# Kritik mot Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, som i flera fall inte uppfyllt grundlagens krav på att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt

JO 2014-11-17 dnr 6276-2012

## Beslut

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                       Sid
                                                                          2014-11-17                6276-2012               1 (15)
Justitieombudsmannen                                                                                6867-2012
Cecilia Renfors                                                                                     1112-2013
                                                                                                    2786-2013
                                                                                                    3107-2013




                        Kritik mot Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, som i flera fall inte
                        uppfyllt grundlagens krav på att allmänna handlingar ska lämnas ut
                        skyndsamt


                          Beslutet i korthet: JO har utrett fem separata anmälningar mot Utrikesdepartementet,
                          som gällde handläggningen av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar.
                          Departementet kritiseras i samtliga fem fall för oacceptabelt långa handläggningstider.
                          Utredningen av de fem anmälningarna har föranlett en närmare granskning av
                          departementets handläggningsrutiner när det gäller framställningar om att få ta del av
                          allmänna handlingar, bl.a. genomfördes en inspektion. Denna granskning visade att det
                          generellt förekommer långa handläggningstider vid Utrikesdepartementet. Detta beror
                          huvudsakligen på att personalresurserna för arbetet med handlingsutlämnande varit
                          otillräckliga, vilket medfört att det uppstått balanser. Departementet har nu tillfört resurser
                          som ansvariga tjänstemän bedömer som tillräckliga.
                          I beslutet konstaterar JO att det är oförenligt med tryckfrihetsförordningens bestämmelser
                          att framställningar om att få ta del av allmänna handlingar inte handläggs aktivt, och att
                          det finns skäl att se allvarligt på att framställningar regelbundet får ligga i balans.
                          Utrikesdepartementet kritiseras för att denna situation har tillåtits uppstå.
                          I beslutet behandlas också gränsdragningen mellan åtgärder som en myndighet är
                          skyldig att vidta enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser och myndighetens
                          serviceåtgärder. Vidare behandlas frågor om handläggningen av framställningar som
                          gäller ett mycket omfattande material.


                        Inledning och disposition
                        Mellan november 2012 och maj 2013 kom det till JO in fem separata anmälningar
                        som avsåg Regeringskansliets (Utrikesdepartementet) handläggning av
                        framställningar om att få ta del av allmänna handlingar, en från en ledamot av
                        Europaparlamentet och fyra från journalister. Enligt samtliga anmälare hade
                        Utrikesdepartementets handläggning tagit alltför lång tid.

                        JO begärde att Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) skulle yttra sig över var
                        och en av anmälningarna. JO begärde också att Utrikesdepartementet närmare
                        skulle beskriva bl.a. sina handläggningsrutiner i fråga om framställningar om att få
                        ta del av allmänna handlingar. Efter att Utrikesdepartementet yttrat sig
                        genomfördes en inspektion hos departementet den 12 maj 2014.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                  Dnr 6276-2012 m.fl.   Sid 2 (15)




Beslutet inleds med en redogörelse för de enskilda anmälningarna och Utrikes-
departementets yttranden över dem. Därefter redovisas vissa iakttagelser från den
genomförda inspektionen och vad Utrikesdepartementet uppgett om vilka
handläggningsrutiner som tillämpas vid framställningar om att få ta del av
allmänna handlingar. Avsnitten följs av en redovisning över vilka skyldigheter
myndigheter, särskilt Regeringskansliet, har vid sådana framställningar. Beslutet
avslutas med en bedömning av det som har kommit fram.

Anmälningarna och Utrikesdepartementets yttranden
Ärende 1 (dnr 6276-2012)
AA, ledamot av Europaparlamentet, anmälde följande. Den 25 oktober 2012
begärde han att få ta del av vissa närmare angivna handlingar från Utrikesdepar-
tementet. Han påminde om sin begäran vid flera tillfällen men vid tidpunkten för

## Anmälan och bakgrund

anmälan till JO, den 19 november 2012, hade några handlingar fortfarande inte
lämnats ut. En likartad framställan till Socialdepartementet hade besvarats mycket
snabbt.

JO inhämtade den 12 december 2012 muntliga upplysningar från Utrikesdepar-
tementet, som uppgav att handlingarna ännu inte hade lämnats ut eftersom man
behövde förvissa sig om att alla handlingar som omfattades av begäran tagits fram.
Departementets ambition var att kunna lämna ut handlingarna under vecka 51.

Utrikesdepartementet (rättschefen BB) lämnade följande redogörelse för ärendet:
      AA har den 25 oktober 2012 i ett e-postmeddelande ställt till statsrådet CC begärt att
      få ta del av alla inkomna och skickade handlingar till och från Swedish Match eller
      andra tobaksbolag eller konsulter som anlitats av sådana bolag. AA har vidare begärt
      att få ta del av eventuella mötesprotokoll, sammanfattningar eller andra handlingar
      som upprättats i samband med sådana kontakter. Slutligen har AA begärt att få ta del
      av en sammanställning av alla evenemang eller andra kontakter som statsrådet eller
      medarbetare har haft med tobaksindustrin.
      Ansvarig handläggare på rättssekretariatet har inledningsvis utrett om Utrikes-
      departementet förvarar några handlingar som motsvarar AA:s beskrivning genom att
      söka i departementets diarium. Vidare har efterfrågningar gjorts på berörda enheter.
      Eftersom AA begärt att även få ut sammanställningar av evenemang eller andra
      kontakter som statsrådet eller medarbetare har haft med tobaksindustrin har det
      utretts om några sådana uppgifter finns i Utrikesdepartementet och i så fall om
      uppgifterna kunnat sammanställas genom rutinbetonade åtgärder (jfr 2 kap. 3 §
      andra stycket tryckfrihetsförordningen).
      AA har i tjänstemannabesked den 25 januari 2013 informerats om att
      rättssekretariatet kunnat identifiera tre allmänna handlingar hos Utrikesdepar-
      tementet som motsvarar hans beskrivning. Två av dessa handlingar utgörs av e-
      postmeddelanden från Swedish Match med tillhörande bilagor. Dessa handlingar har
      lämnats ut till AA efter sedvanlig sekretessprövning. Den tredje handlingen har
      enligt diariet lämnats in av Japan Tobacco International, Brittish American Tobacco
      och Philip Morris International. Handlingarna har tyvärr inte kunnat återfinnas hos
      Utrikesdepartementet, varför endast ett utdrag ur diariet lämnats ut till AA.
Utrikesdepartementet redovisade följande bedömning:

