# Kritik mot Socialnämnden i Huddinge kommun, bl.a. för att föräldrarna förbjudits att videofilma ett övervakat umgänge med ett barn som omhändertagits enligt LVU

JO 2014-06-18 dnr 6351-2012

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                      Sid
                                                                           2014-06-18             6351-2012               1 (8)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Socialnämnden i Huddinge kommun, bl.a. för att föräldrarna
                        förbjudits att videofilma ett övervakat umgänge med ett barn som
                        omhändertagits enligt LVU


                          Beslutet i korthet: Föräldrarna till en pojke som var omedelbart omhändertagen enligt
                          LVU träffade sin son under ett övervakat umgänge. Socialnämnden förbjöd en person
                          som var med som ett stöd till föräldrarna att videofilma umgänget.
                          Enligt JO är utgångspunkten att en förälder får videofilma sitt barn vid ett umgänge även
                          om barnet är omhändertaget enligt LVU och umgänget är övervakat. Nämnden kan dock
                          förbjuda en videoinspelning vid ett sådant umgängestillfälle om inspelningen i ett visst fall
                          skulle anses vara olämplig. Några sådana omständigheter har inte kommit fram i det
                          aktuella fallet. Föräldrarna (stödpersonen) borde därför inte ha nekats att videofilma
                          barnets umgänge med föräldrarna.

## Bakgrund

AA och BB är vårdnadshavare för pojken CC, född 2009. CC:s förskola gjorde
                        hösten 2011 en orosanmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) till
                        Socialnämnden i Huddinge kommun. Anmälan gällde en misstanke om att CC
                        utsatts för misshandel. Ordföranden i socialutskott 1 vid Socialnämnden i
                        Huddinge kommun beslutade den 18 oktober 2011 att omedelbart omhänderta CC
                        med stöd av 6 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
                        LVU. Beslutet verkställdes samma dag, och CC placerades i ett jourhem.
                        Förvaltningsrätten i Stockholm fastställde den 28 oktober 2011 beslutet om
                        omedelbart omhändertagande. Domstolen anförde som skäl för sitt beslut bl.a.
                        följande:

                                  Av utredningen framgår att personal på förskolan vid olika tillfällen upptäckt
                                  blåmärken på CC. Föräldrarna har polisanmälts och har under tre dagar varit
                                  anhållna misstänkta för barnmisshandel. Såvitt framkommit pågår
                                  förundersökningen fortfarande. Förvaltningsrätten finner mot bakgrund av de
                                  uppgifter som framkommit i utredningen att det är angeläget att CC:s situation kan
                                  utredas närmare av sociala myndigheter. Det får därför för närvarande anses
                                  sannolikt att CC behöver beredas vård med stöd av LVU. Rättens beslut om vård
                                  kan inte avvaktas med hänsyn till risken för hans hälsa och utveckling. Det
                                  underställda beslutet ska därmed fastställas.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                  Dnr 6351-2012   Sid 2 (8)




Samma dag som ordföranden beslutade att omedelbart omhänderta CC inledde
socialförvaltningen en utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen. Utredningen
rörde frågeställningarna

1) Är CC i behov av stöd eller skydd från barnenheten?

2) Är CC utsatt för fysisk misshandel av modern och/eller fadern?

Ansvarig handläggare för utredningen var socialsekreteraren DD. En inhyrd
socialsekreterarkonsult, EE, var s.k. medhandläggare i ärendet.

Den 8 november 2011 föreslog förvaltningen att socialnämnden skulle ansöka om
att CC skulle få vård enligt 2 § LVU. Grunden för förvaltningens förslag var
misstanke om fysisk misshandel av så allvarlig art att det fanns en påtaglig risk för
att CC:s hälsa och utveckling kunde skadas och att behövlig vård inte kunde ges
med vårdnadshavarnas samtycke.

Socialnämndens socialutskott 1 beslutade den 14 november 2011 att inte ansöka
om vård enligt LVU. Som skäl angavs att CC:s vårdbehov kunde tillgodoses på
frivillig väg. Utskottet beslutade också att omhändertagandet av CC skulle upphöra
samma dag.

