# Om fördelningen av sysselsättningsplatser mellan intagna

JO 2025-05-14 dnr 6351-2024

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                    Sid
                                                                     2025-05-14                6351-2024             1 (7)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Om fördelningen av sysselsättningsplatser mellan intagna


                    Beslutet i korthet: Mot bakgrund av en anmälan från en intagen med ålderspension
                    och särskilda behov av sysselsättning gör JO i detta beslut uttalanden om regleringen
                    av den verksamheten i anstalt. Hon konstaterar att en intagen ska ges möjlighet till
                    sysselsättning i form av arbete, utbildning, brotts- och missbruksrelaterad program-
                    verksamhet eller annan strukturerad verksamhet (ASV) samt att det gäller även en
                    intagen som uppbär ålderspension och inte får åläggas någon sysselsättning.
                    Det saknas visserligen närmare rättsliga anvisningar för hur en anstalt bör fördela
                    sysselsättningsplatser i en bristsituation men JO understryker att en utgångspunkt
                    måste vara att tillgänglig sysselsättning fördelas rättvist och att det krävs sakliga skäl
                    för att göra en åtskillnad mellan intagna. Hon påminner därvid om den grundlagsfästa
                    s.k. objektivitetsprincipen, dvs. att den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska
                    beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet.
                    Med hänsyn till sysselsättningens stora betydelse för intagna i anstalt måste en annan
                    utgångspunkt enligt JO vara att fördelningen inte får innebära att vissa intagna blir
                    utan sysselsättning.
                    Av utredningen i ärendet framgår att det på den avdelning i anstalten Kumla där
                    anmälaren var placerad fanns ett begränsat antal platser för ASV och att intagna som
                    hade sysselsättningsplikt regelmässigt prioriterades framför de som inte hade det när
                    platserna fördelades. JO har fått intrycket av att anstalten felaktigt har utgått från att
                    den ordningen har stöd i fängelselagen, vilket skulle vara oacceptabelt.
                    Mot bakgrund av bl.a. att anstalten har erbjudit alternativa sysslor för att ytterligare
                    kunna tillgodose behovet av sysselsättning för intagna med ålderspension ger det
                    som har kommit fram i ärendet inte tillräcklig anledning till kritik. Det är enligt JO
                    emellertid av vikt att anstalten arbetar aktivt för att i större utsträckning ge alla intagna
                    möjligheter till lämplig sysselsättning.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 16 juli 2024 förde AA fram klagomål mot
                   Kriminalvården, anstalten Kumla, och uppgav bl.a. följande.

                   Han har blivit orättvist behandlad på grund av sin ålder. Detta eftersom han bara
                   har fått delta i annan strukturerad verksamhet (ASV) i mån av plats. Endast 13
                   av 19 intagna på avdelningen kan medverka där och han får alltid ställa sig sist i
                   kön för att han är ålderspensionär. Det är påfrestande att varje morgon och



    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm      Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                      E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                        Dnr 6351-2024        Sid 2 (7)




eftermiddag stå i kö och hoppas att få delta i sysselsättningen. I hans fall finns
det också särskilda skäl att erbjuda ASV med hänsyn till hans hälsotillstånd.

AA bifogade ett utlåtande från en psykolog daterat i mars 2024. Av det framgår
bl.a. följande. AA har under de senaste åren drabbats av flera olika och
allvarliga sjukdomstillbud, såsom hjärninfarkt och stroke. Utifrån hans
sjukdomstillstånd är det av största vikt att han får möjlighet till daglig
lågintensiv sysselsättning i lugn miljö med inslag av finmotoriska uppgifter för
att fortsätta in rehabilitering och inte försämras. Det är också av vikt att
stimulera hjärnans aktivitet för att förhindra utveckling av demens som ofta
förekommer i takt med ökad ålder och stroke.

Vidare gav AA in en skrivelse gällande sysselsättning som han fick från en
kriminalvårdsinspektör i oktober 2023. I skrivelsen angavs i huvudsak följande.

