# Kritik mot Hässleholms kommun för att en person förbjudits besöka en av kommunen driven butik

JO 2009-12-15 dnr 6319-2008

BESLUT
                                                                             Datum                     Dnr                         Sid
                                                                             2009-12-15                6319-2008                  1 (2)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Hässleholms kommun för att en person förbjudits besöka en
                        av kommunen driven butik

## Anmälan

I en anmälan till JO uppgav AA att han hade avvisats från och därefter nekats
                        tillträde till den av Hässleholms kommun drivna butiken Ekorren. AA ifrågasatte
                        huruvida han på detta sätt kunde utestängas från en kommunal lokal. Han
                        ifrågasatte även beslutsprocessen inför beslutet samt påpekade att han inte blivit
                        delgiven något beslut och inte fått del av någon besvärshänvisning.

## Utredning

Muntliga upplysningar inhämtades från Hässleholms kommun.

                        Kommunstyrelsen i Hässleholms kommun anmodades därefter att göra en
                        utredning och yttra sig angående vad som framförts i AA:s anmälan.

                        I ett den 28 januari 2009 beslutat yttrande anförde kommunstyrelsen bl.a. följande.

## Bakgrund

På återvinningsverkstaden Ekorren i Hässleholm samlas kasserade bruksföremål in
                                  och säljs till allmänheten. För verksamheten ansvarar förvaltningen för arbets-
                                  marknad och kompetensutveckling som är underställd kommunstyrelsen.

## Utredning

Vid utredning i ärendet har framkommit i huvudsak följande. Personal som arbetar
                                  på Ekorren har vid flera tillfällen observerat att AA ”stoppat på sig” böcker. Han har
                                  inte haft för avsikt att betala för dessa böcker, utan först sedan personal frågat om
                                  han inte tänker betala för de böcker han haft i fickorna fallit till föga. Vid ett tillfälle
                                  avsåg AA att köpa en väska. Väskan såldes tom, men AA hade lagt saker i väskan,
                                  vilket han inte talade om när han skulle betala. Kassörskan öppnade väskan och fann
                                  då sakerna. – Personalen upplever AA som störande och påfrestande genom att han
                                  vid flera tillfällen uppträtt på ett otrevligt, ibland aggressivt sätt. Vid ett tillfälle har
                                  han sålunda, då han fann begärt pris för ett par böcker för högt, kastat böckerna mot
                                  en i personalen. Vederbörande blev mycket uppskärrad av det inträffade. En annan
                                  gång har han, efter ett telefonsamtal med ansvarig chef BB, i vredesmod kastat
                                  telefonen han fick låna mot CC. – AA sprider med sitt uppträdande oro bland
                                  personalen. Mot bakgrund av detta och det som har inträffat har BB talat om för AA
                                  att denne inte längre får vistas i lokalen.




 Riksdagens ombudsmän                             E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                        Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                 Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                   Fax:           08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                        Dnr 6319-2008     Sid 2 (2)



      Den som genom äganderätt eller med annan rätt, exempelvis nyttjanderätt, förfogar
      över en plats eller en lokal kan normalt bestämma vem som skall få vistas i lokalen
      eller på platsen. Detta gäller även om platsen är tillgänglig för allmänheten. En
      butiksinnehavare har i princip rätt att välja vilka kunder som får vistas i butiken.
      Frågan om rätten till tillträde är alltså främst en sak mellan ägaren och besökaren.
      Rätten att förfoga över en plats eller en lokal begränsas genom straffbestämmelsen i
      16 kap. 9 § brottsbalken om olaga diskriminering. Den innebär att en näringsidkare i
      sin verksamhet inte får diskriminera någon genom att inte gå honom eller henne till
      handa på samma villkor som näringsidkaren tillämpar i förhållande till andra.
      Straffansvaret inträder om näringsidkaren diskriminerar någon person på grund av
      hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller
      homosexuella läggning.
      AA nekas inte tillträde till Ekorren på någon grund som enligt vad ovan anförts
      innebär olaga diskriminering. Grunden är istället hans uppträdande i lokalen.
      Ställningstagandet att inte låta AA vistas i Ekorren utgör inte myndighetsutövning.
      Vad AA anfört om beslutsunderlag, delgivande av den drabbade och
      besvärshänvisning m.m. saknar därför relevans i detta sammanhang.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Som företrädare för det allmänna ska kommunen beakta allas likhet inför lagen
samt iaktta saklighet och opartiskhet. Kommunen har via en tjänsteman meddelat
AA att denne inte äger tillträde till en butik, som i övrigt är öppen för allmänheten.
Skälet till detta är att AA ska ha uppträtt våldsamt och ha försökt stjäla varor. Viss
utredning kring detta har redovisats. Händelserna har däremot inte polisanmälts.
AA bestrider det han anklagats för.

Det synes ha funnits grund för att avvisa AA vid de tillfällen då han ska ha uppträtt
störande och då han misstänktes för att försöka stjäla varor. Kommunen har
däremot inte redovisat någon godtagbar grund för att på obestämd tid förbjuda
honom att besöka butiken. Ett sådant förbud skulle inte heller vara möjligt att
rättsligt upprätthålla. Straffbestämmelsen om olaga intrång är inte tillämplig (se
NJA 1995 s. 84; jfr även JO 2009/10 s. 436). Någon rätt att med stöd av reglerna
om nödvärn hindra AA från att besöka butiken har inte heller funnits. Om AA
önskat besöka butiken skulle kommunen med andra ord inte ha kunnat hindra
honom från det.

Vad AA i övrigt anfört föranleder inga uttalanden från min sida.