      Departementet handlägger ett mycket stort antal förfrågningar från allmänheten och
      media om att få del av allmänna handlingar. Arbetet är tidskrävande och arbets-
                                                                    Dnr 6276-2012 m.fl.    Sid 3 (15)




      situationen för de enskilda handläggarna är ansträngd. Eftersom AA inte pekat ut
      exakt vilka handlingar han velat få ut har en viss tidsåtgång krävts för att efterforska
      om departementet förvarar handlingar som motsvarar hans beskrivning. Det är dock
      departementets bedömning att nu aktuellt ärende borde ha kunnat handläggas
      snabbare än vad som blev fallet. Departementet kan bara konstatera att
      skyndsamhetskravet som uppställs i 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen inte
      iakttagits. Departementet beklagar det inträffade.

Ärende 2 (dnr 6867-2012)
DD, journalist på Tidningarnas Telegrambyrå, anmälde följande. Den 12 juni 2012
begärde hon att få ta del av vissa närmare angivna handlingar från Utrikesdepar-
tementet. Trots flera påminnelser hade några handlingar inte lämnats ut vid
tidpunkten för anmälan till JO, den 19 december 2012. Tidigare år hade hon fått ut
dessa uppgifter utan större dröjsmål.

Utrikesdepartementet (rättschefen BB) lämnade följande redogörelse för ärendet:

      DD har den 12 juni 2012 i ett e-postmeddelande […] begärt att få ta del av allmänna
      handlingar med uppgifter om utländska diplomater och ambassadanställda som
      begått brott i Sverige. Hon har även begärt att få ta del av handlingar med uppgifter
      om vilka ambassadanställda som har obetalda parkeringsböter i landet. Hon har
      begränsat sin begäran till att avse rapporter som upprättats det senaste året räknat
      från dagen för hennes begäran. [– – –]
      Efter sedvanlig sekretessprövning har begärda handlingar skannats och skickats med
      e-post till DD den 8 oktober 2012. Rättssekretariatets handläggare har inte fått några
      indikationer på att meddelandet inte har nått fram. I det tjänstemannabesked som
      bifogats e-postmeddelandet har DD informerats om att vissa uppgifter i
      handlingarna omfattas av sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och
      sekretesslagen (2009:400). Dessa uppgifter har maskerats i utlämnade kopior.
      Utrikesdepartementet har därefter den 19 december 2012 på nytt skickat begärda
      handlingar till DD via e-post.
 Utrikesdepartementet redovisade följande bedömning:

      Departementet handlägger ett mycket stort antal förfrågningar från allmänheten och
      media om att få del av allmänna handlingar. Arbetet är tidskrävande och arbets-
      situationen för de enskilda handläggarna är ansträngd. Utrikesdepartementet har
      skickat begärda handlingarna till DD den 8 oktober 2012 och den 19 december
      2012. Det är dock departementets bedömning att nu aktuellt ärende borde ha kunnat
      handläggas snabbare än vad som blev fallet. Departementet kan bara konstatera att
      skyndsamhetskravet som uppställs i 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen inte
      iakttagits. Departementet beklagar det inträffade.

Ärende 3 (dnr 1112-2013)
EE, chefredaktör för Europaportalen.se, anmälde följande. Den 24 oktober 2012
begärde han att få ta del av vissa närmare angivna handlingar från Utrikesdepar-
tementet. Efter flera påminnelser fick han den 15 februari 2013 besked om att det
inte fanns några handlingar som motsvarade hans begäran.

Utrikesdepartementet (rättschefen BB) lämnade följande redogörelse för ärendet:

      EE har den 24 oktober 2012 i ett e-postmeddelande […] begärt att få ta del av all
      korrespondens mellan regeringen och bolagen Swedish Match och Kreab eller
      mellan regeringen och representanter för bolagen, under tidsperioden februari till
                                                                  Dnr 6276-2012 m.fl.   Sid 4 (15)




      maj 2012. EE begärde även att få ut besökslistor, protokoll, anteckningar eller övriga
      handlingar i vilka Swedish Match och/eller Kreab förekommer under nämnda
      tidsperiod.
      Utsedd handläggare på rättssekretariatet har inledningsvis utrett om Utrikesdeparte-
      mentet förvarar några handlingar som motsvarar EE beskrivning genom att söka i
      departementets diarium. Då dessa eftersökningar varit resultatlösa har
      efterfrågningar även gjorts på berörda enheter.
      EE har i tjänstemannabesked den 15 februari 2013 informerats om att
      rättssekretariatet inte kunnat identifiera några handlingar hos Utrikesdepartementet
      som motsvarar hans beskrivning.
Utrikesdepartementet redovisade följande bedömning:
      Departementet handlägger ett mycket stort antal förfrågningar från allmänheten och
      media om att få del av allmänna handlingar. Arbetet är ofta tidskrävande och arbets-
      situationen för de enskilda handläggarna är ansträngd. Eftersom EE inte närmare
      pekat ut vilka handlingar han velat få ut har det behövts en viss tidsåtgång för att
      efterforska om departementet förvarar handlingar som motsvarar hans beskrivning.
      Så fort det kunnat säkerställas att några sådana handlingar inte förvaras hos
      departementet har EE underrättats härom. Det är dock departementets bedömning att
      EE skulle ha kunnat informeras om departementets efterforskningar och om
      svårigheterna att identifiera beskrivna handlingar. Departementet beklagar det
      inträffade.

