# Allvarlig kritik mot en tjänsteman vid Migrationsverket som lämnat ut uppgifter till utländska myndigheter i ett asylärende, m.m.

JO 2014-12-11 dnr 6372-2013

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2014-12-11              6372-2013             1 (6)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Allvarlig kritik mot en tjänsteman vid Migrationsverket som lämnat ut
                        uppgifter till utländska myndigheter i ett asylärende, m.m.


                          Beslutet i korthet: En asylsökande hade fått avslag på sin ansökan och
                          Migrationsverket hade påbörjat planering och förberedelser för hans återvändande till
                          hemlandet. En handläggare vid verket tog på eget initiativ kontakt med myndigheter i
                          den asylsökandes hemland och lämnade ut uppgifter om asylsökanden för att
                          kontrollera om vissa handlingar han gett in var äkta. Handläggaren var inte behörig att
                          kontakta de utländska myndigheterna och någon sekretessprövning gjordes inte
                          innan uppgifterna lämnades ut. Handläggaren får allvarlig kritik för sitt agerande. Även
                          Migrationsverket kritiseras, eftersom verket har ett ansvar för att personalen
                          handlägger ärenden enligt de regler och rutiner som gäller.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan till JO den 14 november 2013 klagomål mot en
                        handläggare vid Migrationsverket för att han hade lämnat ut uppgifter om en
                        underårig asylsökande, BB, till myndigheterna i dennes hemland. I anmälan och
                        en kompletterade skrivelse daterad den 10 februari 2014 angavs bl.a. följande.

                        AA förordnades i mars 2013 som god man för BB, som skulle utvisas till
                        Guinea enligt ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut. Vid samtal med
                        handläggaren i ärendet om återvändande, CC, i augusti 2013 och februari 2014
                        kom det fram att han hade kontrollerat olika dokument som BB gett in genom
                        att kontakta lokala myndigheter i Guinea och överlämna handlingar till dem.
                        Myndigheterna hade enligt CC uppgett att dokumenten var förfalskade. Av de
                        uppgifter CC lämnade framgick inte om någon officiell förfrågan om kontroll
                        av dokumenten hade gjorts. Det verkade som om handläggaren agerat på eget
                        bevåg.

                        Enligt AA hade kontrollerna allvarligt ökat risken för att BB skulle utsättas för
                        fysisk och psykisk skada vid återvändandet och hon ifrågasatte om de hade
                        utförts på ett korrekt sätt. Hon var även kritisk till hur de åtgärder som vidtagits
                        hade dokumenterats. AA uppgav slutligen att hon hade påtalat bristerna i
                        handläggningen i ett e-postmeddelande till enhetschefen, som inte hade vidtagit
                        någon åtgärd.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                 Dnr 6372-2013     Sid 2 (6)




Utredning
JO begärde att Migrationsverket skulle yttra sig över anmälan. Migrationsverket
(generaldirektören DD) kom in med ett yttrande. Av yttrandet och inhämtade
handlingar framgick följande.

Migrationsverkets organisation för arbetet med återvändande
Arbetet med att planera och förbereda återvändandet för underåriga asylsökande
sker inom verksamhetsområde Mottagning. Till verksamhetsområdet hör den
operativa stödenheten, som består av ambassad- och resesamordningen.
Ambassadsamordningen hjälper bl.a. till med att skaffa resehandlingar och har
behörighet att sköta Migrationsverkets kontakter med utländska ambassader och
beskickningar i syfte att ordna resehandlingar till personer som ska återvända.
Resesamordningen bistår med uppgifter om möjliga resvägar och liknande.
Ärenden om utlämnande av handlingar och andra kontakter med utländska
myndigheter har delegerats till chefen för den operativa stödenheten.

När det gäller underåriga asylsökande utan vårdnadshavare ska
Migrationsverket säkerställa att mottagandet i hemlandet kan ske på ett
godtagbart sätt. I ärenden där det inte finns några anhöriga som kan ta emot den
underårige vid återresan ska verkets mottagningsenheter vända sig till den
operativa stödenheten för att få hjälp med mottagandet.

