# Anmälan mot Sjöfartsverket angående bl.a. ett beslut att avvisa ett överklagande på grund av annat än rättidsprövning

JO 2004-01-07 dnr 627-2001

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2004-01-07             627-2001               1 (4)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Anmälan mot Sjöfartsverket angående bl.a. ett beslut att avvisa ett
                        överklagande på grund av annat än rättidsprövning

## Bakgrund

I ett beslut den 16 februari 2001 (ärende 070201-9936449) avvisade Sjöfartsverket
                        ett av AA gjort överklagande på grund av att den ifrågavarande ”överenskommel-
                        sen inte kan betraktas som ett beslut i förvaltningslagens mening och därmed inte
                        kan överklagas.” Om sakförhållandena och skälen anförde verket följande.

                                  AA har i fax daterat 14 februari 2001 överklagat den överenskommelse som
                                  Sjöfartsverket har gjort med Sjøfartsdirektoratet i Norge angående svenska och
                                  norska passagerarfartyg i trafik mellan Sverige och Norge. Överenskommelsen
                                  skedde per telefon den 8 januari 2001 och bekräftas av ställföreträdande sjö-
                                  säkerhetsdirektör BB per fax den 9 januari 2001.
                                  Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) får ett beslut överklagas av den som
                                  beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. För att
                                  beslut skall kunna överklagas krävs bland annat att det har någon form av rättslig
                                  verkan dvs. att beslutet skall vara bindande för parten eller någon annan. Överens-
                                  kommelsen mellan Sjöfartsverket och Sjøfartsdirektoratet är inte bindande för någon
                                  enskild utan binder enbart de båda administrationerna att följa överenskommelsen.
                                  De enskilda beslut som sedan fattas på grundval av överenskommelsen torde dock
                                  vara överklagbara för dem som besluten angår.
                        Sedan detta beslut hade överklagats av AA (på ett rederiföretags vägnar) med-
                        delade Länsrätten i Östergötlands län den 24 april 2001 ett beslut (mål nr 744-01
                        E), i vilket anfördes:
                                  – – – Överenskommelsen innebär i sig inte några rättsverkningar för enskilda
                                  juridiska eller fysiska personer. Rederiet äger därför inte föra talan mot att Sjö-
                                  fartsverket har ingått nämnda överenskommelse. De beslut som Sjöfartsverket
                                  framdeles fattar med stöd av överenskommelsen och som kan verkställas gentemot
                                  enskilda personer, torde dock vara överklagbara. Sjöfartsverket har således haft fog
                                  för sitt beslut att avvisa överklagandet.
                                  Länsrätten avslår överklagandet.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 16 februari 2001 uppgav AA att den nämnda
                        överenskommelsen mellan de svenska och norska myndigheterna stred mot rådets
                        direktiv 98/18/EG, ”dels för att den inte ställer de höga säkerhetskrav direktivet
                        ställer och dels att den bara gäller norska och svenska fartyg och inte alla inom


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 627-2001    Sid 2 (4)



unionen”. Han bifogade kopior av handlingar i saken. Något senare sände han in en
kopia av verkets beslut med anledning av hans överklagande.

Utredning
Sjöfartsverket anmodades att yttra sig över anmälningen och då behandla bl.a.
åtgärden att avvisa ett överklagande på annan än i 24 § första stycket förvaltnings-
lagen (1986:223) angiven grund.

Denna remiss besvarades av verket (generaldirektören, den 31 augusti 2001) enligt
följande; angivna bilagor är inte med här.

      Anmälan mot befattningshavare vid Sjöfartsverket om överenskommelse med främmande
      makt

## Bakgrund

Företrädare för Sjöfartsverket ingick den 8 januari 2001 en överenskommelse med
      företrädare för Sjøfartsdirektoratet i Norge angående viss trafik mellan Sverige och
      Norge. Överenskommelsen bekräftades per fax av ställföreträdande sjösäkerhets-
      direktör BB den 9 januari 2001. Denna överenskommelse överklagades av AA i
      skrift daterad 14 februari 2001, inkommen till Sjöfartsverket den 15 februari 2001,
      bilaga 1.

