# Kritik mot en närpolischef vid dåvarande Polismyndigheten i Stockholms län för att han lämnat sekretessbelagda uppgifter om att en person var misstänkt för brott till en utbildningsförvaltning och en skola

JO 2016-05-10 dnr 6290-2014

BESLUT
                                                                          Datum                Dnr                     Sid
                                                                          2016-05-10           6290-2014              1 (6)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot en närpolischef vid dåvarande Polismyndigheten i
                        Stockholms län för att han lämnat sekretessbelagda uppgifter om att
                        en person var misstänkt för brott till en utbildningsförvaltning och en
                        skola


                          Beslutet i korthet: En närpolischef lämnade ut sekretessbelagda uppgifter till bl.a.
                          en skola om att en person som var anställd där var misstänkt för narkotikabrott.
                          Uppgifterna lämnades ut efter en intresseavvägning enligt den s.k. generalklausulen i
                          10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen.
                          En förutsättning för att uppgifterna skulle kunna lämnas ut var att det hos mottagaren
                          fanns ett behov av uppgifterna och att intresset av att de lämnades ut uppenbart hade
                          företräde framför det intresse sekretessen skulle skydda. En utgångspunkt vid
                          intresseavvägningen måste enligt JO vara att de skäl som bär upp den sekretess som
                          gäller till skydd för den som är misstänkt för brott väger tungt.
                          I det aktuella fallet fanns ingenting som tydde på att brottsligheten berörde eleverna
                          på skolan eller andra barn och ungdomar. Det fanns inte heller någonting som tydde
                          på att den misstänkte hade begått brott på skolans område eller att den brottslighet
                          han misstänktes för innebar någon konkret risk för att eleverna på skolan skulle kunna
                          fara illa. Vid dessa förhållanden saknades förutsättningar att lämna ut uppgifter om
                          brottsmisstankarna.
                          Närpolischefen får kritik för att han lämnade ut uppgifterna.

## Bakgrund

I en anmälan till JO den 27 mars 2014 förde AA fram kritik mot närpolischefen
                        BB vid dåvarande Polismyndigheten i Stockholms län, Västerorts
                        polismästardistrikt, och menade att han brutit mot tystnadsplikten genom att
                        lämna uppgifter om brottsmisstankar mot AA till ledningen för den grundskola
                        där AA arbetade. AA anförde också att BB lämnat felaktiga uppgifter till skolan
                        om att AA skulle ha varit häktad.

                        I ett beslut den 6 maj 2014 lämnade jag över ärendet till Åklagarmyndigheten,
                        dåvarande Riksenheten för polismål, i enlighet med 18 § lagen med instruktion
                        för Riksdagens ombudsmän. Chefsåklagaren CC inledde en förundersökning
                        om brott mot tystnadsplikten, men beslutade den 6 oktober 2014 att lägga ned
                        den. Motiveringen var att det saknades anledning att anta att brott som hör
                        under allmänt åtal hade förövats. Av förundersökningsprotokollet framgick att


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                       Dnr 6290-2014        Sid 2 (6)




BB lämnat ut uppgifterna efter en intresseavvägning med tillämpning av den
s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Av
den bestämmelsen följer att en sekretessbelagd uppgift i vissa fall får lämnas till
en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har
företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

Den 3 november 2014 inledde jag ett initiativärende om polisens möjlighet att
lämna uppgifter om brott till en skola i vissa fall.

Utredning
Polismyndigheten, polisregion Stockholm (tf. chefen för rättsenheten DD),
hämtade in upplysningar från dåvarande Västerorts polismästardistrikt och
anförde med hänvisning till polismästardistriktets redogörelse i huvudsak
följande om händelsen och dess bakgrund.

