# Kritik mot Stockholms tingsrätt för att ha expedierat en sekretessbelagd partsbilaga till en motpart

JO 2020-02-25 dnr 6346-2018

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2020-02-25              6346-2018             1 (6)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Stockholms tingsrätt för att ha expedierat en
                        sekretessbelagd partsbilaga till en motpart


                          Beslutet i korthet: En åklagare ansökte vid Stockholms tingsrätt om att en särskild
                          företrädare skulle förordnas för ett barn. Av en bilaga till ansökan framgick att barnet
                          och en av vårdnadshavarna hade sekretesskyddade personuppgifter, och endast
                          personnummer för dem angavs. Tingsrätten förordnade i ett interimistiskt beslut en
                          advokat till särskild företrädare för barnet och beslutade att sekretess enligt 36 kap.
                          1 § offentlighets- och sekretesslagen skulle gälla för sådana uppgifter som kunde röja
                          barnets, de båda vårdnadshavarnas eller den misstänktes identitet. Av partsbilagor till
                          det interimistiska beslutet framgick båda vårdnadshavarnas namn, personnummer
                          och adresser.
                          Åklagaren meddelade så småningom att förundersökningen hade lagts ned.
                          Tingsrätten skrev därför av ärendet och förordnade att sekretess även fortsättningsvis
                          skulle gälla för personuppgifterna i partsbilagorna till beslutet. Av den ena
                          partsbilagan framgick moderns namn, personnummer och adress. Av den andra
                          partsbilagan framgick faderns namn och personnummer samt en adress till en
                          kriminalvårdsanstalt.
                          Tingsrätten får kritik för att ha expedierat det slutliga beslutet med den sekretess-
                          belagda partsbilagan för den ena vårdnadshavaren till den andre vårdnadshavaren
                          och därmed röjt sekretesskyddade personuppgifter.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Stockholms tingsrätt med
                        anledning av handläggningen av tingsrättens ärende Ä 3610-18. Enligt anmälan
                        hade tingsrätten i samband med expedieringen av det slutliga beslutet samtidigt
                        expedierat partsbilagan med AA:s sekretesskyddade personuppgifter till en
                        annan motpart i ärendet.

                        Inledande utredning
                        JO tog del av ett dagboksblad och samtliga handlingar i tingsrättens ärende. Av
                        materialet framgick såvitt är av intresse följande:

                        Den 16 mars 2018 ansökte åklagaren om att en särskild företrädare skulle
                        förordnas för ett barn. Som skäl för detta angavs att en före detta sambo till



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                      Dnr 6346-2018        Sid 2 (6)




barnets ena vårdnadshavare misstänktes för ofredande mot barnet. Det framkom
också att barnets andra vårdnadshavare avtjänade ett fängelsestraff för bl.a.
misshandel av barnet. I en bilaga till ansökan framgick dels att barnet och
modern hade sekretesskyddade personuppgifter, varför endast deras
personnummer angavs, dels faderns namn, personnummer och adress. Av en
annan bilaga framgick den misstänktes namn, personnummer och adress.

I ett interimistiskt beslut samma dag förordnade tingsrätten en advokat till
särskild företrädare för barnet och beslutade att sekretessbestämmelsen i
36 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, även i
fortsättningen skulle vara tillämplig på uppgifterna i tingsrättens beslut,
inklusive samtliga bilagor, som kunde röja barnets eller vårdnadshavares och
den misstänktes identitet. I partsbilagorna till beslutet återfanns moderns
respektive faderns namn, personnummer och adress. Tingsrätten förordnade
också att det interimistiska beslutet skulle expedieras till barnets
vårdnadshavare först den fjärde vardagen efter beslutsdatumet, enligt 2 a §
förordningen (1999:998) om särskild företrädare för barn.

Den 29 augusti 2018 meddelade åklagaren att förundersökningen hade lagts
ned. Med anledning därav skrev tingsrätten den 18 september 2018 av ärendet.
Tingsrätten förordnade i beslutet att sekretessbestämmelsen i 36 kap. 1 § OSL
även i fortsättningen skulle vara tillämplig på personuppgifterna i partsbilagorna
till beslutet. Av den ena partsbilagan framgick moderns namn, personnummer
och adress, vilken var en annan än den som hade angetts i partsbilagan till det
interimistiska beslutet. Av den andra partsbilagan framgick faderns namn och
personnummer samt en adress till en kriminalvårdsanstalt.