Anmälan
I en anmälan till JO klagade FF i flera avseenden på socialförvaltningens
handläggning av CC:s ärende. Klagomålen avsåg bl.a. att förvaltningen inte hade
tagit emot en utredning från föräldrarna och inte hade beaktat material som
föräldrarna lämnat in, att EE (dvs. en extern konsult) förbjudit föräldrarna att vid
ett umgängestillfälle tala hindi med CC och även videofilma umgänget, samt att
förvaltningen inte kommunicerat viktigt utredningsmaterial med föräldrarna innan
nämnden fattade beslut i ärendet. Vidare anförde FF att förvaltningen som
alternativ till beslutet om omedelbart omhändertagande inte hade övervägt mindre
ingripande åtgärder, t.ex. att placera CC hos FF och hans familj. Han ansåg även att
JO borde pröva om det fanns tillräckliga skäl för att upprätthålla omhändertagandet
av CC under hela utredningstiden.

Till sin anmälan fogade FF vissa handlingar samt en cd-skiva med ljud-
inspelningar.

Utredning
JO begärde att socialnämnden skulle yttra sig över det som gjorts gällande i
anmälan, med undantag av det som anförts om upprätthållande av omhänder-
tagandet under utredningstiden. Nämnden beslutade att som sitt remissvar lämna in
ett tjänsteutlåtande undertecknat av förvaltningschefen GG och verksamhetschefen
HH samt en utredning som var bifogad utlåtandet.

I tjänsteutlåtandet anfördes bl.a. följande:
                                                                       Dnr 6351-2012        Sid 3 (8)




      Förvaltningen anser att dokumentationen i det aktuella ärendet är bristfällig. Vid
      tidpunkten för utredningen var personalomsättningen hög och socialsekreterare som
      var upphandlade enligt lagen om offentligt upphandling (LOU) var anlitade.
      Arbetsledningen har regelbundna ärendegenomgångar med personalen där krav på
      rättssäker dokumentation ställs. Arbetsledningen ser också regelbundet över
      enhetens handläggningsrutiner, vilka gås igenom med personalen. Samtliga beslut i
      en utredning fattas enligt kommunens delegationsordning.
      Förvaltningen använder i regel alltid tolk, det har inte skett vid alla umgänges-
      tillfällen i detta ärende. Den tidigare inhyrde socialsekreteraren uppger att han
      föreslog att umgänget skulle ske på engelska för att handläggaren skulle höra om,
      och i så fall förhindra, att barnet påverkades negativt av föräldrarna. Föräldrarna
      samtyckte till att de skulle prata på engelska.
      Förvaltningen prövar alltid möjligheten att placera barn i det egna nätverket först.
      Bedömningen gjordes att barnet i det aktuella ärendet var i akut behov av skydd från
      sina föräldrar. I vårdens inledande skede fanns, enligt förvaltningens bedömning,
      behov av att han skulle placeras på egen hand utan sina föräldrar.
I den bifogade utredningen anfördes bl.a. följande (förvaltningens återgivande av
FF anmälan har kursiverats, JO:s anm.):
      FF anmäler att handläggarna inte ville, 2011-10-31, ta emot ett utkast av en
      rapport angående brister på CC förskola och förskolekoncern. Rapporten ville
      inlämnas av föräldrarnas ombud.
      –––
      Svar:
      Ingen av handläggarna arbetar kvar i Huddinge kommun så informationen kommer
      från aktanteckningar samt telefonsamtal med den inhyrde socialsekreteraren. Enligt
      aktanteckning från samtal med föräldrarna och ombudet 2011-10-31 framgår att
      ombudet inlämnade kopia på föräldrarnas ansökan till ny förskola för CC samt
      utdrag av mail från referenspersoner som vill intyga/vittna till föräldrarnas fördel.
      Kopia tas av föräldrarnas utdrag över tandläkarbesök för CC. Av aktanteckningen
      framgår att ovanstående handlingar tas emot av handläggarna. Utöver detta
      framkommer inget i aktanteckningen. Den inhyrde socialsekreteraren uppger i
      telefonsamtal att han, vad han minns, tog emot den ovanstående rapporten. Detta är
      inte dokumenterat i ärendet.
      Den rapport anmälaren nämner inkom även till förvaltningen via förvaltningsrätten.
      Detta är dokumenterat i ärendet.
      FF anmäler att handläggarna inte har redovisat i utredningen att föräldrarna haft
      en oro för att CC hade berättat att han blivit slagen av andra barn och
      förskolepersonal, berättelser från människor i deras omgivning som beskrivit
      föräldrarnas relation till CC som kärleksfull och utan våld, uttalande från granne
      som uppger att hon aldrig hört något bråk från familjens bostad samt ett brev från
      en vän som berättar att CC har sagt att han blivit slagen av en förskolepersonal. Det
      framgår inte heller av utredningen att uppgifterna har följts upp av utredarna.
      Svar:
      Av de referenter föräldrarna nämner har ett visst urval gjorts som måste göras i en
      utredning. Omständigheter som talar för att skador har uppkommit genom våld från
      föräldrarna måste ställas mot uppgifter som talar här emot. Enligt förvaltningens
      uppfattning har detta resonemang förts i utredningen.
      FF anmäler att uppgifter har utelämnats från utredningen gällande att det
      genomförts ett barnförhör med CC utan resultat samt att CC uppgett till
      jourhemsföräldrarna att hans smärtor i sidan uppkommit genom att han ramlat.
      Svar:
      Ett visst urval görs alltid i en utredning. CC har under utredningen beretts möjlighet
      att berätta om vad han varit utsatt för. Det kan finnas många anledningar till att ett
                                                                 Dnr 6351-2012        Sid 4 (8)




