# Uttalanden om kravet att aktivitetsrapportera för personer med vissa typer av funktionsnedsättningar m.m.

JO 2017-03-21 dnr 6299-2015

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2017-03-21               6299-2015              1 (8)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Uttalanden om kravet att aktivitetsrapportera för personer med vissa
                        typer av funktionsnedsättningar m.m.


                          Beslutet i korthet: AA var inskriven i det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb-
                          och utvecklingsgarantin och fick aktivitetsstöd. På grund av en funktionsnedsättning
                          hade hon svårt att aktivitetsrapportera. AA:s handläggare på Arbetsförmedlingen var
                          medveten om detta, och AA och hennes anhöriga hade uppfattningen att
                          handläggaren åtagit sig att sköta aktivitetsrapporteringen åt henne.
                          Arbetsförmedlingen fattade vid flera tillfällen beslut om att stänga av AA från rätt till
                          ersättning. I sin anmälan till JO uppgav AA att hon inte förstod vad hon gjort för fel.
                          I beslutet konstaterar JO att alla arbetslösa som är anmälda hos Arbetsförmedlingen
                          som arbetssökande är skyldiga att aktivitetsrapportera och att det inte finns någon
                          möjlighet att göra undantag från kravet. Av rapporter från Inspektionen för
                          arbetslöshetsförsäkringen (IAF) framgår att det förekommer att arbetsförmedlare gör
                          överenskommelser med arbetssökande om att de inte behöver aktivitetsrapportera på
                          det sätt som regelverket föreskriver. Med anledning av detta och hur AA uppfattat
                          situationen i hennes fall framhåller JO att en handläggare inte får gå så långt i sin
                          serviceskyldighet att han eller hon befriar en arbetssökande från författningsreglerade
                          skyldigheter.
                          JO konstaterar vidare att utredningen i ärendet och rapporter från IAF visar att
                          regelverket för aktivitetsrapporter är mindre väl anpassat för personer med vissa typer
                          av funktionsnedsättningar. Mot bakgrund av att Arbetsförmedlingen nyligen skrivit till
                          Arbetsmarknadsdepartementet och föreslagit att myndigheten ges möjlighet att
                          meddela föreskrifter om undantag från kravet på att redovisa aktiviteter i en
                          aktivitetsrapport gör JO inte några ytterligare uttalanden i frågan.
                          I beslutet slår JO fast att Arbetsförmedlingen brustit i sin kommunicerings- och
                          underrättelseskyldighet enligt förvaltningslagen när man fattade beslut om att stänga
                          av AA från rätt till ersättning och att informationen till AA varit bristfällig.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 3 november 2015 förde AA fram klagomål mot
                        Arbetsförmedlingen, kontoret i Timrå. Hon uppgav i huvudsak följande.
                        Arbetsförmedlingen hade åtagit sig att hjälpa henne att aktivitetsrapportera på
                        grund av att hon har en funktionsnedsättning. I juli och september 2015 fick hon
                        dock besked från Försäkringskassan om att hennes ersättning skulle dras in för
                        att Arbetsförmedlingen ansåg att hon hade misskött sin aktivitetsrapportering.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                        Dnr 6299-2015        Sid 2 (8)




Hon förstod inte varför hennes ersättning skulle dras in eller vad hon hade gjort
för fel.

Utredning
JO hämtade in handlingar och muntliga upplysningar från Arbetsförmedlingen.
Av dessa framgick bl.a. följande.

AA skrevs in i det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och
utvecklingsgarantin i februari 2014. AA har en funktionsnedsättning som
innebär att hon har svårt att ta till sig information. Hon har även svårt att
aktivitetsrapportera bl.a. eftersom hon inte klarar av att fylla i blanketter på egen
hand. AA:s arbetsförmedlare var medveten om dessa svårigheter.

När AA inte aktivitetsrapporterade för månaderna mars–juni 2015 och
september 2015 beslutade Arbetsförmedlingen att hon skulle stängas av från rätt
till ersättning. Besluten fick bl.a. till följd att hon tvingades säga upp
hyreskontraktet på sin lägenhet.

