# Polisen har genomfört en kroppsvisitation på ett sätt som innebar att åtgärden utgjorde en kroppsbesiktning och i ett utrymme som inte uppfyllde rättegångsbalkens krav på avskildhet

JO 2022-01-25 dnr 6365-2019

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2022-01-25              6365-2019             1 (5)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Polisen har genomfört en kroppsvisitation på ett sätt som innebar att
                        åtgärden utgjorde en kroppsbesiktning och i ett utrymme som inte
                        uppfyllde rättegångsbalkens krav på avskildhet


                          Beslutet i korthet: En polis beslutade att en 16-åring som misstänktes för
                          narkotikabrott skulle kroppsvisiteras och att den unges kalsonger skulle sökas
                          igenom. Undersökningen gjordes i ett trapphus bakom en vägg. Lampan i trapphuset
                          var släckt, men polisen använde en ficklampa för att lysa i kalsongerna.
                          Undersökningen genomfördes på ett sådant sätt att intima delar av 16-åringens kropp
                          kunde iakttas. JO anser därför att undersökningen var en kroppsbesiktning och inte
                          en kroppsvisitation. Tvångsåtgärden var i rättslig mening alltså en annan och mer
                          ingripande åtgärd än den som polisen hade beslutat om, vilket inte är godtagbart.
                          En kroppsbesiktning av mera väsentlig omfattning ska verkställas inomhus och i ett
                          avskilt rum. Hänsyn ska visas den som undersöks. Vid bedömningen av
                          kroppsbesiktningens omfattning bör enligt JO stor vikt läggas vid integritetsintrångets
                          karaktär. Även en undersökning som avser en begränsad del av kroppen kan därför
                          vara av mera väsentlig omfattning beroende på hur integritetskränkande åtgärden är.
                          Undersökningen av 16-åringen var enligt JO av mera väsentlig omfattning.
                          Förhållandena i trapphuset var sådana att en utomstående när som helst hade kunnat
                          passera eller se den pågående undersökningen. Enligt JO kan den därför inte anses
                          ha genomförts i sådan avskildhet och med sådan hänsyn som krävdes.
                          Polismyndigheten kritiseras för hur undersökningen i trapphuset genomfördes och för
                          brister i dokumentationen.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 7 september 2019 förde AA fram klagomål mot
                        Polismyndigheten, polisregion Stockholm, med anledning av ett ingripande mot
                        hennes son BB.

                        AA uppgav i huvudsak följande. Den 6 september 2019 blev hennes son och en
                        vän till honom stoppade av polisen. BB blev först kroppsvisiterad utomhus. När
                        polisen inte påträffade någonting togs BB in i en port där han fick klä av sig alla
                        kläder och kroppsbesiktigades. AA är kritisk till bl.a. att åtgärden genomfördes i
                        en port mitt på ljusa dagen. BB var 16 år när händelsen inträffade.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                 Dnr 6365-2019      Sid 2 (5)




Utredning
JO begärde att Polismyndigheten skulle yttra sig över påståendet att polisen
hade genomfört en kroppsvisitation och en kroppsbesiktning av BB.

Polismyndigheten (juristen CC) yttrade sig den 14 januari 2020 efter att de
befattningshavare som berörs av anmälan hade fått tillfälle att lämna
upplysningar. Yttrandet finns tillgängligt hos JO.

Polismyndigheten redogjorde inledningsvis för bakgrunden till händelsen. Av
redogörelsen framgår bl.a. att polisassistenterna DD och EE och polisaspiranten
FF patrullerade i området när de noterade BB och en kamrat till honom som
skyndsamt tog sig in i ett trapphus i samband med att poliserna
uppmärksammade dem. När patrullen talade med BB och kamraten upplevde de
dem som nervösa. I trapphuset fann polisen en cannabiskvarn med rester av
cannabis. Mot bakgrund av detta uppstod misstanke om innehav av narkotika
och DD beslutade om kroppsvisitation av BB. Kroppsvisitationen påbörjades
utanför trapphuset då BB:s kläder kontrollerades. DD föreslog att
undersökningen av BB:s kalsonger skulle göras inne i trapphuset bakom en
vägg där det var mörkt. BB godtog det. För att kunna se i mörkret använde DD
en ficklampa och lyste snabbt i BB:s kalsonger. Ingen narkotika påträffades.

Polismyndigheten redogjorde vidare för de synpunkter som de berörda
befattningshavarna hade lämnat inför utredningen hos JO och redovisade
därefter sin bedömning.

Polismyndigheten ansåg sammantaget att utredningen inte gav anledning att i
efterhand ifrågasätta bedömningen att BB skäligen kunde misstänkas för
narkotikabrott. Polismyndigheten delade också polisernas bedömning att en
polis själv hade haft behörighet att besluta om kroppsvisitation eftersom
åtgärden inte kunde vänta.