Ärende 4 (dnr 2786-2013)
FF, journalist på Aftonbladet, anmälde följande. Den 8 april 2013 begärde han att
få ta del av vissa närmare angivna handlingar från Utrikesdepartementet. Cirka en
vecka senare kontaktade han departementets handläggare, som meddelade att det
handlade om ett 20-tal handlingar som skulle sekretessprövas innan de kunde
lämnas ut. Vid tidpunkten för anmälan till JO, den 13 maj 2013, hade några
handlingar fortfarande inte lämnats ut.

Utrikesdepartementet (rättschefen BB), lämnade följande redogörelse för ärendet:

      FF har den 8 april 2013 i ett e-postmeddelande […] begärt att få ta del av samtliga e-
      postmeddelanden som inkommit till e-postadress ambassaden.pyongyang@gov.se
      från den 1 mars 2013 till den 8 april och som finns registrerade hos departementet.
      Vid telefonsamtal samma dag ändrade FF sin begäran till att avse handlingar som
      inkommit till departementet från ambassaden i Pyongyang under samma tidsperiod.
      Den 15 april ringde FF upp ansvarig handläggare på departementets rättssekretariat
      för att fråga hur det gick med hans begäran. Handläggaren meddelade att
      handlingarna nyligen kommit till rättssekretariatet och att sekretessprövningen inte
      hade hunnit påbörjas. FF informerades om omfattningen av materialet.
      Efter sedvanlig sekretessprövning har begärda handlingar skannats och skickats med
      e-post till FF den 5 juni 2013. I det tjänstemannabesked som bifogats e-
      postmeddelandet har FF informerats om att vissa uppgifter i handlingarna omfattas
      av sekretess enligt 15 kap. 1 § respektive 18 kap. 8 § offentlighets- och
      sekretesslagen (2009:400). Dessa uppgifter har maskerats i utlämnade kopior.
Utrikesdepartementet redovisade följande bedömning:
      Departementet handlägger ett mycket stort antal förfrågningar från allmänheten och
      media om att få del av allmänna handlingar[…]. Arbetet är tidskrävande och
      arbetssituationen för de enskilda handläggarna är ansträngd. I aktuellt ärende har
      materialet varit omfattande (169 sidor) och handlingar har inhämtats från flera
                                                                    Dnr 6276-2012 m.fl.    Sid 5 (15)




      enheter inom departementet. För att kunna utföra en adekvat sekretessprövning i
      ärendet har medverkan av tjänstemän som är särskilt insatta i de sakfrågor som
      handlingarna rör ansetts befogad. Detta har naturligen bidragit till viss tidsutdräkt.
      Det är dock departementets bedömning att ärendet borde ha kunnat handläggas
      snabbare än vad som skett. Departementet beklagar det inträffade.

Ärende 5 (dnr 3107-2013)
GG, tf. nyhetschef vid Nyhetsbyrån Siren, anmälde följande. En medarbetare
begärde den 27 december 2012 att få ta del av de rapporter som upprättats eller
kommit in till departementet under 2012 och som rörde utländska
ambassadanställda och diplomater som brutit mot svensk lag samt obetalda
parkeringsböter för anställda vid ambassader i Sverige. Den ursprungliga begäran
ersattes den 8 januari 2013 av en begäran från GG. Den 16 januari 2013 skickade
hon en påminnelse till Utrikesdepartementet och den 4 februari meddelade en
handläggare att sekretessprövningen var gjord och endast skulle stämmas av med
hennes chef. Handläggaren lovade att återkomma snarast. Efter ytterligare en
påminnelse lämnades de begärda handlingarna ut den 14 mars 2013. GG infor-
merades samtidigt om att handlingar i tre ärenden, som troligen omfattades av
hennes begäran, inte hade kunnat återfinnas.

Utrikesdepartementet (rättschefen BB), lämnade följande redogörelse för ärendet:

      GG har den 8 januari 2013 i ett e-postmeddelande […] begärt att få ta del av
      handlingar på sätt som anges i hennes klagomål.
      Utsedd handläggare på rättssekretariatet har inledningsvis utrett vilka efterfrågade
      handlingar som förvaras på Utrikesdepartementet genom en sökning i departe-
      mentets diarium. Eftersökningar gjordes även på ansvarig enhet. Vid dessa
      efterforskningar kunde bl.a. konstateras att det fanns tre ärenden i diariet rörande
      utländsk representation med Polismyndigheten i Stockholms län som ingivare av
      handlingar där handlingarna i ärendena inte gick att återfinna hos enheten.
      Efter sedvanlig sekretessprövning har begärda handlingar skickats till GG den 14
      mars 2013. I det tjänstemannabesked som bifogats har GG informerats om att vissa
      av uppgifterna omfattas av sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och
      sekretesslagen (2009:400) samt att det fanns ytterligare tre ärenden som troligtvis
      omfattades av hennes begäran men att handläggaren inte kunnat finna handlingarna i
      dessa ärenden.
Utrikesdepartementet redovisade följande bedömning:

      Departementet handlägger ett mycket stort antal förfrågningar från allmänheten och
      media om att få ta del av allmänna handlingar […]. Arbetet är ofta tidskrävande och
      arbetssituationen för de enskilda handläggarna är ansträngd. Utrikesdepartementet
      har skickat begärda handlingar till GG den 14 mars 2013. Det är dock
      departementets bedömning att nu aktuellt ärende borde ha kunnat handläggas
      snabbare än vad som blev fallet. Det kan också konstateras att handlingarna i de tre
      ärenden som nämnts ovan inte har kunnat återfinnas. Departementet beklagar det
      inträffade.