Av Arbetsförmedlingens daganteckningar framgick att AA:s anhöriga har haft
uppfattningen att AA:s arbetsförmedlare åtagit sig att aktivitetsrapportera åt
AA.

Arbetsförmedlingen (chefsjuristen BB) yttrade sig över anmälan, och anförde
inledningsvis följande.

      Den 1 september 2013 infördes ett förordningskrav på arbetssökande att
      regelbundet lämna in en aktivitetsrapport. Aktivitetsrapporten ska lämnas in
      mellan den 1–14:e i månaden efter den månad som rapporten avser. Sedan den
      1 mars 2015 har sanktioner kopplats till utebliven eller försenad rapportering.
      Dessa bestämmelser gäller även för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program.
      Det innebär att den som inte aktivitetsrapporterar i tid utan att ha godtagbara skäl
      vid första tillfället ska varnas. Om det sker vid upprepade tillfällen ska den
      arbetssökande under viss tid stängas av från rätten till ersättning.
      Det är Arbetsförmedlingen som fattar beslut om sanktioner och
      Försäkringskassan som verkställer besluten. Om aktivitetsrapporten inte lämnas
      in i tid går ett automatiskt meddelande till Arbetsförmedlingens enhet [för
      ersättningsprövning]. Enheten skickar ut ett brev till den sökande med ett
      preliminärt sanktionsbeslut samt information om möjligheten att inkomma med
      synpunkter. Det är även denna enhet som fattar beslut i ärendet. I samband med
      att beslutet skickas ut till den arbetssökande går ett automatiskt meddelande om
      det till ansvarig arbetsförmedlare. Sanktionsbesluten ska efter begäran omprövas
      av enheten [för central omprövning], vars beslut i sin tur kan överklagas till
      förvaltningsdomstol.
      Förordningskravet att aktivitetsrapportera gäller alla arbetssökande. Frågan om
      vad som utgör godtagbara skäl för att inte lämna in en aktivitetsrapport i tid har
      under senare tid prövats i ett antal ärenden i förvaltningsdomstol. Utgången i
      dessa mål har medfört att Arbetsförmedlingens bedömning av vad som utgör
      godtagbara skäl under sommaren 2016 ändrats på så vis att det i dag finns större
      möjligheter att beakta bl.a. om den arbetssökande har en funktionsnedsättning
      som bedöms medföra svårigheter att lämna aktivitetsrapport, eller om den
      sökande inte erhållit information om aktivitetsrapportering av det slag eller i den
      omfattning som funktionsnedsättningen bedöms fordra.
                                                                        Dnr 6299-2015        Sid 3 (8)




I fråga om handläggningen av AA:s ärende uppgav Arbetsförmedlingen
följande.