Den 19 december 2013 gjorde länsnarkotikarotelns personal en iakttagelse av
ett misstänkt narkotikabrott i närheten av AA:s bostad. Länsnarkotikarotelns
ungdomssektion grep den 13 mars 2014 AA misstänkt för brott mot
narkotikastrafflagen och genomförde en husrannsakan hemma hos AA. Vid
husrannsakan påträffades bl.a. cannabis, blixtlåspåsar och digitalvågar. Dagen
därpå anhölls AA och förhör hölls med honom i polisens lokaler. Under
förhöret framkom att AA arbetade på en grundskola. Vid förhöret erkände han
narkotikabrott genom överlåtelse. Den 15 mars 2014 hävdes anhållandet.

Den 24 mars 2014 kontaktade BB chefen för Barn- och
utbildningsförvaltningen i Sundbyberg och informerade honom om att AA
gripits misstänkt för narkotikabrott genom överlåtelse och eget innehav av
narkotika samt drograttfylleri. Några dagar senare blev BB uppringd av rektorn
för skolan. Vid samtalet bekräftade BB uppgifterna om AA.

Polismyndigheten redovisade följande synpunkter från Västerorts
polismästardistrikt.

      Uppgifterna om att AA var misstänkt för drograttfylleri, narkotikabrott genom
      förvärv i överlåtelsesyfte och ringa narkotikabrott genom överlåtelse var
      sekretessbelagda hos polismyndigheten enligt 18 kap. 1 § samt 35 kap. 1 § första
      stycket OSL. Sekretessen gällde som utgångspunkt även i förhållande till andra
      myndigheter.
      Den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 27 § OSL (generalklausulen)
      innebär dock att uppgifter som omfattas av sekretess i vissa fall, efter prövning i
      varje enskilt fall, kan lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset
      av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska
      skydda.
      Generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL är av avgörande betydelse för att
      myndigheter ska kunna samverka för att bekämpa brott samt försvåra för
      människor att försörja sig genom brottslig verksamhet. Myndigheternas
      samverkan i detta hänseende är vidare av mycket stor betydelse för att nå
      framgång i den brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamheten.
      Att stoppa barns och ungdomars kontakt med narkotika är av stor vikt, inte minst
      ur ett brottsförebyggande perspektiv. Det är en aspekt som måste beaktas i en
                                                                       Dnr 6290-2014        Sid 3 (6)




