# Vid en samverkansinsats mellan Polismyndigheten och Tullverket har tvångsåtgärder vidtagits utan rättslig grund

JO 2022-03-03 dnr 637-2020

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr
                                                                          2022-03-03            637-2020          Sid 1 (10)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Vid en samverkansinsats mellan Polismyndigheten och Tullverket har
                        tvångsåtgärder vidtagits utan rättslig grund


                          Beslutet i korthet: Under en planerad samverkansinsats mellan Polismyndigheten
                          och Tullverket vidtogs ett antal tvångsåtgärder mot en viss person.
                          De brottsmisstankar som lades till grund för att gripa personen och för att genomföra
                          en husrannsakan i hans bostad nådde inte upp till den misstankegrad som krävs för
                          åtgärderna. Polismyndigheten kritiseras för att åtgärderna ändå genomfördes.
                          Polismyndigheten kritiseras också för bl.a. brister i dokumentationen av de utförda
                          åtgärderna.
                          Vid husrannsakan i bostaden biträddes Polismyndigheten av tjänstemän från
                          Tullverket. Myndigheterna kritiseras för detta eftersom Tullverket saknade befogenhet
                          att lämna sådant biträde till Polismyndigheten.
                          Tullverket kritiseras vidare för att en transportkontroll utfördes i en bil som var
                          parkerad utanför mannens bostad utan att det fanns rättsliga förutsättningar för det.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 23 januari 2020 förde AA fram klagomål
                        mot Polismyndigheten och Tullverket. Av anmälan framgick att han den
                        14 december 2019 stoppades alldeles utanför sitt hus när han var på väg hem
                        med sin familj i bilen. Polisen uppgav att han misstänktes vara
                        narkotikapåverkad och tog med honom för blodprovstagning. Han fördes sedan
                        vidare till arresten där han tvingades klä av sig naken för att visiteras och låstes
                        därefter in.

                        AA uppgav att hans fru hölls kvar i bilen i ungefär en timme tillsammans med
                        de små barnen som var ledsna, hungriga och frös. Under tiden sökte poliser
                        igenom huset, en parkerad bil och hela uppfarten.

                        AA var kritisk till att han misstänktes för brott, utsattes för husrannsakan och
                        frihetsberövades utan grund. Han var också kritisk till hur hans familj
                        behandlades under insatsen.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 637-2020     Sid 2 (10)




Utredning
JO begärde att få in handlingar i ärendet från Polismyndigheten och Tullverket.
En jurist vid Tullverket uppgav inledningsvis att hon från organisationen fått
beskedet att ärendet var helt polisiärt och att Tullverkets roll var att biträda
Polismyndigheten med personal och hundekipage vid insatsen. I
Polismyndighetens dokumentation angavs emellertid att Tullverket hade utfört
en punktskattekontroll i en bil som var parkerad vid AA:s bostad.

Efter ytterligare kontakt med JO gav Tullverket in en promemoria som med
anledning av JO:s begäran upprättats av en gruppchef som deltog vid insatsen. I
promemorian bekräftades att Tullverket hade utfört en punktskattekontroll.

Tullverket (generaltulldirektören BB) och Polismyndigheten (juristen CC)
yttrade sig över anmälan den 9 september respektive den 18 december 2020
efter att berörda befattningshavare hade fått lämna upplysningar. Yttrandena
finns tillgängliga hos JO.

I myndigheternas yttranden har i huvudsak följande lyfts fram.

Under den aktuella dagen samverkade Polismyndigheten och Tullverket inom
ramen för den nationella särskilda händelsen Rimfrost med inriktning mot
narkotika- och vapenbrott i polisområdet Malmö. Tullverket deltog vid insatsen
på begäran av Polismyndigheten men hade också en misstanke mot AA om
brott mot lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,
tobaksvaror och energiprodukter.

