# Anmälan mot Länsstyrelsen i Jämtlands län angående handläggningen av bildande av naturreservat

JO 2009-09-28 dnr 634-2008

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                        Sid
                                                                            2009-09-28             634-2008                  1 (6)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Anmälan mot Länsstyrelsen i Jämtlands län angående handläggningen
                        av bildande av naturreservat

## Anmälan

I en anmälan med bilagor, som kom in till JO den 6 februari 2008, klagade AA på
                        Länsstyrelsen i Jämtlands län. Han uppgav att han var ombud för flera fastig-
                        hetsägare i ett ärende om ett föreslaget naturreservat och att han i brev till läns-
                        styrelsen den 23 januari 2007, den 25 maj 2007 och den 31 oktober 2007 hade
                        begärt besked om hur ärendet avancerat men att breven inte hade besvarats. Han
                        framförde att det var fråga om stora arealer samt att reservatsplanerna i praktiken
                        innebar att det rådde avverkningsförbud inom områdena.

## Utredning

Länsstyrelsen i Jämtlands län anmodades att göra en utredning och yttra sig över
                        vad som framfördes i AA:s anmälan. I ett yttrande, daterat den 16 april 2008,
                        anförde länsstyrelsen följande.

                                  Advokat AA, sedan 20 december 2005 ombud för ägarna av fastigheterna S 1:21,
                                  3:13 och 3:14, har i en skrivelse till JO begärt en granskning av länsstyrelsens
                                  handläggning under bildandet av Havmyrens naturreservat på grund av icke besvara-
                                  de brev. Enligt AA har tre brev skickats till länsstyrelsen under år 2007, den 25
                                  januari, 25 maj och 31 oktober utan att svar erhållits. Detta är dock inte helt korrekt.
                                  2007-01-29 sökte länsstyrelsens ansvarige handläggare kontakt med AA via telefon.
                                  AA var då ej tillgänglig utan samtalet togs emot av en sekreterare. Reservats-
                                  handläggaren meddelade då att reservatsärendet för närvarande inte hade fortskridit,
                                  men att AA, som ombud, samt markägare skulle meddelas så fort det hände något i
                                  ärendet. Sekreteraren lovade vidarebefordra detta meddelande till AA. AA:s brev
                                  från den 25 maj och 31 oktober blev dock obesvarade, vilket länsstyrelsen beklagar.
                                  Breven skulle ha besvarats även om inget nytt i ärendet fanns att meddela.
                                  En förklaring till att detta kunde hända är att arbetsbelastningen för reservatshand-
                                  läggarna var extremt hög under 2007. Antalet anställda handläggare för reservats-
                                  bildning vid länsstyrelsen i Jämtlands län var då bland de absolut lägsta i landet.
                                  Under 2007 pågick dessutom ett projekt med omfattande analys och inventeringar av
                                  Jämtlands skogar. Därtill kommer att turbulensen bland reservatshandläggarna har
                                  varit stor. Under drygt ett år från oktober 2006 till januari 2008 har t.ex. tre olika
                                  reservatshandläggare haft hand om Havmyren. Då varje handläggare har hand om ett
                                  stort antal reservatsobjekt innebär varje handläggarbyte på ett objekt att en mängd
                                  skriftliga fakta och samlad erfarenhet skall överföras. Detta har tyvärr i några få fall
                                  inte fungerat tillfredsställande.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 634-2008     Sid 2 (6)



      För att minska på arbetsbelastningen för reservatshandläggarna har en ny hand-
      läggartjänst tillkommit fr.o.m. januari 2008. Under maj månad 2008 tillkommer,
      under en 2 årsperiod, ytterligare en handläggartjänst.
      För det aktuella reservatsobjektet Havmyren har en dialog med markägarna och
      deras ombud inletts och processen mot ett reservatsbeslut är högt prioriterad.
AA kommenterade remissyttrandet. Han framförde synpunkter avseende långa
handläggningstider, beträffande både det aktuella ärendet och i allmänhet för ären-
den om bildande av naturreservat. Han framförde också att beslut i en reservats-
fråga inte meddelas förrän ersättningsfrågan är klar och att fastighetsägarna under
tiden som länsstyrelsens handläggning pågår i praktiken har avverkningsförbud på
skog inom det aktuella området utan att få någon kompensation samt att statens
tillvägagångssätt är oförenligt med reglerna om skydd för egendom. I en skrivelse
som kom in till JO den 1 december 2008 , uppgav AA bl.a. att länsstyrelsen, sedan
hans senaste inlaga till JO den 30 april 2008, hade tillskrivit endast en av hans sex
huvudmän och att det nu hade gått tre år sedan länsstyrelsen lade en död hand över
området.

