# Kritik mot Värmlands tingsrätt för att uppgifter om en underårig misstänkt skickades till en förälder som inte var vårdnadshavare

JO 2021-01-28 dnr 6318-2019

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2021-01-28              6318-2019             1 (6)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Värmlands tingsrätt för att uppgifter om en underårig
                        misstänkt skickades till en förälder som inte var vårdnadshavare


                          Beslutet i korthet: Sedan polisen skickat in en framställning om offentlig försvarare
                          för en underårig som var misstänkt för brott registrerade tingsrätten båda föräldrarna
                          som vårdnadshavare trots att endast mamman var det. Tingsrätten bedömde
                          preliminärt att det inte fanns något behov av försvarare och underrättade den
                          misstänkte om det. Samma underrättelse skickades för kännedom till bägge
                          föräldrarna.
                          Under en förundersökning råder enligt 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen
                          som huvudregel sekretess för uppgifter om identiteten på den misstänkte. Till följd av
                          tingsrättens hantering av aktörsuppgifterna i målet fick dock pappan kännedom om att
                          en brottsutredning mot sonen pågick. Även om det inträffade framstår som ett enskilt
                          misstag finner JO att tingsrätten inte kan undgå kritik.
                          I beslutet gör JO vissa uttalanden om bl.a. underrättelser under rättegången till andra
                          personer än vårdnadshavare när en underårig är misstänkt för eller står åtalad för
                          brott.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 6 september 2019 klagade AA på
                        Värmlands tingsrätt med anledning av att tingsrätten i ett brottmål där hennes
                        son var misstänkt hade skickat handlingar till sonens pappa och därefter lämnat
                        ytterligare information till pappan trots att han inte var vårdnadshavare.

## Utredning

JO tog del av bl.a. ett dagboksblad, en underrättelse till den misstänkte samt
                        tingsrättens dom. Det framkom att en kopia av underrättelsen hade skickats till
                        två personer som uppenbarligen var föräldrar till den misstänkte. Underrättelsen
                        var ställd till den misstänkte och gällde frågan om en offentlig försvarare skulle
                        förordnas. Vidare framgick av dagboksbladet att tingsrätten, efter ett
                        telefonsamtal fem dagar senare från en av föräldrarna, hade kontrollerat i
                        Infotorg vem som var vårdnadshavare till den misstänkte och då hade
                        uppmärksammat att den andre föräldern inte var det.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 6318-2019    Sid 2 (6)




JO uppmanade tingsrätten att lämna upplysningar om och yttra sig över det som
hade förts fram i anmälan. Av remissvaret skulle särskilt framgå vilka kontroller
som tingsrätten hade gjort i fråga om vårdnadshavare till den misstänkte innan
underrättelsen expedierades och hur uppgifter om vårdnadshavare till den
misstänkte hade registrerats i målhanteringssystemet Vera under
handläggningen av brottmålet.

Tingsrätten (lagmannen BB) uppgav i ett remissvar följande.

      Tingsrättens handläggning
      Värmlands tingsrätts mål B […] inleddes den 11 juli 2019 med en framställan
      från polisen om att en femtonårig pojke misstänkt för ringa narkotikabrott och
      brott mot knivlagen begärde offentlig försvarare. I målhanteringssystemet Vera
      registrerade tingsrätten pojken och båda föräldrarna. Båda föräldrarna
      registrerades såsom vårdnadshavare. Detta var fel, eftersom pojkens mamma var
      ensam vårdnadshavare. Identitetsuppgifterna för alla tre belades med sekretess.
      Tingsrätten gjorde samma dag en preliminär bedömning att en offentlig
      försvarare inte skulle förordnas. Till pojken och till bägge föräldrarna skickades
      en underrättelse om tingsrättens preliminära bedömning och om att den som ändå
      ansåg att en offentlig försvarare skulle förordnas kunde utveckla skälen för det
      inom viss tid. Trots sekretessen skickades alltså underrättelsen till pojkens
      pappa, som inte var vårdnadshavare.
      I anmälan till JO står att när pappan fått brevet från tingsrätten, kontaktade
      pappan tingsrätten och fick upplysningar om vad som hänt, mot pojkens vilja.
      Jag kan inte kommentera detta, eftersom någon dokumentation inte finns av ett
      sådant samtal och ingen minns detta så här långt efteråt.
      Den 16 juli 2019 ringde pojkens mamma till tingsrätten och påpekade att pojkens
      pappa inte var vårdnadshavare, varför underrättelsen inte borde ha skickats till
      denne. I Vera finns antecknat att den handläggare som tog emot samtalet vid en
      kontroll i Infotorg konstaterade att mammans uppgift var korrekt att pappan inte
      var vårdnadshavare.
      Samma dag, den 16 juli 2019, väckte åklagaren åtal mot pojken för brott mot
      knivlagen och ringa narkotikabrott. Eftersom åtal var väckt hävde tingsrätten
      sekretessen för pojkens identitetsuppgifter.
      Målet avslutades med dom den 3 oktober 2019. Pojken dömdes för de åtalade
      brotten till 30 dagsböter om 50 kr. Domen har fått laga kraft.