JO:s remiss och tingsrättens remissvar
JO uppmanade tingsrätten att lämna upplysningar om och yttra sig över det som
AA hade fört fram i sin anmälan om hanteringen av dennas personuppgifter.

Tingsrätten (lagmannen BB) lämnade ett remissvar tillsammans med ett
underyttrande från chefsrådmannen CC (underbilagorna här utelämnade).

BB uppgav följande:

      Jag har inhämtat yttrande från chefsrådmannen CC som är ansvarig för den
      avdelning på tingsrätten som handlade det aktuella ärendet. En redogörelse för
      omständigheterna kring handläggningen och en analys utifrån gällande
      bestämmelser finns i hans yttrande, bilaga 1 [se nedan, JO:s anm.].
      Det aktuella ärendet rörde särskild företrädare för barn. Barnet och en av
      vårdnadshavarna hade sekretesskyddade uppgifter i folkbokföringen. När en part
      har sekretesskyddade uppgifter anges uppgifterna inte i domen eller beslutet utan
      i en separat partsbilaga. I samband med att ärendet avslutades beslutade den
      ansvariga domaren att sekretessbestämmelsen 36 kap. 1 § OSL skulle vara
      fortsatt tillämplig för personuppgifterna i partsbilagan. När kansliet expedierade
      beslutet har med största sannolikhet även partsbilagan skickats till motparten i
      ärendet och därigenom har uppgifter som är skyddade i folkbokföringen blivit
      röjda.
                                                                        Dnr 6346-2018         Sid 3 (6)




     Tingsrätten är väl medveten om att fel av detta slag kan få stora konsekvenser för
     den enskilde. Även om de flesta domstolshandläggare på tingsrätten och på den
     aktuella avdelningen haft kunskap om hur sekretessbelagda partsbilagor ska
     hanteras hade tingsrätten vid den tidpunkten inte någon skriftlig rutin för detta.
     Domstolsverkets expedieringshandbok lämnar frågan öppen.
     Det är mycket angeläget att liknande fel inte inträffar i framtiden och därför har
     tingsrätten nu fört in ett förtydligande om hur sekretessbelagda partsbilagor till
     domar och beslut ska hanteras i den senaste versionen av tingsrättens
     Sekretesslathund. Samtliga avdelningschefer har också haft en genomgång med
     sina medarbetare om den rättsliga regleringen och hur handläggningen bör ske.
CC uppgav följande:

## Bakgrund

I mars 2018 kom till avdelning 3 in en ansökan om förordnande av särskild
     företrädare för barn (Ä 3610-18). Ärendet lottades på beredningsenhet 9.
     Ansvarig domare för den enheten är en tingsfiskal. Av en bilaga till ansökan
     framgick att barnet och en vårdnadshavare (AA) hade sekretessmarkerade
     uppgifter. I tingsrättens målhanteringssystem Vera framgick att AA hade
     sekretesskydd i folkbokföringen.
     Den 18 september 2018 skrev tingsfiskalen DD (förordnades som tingsfiskal i
     mitten av juli 2018) av ärendet. Hon beslutade samtidigt att
     sekretessbestämmelsen i 36 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen även i
     fortsättningen skulle vara tillämplig på personuppgifterna i partsbilagorna till
     beslutet (dock på kansliet hemligstämplade med hänvisning till annat lagrum).
     Av partsbilagorna framgick parternas namn och adresser. I samband med att
     ärendet avslutades talar mycket för att också bilagorna till beslutet expedierades
     till båda parter. Att så blev fallet bekräftas av anmälan till JO. Följden blev att en
     man fick kännedom om sin f.d. flickväns adress som var sekretesskyddad i
     folkbokföringen.
     Avdelningen fick kännedom om det inträffade tämligen omgående. På min
     uppmaning skrev DD därefter en promemoria om det inträffade. För det närmare
     händelseförloppet hänvisas till denna […]. Både DD och EE, som var den
     handläggare som expedierade beslutet, har med anledning av JO:s remiss
     framfört till mig att de inte har något ytterligare att tillägga i saken utan hänvisar
     till vad som antecknats i bifogade handlingar.
     Jag fick DD:s promemoria den 27 september 2018 och vidtog därefter vissa
     åtgärder. Jag kan i denna del hänvisa till min minnesanteckning […].