Den 9 december 2008 beslutade JO att återremittera ärendet till länsstyrelsen för
utredning och yttrande över vad AA hade anfört i sina skrivelser till JO. Yttrandet
skulle avse handläggningen av det aktuella reservatsärendet Havmyren.
Länsstyrelsen anmodades också yttra sig om handläggningen av reservatsärenden i
allmänhet, bl.a. redogöra för handläggningstiderna i ärenden av detta slag.

Den 9 februari 2009 inkom till JO följande yttrande, undertecknat av t.f. länsrådet
BB och chefsjuristen CC.
      Länsstyrelsen hänvisar till sitt tidigare yttrande i ärendet, den 16 april 2008 Dnr 511-
      2825-08.
      Naturreservat bildas för att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöer med ett
      särskilt värde för djur, växter och människor. Initiativ till bildande av ett reservat
      kan komma från länsstyrelsen (som efter inventering funnit värdefull och skydds-
      värd mark), enskilda markägare, ideella föreningar, kommuner eller allmänheten.
      Länsstyrelsens första kontakt med markägaren sker normalt per telefon, besök eller
      ibland per brev. Inför första kontakten tar länsstyrelsen fram ett underlag för samråd
      med markägaren. Är ett flertal markägare inblandade kan den första informationen
      ske vid ett större gemensamt möte. Lantmäteriet anlitas för att upprätta fastighets-
      förteckningar inom planerade reservatsområden. Fastighetsförteckningen innehåller
      uppgifter dels om berörda fastigheter, marksamfälligheter, gemensamhetsanlägg-
      ningar och olika rättigheter till aktuell mark och dels om vem eller vilka som är
      ägare. Länsstyrelsen företar en värdering av marken och beroende av det enskilda
      fallet kan det röra sig om intrångsersättning eller om inlösen (köp) av mark. Läns-
      styrelsen beställer värderingen från ett antal olika privata, oberoende värderings-
      företag som Naturvårdsverket slutit avtal med. Denna värdering utgör därefter grund
      för förhandling och ersättning till den enskilde sakägaren. Oftast fattar länsstyrelsen
      det formella beslutet om naturreservat först efter förhandlingarna med markägar-
      en/annan sakägare är avslutade. Om ett akut hot mot aktuellt område kan länsstyrel-
      sen meddela ett interimistiskt förbud med innebörden att ingen utan länsstyrelsens
      tillstånd får utföra de åtgärder som det interimistiska förbudet beskriver. Beslutet att
      bilda reservat kan dock i vissa fall fattas innan ersättningsfrågorna är lösta. Om läns-
      styrelsen beslutar att bilda reservat innan ersättningsfrågorna är lösta fortsätter
      förhandlingen om ersättning tills man är överens dock längst ett år efter att beslutet
      om att bilda naturreservat har vunnit laga kraft. Berörd sakägare kan, inom ett år
      efter att beslutet om att bilda naturreservat har vunnit laga kraft, lämna in stämnings-
                                                                         Dnr 634-2008     Sid 3 (6)