      Överenskommelsen
      För passagerarfartyg i internationell trafik gäller den internationella konventionen,
      the International Convention for the Safety of Life at Sea (SOLAS). Av överens-
      kommelsen av den 8 januari 2001, framgår att passagerarfartyg som bedriver trafik
      mellan Sverige och Norge skall uppfylla alla relevanta internationella krav som
      ställs på en sådan trafik i enlighet med sjösäkerhetskonventionen SOLAS 74 med
      ändringar.
      Representanter för Sjöfartsverket och Sjøfartsdirektoratet har sedan överenskommel-
      sen av den 8 januari 2001 träffat en ny överenskommelse daterad 28 maj 2001, bi-
      laga 2. Denna började tilllämpas den 1 juni 2001. Den innebär att passagerarfartyg
      som bedriver trafik mellan Sverige och Norge, inom ett i överenskommelsen angivet
      område som är noga begränsat, skall uppfylla vissa angivna krav i rådets direktiv
      98/18/EG, dessa bygger delvis på SOLAS 74. Direktivet reglerar inrikes trafik. Den
      trafik överenskommelsen avser är dock från tekniska och operativa utgångspunkter
      jämförbar med inrikes trafik i skyddat vatten.

## Sammanfattning

De båda överenskommelserna innebär att sjöfartsadministrationerna i Norge och
      Sverige kommer överens om vilka regler som skall tillämpas för den internationella
      passagerartrafik som bedrivs mellan länderna. Sjöfartsadministrationerna har genom
      de ingångna överenskommelserna förbundit sig att tillämpa direktivets tekniska krav
      även för den begränsade internationella passagerartrafik som bedrivs mellan Norge
      och Sverige.
      AA har i sin anmälan anfört att överenskommelsen strider mot rådets direktiv
      98/18/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg.
      Detta direktiv har införlivats genom Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2000:3) om
      säkerheten på passagerarfartyg i inrikes trafik. Såsom framgår av titeln på föreskrift-
      en omfattar direktivet enbart passagerarfartyg i inrikes trafik varför direktivet inte
      gäller för trafik mellan Norge och Sverige. Överenskommelsen strider således inte
      mot direktivet vars tillämpningsområde är medlemsstaternas inrikes sjötrafik.
                                                                                 Dnr 627-2001         Sid 3 (4)



      Avvisning av överklagande
      JO har i sin remiss särskilt anmodat Sjöfartsverket att i sitt yttrande behandla
      åtgärden att avvisa överklagandet på annan än i 24 § första stycket förvaltningslagen
      angiven grund.

## Bakgrund

Överklagandet avvisades i beslut av den 16 februari 2001 på den grund att överens-
      kommelsen inte var att betrakta som ett beslut i förvaltningslagens mening och att
      överenskommelsen därmed inte kunde överklagas. Detta beslut överklagades den 2
      mars 2001 av AA, bilaga 3. Överklagandet skickades till Länsrätten i Östergötlands
      län den 8 mars 2001, bilaga 4. Länsrätten i Östergötlands län fattade den 24 april
      2001 beslut i ärendet, bilaga 5. Rätten konstaterade att överenskommelsen i sig inte
      innebar några rättsverkningar för enskilda juridiska eller fysiska personer och att
      rederiet därmed inte ägde föra talan mot att Sjöfartsverket ingått nämnda överens-
      kommelse. Rätten konstaterade också att Sjöfartsverket hade haft fog för sitt beslut
      att avvisa överklagandet och avslog detsamma. Länsrättens dom har, enligt den
      information Sjöfartsverket har erhållit, inte vunnit laga kraft då AA inte returnerat
      delgivningskvittot och delgivningsförfarandet har därför avbrutits från länsrättens
      sida.