Iakttagelser vid inspektionen m.m.
Med anledning av att Utrikesdepartementet uppgav att handläggningen av de fem
anmälda ärendena borde ha varit snabbare, begärde JO att departementet skulle
yttra sig över varför handläggningen inte varit tillräckligt snabb och om man hade
                                                              Dnr 6276-2012 m.fl.   Sid 6 (15)




vidtagit eller planerade att vidta några åtgärder för att komma till rätta med detta.
Efter att Utrikesdepartementet yttrat sig genomförde JO en inspektion för att få en
tydlig bild av hur departementets arbete med handlingsutlämnande fungerade och
om det fanns några problem av generell karaktär. Vid inspektionen gjordes
iakttagelser om Utrikesdepartementets handläggningstider, förekomsten av
framställningar som avser ett mycket omfattande material och förekomsten av
framställningar som avser svåridentifierade handlingar. Iakttagelserna och depar-
tementets uppgifter med anledning av dem redovisas i det följande.

Handläggningstider
Vid JO:s inspektion noterades att handläggningstiderna i ärenden om handlings-
utlämnande varierade avsevärt. I många fall hade ärendet avgjorts inom någon eller
några dagar, medan det i andra fall hade tagit flera månader. Flera ärenden om
handlingsutlämnande som granskades närmare hade legat obearbetade under större
delen av hösten 2013, trots att de begärda handlingarna hade tagits fram för
sekretessprövning redan i samband med att ärendet registrerades. Flera ärenden
hade också legat obearbetade från årsskiftet 2013/2014 fram till april 2014.
Gemensamt för de ärenden som legat obearbetade var att handlingarna var av viss
omfattning eller krävde en mer omfattande sekretessprövning.

Utrikesdepartementet uppgav att det t.o.m. hösten 2013 uppstod balanser i fråga
om ärenden som rörde framställningar om att få ta del av allmänna handlingar,
vilket ledde till långa handläggningstider. Detta berodde på en otillräcklig
personalstyrka och på att det kom in flera ovanligt omfattande framställningar. Till
detta kom komplexiteten i framställningarna och deras ibland oprecisa utformning.
Att det uppstått balanser av ärenden medförde att det även vid en något mindre
arbetsbelastning var mycket svårt att iaktta tryckfrihetsförordningens skyndsam-
hetskrav. De fem redovisade anmälningarna till JO återspeglade enligt departe-
mentet den arbetssituation som rådde t.o.m. hösten 2013.

Enligt Utrikesdepartementet är den politiska ledningen nu mycket tydlig med att
handlingsutlämnandefrågor ska prioriteras och personalresurser har tillförts den
grupp som framför allt handlägger dessa ärenden. Med de resurser som tillförts
känner sig de ansvariga tjänstemännen vid departementet förvissade om att
framöver kunna handlägga framställningar om handlingsutlämnande i enlighet med
tryckfrihetsförordningens regler.

Framställningar som avser ett omfattande material eller handlingar som är
svåra att identifiera
Vid JO:s inspektion observerades att flera framställningar avsåg ett mycket
omfattande material, inte sällan en så stor mängd handlingar att de upptar flera
hyllmeter. Andra framställningar avsåg handlingar som kunde finnas i ett flertal
olika ärenden hos departementet och som inte kunde identifieras utan en
omfattande manuell genomgång. De äldsta öppna ärendena var från 2012.
                                                            Dnr 6276-2012 m.fl.   Sid 7 (15)




Utrikesdepartementet uppgav att departementet ser det som sin skyldighet att så
långt som möjligt utreda om man förvarar efterfrågade handlingar. I ärenden som
avser ett omfattande material lämnar man normalt ut handlingarna successivt.
Utrikesdepartementets uppfattning är att man håller en mycket hög servicenivå vad
gäller framställningar som avser ett omfattande material och handlingar som är
svåra att identifiera. Ambitionen är alltid att lämna ut så mycket som möjligt.
Avsevärd tid läggs ner på att tillmötesgå dessa framställningar. Varje uppgift
sekretessprövas för sig. Arbetet är mycket tidskrävande och kan ta månader och
ibland år i anspråk.

Handläggningsrutiner
Utrikesdepartementet uppgav sammanfattningsvis följande beträffande
handläggningsrutinerna för framställningar om att få ta del av allmänna handlingar.

Ansvarsfördelningen och personalresurser
Vid Utrikesdepartementet handlägger sakenheterna framställningar om att få ta del
av allmänna handlingar i öppna ärenden, medan rättssekretariatet handlägger
framställningar som avser avslutade ärenden. Rättssekretariatet handlägger också
framställningar som avser konsulära ärenden, vilka ofta är öppna under många år.
När en begäran avser både öppna och avslutade ärenden har rättssekretariatet ett
samordningsansvar och utgör departementets kontaktpunkt i förhållande till den
sökande. Flertalet ärenden om handlingsutlämnande handläggs vid rättssekre-
tariatet.

Alla framställningar om handlingsutlämnande som kommer in till rättssekretariatet
handläggs av en särskild grupp. Gruppen bestod tidigare av tre personer, men har
förstärkts successivt fr.o.m. hösten 2013 och bestod sommaren 2014 av fem
handläggare, en administratör och en gruppchef. Fyra av handläggartjänsterna är
permanenta och en är tillfällig. Vid arbetstoppar kan ytterligare personal vid
rättssekretariatet tas i anspråk.

