# Allvarlig kritik mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, för att inte omedelbart ha försatt en intagen på fri fot efter att en tingsrätt hävt häktningen

JO 2026-09-07 dnr 6359-2025

[P]

## BESLUT

Datum                      Dnr                 Sid
                                                                    2026-09-07                 6359-2025          1 (4)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Allvarlig kritik mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, för att inte
                   omedelbart ha försatt en intagen på fri fot efter att en tingsrätt hävt
                   häktningen


                    Beslutet i korthet: Vid en omhäktningsförhandling hävde en tingsrätt sitt beslut om
                    häktning av en person som var intagen i häktet Sollentuna. Häktet underrättades om
                    tingsrättens beslut på digital väg, men det dröjde flera timmar innan den intagne
                    försattes på fri fot. Anledningen till dröjsmålet var att personal i häktet inte direkt tog
                    del av innehållet i underrättelsen eftersom man hade missförstått att den benämning
                    som handlingen hade fått i kriminalvårdregistret – ”Häktningsprotokoll” – kunde
                    innebära att häktningen hade hävts.
                    JO Katarina Påhlsson uttalar bl.a. att det är direkt förvånande att häktet inte
                    omedelbart tog reda på vad dokumentet innehöll med tanke på den benämning som
                    handlingen hade. Hon påpekar att häktet har ett ansvar för att kontrollera att grunden
                    för frihetsberövandet kvarstår även efter intagning och konstaterar att en sådan
                    kontroll skedde först efter att tingsrätten hade kontaktat häktet. Det medförde att den
                    intagne var frihetsberövad i flera timmar utan att det fanns någon laglig grund för det.
                    Häktet Sollentuna får allvarlig kritik för det inträffade.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde advokaten AA fram klagomål mot Kriminalvården,
                   häktet Sollentuna, enligt huvudsakligen följande.

                   Han företrädde en klient som var häktad mellan den 17 april och den 2 maj
                   2025. Klienten var placerad i häktet Sollentuna. Vid en omhäktningsförhandling
                   den 2 maj 2025, där han och klienten närvarade från häktet, hävde Attunda
                   tingsrätt beslutet om häktning. Han lämnade häktet kl. 09.45 och informerade
                   personalen via stentofonen om att klienten var försatt på fri fot. Drygt en timme
                   senare blev han kontaktad av klienten som meddelade att hon fortfarande var
                   kvar i häktet och att personalen var av uppfattningen att hon alltjämt var häktad.
                   Han hade därefter viss kontakt med tingsrätten som i sin tur kontaktade häktet.
                   Ungefär kl. 13.30 försattes klienten på fri fot.

                   Till anmälan bifogades ett e-postmeddelande från lagmannen i Attunda tingsrätt
                   av vilket bl.a. framgår att protokollet med beslut från häktningsförhandlingen
                   hade expedierats till häktet på sedvanligt sätt genom s.k. ”e-skick” kl. 09.40.


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm      Besöksadress: Sveavägen 25
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 650                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                        Dnr 6359-2025      Sid 2 (4)




Utredning
JO uppmanade Kriminalvården att yttra sig över det som AA fört fram.

I remissvaret anförde Kriminalvården, genom regionchefen för region
Stockholm, huvudsakligen följande:

      Information har inhämtats från ledningen vid häktet Sollentuna.
      Uppgifterna i anmälan återger händelseförloppet.
      Beslut kring frihetsberövande skickas digitalt från Domstolsverket och
      Åklagarmyndigheten till Kriminalvården till KVR/inkomna dokument. Vid
      skickandet används koder för olika dokumenttyper.
      Beslut om häktning kan skickas som HÄPR (häktningsprotokoll) men även som
      UND (Underrättelse), ANUN (Annan underrättelse) DBE (Domstolsbeslut)
      HLBE (Handläggningsbeslut). Dessa skick görs om av KVINT (Kriminalvårdens
      Integrationsplattform) till mail till adresserat Verksamhetsställe. HÄPR skickas
      till KVR, de övriga görs om till mail.
      När Kriminalvården får in ett häktningsprotokoll i Inkomna dokument har KV
      ingen möjlighet att direkt se vad häktningsprotokollet innebär, det behöver inte
      ens vara ett beslut om häktning. Det är först när häktet öppnar dokumentet som
      det framgår vad protokollet har för innebörd. När ett beslut om hävd häktning
      inkommer från Åklagarmyndigheten till Inkomna dokument finns en
      dokumenttyp som heter UNDTBHV (Underrättelse om beslut om hävd
      häktning). I inkomna dokument anges då Hävd häktning istället för endast
      Häktningsprotokoll. Det finns också en röd varningssignal som påvisar en akut
      hantering. Anledning till den röda markeringen är att åklagarmyndigheten
      skickar med s.k. ”brådskandeflagg”.
      Häktet Sollentuna trodde innan aktuell händelse att det alltid stod Hävd häktning
      när beslut om hävd häktning ankom till Inkomna dokument. Av denna anledning
      hanterade häktet dokument med benämningen häktesprotokoll inte lika
      skyndsamt.
      Domstolar skickar dock ofta även mail direkt till häktet där de dels anger att det
      gäller beslut om hävd häktning i ämnesraden samt bifogar beslutet och de anger
      att häktet ska ringa och bekräfta mottagandet. Så skedde dock inte vid aktuellt
      tillfälle.
      Sedan händelsen har häktet Sollentuna ändrat sin rutin och läser nu alla beslut
      från domstol som inkommer till KVR/Inkomna dokument med samma
      skyndsamhet som beslut om hävd häktning från Åklagarmyndigheten.