      Åtgärden att avvisa överklagandet på annan än i 24 § första stycket förvaltningslagen angiven
      grund
      Sjöfartsverkets beslut, att i egenskap av beslutsmyndighet avvisa överklagandet på
      den grund som skett var felaktigt. Frågan om huruvida den överklagade överens-
      kommelsen alls utgjorde ett beslut och huruvida detta var överklagbart skulle rätte-
      ligen ha prövats av länsrätten. Den fördröjning som verkets handläggning av ärendet
      medfört har begränsats genom att Sjöfartsverket översände samtliga handlingar i
      ärendet till Länsrätten i Östergötlands län.
      Sjöfartsverket har vidtagit informations- och utbildningsåtgärder för att liknande
      brister i ärendehanteringen i framtiden skall undvikas.
AA yttrade sig över vad Sjöfartsverket hade svarat.

Bedömning
När en myndighets beslut har överklagats och en eventuell omprövning inte gör
att överklagandet förfaller, skall myndigheten pröva om överklagandet har kommit
in i rätt tid (24 och 28 §§ förvaltningslagen). Uppgiften är enligt lagens ordalydelse
begränsad till detta. Annat som hör till behandlingen av ett överklagande är för-
behållet den myndighet som skall pröva överklagandet, frånsett förberedande hand-
läggning såsom att yttrande avges. Det är inte heller i lagen underförstått – något
som ansetts ligga i uppgiftens natur – att i den lägre instansen skulle få prövas
övriga förutsättningar för prövning i sak, t.ex. att det är fråga om ett beslut som
över huvud kan överklagas (jfr JO:s ämbetsberättelse 1991/92 s. 316; se även
Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, s. 259 och 281).

Denna begränsning framgår av lagens förarbeten (prop. 1985/86:80 s. 44 f.).
Som motiv för att rättidsprövningen lades på beslutsinstansen anförs sålunda,
förutom annat, denna prövnings mestadels enkla natur. Om övriga sakprövnings-
förutsättningar uttalas:

      För att ett överklagande skall tas upp till prövning är det inte tillräckligt att
      klagandens skrivelse har kommit in i rätt tid. Vissa andra förutsättningar måste
      också vara uppfyllda: beslutet skall vara sådant att det över huvud taget får över-
      klagas, endast den får överklaga som har ett visst intresse i saken osv. Dessa förut-
      sättningar kan vara svåra att bedöma och kräver då särskilda överväganden som i
                                                                         Dnr 627-2001     Sid 4 (4)



       allmänhet görs bäst i samband med prövningen i högre instans. De bör därför liksom
       hittills prövas av den instansen.
       Jag är medveten om att det har hävdats att den ordning som jag här förordar skulle
       innebära ett brott mot den logiska turordning enligt vilken de olika förutsättningarna
       för prövningen i sak bör bedömas. Bärkraften av denna principiella invändning kan
       dock diskuteras och den bör i vart fall stå tillbaka för de praktiska fördelarna. Sam-
       ma ordning gäller f.ö. hos de allmänna domstolarna och har där inte vållat några
       olägenheter.
Av Sjöfartsverkets avvisningsbeslut den 16 februari 2001 framgår att verket
uppfattade den däri behandlade skrivelsen från AA som ett överklagande i
förvaltningslagens mening. Med den utgångspunkten var, som Sjöfartsverket
sedermera har funnit, dess avvisningsbeslut felaktigt. Det var enligt det ovan
anförda inte verkets uppgift att avvisa ett överklagande på en grund av det slag
som angavs.

Jag tillställer länsrätten mitt beslut i ärendet.

Mot bakgrund av hur JO:s tillsyn är inriktad, föranleder vad som i ärendet har före-
kommit i övrigt inte någon ytterligare åtgärd eller något närmare uttalande från min
sida.

Ärendet avslutas.
