# Kritik mot Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö för att ha lämnat felaktig information till en patient om utgången i ett brottmål m.m.

JO 2021-03-05 dnr 639-2020

BESLUT
                                                                           Datum                      Dnr                      Sid
                                                                           2021-03-05                 639-2020               1 (10)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Kritik mot Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö för att ha lämnat
                        felaktig information till en patient om utgången i ett brottmål m.m.


                          Beslutet i korthet: Personal vid en rättspsykiatrisk klinik har lämnat information till en
                          patient om utgången i ett brottmål efter att enbart ha fått muntliga uppgifter från en
                          annan domstol än den som handlade det aktuella målet. Informationens innebörd
                          skulle ha varit mycket ingripande för patienten om den varit korrekt. Trots att
                          uppgifterna var felaktiga i grundläggande avseenden och patienten flera gånger
                          påtalade att de inte kunde stämma tycks det ha dröjt elva dagar innan kliniken vid
                          kontakt med rätt domstol fick korrekt information. Under den tiden drogs patientens
                          rätt till utevistelse in.
                          ChefsJO uttalar att en grundläggande förutsättning när kliniken ska informera en
                          patient om innehållet i en dom eller ett beslut är att kliniken har tillgång till det aktuella
                          avgörandet. I det här fallet borde kliniken ha gjort ytterligare efterforskningar genom
                          att kontakta rätt domstol och efterfråga avgörandet innan patienten informerades.
                          ChefsJO är mycket kritisk till klinikens hantering. Hon framhåller vidare vikten av att
                          information om domar och beslut lämnas med respekt för patientens integritet samt
                          under sådana former att patienten har möjlighet att i lugn och ro ta del av
                          informationen, ställa eventuella frågor och få lämpligt stöd av personalen.
                          ChefsJO konstaterar också att begreppen frigång och permission inte används på ett
                          konsekvent och korrekt sätt i patientens journal samt att det tycks finnas bristfälliga
                          kunskaper hos klinikens personal om innebörden och rättsverkningarna av olika
                          beslut om patienters utevistelser. ChefsJO påminner om att dokumentationen om
                          utevistelser måste vara tydlig samt att det är viktigt att de vedertagna termerna
                          används och att de används korrekt. Kliniken kritiseras för de brister som
                          uppmärksammats. ChefsJO är också kritisk till att kliniken dröjt med att överlämna en
                          kallelse till domstolsförhandling till patienten.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 22 januari 2020 framförde AA klagomål
                        mot bl.a. Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö. I den delen anförde AA bl.a.
                        följande:

                        En närstående till honom (patienten) är intagen vid kliniken för rättspsykiatrisk
                        vård utan särskilt utskrivningsprövning. Patienten dömdes den 18 december
                        2019 till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning men



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                           Dnr 639-2020   Sid 2 (10)




överklagade den domen. Den 14 januari 2020 informerade chefsöverläkaren om
att patienten på grund av god skötsamhet skulle beviljas frigång inom
närområdet fram till dess att den nya domen eventuellt vann laga kraft. Sent på
eftermiddagen den 17 januari 2020 meddelades dock att frigång inte längre
skulle vara möjlig eftersom patienten inte hade fått prövningstillstånd för sitt
överklagande och därför fortsättningsvis skulle vårdas enligt de regler som
gäller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Det negativa
beskedet lämnades muntligt inför andra intagna i korridoren, och patienten
lämnades därefter ensam. Eftersom det inte krävs prövningstillstånd i brottmål
var det egentligen uppenbart att kliniken hade fel i sak. Trots det är klinikens
agerande synnerligen allvarligt. Det finns inte någon anteckning i patientens
journal om incidenten eller hur man följer upp den.

I en kompletterande skrivelse anförde AA att en kallelse från förvaltningsrätten
som skickats till kliniken den 2 april 2020 överlämnades till patienten först fyra
dagar senare, vilket var mindre än ett dygn innan förhandlingen skulle hållas.

Utredning
Delar av patientens journal hämtades in och granskades. JO tog även del av
dagboksblad och dom i det aktuella målet vid Stockholms tingsrätt samt ett
beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Kronoberg anmodades därefter att
yttra sig över anmälan och den kompletterande skrivelsen i de delar som
redogjorts för ovan. Yttrandet skulle även besvara följande frågor:

− Hur ser klinikens rutiner ut för delgivning av domstolars domar och beslut?
  Vilka kontrollåtgärder vidtas innan sådana besked lämnas? På vilket sätt
  anser kliniken att negativa beslut bör lämnas?
− Hur formuleras beslut om permission på kliniken? Hur används begreppen
  ”frigång” och ”permission”, och vilka villkor tas in i besluten? Jämför med
  uttalandena i JO 2011/12 s. 486.
− Hur ser klinikens rutiner ut för delgivning av kallelser till domstolsförhand-
  lingar?