     sådan intresseavvägning som ska göras enligt 10 kap. 27 § OSL. Västerorts
     polismästardistrikt anser beträffande det nu aktuella ärendet att en
     intresseavvägning enligt 10 kap. 27 § OSL mycket väl kan leda till bedömningen
     att uppgifter om AA:s personliga och ekonomiska förhållanden kan lämnas ut till
     Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundbyberg. Västerorts polismästardistrikt
     anser att det är viktigt att ta hänsyn till att dessa bedömningar ofta är svåra att
     göra och görs utifrån en helhetsbedömning av situationen i det enskilda fallet.
     När BB lämnade ut uppgifterna om brottsmisstankarna mot AA till Barn- och
     utbildningsförvaltningen i Sundbyberg måste det, trots att förundersökningen
     pågick fortfarande, ha stått klart att AA var misstänkt för brott som gjorde att det
     fanns grund för misstanke om att barnen på den skola där AA arbetade riskerade
     att fara illa. Därmed ansåg BB att uppgifterna kunde lämnas ut till chefen för
     Barn- och utbildningsförvaltningen enligt 10 kap. 27 § OSL då det enligt BB:s
     bedömning var uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnades ut vägde
     tyngre än det intresse som sekretessen för uppgifterna var avsedd att skydda.
     AA anser att BB har tagit lagen i egna händer och låtit moral gå före sin
     professionalitet genom att bryta mot förundersökningssekretessen genom att
     kontakta AA:s arbetsgivare och informera denne om de brott som AA
     misstänktes för. Genom det samverkansavtal som finns inom Polismyndigheten i
     Stockholms län mellan skolor och kontaktpolisverksamheten är en kontaktpolis
     uppdrag bland annat att lämna upplysningar och svara på frågor och funderingar
     som rör brott i och kring skolan samt att hålla sig välinformerad med
     brottsutvecklingen i och kring skolan. BB är, i egenskap av närpolischef för
     Sundbyberg, en kontaktpolis som fungerar som en direkt länk mellan Polisen och
     skolledningen. De uppgifter som polismyndigheten lämnar till skolledningen
     måste självklart vara korrekta. AA:s påståenden om att BB lämnat felaktiga
     uppgifter om att AA varit häktad efter en häktningsförhandling är inget som är
     styrkt genom förhör som gjordes i den interna utredningen. Feltolkningen av
     begreppen gripen, anhållen och häktad är något som kan ha uppstått i
     informationskedjan på vägen. Av BB:s promemoria framgår det vilka uppgifter
     som har vidarebefordrats till Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundbyberg
     och senare bekräftats till skolan.
     Det framgår uttryckligen av BB:s promemoria, daterad den 27 mars 2014, att en
     enskild intresseavvägning som krävs vid tillämpningen av bestämmelsen i 10
     kap. 27 § OSL gjordes innan utlämningen skedde samt att BB ansåg att det var
     uppenbart att intresset av att lämna ut uppgifterna hade företräde framför
     intresset av att skydda uppgifterna om enskilds personliga och ekonomiska
     förhållanden.
     Västerorts polismästardistrikt anser att inget finns att erinra gentemot BB:s
     beslut att lämna ut de aktuella uppgifterna, efter den intresseavvägning som
     gjordes, till Barn- och utbildningsförvaltningen i Sundbyberg med stöd av
     generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL.
Polismyndigheten gjorde följande bedömning.
     […] Polismästardistriktet har bl.a. uppgett att när befattningshavaren lämnade ut
     uppgifterna om brottsmisstanke måste det, trots pågående förundersökning, ha
     stått klart att brottsmisstanken gjorde att det fanns grund för misstanke om att
     barnen på den skola där den misstänkte arbetade riskerade att fara illa. Enligt
     polismästardistriktet ansåg befattningshavaren därmed att uppgifterna kunde
     lämnas ut då denne bedömde att det var uppenbart att [intresset av att]
     uppgifterna lämnades ut vägde tyngre än det intresse som sekretessen avsåg att
     skydda. Polismästardistriktet har härutöver sammanfattningsvis uppgett att det
     inte har visats att befattningshavaren lämnat felaktiga uppgifter om att anmälaren
     skulle varit häktad efter häktningsförhandlingen.
     Polismyndigheten konstaterar att de ifrågavarande uppgifterna var
     sekretessbelagda hos polismyndigheten enligt 18 kap. 1 § första stycket och 35
                                                                        Dnr 6290-2014      Sid 4 (6)