      Offentlighets- och sekretesslagen samt tingsrättens handläggningsrutiner
      När polisen anmälde att det fanns en begäran om offentlig försvarare i polisens
      brottsutredning gällde enligt 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL)
      sekretess i tingsrätten för pojkens identitetsuppgifter. Sekretessen gällde inte
      gentemot pojkens vårdnadshavare (se 12 kap. 3 § OSL), dvs. pojkens mamma.
      Däremot gällde sekretessen gentemot pojkens pappa, eftersom han inte var
      vårdnadshavare.
      Tingsrätten har antagit interna rutiner benämnda Handläggningsrutiner för
      brottmål. Av avsnitt 1 framgår bl.a. att när ett nytt mål registreras ska
      vårdnadshavare till minderårig registreras. I avsnitt 2.8 behandlas sekretess.
      Härunder finns bl.a. följande text (icke relevanta delar är utelämnade).
      2.8.2 Sekretess vid framställan om offentlig försvarare eller målsägandebiträde
      Före åtal
      • När framställan om offentlig försvarare eller målsägandebiträde kommer in,
      och även de handlingar där identiteten framgår, sekretessmarkeras alltid den
                                                                   Dnr 6318-2019         Sid 3 (6)




misstänktes respektive målsägandens identitet (POM-uppgifter och
adressuppgifter) i VERA.
• Aktuell bestämmelse som ska anges i VERA (under ”kompletterande text till
sekretess”) är 35 kap. 1 § OSL; det ska framgå att det gäller den misstänktes/
målsägandens identitet (med hänvisning till bilaga/sida i framställan om
åklagaren har gett in sekretessbilaga). Även datum när markeringen görs och
vem som gör den ska framgå.
• Om framställan bifalls behöver man i förordnandet inte ange att sekretessen ska
bestå, som det var tidigare, utan det gäller automatiskt. I förordnandet anges den
misstänkte/målsäganden och eventuella vårdnadshavare som ”Sekretess A” (eller
B, C etc. för respektive aktör).
---------------
• Om någon begär att få ut identiteten på en misstänkt/målsägande eller
handlingar där dessa uppgifter framgår upplyses denne om att uppgiften är
sekretessmarkerad. Om personen i fråga ändå begär ut uppgiften eller handlingen
får domare fatta avslagsbeslut.
Ett särskilt avsnitt finns i handläggningsrutinerna om ungdomsmål (avsnitt 4.2).
Sekretess behandlas inte i det avsnittet. Nämnas kan dock att det i olika
sammanhang talas om åtgärder som vidtas gentemot ”vårdnadshavare”. Föräldrar
som inte är vårdnadshavare nämns inte.

Mitt yttrande om felet
Jag kan konstatera att tingsrätten har gjort fel när handlingar utvisande att pojken
var misstänkt för brott lämnades ut till pojkens pappa. Jag beklagar det
inträffade.
Jag har diskuterat handläggningen med den domstolshandläggare som
registrerade målet. Vi har konstaterat att felet uppkom vid registreringen av
målet. Vi har dock inte hittat anledningen till att pappan i Vera lades in som
vårdnadshavare, trots att han inte var det. Detta borde inte vara möjligt, eftersom
en kontroll sker med folkbokföringen.
Målet har efter registreringen fördelats på en av tingsrättens målavdelningar. En
annan domstolshandläggare har där gjort den preliminära bedömningen att
offentlig försvarare inte skulle utses samt skickat underrättelsen om detta till bl.a.
pappan. Jag har diskuterat handläggningen även med den domstolshandläggaren.
Domstolshandläggaren har utgått från den i Vera registrerade uppgiften att
pappan var vårdnadshavare. Att de redan registrerade uppgifterna godtogs har
jag ingen synpunkt på.
Även om det inte ändrar det faktum att tingsrätten har gjort fel, kan jag
konstateras att det endast fem dagar senare, när åtal väcktes, blev offentligt att
pojken var åtalad för brott. När åtal hade väckts fanns det inte längre någon
grund för domstolen att vägra utlämnande av handlingarna till pappan.