      ansökan i miljödomstol och därmed stämma staten. Om inte stämningsansökan
      lämnas in i tid förlorar sakägaren rätt till ersättning.
      Handläggningstiden för ärenden om bildande av naturreservat varierar stort räknat
      från och med tidpunkten för när diskussion har påbörjats med markägare. I ärenden
      med endast en markägare inblandad som inte har någon invändning mot reservats-
      förslaget kan handläggningstiden uppgå till ett år eller något längre. Ärenden där det
      råder komplicerade ägarförhållanden och där ett flertal olika parter och ombud är
      inblandade kan ha en handläggningstid upp mot fem till tio år. Den längre hand-
      läggningstiden rör främst ärenden där ägarförhållanden och fastighetsförhållanden
      inte är klarlagda utan måste utredas.
      Länsstyrelsens handläggning i det aktuella ärendet påbörjades när myndigheten vid
      inventering fann att området var skyddsvärt och Havmyren föreslogs därför som
      reservatsobjekt. Under 2005 togs beslut om att minska det föreslagna reservats-
      området. Det mesta av den produktiva skogen togs bort från reservatsförslaget och
      det är idag inte mycket skog som berörs. Reservatsförslaget innefattar idag mest
      våtmarker och berör fyra skiften med enskilda ägare och därutöver SCA. I november
      2006 fördelades ärendet på en ny handläggare och därefter har ärendet bytt hand-
      läggare återigen några gånger. Justeringar av området har även gjorts under 2008.
      Länsstyrelsen har under våren 2008 fört samtal med vissa markägare för att lösa
      problem med tillträde till mark som inte kommer att innefattas av det tänkta reser-
      vatet. Den 16 juli 2008 beställdes en värdering av marken. Det anlitade företaget har
      ännu inte hunnit komma igång med arbetet, men utsikterna är goda att detta kan ske
      under våren 2009. Länsstyrelsen har inte fattat något interimistiskt beslut i aktuellt
      ärende.
      Advokat AA har i sin anmälan anfört att länsstyrelsen skulle ha brist på medel för
      inlösen av mark. Detta är inte korrekt. Under år 2008 använde sig länsstyrelsen
      endast av hälften av de medel som var avsatta för inlösen av mark. De senaste fem
      åren har inte länsstyrelsen nyttjat medlen fullt ut för inlösen av mark.
      Länsstyrelsen vill återigen påpeka att handläggningen i aktuellt ärende dragit ut på
      tiden beroende av handläggarsituationen på myndigheten. I den delen avseende
      medel avsatta för anställning av personal har det rått brist på medel. Det har även
      rått en stor omsättning av personalen vilket medfört att pågående ärenden har om-
      fördelats ett flertal gånger. I det aktuella ärendet har sedan 2005 fyra naturskydds-
      handläggare varit ansvariga. På grund av stora brister i inventeringsunderlaget för
      skyddsvärd skog i länet beviljade Naturvårdsverket under 2007 och 2008 cirka fyra
      miljoner kronor för att komplettera dessa inventeringar. Trots att säsongsanställda
      inventerare anställdes har dessa inventeringar inneburit ett merarbete för ordinarie
      naturskyddshandläggare vilket påverkat handläggningen av reservatsförslag.
      Länsstyrelsen kan vid sin utredning konstatera att en omedveten prioritering kan
      ha påverkat länsstyrelsens handläggning. Den synes till viss del ha sökt prioritera
      ärenden där stora ekonomiska värden riskeras för markägarna. Det rör sig om ärende
      med mycket högproduktiv och väldigt högt värderad mark. Denna omedvetna
      prioritering kan ha haft negativ påverkan på nu aktuellt ärende där marken mest
      består av myrmark eller relativt lågproducerande mark.
      Det är korrekt att länsstyrelsen i övervägande delen av ärendena söker komma
      överens om ersättningen till den enskilde markägaren innan beslut om naturreservat
      fattas. En anledning till detta är att om länsstyrelsen fattar beslut om inrättande av
      naturreservat så har berörd sakägare ett år på sig att inlämna stämningsansökan mot
      staten. Om den enskilde skulle missa detta förlorar han eller hon rätt till ersättning.
      Länsstyrelsen anser att det oftast är bättre för den enskilde om ersättningsfrågan lös-
      es i samband med beslut om inrättande av naturreservat. Det förekommer emellertid
      att länsstyrelsen fattar beslut om inrättande av naturreservat utan att ersättnings-
      frågan är löst.
AA kommenterade länsstyrelsens remissvar. Han uppgav att han inte hade hört från
länsstyrelsen i ärendet sedan hans skrivelse till JO den 28 november 2008. Han
uppgav också att han inte heller, efter att upprepade gånger skriftligt ha begärt
                                                                     Dnr 634-2008    Sid 4 (6)



besked om ärendets handläggning, hade fått information om att länsstyrelsen,
såsom angetts i remissyttrandet, tagit flera beslut om att ändra det föreslagna
reservatsområdet eller om att länsstyrelsen i juli 2008 hade beställt en värdering av
marken.