     Vid ett möte med Arbetsförmedlingen den 5 mars 2014 fick AA både skriftlig
     och muntlig information om att hon omfattas av kravet på aktivitetsrapportering.
     Vid mötet närvarade även AA:s mamma. Den första aktivitetsrapporteringen
     genomfördes direkt under mötet. AA har därefter fortsatt att aktivitetsrapportera i
     april, maj och augusti 2014. Nästföljande aktivitetsrapportering skedde dock
     först i juli 2015.
     I och med att sanktionsbestämmelserna trädde i kraft den 1 mars 2015 medförde
     den uteblivna aktivitetsrapporteringen att Arbetsförmedlingen fattade beslut om
     sanktion för månaderna mars–juni 2015. [AA:s] rätt till ersättning stängdes
     därmed av under viss tid. Kommuniceringsbreven och besluten skickades till den
     adress som AA lämnat till Arbetsförmedlingen. Samtliga brev kom emellertid i
     retur. Under den aktuella perioden arbetstränade hon hos en arbetsgivare och
     hade mycket liten kontakt med Arbetsförmedlingen.
     Av daganteckningarna framgår att AA aktivitetsrapporterat den 10 juli 2015 och
     då framfört att hon fortsättningsvis önskar få stöd med rapporteringen.
     Aktivitetsrapporten i september lämnades dock in för sent vilket medförde ett
     sanktionsbeslut även för denna månad.
     Såvitt framgår fick AA information om sanktionsbesluten först efter att hon
     kontaktat Arbetsförmedlingen med anledning av besked från Försäkringskassan
     om att hennes ersättning stängts av. Hon har då fått information att hon kan
     begära omprövning av besluten. En sådan begäran gällande de första fyra
     besluten inkom den 11 augusti 2015 och för det sista beslutet den 4 november.
     Inför omprövningen har arbetsförmedlaren lämnat ett yttrande av vilket framgår
     att hon inte anser att AA bör få en sanktion. Av besluten den 10–11 november
     och 1 december [2015] framkommer att Arbetsförmedlingens omprövningsenhet
     inte funnit skäl att ändra besluten. Dessa beslut har skickats till AA:s nya adress
     och har inte kommit i retur. Utöver skriftlig besvärshänvisning har AA och
     hennes mamma muntligen informerats om möjligheten att överklaga besluten.
     Besluten har emellertid inte överklagats.
Arbetsförmedlingen redovisade följande bedömning av hur AA:s ärende
handlagts.
     I samband med att sanktionsbestämmelserna började gälla publicerade
     Arbetsförmedlingen ett handläggarstöd, AFHS 21/2013 (uppdaterat till AFHS
     2/2016). Enligt Arbetsförmedlingens rutiner ska den som omfattas av kravet på
     att aktivitetsrapportera informeras om vad en aktivitetsrapport ska innehålla, när
     och hur en aktivitetsrapport ska lämnas in samt om konsekvenserna av att inte
     rapportera inom utsatt tid. När den arbetssökande inte har lämnat in en rapport
     ska arbetsförmedlaren bedöma om det finns behov av att omgående ta kontakt
     med personen för att genomföra ett uppföljningssamtal eller om det kan vänta till
     nästa planerade uppföljning.
     I utredningen inför yttrandet till JO har det framkommit att det funnits flera
     brister i Arbetsförmedlingens handläggning. När sanktionsreglerna började gälla
     hade AA mycket lite kontakt med Arbetsförmedlingen och fick inte någon
     information om att sanktionskravet infördes eller vad det innebar. Trots att hon
     inte hade aktivitetsrapporterat sedan augusti 2014 hade Arbetsförmedlingen inte
     påtalat det. Arbetsförmedlingens rutiner om att lämna information om och följa
     upp aktivitetsrapporter har således inte följts.
     I nuvarande utredning har det dessutom framkommit att samtliga
     kommuniceringsbrev och beslut från enheten [för ersättningsprövning] kommit i
     retur med hänvisning till att det var fel adress, utan att det föranlett någon åtgärd
     från Arbetsförmedlingen för att försöka komma i kontakt med [AA] på annat
                                                                        Dnr 6299-2015      Sid 4 (8)




