# Ett barn, som var placerat i ett familjehem, skulle flyttas över till familjehemsföräldrarna; fråga om socialnämnden kunde kräva att den förälder, som tidigare haft vårdnaden, skulle bidra till kommunens kostnad i avvaktan på att domen vann laga kraft

JO 2007-04-19 dnr 628-2006

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                     Sid
                                                                       2007-04-19        628-2006               1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        En domstol hade förordnat att vårdnaden om ett barn, som var placerat i
                        ett familjehem, skulle flyttas över till familjehemsföräldrarna; fråga om
                        socialnämnden enligt 8 kap. 1 § andra stycket SoL kunde kräva att den
                        förälder, som tidigare haft vårdnaden, skulle bidra till kommunens
                        kostnad avseende familjehemsplaceringen i avvaktan på att domen om
                        vårdnaden vann laga kraft

## Bakgrund

AA har en son som heter BB och som är född 1998. En kort tid efter BB:s födelse
                        familjehemsplacerades han hos makarna CC och DD i Oskarshamn.

                        År 2005 väckte Enskede-Årsta stadsdelsnämnd i Stockholms kommun talan vid
                        domstol och yrkade att vårdnaden om BB skulle anförtros familjehemsföräldrarna.
                        I en dom den 18 maj 2005 utsåg Kalmar tingsrätt med stöd av 6 kap. 8 §
                        föräldrabalken CC och DD att som särskilt förordnade vårdnadshavare utöva
                        vårdnaden om BB. Tingsrätten förordnade därvid att AA skulle ha visst umgänge
                        med BB. Umgänget skulle utövas i närvaro av någon av familjehemsföräldrarna
                        eller en annan lämplig person. Vad tingsrätten hade förordnat om vårdnad och
                        umgänge skulle gälla även för tiden till dess domen vann laga kraft.

                        AA klagade på domen till Göta hovrätt och yrkade att nämndens talan om
                        överflyttning av vårdnaden skulle ogillas. Vid huvudförhandlingen i målet i
                        hovrätten begränsade AA sin talan att gälla en viss utökning av umgänget. Hon
                        yrkade även att förordnandet om umgänge inte skulle innehålla en föreskrift om
                        rätt för makarna CC och DD att vara närvarande eller i andra hand att förordnandet
                        skulle ha det innehållet att umgänget skulle utövas i närvaro av en socialsekreterare
                        eller annan kontaktperson.

                        Hovrätten fastställde den 14 november 2005 tingsrättens dom.

## Anmälan

I skrivelser till JO klagade AA på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning och då
                        särskilt en viss tjänsteman. Hon tog upp frågor som rörde överflyttningen av
                        vårdnaden om BB och hennes umgänge med sonen. AA ställde även vissa frågor
                        som rörde hennes skyldighet att till kommunen utge ersättning för kommunens



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                          Dnr 628-2006     Sid 2 (5)




kostnad för placeringen av BB i familjehemmet. Därvid påpekade hon att JO i ett
tidigare ärende hade fått felaktiga uppgifter från stadsdelsförvaltningen om att
förvaltningen inte hade ställt något krav mot henne (JO:s ärende dnr 418-2006).
AA anförde även bl.a. att förvaltningen inte hade skickat vissa handlingar som hon
hade begärt att få ta del av.

Utredning
En tjänsteman vid JO:s expedition inhämtade per telefon upplysningar från
stadsdelsförvaltningen. Därefter remitterades AA:s anmälan till
stadsdelsförvaltningen för upplysningar när det gällde det bidrag som AA hade
betalat till nämnden avseende kostnaden för familjehemsplaceringen av BB. I ett
remissvar anförde enhetschefen EE följande.