Mina överväganden för att undvika framtida fel
Jag avser att vid ett av mina återkommande utbildningstillfällen för
domstolshandläggarna redogöra för det inträffade och då påpeka vikten av att
sekretessbestämmelserna följs.
Jag har övervägt om en rutin bör införas i tingsrättens handläggningsrutiner om
att det vid kontakter med underårigas föräldrar i mål med sekretess bör
kontrolleras om den i Vera inlagda registreringen av vårdnadshavare är riktig.
Såvitt vi vid tingsrätten vet har det inte före eller efter denna händelse gjorts
något liknande fel. Ett införande av nämnda kontroll skulle bli ett extra
arbetsmoment för domstolshandläggarna. Kontrollen skulle ske i ett mycket stort
antal fall, vilket sammantaget skulle leda till en ökning av den redan ansträngda
arbetsbelastningen. Jag har därför kommit fram till att någon rutinändring inte
ska göras. I den bedömningen ingår att det redan gäller som en självklarhet att
                                                                   Dnr 6318-2019       Sid 4 (6)




      alla personer som handlägger mål med sekretess ska vara extra varsamma, så att
      inte sekretessbelagda uppgifter felaktigt avslöjas.
AA kommenterade tingsrättens remissvar.

Rättslig reglering m.m.
Om en uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden finns i
en förundersökning i ett brottmål gäller enligt 35 kap. 1 § första stycket 1
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, sekretess för uppgiften, om
det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående till honom eller henne lider skada eller men. Sekretess för namnet på
den misstänkte kan även gälla hos en domstol om polisen eller åklagaren under
förundersökningen ger in en framställning angående förordnande av offentlig
försvarare och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den
enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs, se 43 kap. 2 § och 3 § andra
stycket OSL. Uppgiften att någon är misstänkt för brott har normalt ansetts vara
av den karaktären att sekretess gäller för den (se prop. 2003/04:93 s. 65 f. och
prop. 2015/16:144 s. 25).

Sekretess enligt 35 kap. 1 § OSL hindrar emellertid inte att en uppgift lämnas ut
till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1964:167) med särskilda
bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL, se 35 kap. 10 § OSL. Regleringen
innebär följaktligen att sekretessen inte gäller i förhållande till vårdnadshavare,
se 12 kap. 3 § OSL. Men undantaget kan också gälla i förhållande till vissa
andra personer.

Om någon som inte har fyllt 18 år är skäligen misstänkt för ett brott ska, enligt
5 § första stycket LUL, vårdnadshavaren eller någon annan som svarar för den
unges vård och fostran samt någon annan som har en fostrande roll i förhållande
till den unge omedelbart underrättas och kallas till ett förhör som hålls med den
unge under förundersökningen. Av andra stycket framgår dock att
undersökningsledaren får besluta att t.ex. skjuta upp en underrättelse om
brottsmisstanken eller en kallelse till förhöret, om det är nödvändigt för att
sakens utredning inte väsentligen ska försvåras. Detsamma gäller enligt tredje
stycket om det skulle strida mot den unges bästa eller om det finns andra
särskilda skäl.

När åtal väcks mot den som inte har fyllt 18 år ska tingsrätten underrätta den
unges vårdnadshavare om åtalet och om tidpunkten för huvudförhandlingen, om
det inte finns särskilda skäl mot det. Skyldigheten omfattar även underrättelse
till den som svarar för den unges vård och fostran eller som har en fostrande roll
i förhållande till den unge. Detta framgår av 26 § LUL. Och om åtalet avser ett
brott på vilket fängelse kan följa ska samma personer också höras i målet, om
det kan ske och det inte finns särskilda skäl mot det, se tredje stycket i det
nämnda lagrummet.
                                                                  Dnr 6318-2019       Sid 5 (6)




Bestämmelserna i LUL innebär att tingsrätten ska underrätta eller kalla inte bara
vårdnadshavare eller någon annan som svarar för den unges vård och fostran –
dvs. den eller de som har det huvudsakliga ansvaret för den unge – utan även
den som kan anses ha en fostrande roll i förhållande till den unge. Vid
utvidgningen av 26 § till att omfatta också den sistnämnda gruppen angavs i
förarbetena exempelvis att föräldrar som inte är vårdnadshavare men som
regelbundet umgås med den unge ofta kan anses ha en sådan fostrande roll.
Även föräldrar som endast har ett sporadiskt umgänge kan ibland räknas till
denna kategori. Således har det ansetts viktigt att alla dessa personer, och alltså
inte bara vårdnadshavare, kan ges möjlighet att hjälpa den unge att komma till
rätta med sin brottslighet och därmed att få en närmare kännedom om
brottsutredningen (se prop. 2001/02:111 s. 20 f.). Särskilda skäl mot att
underrätta och kalla en person som omfattas av lagens ordalydelse kan föreligga
t.ex. om det finns en svår konflikt mellan en umgängesförälder och den förälder
som har vårdnaden eller om det kan befaras att den unge skulle bli mindre
meddelsam på grund av närvaron av en viss person (se a. prop. s. 25).