     Rättsliga utgångspunkter och yttrande
     Av 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen följer att uppgifter i
     folkbokföringen under vissa förutsättningar kan vara belagda med sekretess, t.ex.
     om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående
     till denne lider men om uppgiften röjs.
     Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en
     sekretessreglerad uppgift från domstol eller annan myndighet, blir
     sekretessbestämmelsen med vissa undantag tillämplig på uppgiften även hos den
     mottagande domstolen (43 kap. 2 § första stycket OSL).
     För myndigheter gäller även, beträffande förföljda personer, sekretess för uppgift
     om bl.a. enskilds bostadsadress om det av särskild anledning kan antas att den
     enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller
     våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs (21 kap. 3 § första stycket
     OSL).
     När det gäller ärenden enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn
     framgår särskilt av 36 kap. 1 § OSL bl.a. att sekretess gäller hos domstol för
     uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan
                                                                        Dnr 6346-2018       Sid 4 (6)




      antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om
      uppgiften röjs (första stycket 1 p).
      I det nu aktuella fallet var bl.a. AA:s bostadsadress föremål för sekretess.
      Tingsrätten har också när ärendet avgjordes beslutat att bestämmelsen i 36 kap.
      1 § OSL (jfr 43 kap. 8 § andra stycket OSL) skulle vara tillämplig på
      personuppgifterna i partsbilagorna till beslutet. I partsbilagan angavs AA:s
      bostadsadress.
      Mot denna bakgrund bedömer jag att det var felaktigt att partsbilagan kom att
      expedieras på sätt som nu skedde. Det inträffade synes framför allt ha berott på
      oklara rutiner och en osäkerhet av det rättsliga läget (partsinsynen i förhållande
      till sekretess för parts adressuppgifter, se t.ex. Heuman m.fl., Sekretess m.m. hos
      allmän domstol, 3:e uppl., se särskilt s. 118 om denna problematik). Någon
      uttrycklig rutin i detta hänseende förefaller inte heller finnas i Domstolsverkets
      handböcker och saken har från avdelningens sida nämnts till en av de ansvariga
      för aktuell handbok. Vid en förnyad kontakt med berörd person inför detta
      yttrande har kommit fram att även Domstolsverket har uppmärksammats på
      frågan. Som jag har förstått saken förs bara saker som klart framgår av t.ex. lag
      in i handboken.
      Avdelningen beklagar det inträffade, väl medveten om att ett sådant handlande
      kan få olyckliga konsekvenser för den enskilde parten. Som framgår av bilaga 2
      har efter händelsen vidtagits åtgärder för att säkerställa att en liknande händelse
      inte inträffar igen samt att rutinerna på avdelningen i detta hänseende är
      desamma och lika tydliga som på övriga avdelningar.
AA fick möjlighet att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering
Tingsrätten har i sitt remissvar och underyttrande redogjort för viss rättslig
reglering som är relevant för ärendet. Jag hänvisar därför till denna men vill
också lägga till följande:

Sekretess hindrar inte att en enskild som är part i ett ärende hos en domstol och
som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen tar del av
en handling eller annat material i ärendet. En sådan handling eller ett sådant
material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till
allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en sekretessbelagd uppgift i
materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på något annat sätt lämna
parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs
för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada
för det intresse som sekretessen ska skydda. Det nu redovisade framgår av 10
kap. 3 § första stycket OSL. Av bestämmelsens andra stycke framgår bl.a. att
sekretess aldrig hindrar att en part i ett ärende tar del av ett beslut i ärendet.

Tingsrätten har i underyttrandet till remissvaret hänvisat till bestämmelsen i
43 kap. 8 § andra stycket OSL. Den bestämmelsen innebär att sekretess inte
upphör om domstolen i sitt avgörande beslutar att en sekretessbestämmelse ska
vara tillämplig på vissa uppgifter även i fortsättningen.

Bedömning
När det aktuella ärendet avslutades förordnade tingsrätten med stöd av 43 kap.
8 § andra stycket OSL att sekretessbestämmelsen i 36 kap. 1 § samma lag skulle
                                                                   Dnr 6346-2018       Sid 5 (6)




fortsätta att vara tillämplig även på personuppgifterna i partsbilagorna till
beslutet. Uppgifterna i dessa bilagor omfattades därför av fortsatt sekretess. Av
utredningen framgår att partsbilagorna skickades ut till samtliga parter när det
slutliga beslutet expedierades. Därmed röjdes den ena motpartens nya och i
folkbokföringen skyddade bostadsadress för den andre motparten.