      1 juli 2003 gjordes en lagändring som innebär att när ett barn vistas i samma
      familjehem under tre år ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att
      ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken (FB) till
      familjehemsföräldrarna (6 kap. 8 § SoL och 13 § LVU). Syftet med överflyttningen
      av vårdnaden är att skapa bättre möjligheter för kontinuitet och trygghet i vården.
      Enskede-Årsta stadsdelsnämnd väckte talan hos tingsrätten 2004-01-29 att överflytta
      vårdnaden om BB till familjehemsföräldrarna. Familjehemsföräldrarna fick
      vårdnaden om BB i dom 2005-05-18. Domen gällde även till dess tingsrättens dom
      vunnit laga kraft. AA överklagade tingsrättens dom till hovrätten. 2005-11-14
      fastställde Göta hovrätt tingsrättens dom. 2006-01-18 hade domen vunnit laga kraft.
      2006-02-09 beslöt Enskede-Årsta stadsdelsnämnd att avsluta placeringen jml 4 kap.
      1 § SoL av BB. Samtidigt beslöts om att ingå avtal med de särskilda förordnade
      vårdnadshavarna varvid avtal upprättades. I enlighet med avtalet är det de särskilda
      förordnade vårdnadshavarnas skyldighet att söka de bidrag som barnet och
      vårdnadshavaren har rätt till.
      Enligt 8 kap. 1 § SoL är föräldrar skyldiga att bidra till kommunens kostnader för
      vården i de fall barnet är dygnetruntplacerat. Skyldigheten gäller således placering i
      familjehem. AA har betalat 744 kronor per månad under tiden BB varit placerad i
      familjehem. AA har således bidragit till sin sons placering t.o.m. januari 2006, AA
      har sedan felaktigt betalat även för februari och mars 2006. Detta har korrigerats
      under april månad.
      Enligt Stockholms stads riktlinjer för handläggning och dokumentation som antogs i
      kommunstyrelsen i Stockholm 2004-11-24 är familjehemsföräldrarna inte längre
      familjehem när tingsrättens dom vunnit laga kraft. I och med att barnet fått nya
      vårdnadshavare har grunderna för vård enligt SoL eller LVU bortfallit. Beslut ska
      därför fattas om upphörande av vården och både barnets akt och familjehemsakten
      skall avslutas. De nya vårdnadshavarna kan fortsätta att betraktas som
      uppdragstagare och erhålla ersättning från stadsdelen till dess vården upphört. I det
      avtal som då tecknas med de särskilda förordnade vårdnadshavarna ska ersättningen
      reduceras med alla typer av ersättningar som kan komma barnet till del.
      De särskilda förordnade vårdnadshavarna har inte någon försörjningsskyldighet
      gentemot barnet, utan den skyldigheten ligger kvar hos de biologiska föräldrarna,
      som ska fortsätta att betala underhåll för barnet. Underhållsbidraget betalas ut till de
      särskilt förordnade vårdnadshavarna.
      Sedan 2005-05-18 har socialtjänsten haft telefonkontakt med AA. Kontakterna har
      rört information angående domen i tingsrätten samt planering av umgänget med BB.
      AA har även vid dessa tillfällen tagit upp kritik mot de särskilt förordnade
      vårdnadshavarna. Kritiken har uppfattats som upprepningar av tidigare kritik och
      som vid flera tillfällen har diskuterats. Vidare har kontakten även bestått av
                                                                     Dnr 628-2006    Sid 3 (5)




      ekonomisk ersättning för resor och hotellkostnader 2005-06-23. Ett besök har även
      gjorts i familjehemmet den 19 oktober 2005.
      AA yttrade sig över remissvaret.
I ett beslut den 19 april 2007 anförde JO André följande.

Bedömning
JO:s granskning är av rättslig art och avser främst en kontroll av att myndigheterna
har följt de regler som gäller för förfarandet, dvs. handlägger sina ärenden korrekt i
formellt hänseende. Däremot brukar JO inte uttala sig i frågor som rör
myndigheters bedömningar i enskilda ärenden. JO är också återhållsam med att
uttala sig i frågor som har prövats eller som har kunnat prövas av domstol. Mot
denna bakgrund finner jag inte skäl att göra några uttalanden om nämndens
agerande i vårdnadsfrågan.