Enligt Polismyndighetens dokumentation av händelsen stoppades AA på grund
av att han framförde sin bil i hög hastighet. Vid samtal med honom uppstod
misstankar om att han var påverkad av narkotika och dopningspreparat och att
han gjort sig skyldig till drograttfylleri. Det uppstod också misstankar om
narkotikabrott genom innehav. En av de ingripande poliserna beslutade att AA
skulle gripas och kroppsbesiktigas samt att husrannsakan skulle göras i AA:s
bil. Polisinspektören och gruppchefen DD beslutade om husrannsakan i AA:s
bostad.

Vid husrannsakan hemma hos AA deltog personal från både Polismyndigheten
och Tullverket. En av tjänstemännen från Tullverket använde en
narkotikasökhund vid genomsökningen av AA:s bostad. Ingen narkotika
påträffades dock. På vinden hittade tjänstemän från Tullverket en större mängd
kontanter, vilket ledde till misstankar om penningtvättsbrott.

Tullverket utförde också en punktskattekontroll i en bil som stod parkerad på
uppfarten till huset. Beslutet fattades av tullinspektören och gruppchefen EE.
Han har i sina upplysningar till JO uppgett att det fanns misstankar om att AA
förvarade och transporterade punktskattepliktiga varor och att det därför fanns
anledning att anta att transporten var pågående, dvs. att varorna inte hade nått
sin slutliga mottagare.
                                                                   Dnr 637-2020       Sid 3 (10)




Vid kontrollen i bilen påträffades en påse med vitt pulver som överlämnades till
poliser på platsen. EE har uppgett att polis då fattade beslut om husrannsakan i
bilen och att tulltjänstemän biträdde polisen vid husrannsakan.
Polismyndigheten har emellertid inte bekräftat att det fattades beslut om
husrannsakan i bilen och något sådant beslut har inte heller dokumenterats. DD
har uppgett att han inte minns om någon polis bistod Tullverket vid
punktskattekontrollen men att det kan ha skett. Han har också uppgett att det på
plats konstaterades att påsen inte innehöll narkotika.

Myndigheternas bedömningar
Tullverket och Polismyndigheten redovisade i korthet följande bedömningar.

Tullverket
Polismyndigheten beslutade om husrannsakan i bostaden mot bakgrund av bl.a.
misstankar om narkotikabrott och begärde handräckning av Tullverket. För
Tullverket finns inte någon bestämmelse som uttryckligen anger att
myndigheten får biträda en förundersökningsledare vid Polismyndigheten med
åtgärder inom en förundersökning. Tullverket bedömer att det saknades
förutsättningar för Tullverket att biträda Polismyndigheten med husrannsakan
på det sätt som skedde.

De ingripande tulltjänstemännen misstänkte att det fanns punktskattepliktiga
varor i en parkerad bil vid infarten till bostaden varför det fattades beslut om en
transportkontroll i bilen. De gjorde bedömningen på plats att det fanns
förutsättningar att genomföra en sådan kontroll. Vid en granskning i efterhand
av de uppgifter som lämnats saknas dock stöd för bedömningen att det skulle ha
varit fråga om en pågående transport i den bemärkelse som krävs för en
transportkontroll enligt lagen om punktskattekontroll. Det har därför enligt
Tullverkets bedömning saknats förutsättningar för den transportkontroll som
genomfördes.

Polismyndigheten
AA:s fordon drog till sig polisens uppmärksamhet eftersom det framfördes med
hög hastighet. En bidragande omständighet till att bilen stoppades tycks även ha
varit den underrättelseinformation som fanns. Eftersom AA vid kontrollen
uppvisade tecken på narkotikapåverkan och att använda dopningspreparat
fattades beslut om kroppsbesiktning. Polisområdet har uppgett att de
tjänstgörande poliserna är utbildade i drogtecken och symtom och därmed varit
väl lämpade att bedöma misstankar om narkotikabruk. Enligt
Polismyndighetens uppfattning får deras sammantagna observationer anses som
tillräckliga för skälig misstanke. Det fanns därmed skäl att besluta om
kroppsbesiktning. Polismyndigheten ifrågasätter inte heller att det varit fara i
dröjsmål.