      I tidigare samtal som vi haft gällande ditt önskemål till sysselsättning maa din
      tidigare sjukdomsbild och dokumentation du bifogat mig pratade vi om
      möjligheten att lösa någon form av aktivitet eller sysselsättning på avdelningen.
      Önskemål om träningscykel och löpband presenterades, vilka är beställda.
      Leverans inväntas fortfarande. I samtalet frågade jag om du var intresserad att
      överta städjobbet i trädgården när/om det blir tillgängligt, jag erbjöd även
      påfyllnad av något ytterligare i pyssellådan som komplement till sysselsättningen
      i och med att det framgår av dokumentation att aktivitet är av betydelse för din
      fortsatta rehabilitering. Jag tolkade det då som att ingetdera var aktuellt eftersom
      att gå ner till ASV:n var i fokus. Om något av detta ändå är av intresse kan du
      återkomma till din kontaktperson eller mig för vidare hantering.
      I fängelselagen framgår följande:
      3 kap. Sysselsättning och ersättning
      Sysselsättningsplikt
      2 § En intagen är skyldig att utföra eller delta i den sysselsättning som anvisas
      honom eller henne.
      En intagen som uppbär ålderspension enligt socialförsäkringsbalken får inte
      åläggas någon sysselsättning. En intagen som har beviljats sjukersättning eller
      aktivitetsersättning enligt samma balk får åläggas sysselsättning bara av den art
      och den omfattning som kan anses lämpligt för honom eller henne.
      Önskemål enligt din skrivelse är i och med detta inte möjligt att tillmötesgå
      utöver den utsträckning som sker i dagsläget och ärendet bedöms som avslutat.

Utredning
Inledningsvis hämtade JO in muntliga upplysningar från Kriminalvården. En
kriminalvårdsinspektör vid anstalten Kumla uppgav i huvudsak följande:

      Antalet platser i ASV är begränsat och räcker inte till alla intagna på
      avdelningen. Intagna som har sysselsättningsplikt har förtur och de som inte har
      det får delta i mån av plats. När det gäller anmälaren har han enligt ett utlåtande
      från psykolog ett behov av viss typ av sysselsättning utifrån sin sjukdomsbild.
      Anstalten har därför försökt hitta annan lämplig sysselsättning för honom. Han
      har dock bara varit intresserad av ASV och tackat nej till bl.a. arbete i trädgården
      (som han skulle kunna ha fått i mån av plats) och att på avdelningen eller i
      bostadsrummet få möjlighet att sysselsätta sig med liknande aktiviteter som de
      som erbjuds inom ASV, så som att måla och sticka. I förra veckan hemställde
      dock anmälaren om att få sådan sysselsättning på avdelningen eller i
                                                                          Dnr 6351-2024       Sid 3 (7)




        bostadsrummet och anstalten tittar därför för närvarande närmare på
        möjligheterna till det.
JO uppmanade därefter Kriminalvården att yttra sig över det AA hade fört fram
i sin anmälan. Yttrandet skulle innehålla en redogörelse för anstaltens hantering
av de särskilda behov som han sades ha. Myndigheten skulle dessutom lämna
uppgifter om sysselsättningsgraden under 2024 i anstalten i stort samt för
intagna som har sysselsättningsplikt respektive för intagna som inte har det för
att de uppbär ålderspension. Därtill skulle följande frågor besvaras:

    •     Hur fördelar anstalten tillgängliga sysselsättningsplatser mellan
          intagna? Prioriteras intagna som har sysselsättningsplikt framför
          intagna som inte har det vid fördelningen? Om så är fallet, vad är skälet
          till det och gäller det alla former av sysselsättning?
    •     Hur tillgodoser anstalten behovet av sysselsättning hos intagna som inte
          har sysselsättningsplikt för att de uppbär ålderspension?

Vidare skulle Kriminalvården redovisa sin bedömning av det som har kommit
fram. Den skulle särskilt beröra frågan om hur detta förhåller sig till att en
intagen ska ges möjlighet till sysselsättning (se 3 kap. 1 § fängelselagen) och till
sysselsättningens betydelse för att bl.a. förebygga återfall i brott och främja den
intagnes anpassning i samhället (se 1 kap. 5 § fängelselagen och 12 § fängelse-
förordningen).