Efter tingsrättens dom om överflyttning av vårdnaden är det de särskilt förordnade
vårdnadshavarna som i första hand har att ta ställning till frågorna om umgänge.
Enligt vad som per telefon har inhämtats från stadsdelsförvaltningen har
förvaltningen upplyst AA om detta och om att det inte ankommer på förvaltningen
att vidta några åtgärder när det gäller umgänget. AA:s klagomål i denna del
föranleder inte något uttalande från min sida.

AA har uppgett att förvaltningen inte hade skickat vissa handlingar till henne som
hon hade begärt att få ta del av. Hon har senare upplyst att hon då hade fått
handlingarna. Jag har inte funnit skäl att inleda någon utredning med anledning av
AA:s klagomål beträffande utlämnandet av handlingarna.

När det gäller frågan om AA:s bidrag till nämnden för kostnaden avseende
familjehemsplaceringen av BB vill jag anföra följande.

En socialnämnd skall verka för att barn och ungdomar växer upp under goda trygga
förhållanden. Nämnden skall därvid bl.a. i nära samarbete med hemmen sörja för
att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd
de behöver och, om hänsyn till den unges bästa motiverar det, vård och fostran
utanför det egna hemmet.

Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård och fostran i ett annat hem än
det egna, är föräldrarna enligt 8 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453),
SoL, skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt
grunder som regeringen föreskriver. Av 6 kap. 2 § socialtjänstförordningen
(2001:937) framgår att föräldrarnas ersättningsskyldighet enligt 8 kap. 1 § andra
stycket SoL bestäms efter samma grunder som om det gällde att bestämma
återbetalningsskyldighet för var och en av dem enligt lagen (1996:1030) om
underhållsstöd. Det belopp som var och en av föräldrarna skall bidra med får dock
inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet enligt 8 §
första stycket lagen om underhållsstöd.
                                                                      Dnr 628-2006   Sid 4 (5)




AA har i en tidigare anmälan berört frågan om hennes ersättningsskyldighet (JO:s
dnr 418-2006). En tjänsteman vid JO:s expedition inhämtade då upplysningar per
telefon från stadsdelsförvaltningen och fick besked om att förvaltningen på grund
av AA:s ekonomiska förhållanden inte hade krävt att AA skulle bidra till
kommunens kostnad för placeringen. Den uppgift som JO fick har visat sig vara
felaktig. Av utredningen i det nu förevarande ärendet framgår att AA till
stadsdelsnämnden löpande har betalat ett bidrag avseende nämndens kostnader för
placeringen av BB i familjehemmet. Det är givetvis inte tillfredsställande att den
uppgift som förvaltningen lämnade tidigare var felaktig. Att en felaktig uppgift
lämnades torde emellertid bero enbart på ett rent misstag och det finns inte
anledning för mig att nu vidta några ytterligare åtgärder med anledning av det
inträffade.

AA har i sina skrivelser gjort gällande att förvaltningen har framställt krav mot
henne även efter det att hovrätten i november 2005 hade avgjort målet.
Stadsdelsförvaltningen har i sitt remissvar medgett att krav har framställts även
sedan hovrättens dom vann laga kraft och att det således har begåtts ett fel från
förvaltningens sida. Mot bakgrund av att förvaltningen synes medveten om att
handläggningen varit bristfällig i denna del finns det inte skäl för mig att ytterligare
uppehålla mig vid saken.

Jag vill däremot i sammanhanget väcka frågan om vid vilken tidpunkt som
förvaltningens krav mot AA egentligen borde ha upphört eftersom tingsrättens dom
i maj 2005, såvitt avsåg överflyttningen av vårdnaden till de särskilt förordnade
vårdnadshavarna, gällde även för tiden till dess domen vann laga kraft.

När vårdnaden om ett barn övergår till familjehemsföräldrarna är det inte längre
fråga om en familjehemsplacering. Kommunen är dock oförhindrad att fortsätta
betala en ersättning till det tidigare familjehemmet. Detta framgår av 6 kap. 11 §
SoL. Kommunen kan i ett sådant fall inte med stöd av 8 kap. 1 § SoL kräva att
föräldern bidrar till kommunens kostnad för den ersättning som kommunen betalar
till de nya vårdnadshavarna. En förälder blir i stället skyldig att utge
underhållsbidrag till barnet i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. föräldrabalken.