Det har däremot inte framkommit att det förelåg sådana konkreta
omständigheter som kunde utgöra grund för en skälig misstanke om att AA
                                                                   Dnr 637-2020      Sid 4 (10)




innehade narkotika i sin bil eller i bostaden. Besluten om husrannsakan kan
därmed ifrågasättas. Av dokumentationen kan inte utläsas varför besluten
fattades enligt bestämmelsen om fara i dröjsmål. Det hade varit av stort värde
om ytterligare överväganden hade gjorts i frågan om tillräckliga skäl förelåg för
husrannsakan, t.ex. genom kontakt med jourhavande förundersökningsledare.

När det gäller gripandet av AA har det i protokollet över frihetsberövandet
angetts att misstankar om narkotikabrott och penningtvätt låg till grund för
beslutet. I DD:s yttrande förtydligas att misstankarna om narkotikabrott avsåg
att AA förvarade narkotika i sitt hem. Eftersom husrannsakan där kontanterna
påträffades genomfördes efter gripandet kan emellertid misstankarna om
penningtvättsbrott inte ha legat till grund för beslutet om gripande. Mot
bakgrund av den förhållandevis svaga misstanken mot AA är det tveksamt om
det fanns tillräckliga grunder för beslutet att frihetsberöva honom.

Polismyndigheten instämmer i Tullverkets bedömning att det inte fanns
förutsättningar för Tullverkets personal att bistå Polismyndigheten vid
husrannsakan i bostaden. En narkotikasökhund får emellertid anses vara ett
hjälpmedel som inom ramen för sedvanliga samverkansbestämmelser bör kunna
ställas till förfogande för en annan myndighet för att främja en effektiv
samordning av statens resurser. Detsamma bör gälla hundens förare, vars
medverkan är en nödvändig förutsättning för hundens arbete.
Polismyndighetens åtgärd att vid husrannsakan ta stöd av Tullverkets sökhund
och hundförare har därför enligt Polismyndighetens bedömning fallit inom
ramen för den möjlighet till samverkan som följer av bl.a. polislagen.

Ett protokoll finns upprättat över de beslutade åtgärderna. När det gäller
husrannsakan i fordonet anges i protokollet att syftet är att styrka rattfylleri
under påverkan av narkotika. Mot bakgrund av vad DD uppgett i sitt yttrande
hade det mest korrekta emellertid varit att i protokollet hänvisa till det
misstänkta innehavet av narkotika. Vidare kan det ifrågasättas om alla
brottsmisstankar som angetts i protokollet över gripandet var relevanta. Det har
inte heller angetts varför det var fara i dröjsmål, vilket också är en brist.
Polismyndighetens bedömning är att dokumentationen inte är tillräckligt tydlig
för att vara tillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt.

Rättslig reglering
Fordonsstopp
En polis får stoppa ett fordon om det finns anledning att anta att någon som
färdas i fordonet har gjort sig skyldig till brott eller om det av någon annan
anledning behövs för att ingripa mot någon som färdas i fordonet, genom att
beröva denne friheten, på annat sätt inskränka rörelsefriheten eller utföra
kroppsvisitation eller kroppsbesiktning på personen. En polis får också stoppa
ett fordon om det behövs för att genomföra husrannsakan i fordonet eller för att
kontrollera fordonet eller föraren eller fordonets last enligt vad som är särskilt
föreskrivet. (Se 22 § polislagen.)
                                                                  Dnr 637-2020       Sid 5 (10)




Husrannsakan
Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts som kan leda till
fängelse, får husrannsakan företas hos den som är skäligen misstänkt för brottet
bl.a. för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller annars för att utröna
omständigheter som kan vara av betydelse för utredning av brottet. För att göra
husrannsakan hos någon som inte är skäligen misstänkt för brottet ställs
särskilda krav. (Se 28 kap. 1 § rättegångsbalken, RB, och bl.a. JO 2021/22
s. 448.)