I remissvaret anförde hälso- och sjukvårdsnämnden bl.a. följande:

      Rutiner för delgivning av domar, beslut och kallelser från domstol
      Kliniken har uttalat i huvudsak följande:

      Rutiner för delgivning, kontrollåtgärder samt hur negativa beslut bör lämnas
      Rutiner för delgivning av domar varierar och anpassas utifrån patientens behov.
      Generellt arbetar kliniken aktivt för att ömsesidig kommunikation ska nyttjas vid
      delgivningar, som inte enbart ska bestå av information till patienten. Mötet ska
      vara ömsesidigt, där patienten får utrymme att ställa frågor och så långt möjligt
      få förklarat vad som menas i den aktuella domen/beslutet. Kliniken har en
      omvårdnadstät grundstruktur där varje patients unika personlighet och
      sammanvägda, ibland komplexa sjukdomsbild tas med i planeringen av varje
      enskild delgivning. Delgivning påverkas även av hur domstol och häkte agerar i
                                                                       Dnr 639-2020      Sid 3 (10)




aktuella fall, vilket kan variera. Även patientens aktuella juridiska status
påverkar hur delgivningen sker, enligt nedan.
Patient redan överlämnad till vård enligt LRV – beslut/domar från förvaltningsrätten
Förhandlingar sker generellt på tisdagar. Dom/beslut inkommer som regel via
e-post från förvaltningsrätten till klinikens officiella e-postadress på torsdagar
och fredagar samma vecka som förhandlingen varit. Klinikens medicinska
sekreterare ansvarar för att kontrollera den officiella e-postadressen. Medicinsk
sekreterare skriver ut två exemplar och lägger ett av dem i berörd avdelnings
postfack, avdelningen delger i sin tur patienten. Ett exemplar läggs till
patientansvarig läkare. Dom/beslut skannas också in i patientens digitala journal.
Patient överlämnad till vård enligt LRV. Ny LRV-dom under pågående LRV-vård
I förekommande fall sänds dom direkt till patienten från tingsrätt eller hovrätt
eller Högsta domstolen. Detta sker via Postnord direkt från domstol till patient.
Som myndighetshandling är detta något som patienten har tillgång till så fort
posten anländer. Ibland inkommer kopia på domen till klinikens officiella e-
postadress, ibland inkommer domen via post och ibland kontaktar kliniken
domstolen och efterfrågar domen.
Patient överlämnad till vård enligt LRV. Fängelsedom under pågående LRV-vård
I förekommande fall sänds dom direkt till patienten från allmän domstol. Detta
sker via Postnord som direkt post från domstol till patient. Som myndighets-
handling är detta något som patienten har tillgång till så fort posten anländer.
Ibland inkommer kopia på domen till klinikens officiella e-postadress, ibland
inkommer domen via post och ibland kontaktar kliniken domstolen och
efterfrågar domen.
Patient som är häktad och delges fängelse under vårdtid vid kliniken
Domstolen sänder dom via e-post till närmast berört häkte som därefter sänder e-
post till kliniken. Utefter domens datum för laga kraft inväntas hur patienten och
patientens juridiska ombud/advokat agerar: antingen överklagan eller så börjar
strafftid avräknas när domen fått laga kraft. I dessa fall följer kliniken
Kriminalvårdens fastlagda ”checklista” för delgivning, också benämnd
”nöjdförklaring”. Det är Kriminalvårdens personal som delger patienten på plats
på den avdelning inom kliniken där patienten vårdas. Vid delgivning av dom om
livstids fängelse gäller en annan procedur som finns beskriven inom
Kriminalvården.
Patient som är häktad och blir delgiven dom om LRV-vård under vårdtid vid kliniken
Domstolen sänder dom via e-post till närmast berört häkte som därefter antingen
sänder e-post till kliniken eller sänder domen via post direkt till patienten. Om
domen har skickats till kliniken delger personal patienten. I fall där patienten
tillhör ett närliggande häkte kan häktespersonal delge patienten på kliniken.
Utefter domens datum för laga kraft inväntas hur patienten och patientens
juridiska ombud/advokat agerar: antingen överklagan eller att medge att vården
ska inledas och/eller invänta domens laga kraft utan ett överklagande. Klinikens
medicinska sekreterare har domens datum för laga kraft under bevakning för att
rätt juridisk status gäller för patienten, kopplat till datum för laga kraft av domen.
Ofta kommer också besked om att dom fått laga kraft till kliniken från domstolen
via aktuellt häkte.
Patient som inte är häktad och blir delgiven dom om LRV-vård
Patient som inte är häktad och befinner sig i sin bostad delges dom direkt av
domstolen. Domstolen sänder också domen per e-post till kliniken. Utefter
domens datum för laga kraft inväntas hur patienten och patientens juridiska
ombud/advokat agerar: antingen överklagan eller att medge att vården ska
inledas och/eller invänta domens laga kraft utan ett överklagande. När domen har
fått laga kraft och om patienten inte är föremål för psykiatrisk slutenvård av
andra skäl kallas patienten in för att inleda vården, vanligtvis via kallelse per
post till patientens folkbokföringsadress.
                                                                   Dnr 639-2020        Sid 4 (10)