barn inte framför/eller framför den ena eller andra berättelsen och ibland kan inte
några egentliga slutsatser dras av detta.
FF anmäler att föräldrarna förbjöds att tala hindi med CC vid umgänget 2011-11-
03 i syfte att skydda honom från att föräldrarna skulle kunna säga något olämpligt
som skulle kunna göra honom ledsen.
Svar:
Förvaltningen använder i regel alltid tolk vid behov, det har inte skett vid alla
umgängestillfällen i detta ärende. Den tidigare inhyrde socialsekreteraren uppger
under telefonsamtalet att han föreslog att umgänget skulle ske på engelska för att
handläggaren skulle höra om, och i så fall förhindra, att CC påverkades negativt av
föräldrarna. Föräldrarna samtyckte till att de skulle prata på engelska. Den inhyrde
socialsekreteraren gjorde ingen aktanteckning om detta.
FF anmäler att föräldrarna förbjöds att spela in umgänget med CC 2011-11-03 utan
motivering.
Svar:
Enligt den inhyrde socialsekreteraren nekade han föräldrarna att spela in umgänget.
Syftet var att säkerställa att fokus låg på att skapa ett tryggt umgänge för CC med
sina föräldrar. Detta resonemang framkommer inte av dokumentationen i ärendet.
FF anmäler att det var en konsult som fattade handläggningsbeslut i utredningen
rörande CC och att den andre handläggaren som var den ansvarige inte hade det
ansvaret.
Svar:
Socialtjänsten i Huddinge kommun anlitar inhyrda socialsekreterare från
bemanningsföretag vid hög arbetsbelastning. De inhyrda socialsekreterarna har
socionomutbildning och kompetens att driva en utredning. Samtliga beslut i en
utredning ska fattas enligt socialnämndens delegationsordning. Det är mycket
beklagligt att så inte har skett i detta fall.
FF anmäler att två handlingar, inkomna 2011-11-11, inte kommunicerades med
föräldrarna utan presenterades vid socialutskottets sammanträde 2011-11-14.
Enligt FF Så uppgav kommunjurist att handlingarna kommunicerades 2011-11-11
vilket enligt FF är felaktigt. Föräldrarna fick handlingarna 2011-11-14.
Svar:
Enligt aktanteckning 2011-11-11 kommunicerades rättsläkarintyg och
mailkonversation med rättsläkare per fax till föräldrarnas ombud 2011-11-11.
FF anmäler att det inte har framkommit i utredningen om mindre ingripande
åtgärder har övervägts.
Svar:
Möjligheten att placera ett barn i det egna nätverket prövas alltid först. Bedömning
gjordes att CC var i akut behov av skydd från sina föräldrar. I vårdens inledande
skede fanns, enligt förvaltningens bedömning, behov av att han skulle placeras på
egen hand utan sina föräldrar.
Huddinge kommuns riktlinjer är att jourhem alltid skall vara utredda och godkända
av arbetsutskottet.

