspunkten för regleringen är att den handling
som skall delges överlämnas. Genom delgivningsförfarandet kan i efterhand visas
att så faktiskt har skett. Regelsystemet gör det nödvändigt att skilja på en formlös
underrättelse och en delgivning av t.ex. ett beslut. Skillnaden kan ha betydelse i
bevishänseende.

Inom kriminalvården är underrättelse genom delgivning normalt sett nödvändig för
att säkerställa att den intagne har fått del av ett föreläggande eller ett beslut och för
att undvika påståenden om motsatsen. Om delgivning används som
underrättelseform ligger det i sakens natur att den delgivne skall ha en kopia av
handlingen, se t.ex. 6 och 7 §§ delgivningslagen, för att delgivning skall anses ha
skett. Om en intagen får en kopia av ett föreläggande eller beslut minimeras
dessutom risken för påståenden om att föreläggandet eller beslutet har ändrats i
efterhand. En skriftlig underrättelse kan också ha betydelse för partens möjlighet
att praktiskt utnyttja sin rätt att svara på ett föreläggande eller överklaga ett beslut.

Jag vill i sammanhanget också erinra om att intyg som har utfärdats av bl.a.
tjänsteman vid kriminalvårdsanstalt enligt 24 § delgivningslagen gäller som fullt
                                                                    Dnr 621-2007    Sid 4 (4)




bevis att delgivning skett. Jag har i ett stort antal ärenden noterat att kriminalvården
tillämpar denna regel.

Av vad som anförts i det föregående följer att delgivning är ett – formbundet – sätt
att underrätta någon om ett beslut. Jag har i det ovan nämnda beslutet dnr 4253-
2006 angett vad som enligt min mening krävs för att delgivning skall ha skett.
Detta hindrar naturligtvis inte att Kriminalvården underrättar den intagne om ett
beslut på något annat av de sätt som anges i 21 § tredje stycket förvaltningslagen
och i sådana fall, enligt vad som framgår av paragrafen, på begäran överlämnar
handlingen i original eller kopia. Distinktionen skulle måhända bli tydligare om
Kriminalvården använde termen ”delgivning” endast i de fall delgivningslagen
tillämpats.

Jag har inte tagit ställning till tillämpningen av 24 § lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt på beslut och underrättelser som delges den intagne.