Framtagande av handlingar
De handlingar som efterfrågas kan som regel tas fram av Regeringskansliets
förvaltningsavdelning, som bl.a. ansvarar för departementets arkiv och registratur.
Oftast kan handlingarna tas fram samma dag som begäran görs. Ibland kan det
dock krävas en betydande arbetsinsats för att identifiera alla begärda handlingar,
bl.a. genom kontakter med tjänstemän på andra enheter eller departement. Detta
gäller särskilt vid framställningar som avser handlingar med ett visst innehåll som
kan finnas i ett flertal olika ärenden.

En del av handläggningen består i att avgöra om framtagna handlingar motsvarar
begäran. Det kan ibland medföra ett mycket omfattande arbete att i dialog med
Regeringskansliets förvaltningsavdelning och enheter inom departementet söka
fram de rätta handlingarna eller kompletterande handlingar.
                                                             Dnr 6276-2012 m.fl.   Sid 8 (15)




Om det finns otydligheter i en framställan tar departementet vid behov kontakt med
personen i fråga för att utreda mer exakt vad det är som efterfrågas.

Sekretessprövning
I nästan alla ärenden måste en sekretessprövning göras. Eftersom det är sak-
enheterna vid departementet som har den kunskap om de faktiska förhållandena
som är nödvändig för att ta ställning till om begärda handlingar kan lämnas ut, sker
vanligtvis samråd med berörda enheter. Inte sällan måste även den politiska
ledningen kopplas in vid sekretessprövningen. Ärendet föredras då som regel för
kabinettssekreteraren.

Besked och utlämnande
Utrikesdepartementet använder sedan några år tillbaka digital teknik för
maskeringen av sekretessbelagda uppgifter, och i de flesta ärenden expedieras
handlingarna och besked till sökanden i elektronisk form. Besked lämnas av
enhetschefen eller, om ärendet prövas av departementets rättssekretariat, av någon
av de två särskilt utsedda tjänstemän som har delegation att lämna besked till
allmänheten. I beskedet anges att den enskilde kan begära ett beslut av ett statsråd
eller av regeringen, om han eller hon inte är nöjd med beskedet.

Rättslig reglering
Grundläggande regler om allmänna handlingar
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt dessa bestämmelser har var och en rätt att ta
del av en handling som förvaras hos en myndighet om den är inkommen till
myndigheten eller upprättad där, förutsatt att den inte omfattas av sekretess.

Skyndsamhetskrav
En allmän handling som får lämnas ut ska tillhandahållas genast eller så snart det är
möjligt. Det ska ske på stället och utan avgift. Den som begär det har också rätt att
mot en fastställd avgift få en kopia av handlingen. En sådan begäran ska behandlas
skyndsamt. (Se 12 kap. 12 och 13 §§ TF.)

Besked i en utlämnandefråga bör normalt lämnas samma dag som begäran gjorts.
Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att
ta ställning till om utlämnande får ske. Om framställningen avser eller fordrar
genomgång av ett omfattande material kan det vidare vara ofrånkomligt med
ytterligare dröjsmål. I sådana fall kan det många gånger vara lämpligt att successivt
lämna besked om vad som kan lämnas ut.

En grundläggande förutsättning för att en handling ska kunna lämnas ut är att den
kan identifieras. Detta innebär att myndigheter i vissa fall kan avslå en begäran om
de efterfrågade handlingarna inte är angivna på ett tillräckligt tydligt sätt. (Se
Bohlin, Offentlighetsprincipen, åttonde uppl. s. 138 f. med däri gjorda
hänvisningar.)
                                                              Dnr 6276-2012 m.fl.   Sid 9 (15)




Handläggare och myndighetsprövning
Om en anställd vid en myndighet har ansvar för vården av en handling, är det enligt
6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen i första hand denne som ska pröva om
handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska myndigheten göra prövningen, om
det kan ske utan onödigt dröjsmål. Om den anställde vägrar att lämna ut
handlingen, eller del av den, ska den som begär att få ta del av handlingen
informeras om möjligheten att begära att myndigheten prövar frågan. Det ska
framgå av informationen att sökanden måste begära och få ett skriftligt beslut från
myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.

Regeringskansliet är en myndighet med uppgift att bereda regeringsärenden och att
i övrigt biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet. Bestämmelser av
betydelse för handläggningen av framställningar om att ta del av allmänna
handlingar finns, utöver i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och
sekretesslagen, i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet
och i Regeringskansliets föreskrifter med arbetsordning för Utrikesdepartementet
(UF 2009:5).

Enligt 18 § Regeringskansliets instruktion ska en begäran om handlingsutlämnande
prövas inom det departement som förvarar handlingarna, om något annat inte är
särskilt föreskrivet. Med departement jämställs Statsrådsberedningen och
Regeringskansliets förvaltningsavdelning (se 2 §). Av bestämmelsen framgår
vidare att frågor om handlingsutlämnande i tveksamma fall ska prövas av ett
statsråd. Detsamma gäller om sökanden begär det. Ärendet får även överlämnas till
regeringens prövning.

Av 11–35 §§ Utrikesdepartementets arbetsordning framgår att Utrikes-
departementet är organiserat i ett antal enheter och sekretariat, däribland
rättssekretariatet, en planeringsstab och vissa specialfunktioner. Enligt 55 § har
enhetschefen vården om de allmänna handlingar som förvaras inom enheten och
prövar därmed frågor om utlämnande av dessa till enskilda. Sedan allmänna
handlingar har arkiverats ansvarar dock rättssekretariatet för frågor om utlämnade
av dessa. Enligt 29 § svarar rättssekretariatet bl.a. för frågor som rör allmänna
handlingar och sekretess i utrikesförvaltningen samt för ärenden om utlämnande av
allmänna handlingar i departementet, med undantag för de åtgärder som
enhetscheferna ansvarar för.