Beslut om husrannsakan ska i första hand meddelas av undersökningsledaren,
åklagaren eller rätten. Om det är fara i dröjsmål, dvs. ett brådskande fall, får
även en polis besluta om en sådan åtgärd. (Se 28 kap. 4 § första stycket och 5 §
RB.)

Det ska föras protokoll över husrannsakan där bl.a. skälen för åtgärden och
syftet med den anges (se 28 kap. 9 § RB). Av protokollet ska det tydligt framgå
vilka brottsmisstankar som föranlett åtgärden och vilka omständigheter som
legat till grund för beslutet. Om en polis fattat beslutet på grund av fara i
dröjsmål ska det av protokollet också framgå varför det var fara i dröjsmål. (Se
JO 2020/21 s. 370.)

Gripande
Regler om gripande, anhållande och häktning finns i 24 kap. RB. Om det finns
skäl att anhålla någon, får en polis i brådskande fall gripa honom eller henne (se
24 kap. 7 § första stycket RB). En grundläggande förutsättning för
frihetsberövandet är att personen är åtminstone skäligen misstänkt för ett brott.
Det ska också finnas ett eller flera s.k. särskilda häktningsskäl, exempelvis att
det finns risk för att den misstänkte genom att undanröja bevis eller på annat
sätt försvårar sakens utredning (se 24 kap. 1 § första stycket 1–3 RB).

Det ska föras protokoll över ingripanden som innebär att någon grips. Av
protokollet ska det framgå bl.a. grunden för beslutet och vad som har
förekommit vid ingripandet. (Se 27 § polislagen.)

Transportkontroll
I lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror
och energiprodukter (LPK) finns bestämmelser som hänför sig till Tullverkets
uppdrag att övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige för att
säkerställa att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Tullverket har
bl.a. möjlighet att göra transportkontroll i vägtransporter och lokaler om det kan
antas att punktskattepliktiga varor förvaras där. Kontrollen får göras under
pågående transport och då varor på-, av- eller omlastas i direkt anslutning till
transport. En lokal får kontrolleras om det kan antas att varorna förvaras i
lokalen för på-, av- eller omlastning under en pågående flyttning. (Se 2 kap. 1 §
LPK.)
                                                                  Dnr 637-2020       Sid 6 (10)




Samverkan mellan myndigheter
För en enhetlig och effektiv rättstillämpning krävs ofta att myndigheter
samverkar med varandra. I förvaltningslagen föreskrivs att en myndighet inom
sitt verksamhetsområde ska samverka med andra myndigheter (se 8 §
förvaltningslagen). Bestämmelsen ger inte stöd för samverkansprojekt som
faller utanför respektive myndighets verksamhetsområde. Däremot kan det i
specialförfattningar eller myndighetsinstruktioner finnas stöd för samverkan
som går längre eller annars avviker från förvaltningslagen. (Se prop.
2016/17:180 s. 293.)

I polislagen anges att Polismyndigheten ska samarbeta med andra myndigheter
och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten och att andra
myndigheter ska ge polisen stöd i dess arbete (se 6 § tredje och fjärde stycket
polislagen).

Bedömning
Anledningen till att AA kontrollerades
Jag kommer inledningsvis att uppehålla mig något vid vad som kommit fram
om anledningen till att AA stoppades och kontrollerades.

I en promemoria som en av de ingripande poliserna upprättat i anslutning till
händelsen anges att AA:s fordon observerades och stoppades då det framfördes
i hög hastighet och att AA i samtal med polisen bad om ursäkt för att han kört
fort. Gruppchefen DD har också i sina upplysningar till JO uppgett att bilen
drog till sig polisens uppmärksamhet med anledning av den höga hastigheten.