      sätt. Enligt Arbetsförmedlingens rutiner för retur- och svarspost ska den
      arbetssökande vid returer kontaktas per telefon för att fråga vilken postadress
      personen kan nås på. Inte heller dessa rutiner har följts. I ärendet framgår att
      arbetsförmedlaren under samma period har haft kontakt med AA och hennes
      mamma via telefon och e-post. Vid dessa kontakter har emellertid inte
      sanktionsbesluten diskuterats.
      Mot bakgrund av ovanstående har Arbetsförmedlingen omprövat
      sanktionsbesluten. Utifrån vad som nu är känt i ärendet, samt med beaktande av
      Arbetsförmedlingens ändrade praxis, anser Arbetsförmedlingen att AA har haft
      godtagbara skäl för att inte aktivitetsrapportera i mars–juni samt september 2015.
      Arbetsförmedlingen har därför upphävt besluten.
      Införandet av sanktionssystemet innebar en stor förändring för
      Arbetsförmedlingen med krav på snabb, rättssäker och enhetlig hantering av en
      mycket stor volym nya ärenden och nya rutiner. Arbetsförmedlingens
      bedömning är att dessa rutiner i dag fungerar bra och att informationen i
      handläggarstöden ger ett bra stöd. Med anledning av detta ärende kommer
      Arbetsförmedlingen dock gå ut med information för att betona vikten av att
      arbetsförmedlare omgående bedömer behov av uppföljning vid signal om
      sanktionsbeslut.
      Förvaltningslagen ställer tydliga krav på kommunicering och underrättelse av
      beslut. Att dessa bestämmelser efterlevs är enligt Arbetsförmedlingen särskilt
      viktigt i sanktionsärenden med hänsyn till de ingripande konsekvenser som
      besluten får för den enskilde. Arbetsförmedlingen kommer därför gå ut med
      särskild information till enheten [för ersättningsprövning] om vikten av att vid
      postretur vidta adekvata åtgärder för att nå den arbetssökande, t.ex. genom att
      kontakta arbetsförmedlaren för att få alternativ kontaktinformation. Myndigheten
      kommer också att uppdatera rutinen för retur- och svarspost samt
      handläggarstödet för sanktionsärenden så att detta tydliggörs ytterligare.

Rättsliga utgångspunkter
Redovisning av aktivitetsrapporter
Med utgångspunkt i sin individuella handlingsplan eller etableringsplan ska den
som är arbetslös regelbundet, i en aktivitetsrapport, redovisa vilka åtgärder han
eller hon har vidtagit för att ta sig ur sin arbetslöshet. Aktivitetsrapporten ska
lämnas till Arbetsförmedlingen senast två veckor efter utgången av den period
som rapporten avser. Arbetsförmedlingen ska skyndsamt granska de
aktivitetsrapporter som kommit in. (Se 6 a § förordningen [2000:628] om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten.)

Arbetsförmedlingen får meddela föreskrifter om hur aktivitetsrapporten ska
vara utformad samt om när och hur den ska lämnas (se 6 b § nämnda
förordning).

Av Arbetsförmedlingens föreskrifter om aktivitetsrapportering framgår att
aktivitetsrapporten som huvudregel ska lämnas till Arbetsförmedlingen efter
varje kalendermånads utgång. Det framgår vidare att en aktivitetsrapport bl.a.
får lämnas muntligt, via en funktion på Arbetsförmedlingens webbsida, eller på
en blankett som fylls i och skickas till arbetsförmedlingskontoret. (Se 2 och
5 §§ AFFS 2013:2, numera 3–4 §§ AFFS 2015:4.)
                                                                   Dnr 6299-2015      Sid 5 (8)




Den som omfattas av kravet på att aktivitetsrapportera ska informeras om vad
en aktivitetsrapport ska innehålla samt om när och hur den ska lämnas in.
Arbetssökanden ska även informeras om konsekvenserna av att inte rapportera
inom utsatt tid. Om en arbetssökande inte har lämnat in någon aktivitetsrapport
ska arbetsförmedlaren bedöma om det finns behov av att omgående ta kontakt
med personen för att genomföra ett uppföljningssamtal eller om det kan vänta
till nästa planerade uppföljning. (Se Arbetsförmedlingens handläggarstöd
Aktivitetsrapport AFHS 21/2013, numera AFHS 2/2016.)

Varning och avstängning från rätt till ersättning
Den som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin och får aktivitetsstöd ska varnas
bl.a. om han eller hon inte lämnat en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen
inom utsatt tid utan att ha något godtagbart skäl för detta. Om den arbets-
sökande missköter arbetssökandet vid flera tillfällen utan att däremellan
uppfylla ett arbetsvillkor enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,
ska han eller hon stängas av från rätt till ersättning i mellan 1 och 45 dagar. (Se
14 a § förordningen [1996:1100] om aktivitetsstöd.)