Överklagande
Om ett statsråd helt eller delvis vägrar att lämna ut en handling kan beslutet enligt
2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen överklagas till regeringen. Av 6 kap. 7 §
offentlighets- och sekretesslagen framgår att beslut av regeringen inte kan
överklagas.

Upplysningsskyldighet m.m.
Utöver reglerna i tryckfrihetsförordningen om utlämnande av allmän handling
finns det i offentlighets- och sekretesslagen regler om myndigheternas
                                                               Dnr 6276-2012 m.fl.   Sid 10 (15)




upplysningsskyldighet gentemot allmänheten. Enligt 6 kap. 4 § offentlighets- och
sekretesslagen ska en myndighet på begäran av en enskild lämna uppgift ur en
allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är
sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. Något särskilt
skyndsamhetskrav finns inte uppställt i det sammanhanget.

Av 4 § förvaltningslagen framgår att varje myndighet ska lämna upplysningar,
vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens
verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med
hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.
Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Serviceskyldigheten är
vidsträckt men inte obegränsad. I förarbetena till förvaltningslagen anges att
myndigheten kan och bör anpassa sin service till den aktuella arbets- och
resurssituationen. Vidare anges att servicereglerna måste ge myndigheterna
utrymme att säga nej till alltför långtgående önskemål om hjälp och att
myndigheterna måste kunna göra vissa begränsningar efter en mer allmän
lämplighetsbedömning. (Se prop. 1985/86:80 s. 20 f. och 60.) Något
skyndsamhetskrav motsvarande det som gäller enligt tryckfrihetsförordningen
finns inte heller uppställt.

## Bedömning

Bedömning
Inledning
I det följande redovisar jag först min bedömning av de enskilda anmälningarna.
Därefter behandlar jag Utrikesdepartementets handläggningstider i fråga om
framställningar om att få ta del av allmänna handlingar på ett mer övergripande
plan. Jag berör efter det handläggningen av framställningar som avser handlingar
som är svåra att identifiera och, avslutningsvis, framställningar som avser ett
omfattande material. Min granskning omfattar inte regeringen och enskilda
statsråd, som i stället står under tillsyn av riksdagens konstitutionsutskott.

I två av de anmälda ärendena (ärende 1 och 5) har utredningen visat att diarieförda
handlingar inte har kunnat återfinnas hos Utrikesdepartementet. Jag behandlar inte
den frågan i detta beslut.

Ärende 1; AA:s anmälan
Av utredningen framgår att Utrikesdepartementet kunde identifiera tre handlingar
som motsvarade AA:s begäran. Två av dessa lämnades ut efter tre månader, medan
den tredje inte kunde återfinnas. I utredningen finns inte några uppgifter som tyder
på att det var svårt för departementet att ta fram de handlingar som lämnades ut,
tvärtom framstår det som att handlingarna borde ha kunnat tas fram mycket snabbt.

UD har i sitt yttrande uppgett att man, till följd av den oprecisa framställan, vidtagit
flera åtgärder för att eftersöka eventuella ytterligare handlingar. Av utredningen
framgår att detta var skälet till att man den 12 december 2012 ännu inte hade
lämnat ut några handlingar. Dessa eftersökningar, som inte bar frukt, kan rimligen
inte ha tagit tre månader i anspråk och kan under alla förhållanden inte motivera att
                                                           Dnr 6276-2012 m.fl.   Sid 11 (15)




de redan identifierade handlingarna inte skyndsamt lämnades ut. Utrikes-
departementet måste kritiseras för sin handläggning av AA:s framställan.

Ärende 2; DD:s anmälan
De handlingar som DD begärde att få ta del av förefaller ha kunnat tas fram mycket
snabbt. Sekretessprövningen synes inte heller ha varit komplicerad. Handlingarna
borde därför ha kunnat lämnas ut inom någon dag. Utredningen har inte kunnat
klarlägga om DD fick del av de efterfrågade handlingarna den 8 oktober 2012, som
Utrikesdepartementet uppgett, eller om hon fick del av dem först i december
samma år. Oavsett hur det förhåller sig med den saken har handlingarna lämnats ut
tidigast efter ca fyra månader, vilket är en oacceptabelt lång handläggningstid.
Utrikesdepartementet måste kritiseras för sin handläggning av DD:s framställan.

Ärende 3; EE:s anmälan
EE fick efter knappt fyra månader besked om att Utrikesdepartementet inte
förvarade några handlingar som motsvarar hans begäran. Enligt departementet
sökte man i diariet efter handlingar som motsvarade hans begäran och frågade även
berörda sakenheter om de förvarade några sådana handlingar. När det gäller hand-
läggningstiden har departementet uppgett att det krävdes viss tid att söka efter
eventuella handlingar eftersom EE i sin framställan inte närmare pekat ut vilka
handlingar han ville ta del av.

Utrikesdepartementet har inte redogjort för några åtgärder som kunnat motivera att
det tog fyra månader innan EE underrättades om att man inte förvarade några
handlingar som motsvarade hans begäran. Utrikesdepartementet måste kritiseras
för sin handläggning av EE framställan.