När det gällde åtgärden att söka igenom BB:s kläder i trapphuset konstaterade
Polismyndigheten att BB, utifrån vad som kommit fram, inte hade behövt klä av
sig kläderna och stå naken inför en polis. Det hade enligt Polismyndigheten inte
varit patrullens avsikt att iaktta eller undersöka BB:s kropp och det hade inte
heller skett. Polismyndigheten ansåg dock att det var ett gränsfall om åtgärden
var att betrakta som en kroppsvisitation eller en kroppsbesiktning. Eftersom DD
hade lyst med en ficklampa i BB:s kalsonger kunde det enligt Polismyndigheten
inte uteslutas att undersökningen innebar att DD även hade kunnat iaktta en
begränsad men intim del av BB:s kropp. Den tolkning som JO gjort i ett tidigare
ärende talade dock enligt Polismyndigheten närmast för att undersökningen
sammantaget borde anses vara en kroppsbesiktning och inte en kroppsvisitation.

Att åtgärden hade inneburit att BB:s underkläder endast dragits ned till viss del
för en kortvarig undersökning och att det hade funnits möjlighet för BB att
skyla intima delar av kroppen talade enligt Polismyndigheten för att
förrättningen inte kunde anses ha varit av mera väsentlig omfattning. Trots det
                                                                 Dnr 6365-2019       Sid 3 (5)




ansåg Polismyndigheten att det hade varit mer lämpligt att genomföra
undersökningen i ett avskilt rum.

I fråga om dokumentationen av ingripandet uppgav Polismyndigheten att den
hade upprättats nästan två veckor efter ingripandet. Det hade enligt
Polismyndigheten inte framkommit något godtagbart skäl till den fördröjningen
och dröjsmålet var självfallet inte acceptabelt. Polismyndigheten konstaterade
också att dokumentationen hade varit bristfällig till sitt innehåll och att det
saknades uppgifter om den genomsökning som skett i trapphuset.

AA kommenterade Polismyndighetens yttrande och upprepade bl.a. att BB hade
fått klä av sig naken inför polisen.

Bedömning
Granskningens inriktning och utgångspunkter
Jag har begränsat min granskning till hur genomsökningen av BB:s underkläder
i trapphuset gjordes och rättsligt sett bör betraktas. Jag gör därför inga
uttalanden med anledning av polisens bedömning att BB skäligen kunde
misstänkas för narkotikabrott och att en polis som inte var undersökningsledare
beslutade om kroppsvisitation.

AA och DD har lämnat olika uppgifter om hur undersökningen av BB i
trapphuset gick till. Ord står mot ord i den här delen och jag bedömer att
ytterligare utredning inte kommer att leda till någon ökad klarhet. Även om det
av utredningen inte är klarlagt i vilken omfattning BB fick ta av sig kläder
framgår det redan av DD:s uppgifter att BB åtminstone fick dra ned kalsongerna
en bit. Jag lägger DD:s uppgifter till grund för min fortsatta bedömning. Av
utredningen får därmed i huvudsak följande anses ha kommit fram.

Undersökningen av BB:s kalsonger genomfördes i ett trapphus bakom en vägg
och med belysningen släckt. BB fick dra ned sina kalsonger en bit för att grenen
i kalsongerna skulle kunna kontrolleras. För att kunna se i mörkret använde DD
en ficklampa och lyste snabbt med den i BB:s kalsonger.

Undersökningen av BB i trapphuset var en kroppsbesiktning
En kroppsvisitation och en kroppsbesiktning får göras bl.a. för att söka efter
föremål som kan tas i beslag eller annars för att utröna omständigheter som kan
vara av betydelse för utredning om brottet. Med kroppsvisitation avses en
undersökning av bl.a. kläder och annat som någon bär på sig. Med
kroppsbesiktning avses en undersökning av bl.a. människokroppens yttre. (Se
tredje stycket i 28 kap. 11 respektive 12 § rättegångsbalken.)

DD har uppgett att syftet med åtgärden var att leta efter narkotika i BB:s kläder.
En kroppsvisitation för det ändamålet är i och för sig godtagbar. Av betydelse är
dock inte bara vad syftet med undersökningen var utan också hur den faktiskt
genomfördes.
                                                                    Dnr 6365-2019       Sid 4 (5)




Av DD:s uppgifter framgår att han inte minns exakt hur undersökningen gick
till i detta fall, men han har beskrivit att byxor och kalsonger oftast dras ned lite
för att skapa utrymme för polisen att kunna kontrollera grenen i den misstänktes
kalsonger. Han har vidare uppgett att de flesta som blir visiterade på detta sätt
brukar hålla för sina intima kroppsdelar och att det kan ha skett även i detta fall.