Barnenhetens slutsats:
Som framgår ovan är dokumentationen i ärendet tyvärr bristfällig. Vidare borde den
inhyrde socialsekreteraren ha frågat ansvarig gruppledare om tolk vid umgänge samt
om filmning av umgänge skulle ha tillåtits. Vid tidpunkten för utredningen var
personalomsättningen hög och flera inhyrda socialsekreterare var anlitade.
Arbetsledningen har regelbundna ärendegenomgångar med personalen där krav på
rättssäker dokumentation ställs. Arbetsledningen ser också regelbundet över
enhetens handläggningsrutiner, vilka gås igenom med personalen. Förvaltningen
anser att de brister som uppmärksammats är beklagliga, de har dock inte haft någon
                                                                  Dnr 6351-2012   Sid 5 (8)




      påverkan på förvaltningens bedömning avseende beslutet av det omedelbara
      omhändertagandet eller ansökan om vård enligt LVU.
FF kommenterade remissvaret. Under handläggningen hos JO skickade han in
ytterligare skrivelser.

Bedömning
Jag vill till en början framhålla att syftet med JO:s granskning i första hand är att
undersöka om myndigheterna har handlat enligt de regler för förfarandet som gäller
för dem, dvs. om myndigheterna har agerat korrekt i formellt hänseende. JO kan
inte ändra eller upphäva myndigheters beslut, och JO:s granskning är inte heller
avsedd att ersätta den prövning som har skett eller har kunnat ske i ordinarie
ordning, t.ex. av en domstol. Vidare brukar JO vara återhållsam med att uttala sig
om myndigheters bedömningar i enskilda fall.

Anmälan från FF ger anledning till följande synpunkter från min sida.

Skäl för omhändertagande?
Förenklat uttryckt tillgodoses den unges och vårdnadshavarnas rättssäkerhet vid ett
omedelbart omhändertagande enligt LVU genom att socialnämndens (eller dess
ordförandes) beslut i frågan ska underställas förvaltningsrätten som prövar om
beslutet ska fortsätta att gälla. Det är också domstol som, efter en ansökan av
socialnämnden, beslutar om den unge ska vårdas enligt LVU. Vissa beslut som
nämnden fattar under vården av den unge kan överklagas till domstol. Det gäller
t.ex. beslut om inskränkningar i den unges kontakter med sina föräldrar.

Förvaltningsrätten godkände det omedelbara omhändertagandet av CC. Jag finner
mot bakgrund av det som anförts ovan inte skäl att göra något uttalande i fråga om
det fanns skäl för att omhänderta CC eller att upprätthålla omhändertagandet av
honom under utredningens gång.

Mindre ingripande alternativ m.m.?
I nämndens remissvar kommenteras klagomålen på att mindre ingripande alternativ
inte hade övervägts när CC placerades i ett jourhem, att en utredning inte hade
tagits emot av förvaltningens personal, att förvaltningen inte hade beaktat vissa
uppgifter och att vissa handlingar inte hade kommunicerats med CC:s föräldrar.
Mot bakgrund av det som nämnden har redovisat i dessa frågor och då utredningen
i övrigt inte ger skäl till något annat uppehåller jag mig inte ytterligare vid
klagomålen i dessa delar.