Av utredningen framgår emellertid också att fordonsstoppet gjordes när AA var
strax utanför sitt hus. På platsen fanns då redan personal från Polismyndigheten
och Tullverket, som den aktuella dagen genomförde en planerad
samverkansinsats med inriktning mot narkotika- och vapenbrott. Tullverkets
gruppchef EE har i den promemoria som han upprättade i samband med JO:s
rekvisition beskrivit att de tillsammans med polisen genomförde en gemensam
insats mot person och att fordonet stoppades när den misstänkte personen körde
fram till sitt hus. DD har i sina upplysningar också uppgett att de den aktuella
kvällen arbetade med ett underrättelseuppslag från Tullverket om AA.

Omständigheterna vid ingripandet och de uppgifter som lämnats ger således
intrycket att den egentliga anledningen till kontrollen av AA var den
underrättelseinformation som fanns. Mot bakgrund av uppgifterna att AA
framförde sitt fordon i hög hastighet kan jag emellertid inte dra någon säker
slutsats om att det var på det sättet. Med utgångspunkt i vad som dokumenterats
om anledningen till fordonsstoppet för jag inte fram någon kritik mot
Polismyndigheten för att bilen stoppades. Men jag vill i sammanhanget ändå
framhålla att det inte är tillåtet att stoppa ett fordon i spaningssyfte (se prop.
1996/97:175 s. 59).
                                                                     Dnr 637-2020     Sid 7 (10)




Vid kontrollen uppstod misstankar om att AA var påverkad av narkotika och
dopningspreparat och det fattades därför beslut om kroppsbesiktning. De
förhållandena föranleder inget uttalande från min sida. Jag går vidare inte in på
frågan om det fanns grund för beslutet om husrannsakan i AA:s bil eller om
omständigheterna var sådana att det var fara i dröjsmål när de nu nämnda
besluten fattades.

Besluten om gripande och husrannsakan i AA:s bostad
Det jag däremot kommer att gå närmare in på är frågorna om det fanns
förutsättningar för att gripa AA och att göra husrannsakan i hans bostad. Ett
gripande förutsätter att brottsmisstankarna i vart fall når upp till nivån skälig
misstanke. Jag har förstått saken så att polisen också vid beslutet om
husrannsakan utgick från att AA var skäligen misstänkt för ett visst brott.

För att någon ska anses skäligen misstänkt för brott krävs att det finns konkreta
omständigheter som med viss styrka pekar på att den misstänkte har begått den
gärning som misstanken avser (se t.ex. JO 2009/10 s. 72 och mitt beslut den 17
februari 2021, dnr 5705-2019).

Av dokumentationen framgår att besluten om gripande och husrannsakan i
AA:s bostad grundades på misstankar om att han förvarade narkotika i
bostaden. Enligt protokollet över gripandet låg även misstankar om
penningtvättsbrott till grund för det beslutet.

Vid husrannsakan i bostaden påträffades visserligen kontanter, som togs i
beslag. Beslutet att gripa AA fattades dock innan husrannsakan gjordes och det
finns inget i utredningen som tyder på att det redan då fanns misstankar mot
honom om penningtvättsbrott. Jag kan därför inte dra någon annan slutsats än
att uppgiften i protokollet om att misstankar om penningtvättsbrott låg till grund
för gripandet är felaktig. Jag utgår därför, liksom Polismyndigheten, från att det
endast var misstankarna om att AA förvarade narkotika i bostaden som låg till
grund för såväl gripandet som husrannsakan i bostaden.

DD har i sina upplysningar till JO förklarat att AA greps på grund av misstänkt
innehav av narkotika i bostaden eftersom patrullen som stoppat honom hade
upplevt honom som mycket nervös. AA hade uppvisat tydliga tecken på
narkotikapåverkan och kontrollen hade gjorts i nära anslutning till hans bostad.
DD har också hänvisat till den underrättelseinformation som fanns.