Kriminalvårdens remissvar
Kriminalvården, genom chefen för verksjuridik – verkställighet, straffrätt m.m.,
yttrade sig i huvudsak enligt följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har inhämtats från Kriminalvårdens region Mitt,
        som i sin tur har hämtat in uppgifter från verksamhetsområde Kumla. Berörd
        befattningshavare har fått möjlighet att lämna synpunkter. Följande har
        framkommit.
        Sysselsättningsgraden för anstaltens samtliga intagna under 2024, t.o.m. den
        4 oktober, har varit
        – 67 procent sysselsättning genom arbete, studier och ASV,
        – 28 procent brist på sysselsättning,
        – 3 procent övrig obetald frånvaro,
        – 1 procent sysselssättningsvägran och
        – 1 procent karens.
        Det har inte varit möjligt för anstalten att redogöra för sysselsättningsgraden för
        intagna med ålderspension eller för intagna med sysselsättningsplikt.
        På grund av senare tids expansion och stora överbeläggningar i anstalten har den
        aktuella avdelningen inte kunnat erbjuda intagna sysselsättning i önskad
        omfattning. Sysselsättning för intagna på den aktuella avdelningen utförs i en
        lokal där endast ett begränsat antal personer får vistas samtidigt. I den aktuella
        lokalen har därför intagna som har sysselsättningsplikt fått prioriteras framför
        intagna som inte har sysselsättningsplikt. Intagna som inte har sysselsättnings-
        plikt har dock erbjudits sådan sysselsättning i mån av plats. En sådan prioritering
                                                                    Dnr 6351-2024       Sid 4 (7)




har inte behövt tillämpas på anstaltens övriga avdelningar eller för övriga typer
av sysselsättning, som kan bedrivas i andra lokaler än den som anmälan avser.
Andra typer av sysselsättning är exempelvis deltagande i programverksamhet,
biblioteksverksamhet, vuxenutbildning, klientsamtal och andlig vård.
För att ytterligare kunna tillgodose behovet av sysselsättning för bland annat
intagna med ålderspension, erbjuder anstalten alternativa sysslor. Exempel på
sådana sysslor är deltagande i självhushåll, städning på avdelningen, sysslor på
promenadgården, yogakurser och friskvård. Detta innefattar även sysslor
liknande de som erbjuds inom ASV, exempelvis att måla, virka, läsa böcker,
spela sällskapspel, teckna och nyttja pysselådor som tillhandhålls. Utbudet av
aktiviteter ser olika ut beroende på avdelningarnas förutsättningar. Sådana
sysslor kan utföras både i form av ersättningsberättigad aktivitet eller som en
obetald frivillig fritidsaktivitet.
AA har t.o.m. den 26 september 2024 erbjudits och deltagit i ersättnings-
berättigad sysselsättning 657,52 timmar under pågående år. Av dessa har
629,67 timmar bestått av deltagande i ASV som bedrivits i särskild
sysselsättningslokal under handledning av produktionsledare. 1,5 timmar har
bestått av deltagande i behandlingsprogram, 10,02 timmar verkställighets-
planering och 16,33 timmar brist på programverksamhet. Därutöver har AA
erbjudits men initialt avböjt andra former av anpassad sysselsättning, vilket
framgår av kriminalvårdsinspektörens svar till AA den 20 oktober 2023. AA har
numera erbjudits och tackat ja till städuppdrag i anstaltens kulvertar.
Omfattningen och frekvensen är dock ännu inte beslutad.

Rättslig reglering m.m.
Enligt 1 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) ska verkställigheten utformas så att
den intagnes anpassning i samhället underlättas och så att negativa följder av
frihetsberövandet motverkas. Verkställigheten ska, i den utsträckning det är
möjligt utan att kravet på samhällsskydd eftersätts, särskilt inriktas på åtgärder
som är ägnade att förebygga återfall i brott. För varje intagen ska det upprättas en
individuellt utformad verkställighetsplan. Verkställigheten ska planeras och
utformas efter samråd med den intagne och i samverkan med berörda
myndigheter.
I 3 kap. 1 § fängelselagen anges att en intagen ska ges möjlighet till
sysselsättning i form av arbete, utbildning, brotts- och missbruksrelaterad
programverksamhet eller annan strukturerad verksamhet.
Av 3 kap. 2 § fängelselagen följer att en intagen är skyldig att utföra eller delta i
den sysselsättning som anvisas honom eller henne. En intagen som uppbär
ålderspension enligt socialförsäkringsbalken får inte åläggas någon
sysselsättning.
Enligt 12 § fängelseförordningen (2010:2010) ska en intagen, så långt det är
möjligt, anvisas sysselsättning som är ägnad att motverka återfall i brott eller
som på annat sätt underlättar den intagnes anpassning i samhället. Särskild
hänsyn ska tas till den intagnes motivation till förändring.
Av allmänna råd till 3 kap. 1 § fängelselagen i Kriminalvårdens föreskrifter och
allmänna råd (2011:1) om fängelse framgår att med annan strukturerad
verksamhet avses t.ex. självförvaltning, arbetsträning, social färdighetsträning,
särskilda aktiviteter för pensionärer eller intagna med funktionsnedsättning samt
annan jämförbar verksamhet.
Kriminalvårdens handbok om sysselsättning och ersättning i anstalt (2013:4)
innehåller visst stöd till verksamhetsställen i frågor som rör sysselsättning. Av
handboken … framgår bland annat att den omständigheten att ålderspensionärer
inte får åläggas sysselsättning inte hindrar att de får erbjudas sådan och då få
ersättning.
                                                                        Dnr 6351-2024       Sid 5 (7)