Handläggningen av det aktuella ärendet
Migrationsverket beslutade i mars 2012 att avslå BB:s ansökan om
uppehållstillstånd och utvisa honom till Guinea. Beslutet vann laga kraft i
september samma år.

I februari 2013 hölls ett återvändandesamtal med BB vid Migrationsverkets
mottagningsenhet för barn i Stockholm. Det konstaterades att BB inte hade
några identitetshandlingar och inte heller någon som kunde ta emot honom i
hemlandet. Migrationsverket skulle därför bistå med resehandlingar och
mottagande i Guinea. En begäran om bistånd skickades från handläggaren vid
barnenheten till den operativa stödenheten. Den operativa stödenheten bedömde
att det var nödvändigt att lämna ut vissa av BB:s personuppgifter till Guineas
ambassad i Berlin för att arbetet med återvändandet skulle kunna fullgöras.
Innan BB:s personuppgifter (namn, födelsedatum, föräldrarnas namn, födelseort
och foto) lämnades ut gjordes en sekretessprövning, som dokumenterades i en
tjänsteanteckning den 24 juni 2013.

Någon gång under våren 2013 verkar CC, handläggare på mottagningsenhet 2 i
Stockholm, ha tagit över handläggningen av återvändandeärendet. Från och med
sommaren 2013 höll han i vart fall alla återvändandesamtal i ärendet.
Dessförinnan, i april 2013, var han på en tjänsteresa i Guinea. Han kontaktade
då Guineas migrationsmyndighet, Migration Service, på flygplatsen i Conakry
(Guineas huvudstad) och bad myndigheten undersöka äktheten av ett skolintyg
som BB lämnat in under asylprocessen. Av en tjänsteanteckning daterad den 2
                                                                       Dnr 6372-2013        Sid 3 (6)




september 2013 framgår att CC den 30 augusti 2013 kontaktades av en
tjänsteman från migrationsmyndigheten i Guinea som berättade att man hade
besökt skolan för att undersöka intyget och att intyget var falskt.

I november 2013 skickade BB ett e-postmeddelande till CC. Till meddelandet
hade han bifogat dokument från polisen i Conakry som visade att han var
efterlyst i Guinea. Enligt en tjänsteanteckning upprättad den 23 december 2013
kontaktade CC polisen i Conakry för att kontrollera äktheten av handlingarna
och fick då besked om att dokumenten var falska.

CC var vidare i december 2013 i kontakt med en organisation i Guinea (Sabou
Guinee) som åtog sig att leta efter BB:s föräldrar och undersöka vilka skolor
som skulle kunna vara lämpliga för BB.

Den 12 februari 2014 fattades beslut om utreseform för BB. Av beslutet
framgick att migrationsmyndigheterna i Guinea var informerade om när han
skulle anlända. Kort därefter avvek BB och ärendet överlämnades till polisen
för verkställighet.

CC hade lämnat följande uppgifter om sina kontakter i ärendet:

      Han har ingen formell delegering för att kontakta utländska myndigheter och
      organisationer. Han har emellertid uppfattat att han har haft ett informellt mandat
      utom för kontakterna med polismyndigheten. Han har inte överlämnat något
      dokument utan enbart uppgifter och har inte gjort någon sekretessprövning innan
      han kontaktade myndigheterna. Dokumentationen i kontakterna med
      polismyndigheten är vidare otillräckliga.
Verksamhetsområde Mottagning anförde följande:

      Den 24 juni 2013 kontaktade ambassadsamordningen Guineas ambassad för att
      få hjälp med att fastställa BB:s identitet och efterforska anhöriga i landet och
      därmed ordna med mottagandet av BB vid återresan till Guinea.
      Migrationsverket gjorde en sekretessprövning inför begäran som är
      dokumenterad. Samtidigt har CC arbetat med att ordna återvändandet för BB
      genom att kontakta Migration Service, polismyndigheten samt organisationen
      Sabou Guinee. Det framgår inte på vems uppdrag eller vilken bedömning som
      föranlett detta eller om en sekretessprövning skett.
      –––
      Kontakterna med utländska myndigheter vid mottagningsenheten har skett utan
      att CC haft behörighet till detta. Dokumentationen är vidare undermålig vilket
      inneburit att det är svårt att följa gången i ärendet. Det har också förekommit
      brister i kontakterna och kommunikationen inom området.
      Verksamhetsområdet tar det som inträffat mycket allvarligt. Det måste vara
      tydligt vilka mandat personalen har och det är allvarligt om en tjänsteman agerar
      utanför detta. Det är vidare allvarligt att dokumentationen i ärendet är
      undermålig. För att säkerställa att de brister som påtalats inte upprepas kommer
      området att hantera dessa tillsammans med berörd tjänsteman och enheter.
Migrationsverkets bedömning av handläggningen
Migrationsverket redovisade följande bedömning:

      Det är vanligt förekommande att verket måste ta kontakter med utländska
      beskickningar och myndigheter för att kunna bistå vid hemresan och mottagande
                                                                        Dnr 6372-2013         Sid 4 (6)




      i hemlandet. I verkets arbetsordning framgår vilket verksamhetsområde som har
      behörighet att sköta dessa uppgifter.
      Av den utredning som gjorts framkommer att ärendet i betydlig omfattning inte
      har handlagts i enlighet med verkets rutiner för ärendena och enligt
      arbetsordningen. Ambassadsamordningen som har behörighet att sköta utländska
      kontakter har arbetat med återvändandet för BB och dokumenterat detta medan
      en enskild handläggare utan mandat att utföra uppgifterna tagit egna kontakter
      med myndigheter och en organisation i Guinea. Hanteringen strider mot verkets
      regler och rutiner. Handläggningen är följaktligen inte korrekt vilket är allvarligt.
      För att säkerställa att det inte upprepas har chefen för verksamhetsområde
      Mottagning fått i uppdrag att tillsammans med berörda handläggare och enheter
      vidta åtgärder i syfte att förhindra detta.

Rättslig reglering
För en uppgift som rör en utlänning gäller sekretess, om det kan antas att ett
röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp
eller lider annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan
utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller organisation av
utlänningar (21 kap. 5 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL).

Utöver vad som följer av 21 kap. 5 § OSL gäller sekretess i verksamhet för
kontroll över utlänningar. Sekretessen gäller för uppgifter om enskildas
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att
den enskilde eller någon närstående till denne lider men (37 kap. 1 § första
stycket OSL). Med verksamhet för kontroll över utlänningar avses bl.a.
asylärenden.

Att sekretess gäller hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en
annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten
ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL).

JO har tidigare uttalat att det är viktigt att en myndighet som vidtar
utredningsåtgärder i den asylsökandes hemland iakttar de
sekretessbestämmelser som gäller och bedriver utredningen så att den
asylsökandes skyddsintresse inte åsidosätts. Innan utredningsåtgärder vidtas ska
en noggrann sekretessprövning göras och det bör i varje enskilt fall övervägas
vilka risker den enskilde eller dennes närstående kan komma att utsättas för
genom myndighetens handlande. De överväganden som görs bör dessutom
dokumenteras tydligt. (Se bl.a. JO 2012/13 s. 265, dnr 258-2011.)

Enligt 15 § förvaltningslagen ska uppgifter som en myndighet får på annat sätt
än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet
antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon
enskild.

JO har upprepade gånger uttalat att det inte är tillräckligt att endast anteckna
uppgifter som kan ha betydelse för utgången i ett ärende. Alla beslut och
åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av
betydelse bör redovisas. Även uppgifter som enbart rör ärendets gång och som
                                                                 Dnr 6372-2013       Sid 5 (6)




inte direkt tillför ärendet sakuppgifter bör i stor utsträckning dokumenteras.
Sådana uppgifter kan t.ex. gälla att det har förekommit kontakter med parter,
andra personer eller myndigheter. (Se bl.a. JO 2014/15 s. 330, dnr 3972-2012.)