DD har även uppgett att han inte hade någon avsikt att granska BB:s kropp utan
endast ville kontrollera om det fanns narkotika i BB:s kalsonger. Jag har ingen
anledning att ifrågasätta den uppgiften i och för sig. Jag har dock svårt att se att
det sätt som undersökningen genomfördes på inte innebar annat än att intima
delar av BB:s kropp också kunde iakttas. Jag noterar vidare att det framgår av
de uppgifter som DD lämnat med anledning av utredningen i JO:s ärende att
han ibland ber den misstänkte att lyfta eller föra sitt könsorgan åt sidan för att
den misstänktes kalsonger ska kunna kontrolleras vid en sådan undersökning
som det nu är fråga om. Även om det inte framgår att det skulle ha skett i detta
fall är det min samlade bedömning att en undersökning av det slag som
genomfördes av BB i trapphuset är att betrakta som en kroppsbesiktning och
inte en kroppsvisitation (se också JO 2019/20 s. 385).

Den tvångsåtgärd som genomfördes var i rättslig mening alltså en annan och
mer ingripande åtgärd än den som DD hade beslutat om. Det är naturligtvis inte
godtagbart.

Kroppsbesiktningen var av en mera väsentlig omfattning
En kroppsvisitation eller en kroppsbesiktning av mera väsentlig omfattning ska
av integritetsskäl verkställas inomhus och i ett avskilt rum (se 28 kap. 13 §
andra stycket rättegångsbalken). Bestämmelsen ger uttryck för den s.k.
hänsynsprincipen. Den innebär bl.a. att diskretion ska iakttas vid genomförandet
av tvångsmedel.

Vad som avses med en undersökning av mera väsentlig omfattning preciseras
inte i lagtexten och är inte särskilt utförligt utvecklat i förarbeten eller
kommenterat i litteraturen. Urin- och blodprovstagning brukar normalt sett
anses vara kroppsbesiktning av mera väsentlig omfattning. Det gäller också
varje form av undersökning som förutsätter att den misstänkte måste klä av sig
helt eller delvis. (Se Gunnel Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel, fjärde
uppl., s. 695.)

Vid bedömningen av om en kroppsbesiktning ska anses vara av mera väsentlig
omfattning bör stor vikt läggas vid integritetsintrångets karaktär. Även en
undersökning som avser en begränsad del av kroppen kan därför anses vara av
mera väsentlig omfattning beroende på hur integritetskränkande åtgärden är.

Det är ett stort ingrepp i den personliga integriteten och för de allra flesta
förenat med obehag att tvingas dra ned sina underkläder för att polisen ska
kunna undersöka om man döljer något i dem. Det förhållandet att den enskilde
kan skyla sina intima kroppsdelar med händerna förändrar inte åtgärdens
                                                                   Dnr 6365-2019       Sid 5 (5)




integritetskänsliga karaktär på något beaktansvärt sätt. Enligt min uppfattning
får den undersökning som genomfördes av BB anses ha varit av mera väsentlig
omfattning i rättegångsbalkens mening. Det krävs då som nämnts att
undersökningen ska genomföras inomhus och i ett avskilt rum.

Kroppsbesiktningen genomfördes inte i ett avskilt rum
Undersökningen av BB:s kalsonger genomfördes i ett trapphus bakom en vägg i
det allmänna utrymmet. Belysningen var släckt. Även om DD försökte att ta
hänsyn till BB:s integritet uppfattar jag hans uppgifter på det sättet att en
utomstående när som helst hade kunnat passera det ställe där DD och BB
befann sig eller se den pågående kroppsbesiktningen. Undersökningen kan
därför inte anses ha genomförts i sådan avskildhet och med sådan hänsyn som
bestämmelsen i 28 kap. 13 § rättegångsbalken kräver.

DD har uppgett att BB godtog att undersökningen genomfördes i trapphuset.
Polismyndigheten har i sin bedömning inte berört frågan om samtycke. Jag
finner inte heller anledning att gå närmare in på det här mer än att konstatera att
det saknade rättslig betydelse om BB godtog att undersökningen av hans
underkläder gjordes i trapphuset.

Dokumentationen
I likhet med Polismyndigheten anser jag att de dokumentationsbrister som har
förekommit inte är acceptabla.

Polismyndigheten kritiseras
Polismyndigheten kritiseras för hur undersökningen av BB i trapphuset
genomfördes och för bristerna i dokumentationen.

Avslutande kommentar
En kroppsvisitation där någons kläder ska undersökas kan naturligtvis i vissa
situationer kräva att han eller hon knäpper upp eller tar av och lämnar ifrån sig
sina kläder. Det innebär inte nödvändigtvis att åtgärden inte kan anses utgöra en
kroppsvisitation. Om syftet med en kroppsvisitation förutsätter att den
visiterade tar av sig kläderna inför någon annan på så sätt att kroppens mer
intima delar blottas skulle polisen kunna erbjuda den visiterade t.ex. en filt eller
liknande att skyla sig med (se mitt beslut den 17 februari 2021, dnr 5705-2019).
Vid en sådan undersökning måste polisen alltså säkerställa att undersökningen
avser enbart kläderna och att inte också den visiterades blottade kropp kan
iakttas.

Ärendet avslutas.