      kap. 1 § första stycket OSL. Frågan är om uppgifterna ändå kunde lämnas ut till
      skolan efter en intresseavvägning enligt generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL.
      Generalklausulen innebär att en myndighet på eget initiativ eller på begäran får,
      med vissa angivna undantag, lämna ut en sekretessbelagd uppgift till en annan
      myndighet, om det efter en intresseavvägning framstår som uppenbart att
      intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som
      sekretessen ska skydda. Enligt praxis är utgångspunkten vid nämnda
      intresseavvägning att den mottagande myndigheten har ett behov av uppgifterna.
      Ytterligare omständigheter som är av betydelse vid intresseavvägningen är
      uppgifternas art och i vilket syfte de ska användas (se t.ex. domar meddelade av
      Kammarrätten i Stockholm den 15 mars 2013, mål nr 414-13 samt den 17
      september 2014, mål nr 5348-14). Hänsyn tas vidare till vilket sekretesskydd
      uppgifterna får hos den mottagande myndigheten. Möjligheten att utväxla
      uppgifter mellan myndigheter får utnyttjas mer sparsamt och med större
      försiktighet om uppgifterna inte är sekretesskyddade hos den mottagande
      myndigheten. Detta gäller särskilt i fråga om uppgifter som är hemliga med
      hänsyn till enskilds intressen (prop. 1979/80:2, del A, s. 77).
      Beträffande uppgifternas sekretesskydd hos skolan konstaterar polismyndigheten
      att uppgifterna inte skyddades av sekretess hos skolan enligt 35 kap. 1 § första
      stycket OSL. Polismyndigheten finner emellertid att sekretessen enligt 18 kap.
      1 § första stycket OSL följde med uppgifterna när de lämnades vidare till skolan.
      Uppgifterna var således också hos skolan skyddade av sekretess enligt 18 kap.
      1 § första stycket OSL. Bestämmelsen föreskriver ett s.k. rakt skaderekvisit.
      Detta innebär att frågan huruvida sekretess gäller eller inte i första hand inte
      behöver knytas till en skadebedömning i det enskilda fallet. Avgörande bör i
      stället vara om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt
      sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas genom
      bestämmelsen. Om uppgiften är sådan att den genomsnittligt sett måste betraktas
      som harmlös, ska den alltså normalt anses falla utanför sekretessen (a. prop. s.
      80). Skyddsintresset enligt nämnd bestämmelse är bl.a. alla slags uppgifter som
      skulle kunna skada förundersökningen om de lämnades ut.
      Mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet finner polismyndigheten – i
      likhet med polismästardistriktet – inte anledning att ifrågasätta att det efter en
      intresseavvägning bedömts att det var uppenbart att intresset av att uppgifterna
      lämnades hade företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
      Avslutningsvis anser polismyndigheten att det i ärendet inte har framkommit
      något som tyder på att befattningshavaren har lämnat felaktiga uppgifter till
      skolan.

Rättslig reglering
Av 18 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (OSL) följer att
sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller
till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i
annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med
beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten
skadas om uppgiften röjs.

Av 35 kap. 1 § första stycket 1 och 2 OSL följer att sekretess gäller för uppgift
om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom
eller henne lider skada eller men och uppgiften förekommer i utredning enligt
bestämmelserna om förundersökning i brottmål eller angelägenhet som avser
användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan verksamhet för att
förebygga brott.
                                                                 Dnr 6290-2014       Sid 5 (6)




En uppgift som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen får
inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i lag
eller förordning (se 8 kap. 1 § och 10 kap. 28 § OSL). Sekretess gäller således
som utgångspunkt även i förhållande till andra myndigheter. Att myndigheter
samverkar innebär inte i sig att sekretessen får brytas mellan myndigheterna.
Det krävs en sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen
eller i annan lagstiftning för att en myndighet ska kunna lämna ut uppgifter som
omfattas av sekretess. Någon bestämmelse som uttryckligen reglerar polisens
möjlighet att lämna uppgifter till en utbildningsförvaltning eller direkt till en
skola finns inte.

Om en uppgift inte kan lämnas ut med stöd av någon sekretessbrytande
bestämmelse kan i vissa fall generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL vara
tillämplig. Av den bestämmelsen följer att en sekretessbelagd uppgift får, med
vissa undantag som inte är aktuella i detta fall, lämnas till en myndighet, om det
är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det
intresse som sekretessen ska skydda.

Vid den intresseavvägning som ska göras enligt generalklausulen ska den
mottagande myndighetens behov av uppgifterna vägas mot det intresse som
sekretesskyddet typiskt sett tillgodoser. Något krav på att myndigheten begärt
att få ta del av uppgifterna finns inte. Generalklausulen är tillämplig både på
uppgiftsutbyten mellan myndigheter med samma eller närliggande
verksamheter och på uppgiftsutbyten mellan myndigheter med olika
verksamhetsinriktningar. (Prop. 1979/80:2, del A, s. 326 f.) För att
bestämmelsen ska kunna tillämpas vid ett uppgiftsutbyte mellan myndigheter
med olika verksamhetsinriktning bör det finnas starka skäl (SOU 2003:99
s. 153 f).