Formulering av beslut om permission, användning av begreppen "frigång" och
"Permission" m.m.
Permission är ett tillstånd som ges för att vistas utanför sjukvårdsinrättningens
område enligt 9 § eller 10 § LRV. Tillståndet ges endast under förutsättning att
det står i överensstämmelse med vårdplanen.
Med frigång menas att patienten på egen hand vistas inom sjukvårdsinrätt-
ningens område men utanför sin avdelning enligt 10 a § LRV.
De villkor som kan föreskrivas vid permission är samma villkor som får
föreskrivas som särskilda villkor vid vårdformen öppen rättspsykiatrisk vård, t ex
alkohol- och drogfrihet.

Rutiner för delgivning av kallelser till domstolsförhandlingar
Kallelser till förhandling i förvaltningsrätt kommer till klinikens officiella e-
postadress. Klinikens medicinska sekreterare skriver ut kallelse och lägger den i
berörd avdelnings postfack, avdelningen delger i sin tur patienten.
Kallelser till förhandling i övriga domstolar skickas ofta direkt till patienten per
post från domstolen. Dock kan vissa domstolar i stället skicka kallelser till
kliniken per e-post. Ibland kontaktar domstolen kliniken per telefon för att
efterhöra hur delgivning bäst kan ske, i sådana fall ombeds de skicka
delgivningen per e-post. I de fall där kallelse kommer per e-post utförs
delgivning antingen av klinikens säkerhetsutvecklare eller av avdelnings-
personal. Klinikens säkerhetsutvecklare har övergripande kontroll på datum och
klockslag för domstolsförhandling.

Handläggningen av ärendet
Berörd befattningshavare vid kliniken har uttalat i huvudsak följande. Under
aktuell period vårdades patienten vid kliniken, med stöd av LRV, utan särskild
utskrivningsprövning. Samtidigt pågick en rättsprocess där patienten stod åtalad
för ett antal brott och där tingsrätten hade dömt till rättspsykiatrisk vård med
särskild utskrivningsprövning. Domen hade inte vunnit laga kraft och patienten
hade överklagat.
Patientansvarig läkare beslutade att bevilja patienten frigång. Sektionsledare vid
patientens avdelning fick av medicinsk sekreterare information att patientens
överklagande hade avslagits. Saken gällde dock endast byte av offentlig
försvarare. Sekreteraren hade haft telefonkontakt med tingsrätten där man
uppgav att överklagandet hade avslagits i sin helhet. Med hänsyn taget till detta
beslutade ansvarig läkare att avvakta med frigång, då det fanns skäl att tro att
patientens överklagande avseende påföljd hade avslagits.
Sektionsledaren informerade patienten, vilken uppgav att hon av sin offentliga
försvarare fått annan information. Sektionsledaren informerade då att kliniken
utgick från befintlig information till dess att dom inkommit. Senare framkom att
hovrättens beslut inte avsåg påföljd, vilket också patienten informerades om.
Eftersom patienten alltjämt vårdades enligt LRV, utan särskild utskrivnings-
prövning hade ansvarig läkare möjlighet att bevilja frigång.
Vad gäller det som i anmälan har anförts om att kallelsen inte kom patienten
tillhanda i tid så anför kliniken följande. Kallelse inkom på eftermiddagen den
2 april 2020. Den skrevs ut av medicinsk sekreterare och lades, enligt klinikens
rutiner, i berörd avdelnings postfack. Tyvärr verkar det som att avdelningens
postfack inte har tömts förrän måndagen den 6 april 2020, vilket innebär att det
blivit en fördröjning för patienten.
                                                                 Dnr 639-2020        Sid 5 (10)