Arbetsförmedlingen beslutar i frågor om varning och avstängning. När
avstängning har beslutats ska Arbetsförmedlingen skyndsamt underrätta
Försäkringskassan om beslutet samt om grunden för avstängning och vilken dag
grunden för avstängning inträffade. Försäkringskassan beslutar vilka dagar som
ingår i avstängningstiden. (Se 14 j § förordningen om aktivitetsstöd.) Ansvaret
för Arbetsförmedlingens prövning ligger hos enheten för ersättningsprövning.

Arbetsförmedlingens beslut ska omprövas av myndighetens centrala enhet för
omprövning, om den som beslutet gäller begär det. Omprövningsenhetens
beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. (Se 25 a och 25 b §§
förordningen om aktivitetsstöd.)

Kommunicering och underrättelse om beslut
En myndighet får som huvudregel inte avgöra ett ärende utan att den som är
sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har
tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller
hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning
mot någon enskild. Myndigheten bestämmer om kommuniceringen ska ske
muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. (Se
17 § förvaltningslagen.)

En sökande, klagande eller annan part ska som huvudregel underrättas om
innehållet i det beslut genom vilket myndigheten avgör ärendet, om detta avser
myndighetsutövning mot någon enskild. En underrättelse om myndighetens
beslut ska också ge besked om hur parten kan överklaga beslutet, om detta går
parten emot och kan överklagas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen
ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat
sätt. (Se 21 § förvaltningslagen.)
                                                                     Dnr 6299-2015       Sid 6 (8)




Utgångspunkten för att en myndighet ska ha anses uppfyllt sin
kommunicerings- och underrättelseskyldighet är att parten har nåtts av
underrättelsen (se bl.a. JO:s beslut den 9 december 2014, dnr 6563-2013).

Bedömning
Kravet att aktivitetsrapportera gäller alla arbetslösa som är anmälda hos
Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Det finns ingen möjlighet att undanta
någon från kravet. En arbetssökande som får aktivitetsstöd kan fr.o.m. den 1
mars 2015 drabbas av sanktioner i form av t.ex. indragen ersättning om han
eller hon inte har aktivitetsrapporterat. När en arbetssökande inte har lämnat in
en aktivitetsrapport i tid underrättas enheten för ersättningsprövning, som tar
ställning till om man ska inleda ett ärende om en sanktion mot den enskilde. Ett
sådant ärende innefattar myndighetsutövning och ställer stora krav på en
rättssäker handläggning.

Informationen till AA
Av utredningen framgår att AA informerades om kravet på att aktivitets-
rapportera varje månad vid ett möte hos Arbetsförmedlingen i mars 2014. AA
lämnade därefter in ett antal aktivitetsrapporter, men efter augusti 2014
upphörde rapporteringen. Arbetsförmedlingen vidtog inte några åtgärder med
anledning av de uteblivna rapporterna, och när sanktionskravet infördes den 1
mars 2015 fick AA inte någon information om detta eller vad det innebar.

En myndighet bör agera med utgångspunkten att enskilda ska kunna ta till vara
sina rättigheter. Arbetsförmedlingens rutiner om att arbetssökande ska
informeras om konsekvenserna av att inte aktivitetsrapportera inom utsatt tid
och att arbetsförmedlaren ska överväga att ta en kontakt med den som inte
rapporterat i tid ligger väl i linje med vad som kännetecknar en god förvaltning.
I AA:s fall följdes inte dessa rutiner. Som Arbetsförmedlingen anfört i sitt
yttrande är detta en brist.

Kommunicering och underrättelse
Arbetsförmedlingens enhet för ersättningsprövning fattade vid flera tillfällen
beslut om att stänga av AA från rätt till ersättning. Utredningen visar att
samtliga kommuniceringsbrev och beslut kom i retur med uppgift om att
adressen var felaktig, utan att detta ledde till någon åtgärd från
Arbetsförmedlingens sida. Sanktionsbesluten fattades således utan att AA
dessförinnan fått del av vad som låg till grund för besluten eller getts möjlighet
att yttra sig över uppgifterna. Hon underrättades inte heller om de beslut som
fattats. Som Arbetsförmedlingen konstaterat har myndigheten brustit i sin
kommunicerings- och underrättelseskyldighet enligt förvaltningslagen.
Arbetsförmedlingen ska kritiseras för detta.