## Kriminalvårdens bedömning

En intagen som uppbär ålderspension har ingen sysselsättningsplikt. En sådan
      intagen ska dock ges möjlighet till sysselsättning i enlighet med bland annat
      3 kap. 1 § fängelselagen och 12 § fängelseförordningen. Särskild hänsyn ska
      därvid tas till den intagnes motivation till förändring. En intagen har dock ingen
      ovillkorlig rätt att bedriva just den sysselsättning som denne önskar (jfr prop.
      2009/10:135 s. 120).
      Kriminalvården har en ansträngd platssituation och beläggningsgraden i
      anstalten Kumla är hög. Anstalten Kumla har inte kunnat erbjuda sysselsättning i
      önskad omfattning på aktuell avdelning, eftersom sysselsättningen utförs i en
      lokal där endast ett begränsat antal personer får vistas samtidigt. Vid syssel-
      sättning i den aktuella lokalen har intagna med sysselsättningsplikt prioriterats
      framför intagna som inte har sysselsättningsplikt. Intagna som inte har syssel-
      sättningsplikt har dock erbjudits sådan sysselsättning i mån av plats. Det kan i
      sammanhanget betonas att det är enbart på aktuell avdelning och i en specifik
      lokal som det funnits ett behov av att prioritera platser. Anstalten har vidare
      redogjort för att det funnits annan sysselsättning som har kunnat erbjudas de
      intagna på avdelningen.
      När det närmare gäller AA förhållanden framgår att han hittills i år har deltagit i
      ASV under cirka 629 timmar. Anstalten har vidare i möjligaste mån försökt hitta
      annan lämplig sysselsättning för honom utifrån hans situation. Han har bland
      annat erbjudits arbete i trädgård och andra lämpliga sysslor, som han inlednings-
      vis avböjt. AA har numera också erbjudits och tackat ja till städuppdrag.
      Kriminalvården kan sammantaget inte finna annat än att AA erbjuds adekvat
      sysselsättning i anstalten i enlighet med gällande bestämmelser.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. att den sysselsättning som han
har erbjudits handlar om att städa stora utrymmen och trappor. Efter ett pass var
han tvungen att tacka nej till sysselsättningen eftersom arbetet var för fysiskt
krävande för honom. Han ifrågasatte också Kriminalvårdens uppgifter om
antalet timmar han skulle ha deltagit i ASV under 2024.

Våren 2025 informerade AA om att han har omplacerats till en annan anstalt.

Bedömning
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för rättslig reglering som har
betydelse i ärendet. Som framgått av den redogörelsen ska en intagen enligt
3 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) ges möjlighet till sysselsättning i form av
arbete, utbildning, brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet eller
annan strukturerad verksamhet (ASV). Det gäller även en intagen som uppbär
ålderspension och enligt 3 kap. 2 § andra stycket fängelselagen inte får åläggas
någon sysselsättning. I Kriminalvårdens handbok om sysselsättning och
ersättning i anstalt (2013:4) framhålls att sysselsättning är en rättighet för en
intagen. Enligt myndighetens anvisningar bör intagna i anstalt erbjudas
sysselsättning under 30 timmar per vecka och kan erbjudas under upp till 40
timmar per vecka (se allmänna råd till 3 kap. 7 § Kriminalvårdens föreskrifter
och allmänna råd [2011:1] om fängelse, FARK Fängelse).

Sysselsättning är betydelsefull ur flera aspekter. Utöver sysselsättningens stora
betydelse för att förebygga återfall i brott och främja intagnas återanpassning i
samhället kan den i bästa fall upplevas meningsfull och göra vardagen i anstalt
                                                                     Dnr 6351-2024       Sid 6 (7)




mer hanterlig. Sysselsättning torde vidare vara positiv ur säkerhetssynpunkt,
bl.a. då den kan bidra till en förbättrad kontakt mellan intagna och personal.
Den är också den huvudsakliga källan för intagna i anstalt att erhålla
ekonomiska medel.

Mot den bakgrunden är det problematiskt att klagomål om sysselsättningsbrist
under lång tid har förts fram till JO såväl i anmälningar som under inspektioner.
Jag har uppfattat att den ansträngda beläggningssituation som råder inom
Kriminalvården medför särskilda svårigheter för många anstalter att kunna
tillhandahålla sysselsättning i tillräcklig utsträckning.