Bedömning
Genom utredningen har det kommit fram att ärendet om återvändande först
handlades av Migrationsverkets mottagningsenhet för barn i Stockholm. När
barnenheten behövde hjälp med att ordna resehandlingar och mottagande i
Guinea för BB vände man sig till den operativa stödenheten, i enlighet med
verkets rutiner. Den operativa stödenheten bedömde att det var nödvändigt att
lämna ut vissa av BB:s personuppgifter för att fullgöra sitt uppdrag. Inför
utlämnandet gjorde enheten en sekretessprövning, vilken dokumenterades. Det
har inte kommit fram annat än att handläggningen av BB:s ärende i den här
delen har skett i enlighet med verkets rutiner för hur återvändandearbetet ska
bedrivas och att de bestämmelser som gäller har beaktats.

Exakt när och varför ärendet började handläggas av CC på mottagningsenhet 2 i
Stockholm har inte klarlagts genom utredningen. Det är dock utrett att CC,
parallellt med den operativa stödenhetens arbete, tog egna kontakter med
myndigheter i Guinea för att bl.a. kontrollera äktheten av ett skolintyg och vissa
handlingar från polisen i Conakry som BB lämnat in till verket.

Av Migrationsverkets yttrande framgår att behörigheten att kontakta utländska
myndigheter och lämna ut handlingar till dem i återvändandeärenden har
delegerats till chefen för den operativa stödenheten. CC har uppgett att han
kände till att han inte var behörig att ta kontakt med polismyndigheten i Guinea,
men att han uppfattat det som att han hade ett informellt mandat att ta kontakt
med vissa andra utländska myndigheter. Han har dock inte utvecklat sitt
påstående och uppgiften har tillbakavisats av Migrationsverket. Jag kan inte dra
någon annan slutsats än att CC inte hade rätt att kontakta några myndigheter i
Guinea i samband med handläggningen av BB:s återvändandeärende.

CC har vidare uppgett att han inte gjorde någon sekretessprövning innan han
vidtog sina utredningsåtgärder. Handläggningen är anmärkningsvärd. Självklart
måste en noggrann sekretessprövning göras innan uppgifter av den känsliga
natur som det varit fråga om lämnas till utländska myndigheter. Bedömningen i
sekretessfrågan ska vidare dokumenteras. Detta borde CC känna till. CC har
uppgett att han inte lämnat över några handlingar om BB till Guineas
myndigheter. Med hänsyn till innehållet i hans tjänsteanteckning den 2
september 2013 kan det emellertid inte uteslutas att detta ändå har skett.

CC har medgett att dokumentationen kring de kontakter han tagit med
myndigheterna i Guinea är bristfällig. Detta bekräftas av de handlingar JO tagit
del av. Det framgår t.ex. inte vilka tjänstemän på de olika myndigheterna som
har kontaktats.
                                                                   Dnr 6372-2013       Sid 6 (6)




Sammanfattningsvis står det klart att CC, utan att ha haft rätt till det, har lämnat
ut känsliga personuppgifter till utländska myndigheter utan att ta hänsyn till att
de kunde omfattas av sekretess och utan att dokumentera sina överväganden.
Han har inte heller dokumenterat sina kontakter i ärendet på ett tillfredsställande
sätt.

Det finns anledning att se mycket allvarligt på CC:s åtgärder. Enligt min
mening kan det inte uteslutas att BB skadats eller kan komma att skadas till
följd av CC:s agerande. Oavsett hur det förhåller sig med den saken ska CC ha
allvarlig kritik för hur han hanterat ärendet. Migrationsverket, ytterst dess
ledning, har ett ansvar för att se till att dess personal handlägger ärenden enligt
de regler och rutiner som gäller. Även Migrationsverket ska därför kritiseras för
de brister som konstaterats.

Migrationsverket har inte bemött AA:s uppgift om att hon påtalat CC:s
agerande för dennes chef, som inte vidtagit någon åtgärd. Om det förhåller sig
på det sättet är det anmärkningsvärt. Mot bakgrund av att Migrationsverket har
uppgett att verksamhetsområdeschefen kommer att vidta åtgärder för att
säkerställa att det inträffade inte upprepas finns det dock inte tillräckliga skäl
för mig att utreda frågan vidare.

Med dessa synpunkter avslutas ärendet.