Polis och åklagare bör i första hand höra med den unge själv om det finns någon
som har en fostrande roll i förhållande till honom eller henne, men annars kan
t.ex. den unges vårdnadshavare eller socialtjänsten tillfrågas (a. prop. s. 20 f.).
Avsikten är dock inte att myndigheterna ska initiera någon större utredning om
det finns någon ytterligare person som ska underrättas och kallas än den som
har det huvudsakliga faktiska ansvaret för den unge.

Av 21 b § förundersökningskungörelsen (1947:948) framgår att polisen ska
anteckna i protokollet eller på en annan särskild handling vem eller vilka som
enligt 5 § LUL har underrättats och kallats till förhör som hållits med en
misstänkt som inte har fyllt 18 år. En domstol kan normalt utgå från att det
endast är den eller de som på detta sätt fått kännedom om förhör under
förundersökningen, och som antecknats i förundersökningsprotokollet eller på
annat sätt, som ska underrättas (a. prop. s. 22 och 26). En sådan uppgift torde
också kunna framgå av ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § LUL, vilket
åklagaren som huvudregel ska hämta in innan han eller hon beslutar i
åtalsfrågan.

Som huvudregel upphör sekretessen enligt 35 kap. 1 § första stycket OSL att
gälla för uppgifter i en förundersökning när uppgifterna lämnas till domstolen
med anledning av att åtal väcks, se 35 kap. 7 § OSL.

Bedömning
Det är klarlagt att tingsrätten i samband med en framställning om offentlig
försvarare registrerade båda föräldrarna som vårdnadshavare till den underårige
misstänkte trots att endast en var det. Utredningen har inte klarlagt hur det gick
till eller var den felaktiga uppgiften kom ifrån. Det framgår dock att tingsrätten
därefter skickade en underrättelse till den underårige med uppgift om att rätten
preliminärt hade bedömt att han inte behövde en sådan försvarare och att en
                                                                    Dnr 6318-2019       Sid 6 (6)




kopia av underrättelsen samtidigt skickades till båda föräldrarna. Såvitt
framkommit uppmärksammade tingsrätten att pappan inte var vårdnadshavare
först när mamman kontaktade tingsrätten och påtalade detta.

Som framgår av den rättsliga regleringen finns det visserligen situationer då
även en förälder som inte är vårdnadshavare ska underrättas av polisen om att
en underårig är misstänkt för brott, eller kallas att vara tillgänglig vid ett förhör
med den misstänkte underårige under förundersökningen. Inget i framställ-
ningen om försvarare tydde emellertid i det här fallet på att polisen hade
underrättat eller kallat pappan till något förhör med sonen. Av utredningen drar
jag därmed slutsatsen att det var tingsrättens hantering av aktörsuppgifterna i
målet som medförde att pappan fick kännedom om att sonen var misstänkt för
brott trots att sekretess då fortfarande rådde för uppgifterna.

Jag instämmer i tingsrättens bedömning att det var fel att skicka en kopia av den
aktuella underrättelsen till den misstänktes pappa. Även om det inträffade
framstår som ett enskilt misstag, till följd av den felaktiga registreringen i
målhanteringssystemet Vera, kan domstolen inte undgå kritik för det inträffade.

Tingsrätten tycks ha omfattande handläggningsrutiner för brottmålshanteringen,
och de åtgärder som har vidtagits för att misstaget inte ska upprepas framstår
som tillräckliga. Jag vill dock understryka vikten av noggrannhet vid såväl
registreringen av personuppgifter i målhanteringssystemet Vera som
hanteringen av sekretessbelagda uppgifter i domstolens mål och ärenden så att
enskilda inte drabbas av olyckliga eller allvarliga konsekvenser.

Vad som i övrigt förts fram i ärendet ger inte anledning till någon ytterligare
åtgärd eller något uttalande från min sida.

Jag har i dag kritiserat en annan tingsrätt för att ha skickat uppgifter om en
underårig målsägande till en förälder som inte var vårdnadshavare (se JO:s
ärende med dnr 3828-2019).

Ärendet avslutas.