I praxis har vid intresseavvägningen hänsyn tagits till – förutom den mottagande
myndighetens behov av uppgifterna – vilket sekretesskydd uppgifterna får hos
myndigheten som tar emot uppgifterna, uppgifternas art och i vilket syfte de ska
användas (se t.ex. Kammarrätten i Stockholms dom den 17 september 2014 i
mål nr 5348-14).

Bedömning
Uppgifterna om misstankarna mot AA var sekretessbelagda hos
polismyndigheten och lämnades ut till utbildningsförvaltningen och skolan med
tillämpning av generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL. En förutsättning för att
uppgifterna skulle kunna lämnas ut var att utbildningsförvaltningen och skolan
hade ett behov av dem och att intresset av att de lämnades ut uppenbart hade
företräde framför det intresse sekretessen skulle skydda. En utgångspunkt vid en
sådan intresseavvägning måste enligt min mening vara att de skäl som bär upp
den sekretess som gäller till skydd för den som är misstänkt för brott väger
tungt.
                                                                   Dnr 6290-2014        Sid 6 (6)




I Polismyndighetens yttrande förs fram att det när uppgifterna lämnades ut
måste stått klart att brottsmisstanken gjorde att det fanns grund för att misstänka
att eleverna på den skola där AA arbetade riskerade att fara illa, trots att
förundersökningen inte var avslutad. Av yttrandet framgår vidare att
polismästardistriktet hänvisar till sitt brottsförebyggande arbete, i vilket ingår
att stoppa barns och ungdomars kontakt med narkotika.

Det är min uppfattning att det i många fall finns ett starkt intresse av att en skola
informeras om att en anställd där misstänks för brott, och att det kan finnas
förutsättningar för polisen att lämna sekretessbelagda uppgifter om
brottsmisstankarna till skolan med stöd av generalklausulen. Så kan t.ex. vara
fallet om misstanken avser sexualbrott och det finns risk för att den misstänkte
begår brott mot de elever som han eller hon kommer i kontakt med på sin
arbetsplats. Ett annat tydligt exempel på när ett sådant intresse kan finnas är att
brottsmisstanken avser överlåtelse av narkotika och det i det enskilda fallet
finns grund för att befara att den misstänkte kan komma att överlåta narkotika
till eleverna på skolan. Som i alla andra fall där generalklausulens tillämpning
aktualiseras måste dock ett uppgiftslämnande föregås av en sådan verklig
intresseavvägning som bestämmelsen kräver.

AA var misstänkt för narkotikabrott bestående i bl.a. förvärv av narkotika i
överlåtelsesyfte och överlåtelse av narkotika i ett fall. Det finns ingenting i
utredningen som tyder på att brottsligheten berörde eleverna på skolan eller
andra barn och ungdomar. Det finns inte heller någonting som tyder på att AA
hade begått brott på skolans område eller att den brottslighet han misstänktes
för innebar någon konkret risk för att eleverna på skolan skulle kunna fara illa.
Vid dessa förhållanden anser jag att det saknades förutsättningar att lämna
uppgifter om brottsmisstankarna till utbildningsförvaltningen och skolan.

Det är ur integritetsskyddssynpunkt av stor vikt att sekretessbelagda uppgifter
hanteras korrekt. BB ska kritiseras för att han lämnade ut de aktuella
uppgifterna.

AA:s påstående att BB lämnat ut felaktiga uppgifter om att AA varit häktad för
de brott han misstänktes för har inte bekräftats i utredningen. Jag kan inte se att
ytterligare utredning skulle bringa någon klarhet i frågan.

Ärendet avslutas med den kritik som uttalats ovan.