Enligt 36 kap. 1 § första stycket 1 OSL kan sekretess gälla hos domstol i ett
ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn för uppgift om
en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. En förutsättning för
sådan sekretess är att det kan antas att den enskilde eller någon närstående till
denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Bestämmelsen syftar i första
hand till att skydda det utsatta barnets integritet och identitet. Sålunda har redan
förekomsten av misstanke om brott mot ett barn typiskt sett bedömts vara en
känslig uppgift. Sekretess kan till följd av bestämmelsen gälla också för andra
uppgifter, om det kan antas att ett röjande av dessa innebär att en enskild lider
men. Även vårdnadshavares namn kan alltså hemlighållas för att skydda barnets
identitet. Sekretessförordnanden med en sådan omfattning torde vara vanliga i
praxis. Vid sidan av 36 kap. 1 § kan andra bestämmelser i OSL vara tillämpliga
på uppgifter i ett ärende om särskild företrädare för barn. (Se prop. 1998/99:133
s. 37 f. och bl.a. Heuman m.fl., Sekretess m.m. hos allmän domstol, femte
uppl., s. 92 f.)

Bestämmelsen i 36 kap. 1 § första stycket 1 OSL syftar däremot inte till att
hemlighålla motsvarande uppgifter mellan motparterna i samma ärende, dvs. i
detta fall mellan de två vårdnadshavarna. Som utgångspunkt framstår det också
som naturligt att vårdnadshavarna i ett fall som det förevarande känner till såväl
identiteten på det barn om vilket de har gemensam vårdnad som varandras
identitet.

Som framgått hade den ena vårdnadshavaren, som i tingsrättens ärende
benämndes Sekretess C, skyddade personuppgifter, liksom det barn som påstods
ha varit utsatt för brott och som hos tingsrätten benämndes Sekretess A. Av
tingsrättens målhanteringssystem framgick att det fanns en sekretessmarkering
för dessa personer. Vidare fanns det redan i åklagarens framställan en
upplysning om att den andra vårdnadshavaren, benämnd Sekretess D, avtjänade
ett fängelsestraff för våldsbrott mot Sekretess A. Det fanns mot denna bakgrund
anledning för tingsrätten att överväga om det med stöd av någon annan
bestämmelse än den i 36 kap. 1 § OSL fanns utrymme att hålla Sekretess C:s
bostadsadress hemlig i förhållande till den andre motparten Sekretess D.

Tingsrätten har redogjort för bestämmelserna i 22 kap. 1 § första stycket och
21 kap. 3 § första stycket OSL. Den sistnämnda bestämmelsen är direkt
tillämplig hos en domstol. Enligt den kan sekretess gälla för uppgift om, såvitt
här är av intresse, en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som
kan lämna upplysning om var den enskilde bor. En sådan normalt sett harmlös
uppgift som en bostadsadress kan sålunda sekretessbeläggas med stöd av denna
                                                                    Dnr 6346-2018      Sid 6 (6)




bestämmelse, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller
någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida
allvarligt men om uppgiften röjs. Det aktuella ärendet rörde särskild företrädare
för barn. Det fanns därmed enligt min mening utrymme för tingsrätten att mot
bakgrund av den s.k. kollisonsregeln i 10 kap. 3 § OSL pröva om
adressuppgiften för Sekretess C var ovidkommande för själva saken och om det
med hänsyn till omständigheterna var av synnerlig vikt att den inte röjdes för
Sekretess D (se bl.a. Heuman m.fl., Sekretess m.m. hos allmän domstol, femte
uppl., s. 147 f., jfr JO 2016/17 s. 439 och SOU 2010:14 s. 310 f.).

Av tingsrättens remissvar framgår inte annat än att avsikten var att uppgifterna i
partsbilagorna till det slutliga beslutet skulle hemlighållas även mellan
motparterna. Såvitt framkommit har den ansvariga domaren emellertid inte gjort
några särskilda överväganden och inte heller lämnat några instruktioner inför
expedieringen av det slutliga beslutet. Dessutom saknades det vid den
tidpunkten tydliga skriftliga rutiner vid domstolen för hur sekretessbelagda
partsbilagor skulle hanteras. Tingsrätten ska därför kritiseras för den
expediering som medförde att Sekretess C:s skyddade bostadsadress kom att
röjas för Sekretess D.

Jag vill understryka vikten av noggrannhet vid hanteringen av avgöranden som
innehåller sekretessbelagda uppgifter, särskilt då som i detta fall ett röjande av
en skyddad adressuppgift kan få förödande konsekvenser för den berörda
personen och dennes närstående. Jag ser positivt på att tingsrätten efter det
inträffade har fört in ett förtydligande i sina rutiner och följt upp det inträffade
med berörda medarbetare.

Ärendet avslutas.