Jag noterar att Arbetsförmedlingen har vidtagit ett antal åtgärder för att se till att
myndigheten lever upp till förvaltningslagens krav på kommunicering och
                                                                  Dnr 6299-2015     Sid 7 (8)




underrättelse om beslut i ärenden om sanktioner. Jag utgår från att myndigheten
följer upp att åtgärderna får avsedd effekt.

Överenskommelser om aktivitetsrapportering
Av utredningen framgår att AA och hennes anhöriga har haft uppfattningen att
AA:s handläggare åtagit sig att sköta aktivitetsrapporteringen åt AA på grund av
hennes funktionsnedsättning. Det har dock inte preciserats när denna
överenskommelse ska ha träffats.

Arbetsförmedlingen har inte i sitt yttrande gått in på frågan om det träffats
någon sådan överenskommelse, och i de handlingar som JO granskat har inte
någon överenskommelse dokumenterats. Mot denna bakgrund kan det inte
anses utrett att det funnits någon överenskommelse om att AA:s
arbetsförmedlare skulle sköta hennes aktivitetsrapportering.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har uppmärksammat att det
förekommer att arbetsförmedlare gör överenskommelser med arbetssökande om
att de inte behöver lämna in aktivitetsrapporter på det sätt som regelverket
föreskriver (se bl.a. rapport 2016:2 Implementering av de nya sanktionsreglerna
för personer med aktivitetsstöd, avsnitt 4.5.2.).

Med anledning av detta och det sätt AA uppfattat situationen på vill jag
framhålla att det givetvis är positivt att Arbetsförmedlingens handläggare tar
hänsyn till varje enskild arbetssökandes behov och på olika sätt hjälper en
arbetssökande så att han eller hon kan fullgöra sina åligganden. En handläggare
får emellertid inte gå så långt i sin serviceskyldighet att handläggaren befriar
arbetssökanden från de författningsreglerade skyldigheter som han eller hon
har.

Avslutande synpunkter
Att få ta del av ett arbetsmarknadspolitiskt program är naturligtvis i många fall
positivt för den enskilde. Samtidigt har personer med vissa typer av
funktionsnedsättningar svårt att leva upp till kraven i det nuvarande regelverket
om aktivitetsrapportering (se bl.a. IAF:s rapport 2015:1 Vem missköter sitt
arbetssökande?).

Arbetsförmedlingen har i sitt yttrande uppgett att myndigheten efter sommaren
2016 ändrat sin bedömning av vad som utgör godtagbara skäl att inte
aktivitetsrapportera med anledning av ett antal domar från förvaltningsrätterna
där den frågan behandlats. Det är också mot den bakgrunden som
Arbetsförmedlingen upphävde de sanktionsbeslut som rörde AA. De domar
Arbetsförmedlingen hänvisat till har dock i flera fall ändrats (se bl.a.
Kammarrätten i Sundsvalls dom den 25 november 2016 i mål nr 1058-16).

Utredningen i det här ärendet och rapporterna från IAF visar att regelverket för
aktivitetsrapporter är mindre väl anpassat för personer med vissa typer av
funktionsnedsättningar. Arbetsförmedlinge-n delar denna uppfattning och har
                                                                Dnr 6299-2015      Sid 8 (8)




nyligen skrivit till Arbetsmarknadsdepartementet och föreslagit att myndigheten
ges en möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från kravet på att
redovisa aktiviteter i en aktivitetsrapport (se Arbetsmarknadsdepartementets dnr
A2015/01560/A).

Mot denna bakgrund finns det för närvarande inte anledning för mig att göra
några ytterligare uttalanden i frågan. Jag översänder dock en kopia av mitt
beslut till Arbetsmarknadsdepartementet för kännedom.
