# Individ- och familjenämnden i Umeå kommun får kritik för att ha lämnat ut en sekretesskyddad uppgift till Försäkringskassan

JO 2020-10-13 dnr 6288-2019

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2020-10-13               6288-2019              1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Individ- och familjenämnden i Umeå kommun får kritik för att ha
                        lämnat ut en sekretesskyddad uppgift till Försäkringskassan


                          Beslutet i korthet: En kvinna hade hos socialtjänsten ansökt om försörjningsstöd.
                          Under utredningen ringde hennes handläggare till Försäkringskassan för att ställa
                          generella frågor om underhållsstöd. Vid telefonsamtalet bad Försäkringskassan om
                          den enskildes personnummer. Handläggaren lämnade ut kvinnans personnummer.
                          Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga
                          förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
                          någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § OSL). Sekretess hindrar dock inte
                          att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller
                          förordning (10 kap. 28 § OSL). Enligt 110 kap. 31 § socialförsäkringsbalken, SFB, ska
                          myndigheter på begäran lämna Försäkringskassan uppgifter som avser en
                          namngiven person när det gäller förhållanden av betydelse för tillämpning av nämnda
                          balk.
                          I beslutet pekar JO även på den uppgiftsskyldighet som en kommun har enligt lagen
                          (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärds-
                          systemen. Lagen gäller bl.a. utbetalningar i form av bidrag och ersättningar som har
                          beslutats av Försäkringskassan, s.k. ekonomiska förmåner. Om det finns anledning
                          att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut
                          eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp, ska underrättelse om detta
                          lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat beslutet.
                          Nämnden har uppgett att den lämnade ut kvinnans personnummer med stöd av
                          110 kap. 31 SFB. Försäkringskassan kände dock inte till kvinnans namn och
                          myndighetens begäran avsåg således inte en namngiven person. Nämnden kunde
                          därför inte lämna ut personnumret med stöd av bestämmelsen. När en annan
                          myndighet begär att få ta del av en uppgift hos nämnden ska nämnden göra en
                          noggrann prövning mot gällande regelverk av om uppgiften kan lämnas ut eller inte.
                          Någon sådan prövning gjorde nämnden inte. Nämnden kan därför inte undgå kritik för
                          hanteringen.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på en biståndshandläggare vid Individ- och
                        familjeomsorgen i Umeå kommun.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                         Dnr 6288-2019         Sid 2 (5)




AA uppgav bl.a. följande: Hon förklarade för biståndshandläggaren att hon inte
var sambo eller gift med barnens far. Handläggaren anmälde till
Försäkringskassan att hon bodde tillsammans med honom. Handläggaren avslog
hennes ansökan om försörjningsstöd för augusti 2019 med hänvisning till att
hon var sambo med barnens far och att ansökan därför skulle göras av dem
gemensamt. Hon förlorade underhållsstödet som hon hade rätt till.

Till anmälan fogade AA nämndens avslagsbeslut.

Utredning
JO begärde att Individ- och familjeomsorgen i Umeå kommun skulle komma in
med skriftliga upplysningar om det AA uppgett i sin anmälan om att en
handläggare lämnat uppgifter till Försäkringskassan.

Individ- och familjeomsorgen anförde i ett remissvar bl.a. att handläggaren
ringde till Försäkringskassan för att ställa generella frågor om underhållsstöd.
Vid telefonsamtalet begärde Försäkringskassan att få personnumret till berörd
person och handläggaren lämnade AA:s personnummer.

JO begärde därefter att Individ- och familjenämnden i Umeå kommun skulle
yttra sig över att handläggaren lämnat uppgifter till Försäkringskassan.

Nämnden anförde i ett remissvar bl.a. följande:

      Den enskilde ansökte om försörjningsstöd i slutet av april 2019. Hon beviljades
      bistånd avseende maj månad 190514. Ärendet överflyttades sedan till en ny
      socialsekreterare 2019-05-15.
      2019-06-04 ringer socialsekreteraren till den enskilde utifrån inkommen ansökan
      om försörjningsstöd för juni månad. Den enskilde uppger då att hon är gravid
      och kommer få ett till barn i höst. Hon har tre barn sedan tidigare med samma
      man. Socialsekreteraren undrar om den enskilde är tillsammans med pappan till
      hennes barn och den enskilde uppger att hon är gift med mannen enligt islamska
      regler men de bor inte tillsammans. Den enskilde säger att giftermålet inte är
      registrerat. Socialsekreteraren förklarar för den enskilde att om hon är gift måste de
      ansöka om försörjningsstöd tillsammans eftersom de då har försörjningsplikt
      gentemot varandra. Den enskilde säger nej, Försäkringskassan räknar inte
      personerna som gifta och socialtjänsten kan inte göra det heller och lägger sedan
      på luren.
      Den enskilde beviljas bistånd avseende juni som ensamstående då
      Försäkringskassan räknar henne som ensamstående.
      2019-06-10 ringer socialsekreteraren till Försäkringskassan för att fråga rent
      generellt vilka regler som gäller om vad som händer med underhållsstöd om en
      kvinna får ytterligare barn med en man som hon redan har barn med, är gift med
      men inte bor tillsammans med etc. Försäkringskassan informerar henne i
      telefonsamtalet om vilka generella regler som finns men säger sedan i samtalet
      att de begär ut personnumret på den som socialsekreteraren pratar om, vilket
      socialsekreteraren då ger.
      Socialsekreteraren tänkte att i och med att personnumret lämnas ut till
      Försäkringskassan så kan de utreda om de är gifta eller inte och avgöra den
      enskildes rätt till underhållsstöd. Den informationen behövs för oss också utifrån
      vår utredning om rätten till bistånd enl. SoL 4 kap l §. Om de är gifta har de har
                                                                    Dnr 6288-2019          Sid 3 (5)




försörjningsplikt gentemot varandra, den enskilde och hennes man/blivande far
till det fjärde barnet.
Den enskilde har skrivit under ansökan om försörjningsstöd där det uttryckligen
står att ”Socialtjänsten kan inhämta uppgifter från berörda myndigheter
(Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, CSN, A-kassa, Bilregistret etc.) för
komplettering till och kontroll av de uppgifter du lämnat”.
Den enskilde har själv lämnat information till Försäkringskassan om att hon är
gift enligt islamska regler.
Socialsekreteraren frågade inte utifrån vilken bakgrund/vilket lagrum
Försäkringskassan ville ha uppgifterna om den enskildes personnummer.
Detta telefonsamtal är inte journalfört vilket är olyckligt.
2019-06-17 skickar socialsekreteraren ett mejl till den enskilde där
socialsekreteraren skriver att hon ringt men inte fått något svar.
Socialsekreteraren vill informera den enskilde om att hon undersökt
Försäkringskassans regler rent generellt om vad som gäller om personer som
har haft en relation, har barn och fortsätter få barn tillsammans och bor på olika
adresser. Försäkringskassan kommer med största sannolikhet att räkna dem som
ett par så fort barnet kommer och då riskerar den enskilde att bli
återbetalningsskyldig av underhållsstöd. Socialsekreteraren skriver också att för
att fortsätta utreda rätten till försörjningsstöd framöver kommer hon och en
kollega på hembesök hos den enskilde onsdag den 19 juni kl. 13.00.
Socialsekreteraren får ingen kontakt med den enskilde, varken via telefon, mejl
eller sms trots flera försök. Den enskilde har inte svarat på mejl och inte på
telefon, som var avstängd. Socialsekreteraren och en kollega åker på hembesöket
den 19 juni. De ringer på dörren men ingen är hemma.
2019-08-01 ringer den enskilde till socialsekreteraren. Den enskilde är arg och
upprörd för nu kommer Försäkringskassan att inleda en utredning utifrån den
information som kommit till Försäkringskassans kännedom om den enskildes
situation.

Yttrande
Ansökan om försörjningsstöd görs månadsvis och varje månad görs en ny prövning.
Utifrån de regler och riktlinjer som finns ska den enskilde lämna riktiga och
sanningsenliga uppgifter som gör att en bedömning kan göras om rätt till bistånd
föreligger eller ej.
Enligt 110 kap. 31 § socialförsäkringsbalken ska myndigheter på begäran lämna
Försäkringskassan uppgifter som avser namngiven person när det gäller förhållanden av
betydelse för tillämpningen av denna balk.
Handläggarens avsikt med telefonsamtalet till Försäkringskassan var initialt att
inhämta information om deras handläggning generellt i en viss typ av ärende.
Telefonsamtalet var ett led i handläggarens utredning av om den enskilde var
berättigad till bistånd. På direkt fråga från Försäkringskassan uppgav handläggaren den
enskildes personnummer i enlighet med 110 kap. 31 § socialförsäkringsbalken.
Försäkringskassans utredning om makarna är gifta eller inte innebär att socialtjänsten
kan göra en bedömning om makarna i så fall är försörjningsskyldiga för varandra och de
ska då ansöka om försörjningsstöd gemensamt. De har då heller inte rätt till
underhållsstöd.
Utifrån ovanstående bedömer nämnden att handläggaren inte gjort sig skyldig till
sekretessbrott utan agerat i enlighet med gällande lagstiftning.
För att fortsättningsvis försäkra oss om att känsliga personuppgifter inte lämnas ut
felaktigt har en rutin införts att alltid be en annan myndighet inkomma med en skriftlig
begäran med hänvisning till vilket lagrum de efterfrågar sina uppgifter, för att vi ska
kunna bedöma om vi kan lämna ut dessa eller inte.
                                                                   Dnr 6288-2019        Sid 4 (5)




AA kommenterade remissvaren.