Ärende 4; FF:s anmälan
FF fick del av de begärda handlingarna efter två månader. Av utredningen framgår
att handlingarna tagits fram efter ca en vecka. Det material som därefter skulle
sekretessprövas uppgick enligt Utrikesdepartementet till 169 sidor. Även om
bedömningen kan ha innefattat komplicerade avvägningar, och flera personer
behövt involveras i denna prövning, är en handläggningstid på ca två månader
oacceptabelt lång. Utrikesdepartementet måste kritiseras för sin handläggning av
FF:s framställning.

Ärende 5; GG:s anmälan
GG fick del av de begärda handlingarna efter drygt två månader. Handlingarna
förefaller ha kunnat tas fram mycket snabbt. Sekretessprövningen synes inte heller
ha varit komplicerad. Handlingarna borde därför ha kunnat lämnas ut inom någon
dag. En handläggningstid på två månader är oacceptabelt lång. Utrikesdepar-
tementet måste kritiseras för sin handläggning av GG:s framställan.

Utrikesdepartementets handläggningstider
Jag har vid min granskning av ärende 1–5 funnit att handläggningstiderna varit
oacceptabelt långa i samtliga fem fall. Vid min inspektion i maj 2014 kom det fram
                                                              Dnr 6276-2012 m.fl.   Sid 12 (15)




att det generellt förekommer långa handläggningstider vid Utrikesdepartementet
när det gäller framställningar om att få ta del av allmänna handlingar. Utredningen
tyder på att detta framför allt drabbar framställningar som avser handlingar av
något större omfattning och där sekretessprövningen därmed tar viss tid i anspråk.
Dessa riskerar att få ligga i flera månader utan åtgärd.

Enligt Utrikesdepartementet beror de långa handläggningstiderna huvudsakligen på
att personalstyrkan t.o.m. hösten 2013 var otillräcklig, vilket medförde att det
uppstod balanser. Denna situation har gjort det mycket svårt att iaktta tryckfrihets-
förordningens skyndsamhetskrav. Vid min utredning har det inte kommit fram
något som ger mig skäl att ifrågasätta att den huvudsakliga orsaken till de långa
handläggningstiderna är den tidigare resursbristen.

Allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar regleras i grundlag och utgör en
viktig rättighet. Bestämmelserna innehåller ett strängt skyndsamhetskrav –
handlingar ska tillhandahållas omgående eller så snart det kan ske – vilket innebär
att handlingsutlämnanden ska prioriteras framför den löpande verksamheten.
Myndigheter har en skyldighet att se till att bemanningen och organisationen är
sådan att man klarar av att uppfylla detta skyndsamhetskrav. Att framställningar
om att få ta del av allmänna handlingar inte handläggs aktivt, utan får ligga utan att
några åtgärder vidtas på grund av en mer eller mindre permanent underbemanning,
är oförenligt med tryckfrihetsförordningen. Det finns därför skäl att se allvarligt på
att framställningar om att få ta del av allmänna handlingar regelbundet fått ligga i
balans hos Utrikesdepartementet.

Utrikesdepartementet har från hösten 2013 förstärkt bemanningen i den grupp vid
rättssekretariatet som framför allt arbetar med att handlägga framställningar om att
få ta del av allmänna handlingar. Med de resurser som tillförts har departementet
uppgett att man känner sig förvissad om att framöver kunna handlägga
framställningar om att få ta del av allmänna handlingar i enlighet med tryckfrihets-
förordningens regler. Jag utgår från att de balanser som fanns vid min inspektion
skyndsamt arbetas av och att Utrikesdepartementet kommer att se till det finns
tillräckliga resurser för handläggningen av framställningar om att få ta del av
allmänna handlingar framöver. Utrikesdepartementet måste dock kritiseras för att
den aktuella situationen tillåtits uppstå.

Svåridentifierade handlingar
Vid min inspektion observerade jag att departementet handlägger flera
framställningar där de efterfrågade handlingarna finns i ett antal olika ärenden och
där det krävs en omfattande manuell arbetsinsats för att identifiera dem.
Utrikesdepartementet har uppgett att ambitionen alltid är att lämna ut handlingar i
så stor utsträckning som möjligt och att man så långt det går utreder om handlingar
som efterfrågas förvaras hos departementet.

Utrikesdepartementets höga ambitioner är naturligtvis någonting i grunden positivt,
vilka det utifrån de intressen JO har att beakta normalt skulle saknas skäl att
                                                               Dnr 6276-2012 m.fl.   Sid 13 (15)




ifrågasätta. Som behandlats ovan har departementet dock balanser som gör att man
regelmässigt inte har kunnat uppfylla tryckfrihetsförordningens krav. En
ambitionsnivå som går utöver vad som följer av tryckfrihetsförordningens
bestämmelser kan vid sådana förhållanden försämra departementets möjlighet att
uppfylla sina grundlagsreglerade skyldigheter. Det finns därför skäl för mig att
något beröra denna fråga.

En förutsättning för att handlingar ska kunna lämnas ut är att myndigheten kan
identifiera dem. Den som önskar ta del av en handling måste därför kunna precisera
vilken handling som avses eller i vart fall lämna så detaljerade upplysningar om
handlingen och dess innehåll att den kan identifieras. Det ställs dock inte några
högre krav på beskrivningen av handlingen i fråga. En begäran kan t.ex. anses
tillräckligt preciserad om den avser en begränsad grupp av handlingar. En
myndighet måste dessutom i rimlig utsträckning försöka undanröja otydligheter i
en framställan. För att försöka hitta handlingar som motsvarar en framställan är en
myndighet bl.a. skyldig att söka i sina diarier och register. Myndigheten är dock
inte skyldig att bedriva någon mer omfattande efterforskning av om det finns en
viss eller vissa handlingar som motsvarar en allmänt hållen beskrivning. (Se bl.a.
RÅ 1979 Ab 6, RÅ 1991 ref 50, RÅ 1993 not. 689, NJA 1988 s. 559 och JO
1994/95 s. 571.) Detta hindrar i och för sig inte att en myndighet ändå väljer att
genomföra sådana efterforskningar. Då gäller dock inte tryckfrihetsförordningens
skyndsamhetskrav.