Regionens bedömning

Relevant lagstiftning
Av 9 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård framgår att chefsöverläkaren
får ge en patient, som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken
utan beslut om särskild utskrivningsprövning, tillstånd att under en viss del av
vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättning. Av 10 § första stycket samma lag
följer att i fråga om den som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 §
brottsbalken med beslut om särskild utskrivningsprövning prövas frågan om
frigång av förvaltningsrätten efter ansökan av chefsöverläkaren eller patienten.
Av bestämmelserna ovan framgår således att frågor om tillstånd att under
vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område, s.k. frigång, prövas
antingen av förvaltningsrätten eller chefsöverläkaren beroende på om den
rättspsykiatriska vården är förenad med särskild utskrivningsprövning eller inte.
Det finns inget skyndsamhetskrav eller andra frister som måste hållas i samband
med ansökan om frigång. Dock ska självklart frågan prövas utan onödigt
dröjsmål. Avgörande för huruvida tillståndet kan beviljas är patientens kliniska
status samt att tillståndet är i överensstämmelse med vad som framgår av
patientens vårdplan.

Indragen frigång
Av klinikens yttrande framgår att det fanns en viss planering avseende frigång
för patienten, utifrån att hon bedömdes fungera väl på avdelningen och att klinisk
status var sådan att frigång kunde vara aktuellt. Läkare hade även beslutat att
bevilja frigång, vilken skulle ha påbörjats under vecka 3 (januari 2020). Dock
kom detta beslut att ändras i samband med att kliniken fick muntlig information
från tingsrätten att patientens överklagande till hovrätten hade avslagits i sin
helhet. Information som uppenbart var felaktig, men som ändå, ur ett
försiktighetsperspektiv, föranledde kliniken att invänta skriftlig bekräftelse
genom inkommen dom angående detta och under den tiden avvakta med
beviljande av frigång. Utifrån att frigång avseende patient som vårdas enligt
LRV med särskild utskrivningsprövning, ska prövas av förvaltningsrätt, är
regionens bedömning att kliniken agerat korrekt när man beslutat att avvakta
med frigång till dess att informationen kunnat bekräftas. Felet uppdagades inom
några dagar, vid förnyad kontakt med hovrätten och den 15 januari 2020, fick
patienten korrekt information. Den 21 januari beslutas även ånyo att patienten
ska beviljas frigång, enligt 9 § LRV.
I anmälan har även anförts att den muntliga delgivningen omöjliggjort ett
överklagande eftersom det inte är dokumenterat. Regionen har svårt att tolka vad
som avses med detta, huruvida delgivningen i sig skulle kunna överklagas, vilket
ju inte är möjligt eller om det är överklagande av själva beslutet från domstolen
som avses här. Om det är det senare som avses så är det ju så att patienten har en
offentlig försvarare som bevakar patientens rätt i sammanhanget, inklusive
möjligheten till överklagande. Någon rättsförlust för patienten är alltså inte för
handen här, såvitt regionen kan bedöma.
Det är givetvis olyckligt att patienten har fått fel information om sin rättsliga
status. Kliniken har räknat med att den kan förlita sig på den muntliga
information som man fått från tingsrätten. Här kan enbart den mänskliga faktorn
sägas ligga till grund för detta besked. De rutiner som finns gällande delgivning
har fungerat, dock har själva budskapet varit fel, vilket dock kliniken inte kan
lastas för. Följaktligen har patientens frigång fördröjts med någon vecka.
Informationen har, i och med att felet snabbt upptäcktes, dock inte lett till att
patienten har förtagits möjligheten att få frigång eller lidit någon annan
rättsförlust.
                                                                      Dnr 639-2020      Sid 6 (10)




      Kallelse till förvaltningsrätt
      Kliniken har uppgett att kallelse till patienten inkommit torsdagen den 2 april
      2020, men inte verkar ha hämtats och meddelats förrän måndagen den 6 april,
      dvs. dagen innan sammanträdet i rätten. Dock råder en osäkerhet kring hur
      posthämtningen har skett internt på kliniken, varför regionen inte med säkerhet
      kan uttala sig avseende denna del av anmälan utan att det blir spekulativt.
      Regionen kan enbart beklaga om patienten till synes inte fick information om
      kallelsen förrän dagen innan sammanträdet i rätten.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. följande: Regionens yttrande
saknar en redogörelse för hur man agerar när man behöver lämna negativa
besked till en patient. Regionen skyller också ifrån sig när man uppger att man
förlitat sig på den muntliga information man fick från tingsrätten. Tingsrätten
har säkert svarat korrekt men den medicinska sekreteraren har uppenbarligen
inte fått tillräcklig information om vad man skulle fråga om. Det rimliga hade
varit att avvakta med att delge patienten information tills den bekräftats. Den
som har ansvar för juridiska förhållanden vid en klinik borde känna till att det
inte krävs prövningstillstånd i brottmål. Det dröjde fem dagar innan felet
uppdagades, vilket ur patientens synvinkel inte är snabbt.