Anlitande av extern konsult?
Nämnden gav ett utredningsuppdrag till EE som inte var anställd vid förvaltningen.
JO har i tidigare beslut (se bl.a. JO 2001/02 s. 250, dnr 2898-2000) behandlat
frågor om anlitande av externa konsulter. Jag finner inte skäl att rikta någon kritik
mot nämnden i denna del. Jag återkommer nedan till frågan om EE kan ha överträtt
sina befogenheter i samband med att föräldrarna hade umgänge med CC.
                                                                       Dnr 6351-2012     Sid 6 (8)




Umgängestillfället den 3 november 2011
Jag har valt att främst inrikta min granskning på hur förvaltningen hanterade vissa
frågor i samband med att CC träffade sina föräldrar den 3 november 2011, dvs.
under tiden som CC var omhändertagen med stöd av 6 § LVU. Vid det umgänges-
tillfället var, utöver CC och hans föräldrar, FF närvarande som stöd till föräldrarna.
Från förvaltningen deltog EE och DD.

Som jag har förstått saken bedömde förvaltningen att umgänget mellan CC och
hans föräldrar skulle övervakas vid det här tillfället. Vid umgänget uppstod bl.a. en
fråga om vilket språk som föräldrarna skulle använda när de talade med CC. Jag
vill i sammanhanget först peka på följande.

I 11 § LVU föreskrivs att socialnämnden bestämmer hur vården av den unge ska
ordnas och var han eller hon ska vistas under vårdtiden. Nämnden har under vård-
tiden samma ansvar som en vårdnadshavare för att den unges grundläggande rättig-
heter enligt 6 kap. 1 § föräldrabalken tillgodoses. I sistnämnda bestämmelse
framgår bl.a. att ett barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran.

Enligt 14 § första stycket LVU har socialnämnden ett ansvar för att den unges
behov av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare så långt möjligt tillgodoses.
Av andra stycket 1 följer att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med
vården enligt LVU får nämnden besluta hur den unges umgänge med vårdnads-
havarna ska utövas, dvs. en umgängesbegränsning. Ett beslut om en umgänges-
begränsning kan överklagas (41 § 3 LVU).

Förvaltningen ansåg i detta fall att det fanns skäl för att tjänstemän från
förvaltningen skulle vara närvarande när föräldrarna träffade CC. Jag har inte
underlag för att hävda att det ställningstagandet var felaktigt. Att förordna om att
ett umgänge ska vara övervakat är en sådan reglering av umgänget som kan
förutsätta ett formellt beslut enligt 14 § LVU. Såvitt har kommit fram i ärendet
hade föräldrarna inte någon invändning mot förvaltningens förslag att tjänste-
männen skulle vara närvarande. Jag kan därför inte se att det skulle ha funnits
någon skyldighet att fatta ett formellt beslut om en reglering av umgänget.

Av remissvaret framgår att förvaltningens ”personal” ville förstå det som sades
mellan föräldrarna och CC. Enligt EE var skälet till det att han skulle ha möjlighet
att förhindra ”att CC påverkades negativt av föräldrarna”.

När det gäller vilket språk som ska talas vid ett umgängestillfälle har JO i ett
tidigare beslut (JO 2012/13 s. 274, dnr 1909-2010) uttalat bl.a. följande:

      Om socialtjänsten finner skäl att övervaka umgänge som sker mellan ett barn som är
      omhändertaget enligt LVU och dess föräldrar bör personalen ha möjlighet att förstå
      vad som sägs. Om det inte klart framgår att det är naturligt för barnet och dess
      anhöriga att tala svenska med varandra, och det inte heller finns någon kontakt-
      person eller annan personal som förstår familjens språk som kan medverka vid
      umgänget, är det enligt min mening mest naturligt att en tolk anlitas för att tolka det
      som sägs åt den som övervakar umgänget.
                                                                       Dnr 6351-2012         Sid 7 (8)