JO tog del av Försäkringskassans dokumentation från telefonsamtalet den
10 juni 2019. Av en journalanteckning framgår att biståndshandläggaren ringde
och ville ha allmän information om underhållsstöd för särlevande föräldrar. Då
Försäkringskassan misstänkte att det var fråga om felaktig utbetalning
efterfrågades personnummer. Det framgår att handläggaren lämnade ytterligare
information om AA, bl.a. att hon väntade sitt fjärde barn med samma man. Av
en journalanteckning den 24 juni framgår att Försäkringskassan bestämde sig
för att utreda rätten till underhållsstöd.

Rättsliga utgångspunkter
Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § offentlighets- och
sekretesslagen [2009:400], OSL). Med personliga förhållanden avses uppgifter
om den enskilde, t.ex. personnummer.

Av 8 kap. 1 § OSL framgår att en uppgift för vilken sekretess gäller enligt
denna lag inte får röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat
anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.

Sekretess till skydd för en enskild hindrar inte att en uppgift lämnas till en
enskild eller en annan myndighet, om han eller hon samtycker till det (10 kap.
1 § OSL). Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en
annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten
ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL). Sekretess hindrar inte att
en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag
eller förordning (10 kap. 28 § OSL). Enligt 110 kap. 31 § socialförsäkrings-
balken, SFB, ska myndigheter på begäran lämna Försäkringskassan uppgifter
som avser en namngiven person när det gäller förhållanden av betydelse för
tillämpning av nämnda balk.

I sammanhanget vill jag också peka på bestämmelserna i lagen (2008:206) om
underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Lagen
gäller bl.a. utbetalningar i form av bidrag och ersättningar som har beslutats av
Försäkringskassan, s.k. ekonomiska förmåner (1 §). Av 2 § framgår att en
kommun omfattas av underrättelseskyldigheten enligt lagen. Om det finns
anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har
beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp,
ska underrättelse om detta lämnas till den myndighet eller organisation som har
fattat beslutet (3 §).

Bedömning
Handläggaren i AA:s biståndsärende ringde till Försäkringskassan för att ställa
generella frågor om underhållstöd. Såvitt framgår av remissvaret beskrev
                                                                 Dnr 6288-2019     Sid 5 (5)




handläggaren en specifik situation för Försäkringskassan. Det stod vid samtalet
klart för Försäkringskassan att handläggaren hade kontaktat myndigheten med
anledning av ett visst ärende. Försäkringskassan bad att få den enskildes
personnummer. Handläggaren uppgav AA:s personnummer.

Uppgiften om AA:s personnummer omfattades av sekretess enligt 26 kap. 1 §
OSL. För att handläggaren skulle kunna lämna uppgiften till Försäkringskassan
krävdes att det fanns en tillämplig sekretessbrytande bestämmelse.

Det kan först konstateras att AA inte hade samtyckt till att uppgifter om henne
lämnades till Försäkringskassan.

Nämnden har i sitt remissvar uppgett att handläggaren lämnade ut personnumret
med stöd av 110 kap. 31 § SFB. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs
dock att Försäkringskassan begär uppgifter som avser en namngiven person. Så
förhöll det sig inte i detta fall. Försäkringskassan kände inte till AA:s namn.
Nämnden kunde alltså inte lämna uppgiften med stöd av den bestämmelsen. Det
var inte heller fråga om att nämnden lämnade den aktuella uppgiften med stöd
av bestämmelserna i lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga
utbetalningar från välfärdssystemen.

När en enskild eller en annan myndighet begär att få ta del av en uppgift hos
nämnden ska nämnden göra en noggrann prövning mot gällande regelverk av
om uppgiften kan lämnas ut eller inte. I det aktuella fallet gjorde nämnden inte
någon sådan prövning innan den lämnade ut uppgiften. Nämnden kan inte
undgå kritik för hanteringen.

Jag vill också påpeka att nämnden genom att inte dokumentera telefonsamtalet
med Försäkringskassan har brustit i sin dokumentationsskyldighet. Jag utgår
från att nämnden vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa en korrekt
dokumentation i biståndsärenden.

Det som AA i övrigt har anfört föranleder inte något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