Av utredningen i ärendet framgår att det på en avdelning i anstalten Kumla har
funnits ett begränsat antal platser för ASV och att intagna som har syssel-
sättningsplikt regelmässigt prioriterats framför intagna som inte har det vid
fördelningen av platserna.

Jag kan konstatera att det saknas en närmare reglering för hur en anstalt bör
fördela sysselsättningsplatser i en bristsituation. Detta innebär dock givetvis inte
att det får göras på ett godtyckligt sätt. Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska
förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sin
verksamhet (den s.k. objektivitetsprincipen). Principen utgör en av grunderna i
en god förvaltning och kommer också till uttryck i 5 § andra stycket
förvaltningslagen (2017:900). Jag anser att en utgångspunkt måste vara att
tillgänglig sysselsättning ska fördelas rättvist och att det krävs sakliga skäl för
att göra en åtskillnad mellan intagna. Med hänsyn till sysselsättningens stora
betydelse för intagna i anstalt måste en annan utgångspunkt vara att
fördelningen inte får innebära att vissa intagna blir utan sysselsättning.

I det aktuella fallet är det oklart vad anledningen är till att anstalten har valt att
prioritera intagna med sysselsättningsplikt före de som inte har det när platserna
för ASV fördelats på berörd avdelning. Det är en brist i utredningen att
Kriminalvården inte har redogjort för skälet till det eller för sin bedömning av
fördelningen. Den skrivelse som AA fick från en kriminalvårdsinspektör i
oktober 2023 ger intrycket av att anstalten felaktigt har utgått från att
prioriteringen skulle ha stöd i 3 kap. 2 § fängelselagen. Om det är anledningen
till att intagna med sysselsättningsplikt har getts företräde är det oacceptabelt.
Detsamma gäller självfallet om anstalten inte har haft klart för sig varför det
gjorts en åtskillnad mellan intagna. En anstalt som avser att differentiera intagna
måste noga överväga skälen och de rättsliga förutsättningarna för detta.

Ett generellt motiv att ge intagna med sysselsättningsplikt förtur kan förstås
vara att de har större behov av sysselsättning för att erhålla ekonomiska medel i
anstalt. För sådana intagna innebär det en stor skillnad om han eller hon kan
eller inte kan anvisas sysselsättning (se 3 kap. 2 och 7 §§ FARK Fängelse). Den
ekonomiska aspekten av sysselsättningen är av mindre betydelse för en intagen
som uppbär ålderspension. Allt annat lika skulle detta kunna vara ett sakligt skäl
                                                                   Dnr 6351-2024     Sid 7 (7)




för att göra en åtskillnad mellan intagna med sysselsättningsplikt och de som
inte har det. Under alla förhållanden framstår det dock enligt min mening som
givet att det också måste tas hänsyn till individuella behov när tillgängliga
sysselsättningsplatser ska fördelas. Dessutom måste anstalten se till att
fördelningen inte innebär att intagna utan sysselsättningsplikt inte får någon
sysselsättning. Jag inser i och för sig att ASV många gånger kan vara den enda
lämpliga sysselsättningen som en anstalt kan erbjuda en intagen med
ålderspension.

Det står klart att AA utifrån sitt sjukdomstillstånd har ett stort behov av daglig
lågintensiv sysselsättning i lugn miljö med inslag av finmotoriska uppgifter. Det
framstår som om sysselsättning i form av ASV är väl avpassad för de behoven.
Med denna utgångspunkt borde AA ha getts förtur till sådan sysselsättning.
Samtidigt har det kommit fram att anstalten tog hans situation på allvar och
ansträngde sig för att hitta annan lämplig sysselsättning för honom. Jag kan
också notera att AA faktiskt deltog i ASV, även om han och Kriminalvården har
olika uppfattningar om i vilken utsträckning.

Mot den här bakgrunden och då anstalten enligt remissvaret även har erbjudit
alternativa sysslor för att ytterligare kunna tillgodose behovet av sysselsättning
för bland annat intagna med ålderspension på den aktuella avdelningen ger det
som har kommit fram inte tillräcklig anledning till kritik. Jag vill emellertid
betona vikten av att anstalten Kumla arbetar aktivt för att i större utsträckning
ge alla intagna möjligheter till lämplig sysselsättning.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Seniora rättssakkunniga Mattias Karlsson har föredragit ärendet och byråchefen
Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