En myndighet ska självklart fullgöra sin serviceskyldighet, och som tidigare
nämnts är en hög servicenivå i grunden positiv. En myndighets serviceåtgärder får
dock inte fördröja utlämnandet av allmänna handlingar enligt tryckfrihets-
förordningen. Detta gäller såväl det fallet att serviceåtgärder som vidtas i ett ärende
fördröjer handläggningen av andra ärenden, som det fallet att utlämnande av
handlingar enligt en framställan fördröjs av att omfattande serviceåtgärder vidtas
med anledning av samma framställan. En myndighet måste därför göra klart för sig
vilka framställningar, eller delar av en framställan, som omfattas av tryckfrihets-
förordningens regler och vilka som inte gör det. Myndigheten måste också
skyndsamt underrätta den som gjort framställningen om de bedömningar som
gjorts och om rätten till myndighetsprövning (se bl.a. JO 2013/14 s. 585).

I bl.a. ett av de nu granskade ärendena (ärende 1) tycks Utrikesdepartementet inte
ha gjort denna åtskillnad. Utlämnandet av de handlingar som snabbt kunde
identifieras fördröjdes med flera veckor eftersom departementet ville förvissa sig
om att det inte fanns några ytterligare handlingar som kunde motsvara begäran. I en
sådan situation kan en kontakt med den som gjort framställningen många gånger
leda till en för alla tillfredsställande lösning. Han eller hon kan då vid behov
avgränsa eller förtydliga sin framställan och kan även ange om han eller hon vill att
de redan identifierade handlingarna ska lämnas ut eller om man ska avvakta att
serviceåtgärder först vidtas.
                                                             Dnr 6276-2012 m.fl.   Sid 14 (15)




Utifrån de uppgifter som Utrikesdepartementet har lämnat och mina observationer
vid inspektionen finns det enligt min mening skäl för departementet att se över sitt
arbetssätt och utarbeta tydliga rutiner för en enhetlig handläggning av
framställningar som innefattar svåridentifierade handlingar.

Framställningar som avser ett omfattande material
Vid min inspektion observerade jag också att Utrikesdepartementet handlägger
flera framställningar som avser ett mycket omfattande material, ibland flera
hyllmeter. Departementet har uppgett att arbetet med denna typ av framställningar
är mycket tidskrävande och att sekretessprövningen kan ta månader och ibland år.
Mina observationer har bekräftat dessa uppgifter. Mot bakgrund av de balanser
som finns vid departementet vad gäller framställningar om att få ta del av allmänna
handlingar finns det skäl att gå in på frågan om handläggningen av dessa ärenden.

Att en framställan avser ett mycket omfattande material som kräver en betydande
arbetsinsats att ta fram och sekretesspröva, påverkar inte myndighetens skyldighet
att lämna ut handlingarna. Som framgått tidigare ska handlingsutlämnanden
prioriteras framför den löpande verksamheten. Att sekretessprövningen av ett
omfattande material kräver en betydande arbetsinsats påverkar däremot tidpunkten
för tillhandahållande av handlingarna (se bl.a. RÅ 1979 Ab 6). För att kunna
uppfylla tryckfrihetsförordningens krav måste en myndighet se till att det finns
nödvändiga resurser för detta arbete och att det finns en rimlig beredskap för att
handlägga framställningar som avser ett omfattande material. Om sådana
framställningar är vanligt förekommande ökar naturligtvis de krav som kan ställas
på myndigheten. Enligt min uppfattning måste de resurser en myndighet avsätter
för att hantera en framställan som avser ett mycket omfattande material dock vara
rimliga i förhållande till myndighetens storlek och verksamhet. Den som begär att
få ta del av ett mycket omfattande material måste tåla att sekretessprövningen tar
viss tid och att avbrott i handläggningen kan behöva ske. Det kan t.ex. finnas
situationer där den handläggande personalen måste utföra en arbetsuppgift som inte
tål uppskov. Handläggningen av framställningar som avser ett omfattande material
får inte heller medföra att andra betydligt mindre och enklare framställningar får
ligga i balans i avvaktan på att det omfattande materialet först ska behandlas (jfr
JO:s beslut den 10 juli 2014, dnr 180-2014, som behandlar frekventa fram-
ställningar från samma person).

Hur arbetet med framställningar som avser ett omfattande material konkret ska
organiseras på en myndighet är en fråga JO som regel inte uttalar sig om. Varje
myndighet måste ha stor frihet att utifrån sina specifika förutsättningar avgöra
detta. En myndighet som regelmässigt hanterar denna typ av framställningar bör
dock ha en plan för hur arbetet ska bedrivas för att framställningarna ska kunna
handläggas i enlighet med tryckfrihetsförordningens krav utan att detta går ut över
handläggningen av andra, mindre omfattande, framställningar. Här finns det skäl
för Utrikesdepartementet att ytterligare överväga hur arbetet är organiserat.
                                                            Dnr 6276-2012 m.fl.   Sid 15 (15)




Avslutningsvis vill jag poängtera att det är angeläget att Utrikesdepartementet i
dessa omfattande ärenden har en fungerande kommunikation med den som begärt
att få ta del av handlingarna. Det är t.ex. viktigt att föra en dialog med denne om
eventuella successiva leveranser och att informera om de tidsramar inom vilka han
eller hon kan förvänta sig att få ta del av handlingarna.