      För det fall socialtjänsten ensidigt förordnar att vårdnadshavarna till ett barn som
      vårdas med stöd av LVU ska tala svenska vid umgänget med barnet utgör för-
      ordnandet en sådan reglering av umgänget som ska komma till uttryck i ett över-
      klagbart beslut enligt 14 § LVU.
CC och hans föräldrar verkar ha hindi som förstaspråk. En självklar utgångspunkt,
inte minst med hänsyn till CC:s låga ålder, är att förvaltningen borde ha ordnat en
tolk som kunde översätta det som sades mellan CC och föräldrarna för förvalt-
ningens personal. Enligt remissvaret brukar förvaltningen anlita tolk när det finns
ett sådant behov. Att en tolk inte medverkade vid det aktuella tillfället förefaller ha
berott på tillfälliga omständigheter. Jag utgår från att umgänget vid det här tillfället
inte hade kunnat genomföras om inte föräldrarna samtyckte till att tala engelska.
Jag har därför inte någon invändning mot att förvaltningen föreslog att föräldrarna
skulle tala engelska med CC.

Frågan om vilket språk som en förälder ska använda för att tala med sitt barn vid
ett övervakat umgängestillfälle är när det gäller den formella handläggningen inte
helt enkel. Såvitt framgår av remissvaret ingick det inte i EE:s uppdrag att
självständigt handlägga saken. Han borde därför ha samrått med en arbetsledare vid
förvaltningen när det gällde språket vid umgängestillfället.

Nämnden har anfört att dokumentationen är bristfällig eftersom föräldrarnas
inställning till att umgänget ”ägde rum” på engelska inte dokumenterades. Det är
naturligtvis inte tillfredsställande.

FF var närvarande vid umgängestillfället som stöd till föräldrarna. Han ville video-
filma CC:s umgänge med föräldrarna för att kunna visa att ”CC naturligt tydde sig
till [föräldrarna] och att det förelåg en kärleksfull anknytning mellan barn och
föräldrar”. EE tillät inte inspelningen. Skälet var att ”säkerställa att fokus låg på att
skapa ett tryggt umgänge för CC med sina föräldrar”.

En allmän utgångspunkt är att en förälder som träffar sitt barn för ett umgänge får
videofilma, eller för den delen fotografera, (barnet) under umgänget. Den utgångs-
punkten gäller även om barnet är omhändertaget enligt LVU och det är fråga om ett
övervakat umgänge. Nämnden har dock ett ansvar för den unges omvårdnad och
trygghet (jfr 11 § LVU) och måste därför kunna förbjuda en videoinspelning (foto-
grafering) vid ett övervakat umgänge om inspelningen i ett visst fall skulle anses
olämplig. Huruvida en förälder eller en stödperson ska få filma (fotografera) vid ett
övervakat umgänge kan inte ses som en sådan reglering av umgänget som avses i
14 § LVU utan får närmast betraktas som en ordningsfråga. Något formellt beslut
behöver därför inte fattas. Av det anförda följer att nämnden kan förbjuda en
videoinspelning (fotografering) vid ett övervakat umgängestillfälle bl.a. om
inspelningen (fotograferingen) kan tänkas kränka barnet eller kan komma att
användas på ett sätt som är till men för barnet. (Jag går i det här sammanhanget inte
in på vilka möjligheter den personal som medverkar vid umgänget kan ha att mot-
sätta sig att själva bli filmade eller fotograferade.)
                                                                 Dnr 6351-2012    Sid 8 (8)




Nämnden har i sitt yttrande inte närmare förklarat på vilket sätt inspelningen skulle
ha kunnat vara till nackdel eller skada för CC. Man kan givetvis ifrågasätta
lämpligheten av en videoinspelning som sker i syfte att dokumentera samspelet
mellan föräldern och barnet vid umgänget, dvs. när inspelningen sker för att bidra
till utredningen. Jag kan emellertid inte se att inspelningen hade kunnat medföra
något men för CC eller inverka störande på umgänget. Föräldrarna (FF) borde
därför inte ha nekats att videofilma CC:s umgänge med föräldrarna.

Övrigt
Vad som i övrigt har kommit fram leder inte till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det som anförts ovan.