Från länsstyrelsen inhämtades att i princip hela det föreslagna reservatsområdet
ingår i Natura 2000-nätverket.

Rättslig reglering
Bestämmelser om naturreservat m.fl. skydd av naturområden finns i första hand i 7
kap. miljöbalken, MB.

Enligt 7 kap. 4 § MB får ett mark- eller vattenområde förklaras som naturreservat i
syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller
tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skyd-
da, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda
arter får också förklaras som naturreservat.

Enligt 7 kap. 5 § andra stycket MB ska i beslutet om att bilda naturreservat anges
de inskränkningar i rätten att använda området som behövs för att uppnå syftet med
reservatet, såsom t.ex. avverkning. Om det behövs för att tillgodose syftet med ett
naturreservat får ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet, enligt 7 kap. 6 §
MB, förpliktas att tåla intrång av olika slag inom området.

Bestämmelsen i 7 kap. 24 § MB ger beslutsmyndigheten möjlighet att genom
interimistiskt beslut skydda ett område redan innan ett definitivt beslut har fattats
om skyddet. När en fråga har väckts om att ett område ska skyddas som t.ex. natur-
reservat, får myndigheten således för viss tid, dock högst tre år, meddela förbud
mot att sådana åtgärder vidtas utan tillstånd som berör området och som strider mot
syftet med det tilltänkta skyddet. Om det finns särskilda skäl får förbudet förlängas
att gälla i ytterligare högst ett år. Vid synnerliga skäl kan förbudet därefter för-
längas i ytterligare ett år.

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade naturområden som byggts upp inom EU.
Det har tillkommit med stöd av EU:s habitatdirektiv (direktiv 92/43/EEG) och
fågeldirektiv (direktiv 79/409/EEG). Enligt 7 kap. 27 § MB ska regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer fortlöpande föra en förteckning över
naturområden som bör beredas skydd eller har beretts skydd som särskilt skydds-
område eller särskilt bevarandeområde enligt dessa direktiv. Av 15 § förordningen
(1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. framgår att regeringen har
förordnat att Naturvårdsverket skall föra denna förteckning.

Områdena skyddas främst genom att det krävs tillstånd för verksamheter och åt-
gärder som på ett betydande sätt påverkar miljön där (7 kap. 28 a § MB). Skyddet
inträder redan genom att området förs upp i förteckningen enligt 27 §. Att ett om-
råde har förtecknats eller förklarats som ett särskilt skyddsområde eller särskilt
bevarandeområde enligt 7 kap. 27 § MB hindrar inte att området kan vara skyddat
även enligt andra bestämmelser, t.ex. som naturreservat enligt 7 kap. 4 § MB.
                                                                     Dnr 634-2008    Sid 5 (6)



I 31 kap. 4 § MB finns bestämmelser om ersättning till markägare på grund av
beslut som innebär att mark tas i anspråk eller för att pågående markanvändning
avsevärt försvåras om beslutet gäller bl.a. föreskrifter enligt 7 kap. 5 och 6 §§ MB
om åtgärder och inskränkningar som rör naturreservat. Har ett interimistiskt förbud
att vidta en åtgärd utan tillstånd meddelats enligt 7 kap. 24 § MB och vägras till-
stånd, tillämpas reglerna i 31 kap. 4 § MB (31 kap. 5 § tredje stycket MB). Mot-
svarande gäller om tillstånd vägras enligt reglerna om Natura 2000 (31 kap. 5 §
första stycket MB).

Enligt 4 § förvaltningslagen (1986:223) ska varje myndighet lämna upplysningar,
vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens
verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Någon
form av svar bör dock normalt utgå och svaret får inte dröja längre än nödvändigt.
För det fall svar inte kan lämnas inom rimlig tid bör den enskilde få besked om att
myndigheten mottagit brevet och om möjligt besked om beräknad tid för handlägg-
ning.