Att polisen på en annan plats än i bostaden påträffar en person som skäligen kan
misstänkas för ringa narkotikabrott genom eget bruk, är inte i sig tillräckligt för
en skälig misstanke om att personen innehar narkotika i sin bostad. För det
krävs någon konkret omständighet som talar för att brukaren innehar narkotika
och att den finns just i bostaden eller att det finns någon annan bevisning om ett
sådant brott. Tips eller annan information som tyder på att personen i fråga
förvarar narkotika i bostaden kan utgöra sådana konkreta omständigheter. (Se
                                                                   Dnr 637-2020     Sid 8 (10)




bl.a. JO 2006/07 s. 76 och 2016/17 s. 383 samt Gunnel Lindberg,
Straffprocessuella tvångsmedel, 4 uppl., s. 623 f.)

Det har inte framkommit några konkreta omständigheter som talade för att AA
förvarade narkotika i sin bostad. Av DD:s upplysningar framgår att de
underrättelseuppgifter som fanns i ärendet avsåg annan brottslighet. Jag
konstaterar därför att det inte fanns grund för skälig misstanke om att AA hade
gjort sig skyldig till narkotikabrott genom innehav i bostaden.

Jag går inte in på frågan om övriga förutsättningar för ett gripande var
uppfyllda.

Mot bakgrund av att DD hänvisat till den underrättelseinformation som fanns
och som avsåg annan brottslighet vill jag, när det gäller beslutet om
husrannsakan, också framhålla följande. En husrannsakan får endast vidtas för
de ändamål som anges i bestämmelsen om husrannsakan, bl.a. för att söka efter
föremål som kan tas i beslag eller annars för att utröna omständigheter av
betydelse för utredning om det brott som misstanken avser (se 28 kap. 1 § RB).
Syftet med en husrannsakan får inte vara att upptäcka eller förebygga andra
brott. (Se NJA II 1933 s. 113 och JO 2021/22 s. 448).

Sammantaget bedömer jag att det inte fanns förutsättningar att gripa AA och att
göra husrannsakan i hans bostad. När det gäller beslutet om husrannsakan kan
jag kan inte heller se att situationen var sådan att det var fara i dröjsmål. DD
borde därför ha kontaktat en undersökningsledare för ett beslut om
husrannsakan.

Transportkontrollen
Av utredningen framgår att Tullverket misstänkte att AA förvarade och
transporterade punktskattepliktiga varor och att gruppchefen EE fattade beslut
om att utföra en transportkontroll i en bil som stod parkerad i anslutning till
bostaden. Inga punktskattepliktiga varor påträffades och det upprättades därför
inget protokoll över kontrollen.

Som framgått av redogörelsen för den rättsliga regleringen kan en
transportkontroll utföras under pågående vägtransporter och då varor på-, av-
eller omlastas i direkt anslutning till transport. En transport är pågående även
om kortare uppehåll görs under transporten (se prop. 1997/98:100 s. 185).
Transportkontroll får också utföras i en lokal om det kan antas att
punktskattepliktiga varor förvaras där för på-, av- eller omlastning under en
pågående flyttning.

EE har uppgett att det i det aktuella ärendet fanns anledning att anta att
transporten var pågående, dvs. att varorna inte hade nått sin slutliga mottagare.
Han har dock inte närmare förklarat vad som lades till grund för den
bedömningen. Det har inte heller lämnats några uppgifter om vad som föranlett
misstankarna om att punktskattepliktiga varor skulle finnas i bilen.
                                                                    Dnr 637-2020      Sid 9 (10)




Tullverket har i sitt yttrande konstaterat att det vid en granskning i efterhand av
de uppgifter som lämnats saknas stöd för bedömningen att transporten skulle
vara pågående. Jag delar den uppfattningen och kan därmed konstatera att det
inte fanns rättsliga förutsättningar att genomföra en transportkontroll i den
parkerade bilen.