## Rättslig reglering

Av 5 § första stycket förordningen (1990:893) om underrättelse i vissa brottmål,
      m.m. framgår att om en domstol upphäver ett häktnings- eller anhållningsbeslut,
      ska domstolen genast underrätta åklagaren och den myndighet som svarar för
      förvaringen av den häktade eller anhållne.
      Av avsnitt 6 i Arbetsordningen för Kriminalvården framgår bl.a. att varje
      medarbetare i beslut som rör frihetsberövande av klienter ska iaktta särskild stor
      omsorg och noggrannhet vid handläggningen för att undvika att någon i strid
      med gällande regler blir frihetsberövad eller inte försatt på fri fot i rätt tid.

## Kriminalvårdens bedömning

Att häktet Sollentuna inte observerade beslutet om hävd häktning direkt när det
      inkom i KVR orsakades av att deras rutin byggde på ett missförstånd kring
      benämningen på de dokument som kommer in i Inkomna dokument. Direkt efter
      händelsen så ändrades rutinen.
                                                                   Dnr 6359-2025       Sid 3 (4)




      Det skulle underlätta för verksamhetsställen om dokument kring
      frihetsberövande hade samma benämningar kring hävd häktning oavsett det
      inkommer från domstol eller från åklagare.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering. Jag vill för egen del
tillägga följande.

Ett frihetsberövande är en av de mest ingripande formerna av myndighets-
utövning som kan riktas mot en enskild och utgör en omfattade begränsning av
den enskildes fri- och rättigheter (jfr 2 kap. 8 § regeringsformen). Jag vill därför
understryka att det är av synnerlig vikt att varje befattningshavare som hanterar
frihetsberövade personer är väl insatta i regleringen och iakttar största
noggrannhet.

Vidare kan nämnas att det framgår av 1 kap. 8 § Kriminalvårdens föreskrifter
och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte, FARK häkte, att grunden för
frihetsberövandet ska kontrolleras innan en person tas in i häktet. Av allmänna
råd till bestämmelsen förtydligas att behovet av kontroll kvarstår även efter
intagning.

Kriminalvården har bekräftat att uppgifterna i anmälan stämmer vilket innebär
att AA:s klient var frihetsberövad i nästan ytterligare fyra timmar efter att
tingsrätten hade hävt häktningen och underrättat häktet om sitt beslut. Enligt
min uppfattning är det anmärkningsvärt att myndigheten i sitt yttrande inte ens
har framfört att den beklagar det inträffade.

Av utredningen framgår på vilka olika sätt ett häkte kan få del av ett beslut i
frågan om häktning, vilka benämningar de olika dokumenten kan ha och hur de
tas om hand tekniskt. Såvitt jag förstår har domstolens s.k. e-skick hamnat i
”Inkomna dokument” i kriminalvårdsregistret, KVR, och fått benämningen
”Häktningsprotokoll”. Enligt Kriminalvården har häktet i den situationen inte
någon möjlighet att närmare se vad häktningsprotokollet innebär utan att öppna
dokumentet. Dessutom har anförts att det inte ens behöver vara ett beslut om
häktning.

Jag har för egen del svårt att se hur ett dokument från en domstol, med
benämningen häktningsprotokoll, skulle kunna innehålla så mycket annat än
just ett beslut i frågan om häktning. Under alla förhållanden är det direkt
förvånande att häktet inte omedelbart tog reda på vad dokumentet innehöll med
tanke på den benämning som handlingen hade. Jag noterar dessutom att
Kriminalvården inte har tillbakavisat uppgiften om att såväl AA som hans klient
påtalade för häktespersonal att beslutet om häktning hade hävts. Det är närmast
obegripligt att detta inte tycks ha gett personalen anledning att ta reda på hur det
förhöll sig.
                                                                    Dnr 6359-2025      Sid 4 (4)




Som jag har redogjort för har häktet alltså ett ansvar för att kontrollera att
grunden för frihetsberövandet kvarstår även efter intagning. I det här fallet har
en sådan kontroll skett först efter att tingsrätten kontaktat häktet, vilket medfört
att AA:s klient var frihetsberövad i flera timmar utan att det fanns någon laglig
grund för det. Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Häktet Sollentuna förtjänar
allvarlig kritik för det inträffade.

Jag noterar att häktet ändrade sin rutin för hantering av inkomna dokument av
det aktuella slaget direkt efter händelsen. Det är positivt. Kriminalvården har
redogjort för att det skulle underlätta för verksamhetsställena om dokument
kring frihetsberövanden hade samma benämningar oavsett vem avsändaren är.
Det här framstår enligt min mening som självklart och myndigheten bör kunna
utreda de tekniska förutsättningarna tillsammans med berörda aktörer för att
ordna detta. Jag skickar därför en kopia av mitt beslut till Kriminalvårdens
huvudkontor och Domstolsverket för kännedom. Det kan även vara av visst
intresse för Attunda tingsrätt att ta del av beslutet, varför det också skickas dit
för kännedom.

Slutligen kan nämnas att jag denna dag har meddelat ytterligare ett beslut i ett
annat ärende som gäller häktet Sollentuna i en liknande fråga som den nu
aktuella (dnr 6417-2025).

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Sanna Ekman har föredragit ärendet och avdelningschefen
Jessica Starhill Sjöstrand har deltagit i beredningen.