I 7 § förvaltningslagen anges att varje ärende där någon enskild är part ska hand-
läggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.

Bedömning
AA har klagat på handläggningstidens längd för det aktuella ärendet och för
reservatsärenden i allmänhet. Hans klagomål gäller också att länsstyrelsen inte har
besvarat brev från fastighetsägare i ärendet.

Av utredningen framgår att ägarna till det aktuella markområdet redan år 2005 fick
meddelande från länsstyrelsen om att deras fastigheter planerades att ingå i ett före-
slaget naturreservat, Havmyren, och att reservatsärendet ännu inte är avslutat.

Reservatsärenden kan naturligtvis vara mer eller mindre komplicerade. De innehål-
ler dessutom ofta ett förhandlingsskede avseende ersättningsfrågor, vilket påverkar
handläggningstidens längd. Länsstyrelsen har emellertid medgett att handläggning-
en i det aktuella ärendet har dragit ut på tiden och i huvudsak förklarat det med
resursbrist hos myndigheten. Ytterligare en anledning till tidsutdräkten synes vara
att det företag som anlitats för att värdera marken inte omedelbart kunnat påbörja
sitt uppdrag. Hög arbetsbelastning kan i och för sig leda till sådana problem i verk-
samheten som föranleder en myndighet att i viss utsträckning göra prioriteringar.
Det finns ändå anledning att erinra om att bristande resurser inte är en giltig ursäkt
för att ärenden tillåts bli alltför gamla. Självfallet är det inte heller godtagbart att
dröjsmål hänförligt till ett utomstående subjekt i någon större utsträckning får på-
verka handläggningstiden för ett ärende.

I anmälan har gjorts gällande att det under handläggningstiden i praktiken dess-
utom har gällt ett avverkningsförbud avseende fastigheterna. Enligt länsstyrelsens
remissvar till JO den 5 februari 2009 hade något interimistiskt beslut emellertid
inte fattats i ärendet. Det hade således i reservatsärendet ännu inte föreskrivits
några inskränkningar i fastighetsägarnas möjlighet att t.ex. avverka inom området.
En annan sak är att området Havmyren har skrivits in i Naturvårdsverkets förteck-
                                                                   Dnr 634-2008   Sid 6 (6)



ning enligt 7 kap. 27 § MB ( NFS 2007:1, områdesnummer SEO720444). Området
ingår således i Natura 2000 med det krav på tillstånd som följer av den regleringen.

När det gäller handläggningstider för reservatsärenden i allmänhet har AA
ifrågasatt de uppgifter som länsstyrelsen har lämnat. Det finns inte förutsättningar
att inom ramen för detta ärende göra en utredning av det slag som AA efterfrågar.
Det kan emellertid noteras att lagstiftaren i förarbetena till de nu gällande
bestämmelserna om bl.a. naturreservat (prop. 1997/98:45 , del 2, s. 96) utgick från
att ett nödvändigt skydd vanligen borde kunna åstadkommas inom en tid av tre år.

Mot bakgrund av att frågan om en reservatsbildning kan komma att innebära ett
kännbart ingrepp i äganderätten eller rådigheten över egendomen är det särskilt
viktigt att kontakterna med markägarna hanteras korrekt. Som också framhålls i
Naturvårdsverkets Handbok – Bildande och förvaltning av naturreservat (s. 29) är
det angeläget att myndigheternas arbete med områdesskydd inriktas mot öppenhet
och dialog samt att god information ges. Som länsstyrelsen själv konstaterat borde
den fråga som AA, som ombud för markägarna, ställde i breven den 25 maj
respektive den 31 oktober 2007 självklart ha besvarats. Det har vidare framgått att
markägarnas ombud inte heller informerats om senare vidtagna handläggnings-
åtgärder. Det borde i enlighet med det nyss sagda också ha gjorts.

Det finns således grund för kritik mot länsstyrelsens handläggning av ärendet såvitt
avser underlåtenheten att svara på brev och styrelsens bristande information till
markägarna. Länsstyrelsen kan inte heller undgå kritik för handläggningstiden.