Stadsdelsförvaltningen har i sitt remissvar upplyst att de krav på ersättning som
riktades till AA under tiden från tingsrättens dom till dess hovrättens dom vann
laga kraft har skett i enlighet med de riktlinjer som Kommunstyrelsen i Stockholms
kommun har beslutat om den 24 november 2004. Jag har tagit del av dessa,
Familjevård för barn och ungdom. I ett avsnitt i riktlinjerna anförs följande (s. 31
f.).

      När tingsrättens dom om vårdnadsöverflyttning vunnit laga kraft är
      familjehemsföräldrarna inte längre familjehem utan särskilt förordnade
      vårdnadshavare. I och med att barnet fått nya vårdnadshavare har grunderna för vård
      enligt SoL eller LVU bortfallit. Beslut ska därför fattas om upphörande av vården
      och både barnets personakt och familjehemsakten avslutas i paraplysystemet.
      Om de nya vårdnadshavarna ska få fortsatt ekonomisk ersättning betraktas de som
      uppdragstagare och utbetalning av ersättningar sköts genom stadens system för
                                                                         Dnr 628-2006       Sid 5 (5)




      utbetalning av löner. Uppgifter som rör uppdraget förs i ett särskilt diarium. Inga
      löpande journalanteckningar ska göras. Ärendet följs upp en gång per år.
      När vården upphört har placeringskommunen inte längre rätt att uppbära ersättning
      enligt 8 kap. 1 § SoL eller 20 § LSS. Föräldrarna ska underrättas om detta.
Det nu återgivna avsnittet i riktlinjerna ger visst stöd för förvaltningens uppfattning
i frågan om AA:s skyldighet att utge ersättning enligt 8 kap. 1 § SoL till
förvaltningen fram till dess att det fanns en dom i vårdnadsfrågan som hade vunnit
laga kraft. Som framgått ovan hade emellertid tingsrätten i detta fall förordnat om
att domen såvitt gällde överflyttning av vårdnaden skulle gälla omedelbart. I vad
mån detta påverkar ersättningsskyldigheten enligt 8 kap. 1 § SoL behandlas inte
uttryckligen i kommunstyrelsens riktlinjer.

Om en domstol har förordnat att vårdnaden om ett barn som är placerat i ett
familjehem skall flyttas över till familjehemsföräldrarna talar starka skäl för att
nämnden avvaktar med att besluta om att upphäva ett tidigare beslut om vård i
familjehemmet i avvaktan på att domen i vårdnadsfrågan vinner laga kraft. Om
domstolen har beslutat att förordnandet om vårdnaden skall gälla utan hinder av att
domen inte har vunnit laga kraft skulle man dock kunna hävda att barnet efter
domen inte längre får vård i annat hem än det egna. Med ett sådant synsätt kan det
ifrågasättas om föräldern, med hänsyn till hur bestämmelsen i 8 kap. 1 § andra
stycket SoL är utformad, efter domen är skyldig att bidra till kommunens kostnader
för placeringen.

Kommunens tillämpning av bestämmelsen i 8 kap. 1 § SoL i det nu förevarande
fallet kan inte anses uppenbart felaktig. Jag riktar därför inte någon kritik mot
nämnden för att den har framställt krav mot AA under tiden från tingsrättens dom
fram till dess att hovrätten hade avgjort överklagandet i vårdnadsdelen. Däremot är
bestämmelsen i 8 kap. 1 § utformad på ett sådant sätt att den föranleder tveksamhet
om hur en förälders skyldighet att utge ersättning skall bedömas i en situation som
den nu aktuella. Jag sänder därför en kopia av detta beslut till Socialdepartementet
för kännedom. Jag vill även uppmärksamma kommunen på den uppkomna frågan
och skickar därför en kopia av beslutet till stadskansliet, juridiska avdelningen.