Tullverkets biträde till Polismyndigheten vid husrannsakan i bostaden
Av de uppgifter som de berörda tjänstemännen lämnat framgår att personal från
Tullverket bistod Polismyndigheten vid genomförandet av husrannsakan i
bostaden. Det föranleder mig att göra följande uttalanden.

Den aktuella insatsen genomfördes inom ramen för en planerad
samverkansinsats mellan Polismyndigheten och Tullverket. Som framgått av
min redogörelse för den rättsliga regleringen finns det inget som hindrar att
olika myndigheter samarbetar med varandra. Det är tvärtom något som
föreskrivs i såväl förvaltningslagen som polislagen. Emellertid agerar varje
myndighet även vid en myndighetsgemensam insats utifrån sitt eget uppdrag
och inom ramen för den egna myndighetens befogenheter. Det är också en
självklarhet att de tjänstemän som deltar vid en samverkansinsats i förhållande
till den enskilde endast företräder den egna myndigheten och att de har att
tillämpa de verksamhetsregler som gäller för den myndigheten. (Se JO 1993/94
s. 458.)

För att Tullverket ska få lämna biträde till en annan myndighet krävs stöd i
författning. Sådant stöd finns exempelvis om en åklagare begär biträde av
Tullverket i en förundersökning om ett brott som Tullverket har särskild
befogenhet att utreda (se 19 § tredje stycket lagen om straff för smuggling). Det
har inte varit aktuellt här. Tullverket har inte någon generell rätt att biträda en
undersökningsledare vid Polismyndigheten (jfr vad som gäller för
Kustbevakningen enligt 4 kap. 4 § kustbevakningslagen).

Med hänsyn till de krav som legalitetsprincipen ställer kan den allmänna
bestämmelsen i 6 § fjärde stycket polislagen om att andra myndigheter ska ge
polisen stöd i dess arbete, enligt min mening inte vara ett lagstöd för andra
myndigheter att ge Polismyndigheten handräckning med att verkställa
tvångsåtgärder.

Det fanns således inte några rättsliga befogenheter för tjänstemännen vid
Tullverket att biträda Polismyndigheten vid verkställigheten av husrannsakan i
bostaden. Mot den bakgrunden finner jag inte anledning att göra några särskilda
uttalanden med anledning av att en av tulltjänstemännen hade med sig en
narkotikasökhund.

Sammanfattning och kritik
Jag har vid min granskning av den aktuella insatsen kunnat konstatera att flera
tvångsåtgärder vidtogs utan att det fanns rättslig grund för det.
Polismyndigheten kritiseras för att AA greps och för att husrannsakan
                                                                    Dnr 637-2020     Sid 10 (10)




genomfördes i hans bostad. Polismyndigheten kritiseras också för att beslutet
om husrannsakan fattades av en polis som inte var undersökningsledare.

Tullverket kritiseras för att en transportkontroll utfördes utan att det fanns
rättsliga förutsättningar för det.

Genom utredningen har också klarlagts att tjänstemän från Tullverket biträdde
Polismyndigheten vid husrannsakan i AA:s bostad trots att de saknade
befogenhet att göra det. Polismyndigheten och Tullverket kritiseras för det.

Det har även förekommit brister i Polismyndighetens dokumentation av de
utförda åtgärderna. I protokollet över gripandet har felaktiga uppgifter om vilka
brottsmisstankar som föranledde åtgärden antecknats och av dokumentationen
över husrannsakan i bostaden framgår inte varför man bedömde att det var fara i
dröjsmål. Det är av stor vikt från rättssäkerhets- och kontrollsynpunkt att beslut
om tvångsmedel dokumenteras klart och noggrant. Polismyndigheten kritiseras
också för dokumentationsbristerna.

Ärendet avslutas.