Rättslig reglering
Vissa bestämmelser om brottmålsprocessen
Rättens avgörande av saken sker genom dom medan andra avgöranden sker
genom beslut (se 30 kap. 1 § rättegångsbalken). Beslut genom vilka domstolen
utan prövning av saken skiljer målet från sig betecknas slutliga beslut.

När ett mål avgjorts genom dom eller slutligt beslut ska parterna snarast
underrättas skriftligen om utgången i målet (30 kap. 7 § sjätte stycket och 10 §
första stycket rättegångsbalken).

En tingsrätts dom får överklagas, om inte annat är föreskrivet (49 kap. 1 §
rättegångsbalken). För att hovrätten ska pröva tingsrättens dom i brottmål, såvitt
avser annat än enskilt anspråk, krävs inte prövningstillstånd i andra fall än då
den tilltalade genom domen som enda påföljd dömts till böter eller frikänts från
ansvar för brott för vilket det inte är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex
månader (49 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken).

En hovrätts dom eller slutliga beslut får överklagas till Högsta domstolen, om
inte annat är föreskrivet (se 54 kap. 1 § och 3 § rättegångsbalken). Prövnings-
tillstånd krävs för att Högsta domstolen ska pröva hovrättens dom eller slutliga
beslut i mål eller ärende som väckts vid tingsrätt (54 kap. 9 §).

I 29 § förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.
anges att om dom meddelas mot någon som är intagen på en sjukvårdsinrättning
med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT, eller lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV, ska domstolen se till att en kopia av
domen genast delges den tilltalade genom chefsöverläkarens eller verksamhets-
chefens försorg. Detta gäller dock endast om domen meddelats i den tilltalades
frånvaro.
                                                                   Dnr 639-2020       Sid 7 (10)




Enligt 7 § LRV ska rättspsykiatrisk vård påbörjas utan dröjsmål när domstolens
beslut om sådan vård har vunnit laga kraft. Om den dömde är häktad ska vården
påbörjas även innan beslutet har vunnit laga kraft under förutsättning att den
dömde och åklagaren medger att så sker.

Permission och frigång
Chefsöverläkaren får enligt 9 § LRV ge en patient som genomgår
rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning, tillstånd att under en
viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område (permission).
Tillståndet får ges för ett visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen
och får förenas med särskilda villkor. För patienter som genomgår
rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning prövas enligt 10 § LRV
frågan om permission av förvaltningsrätten efter ansökan av chefsöverläkaren
eller patienten.

Permission innebär en rätt för patienten att på egen hand vistas utanför
sjukvårdsinrättningens område (se prop. 1990/91:58 s. 308 och 343). Även
kortare vistelser utanför sjukvårdsinrättningens område utgör permission enligt
9 och 10 §§ LRV. Om patienten vistas utanför sjukvårdsinrättningens område
tillsammans med personal är det dock inte fråga om permission. Beslut om
sådana utevistelser borde rättsligt vara att betrakta som beslut enligt 6 § LRV
om behandling (se bl.a. protokollet i JO:s ärende med dnr 7317-2018).

Frigång innebär att patienten ges tillstånd att på egen hand vistas utanför
vårdavdelningen men inom sjukvårdsinrättningens område. Frigång regleras i
10 a § LRV där det anges att det för patienter som vårdas med särskild
utskrivningsprövning krävs att chefsöverläkaren har fått ett medgivande av
förvaltningsrätten att ge tillstånd till en sådan vistelse.

Beslut att avslå en ansökan om permission och att återkalla en tidigare beviljad
permission enligt 9 och 10 §§ LRV kan enligt 18 § LRV överklagas till
förvaltningsrätten. Enligt 2 § 14 och 16 förordningen (1991:1472) om
psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ska journalen innehålla uppgift
om bl.a. beslut att bevilja eller avslå en ansökan om permission samt att
återkalla en beviljad permission. Beslut om permission omfattas även, till
skillnad från beslut om frigång och annan utevistelse, av bestämmelsen i
25 kap. 10 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om undantag från
sekretess, och är alltså offentliga.

Bedömning
Information om dom och beslut
Genom utredningen har det kommit fram att patienten vid den aktuella
händelsen gavs rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning men att
tingsrätten i ett nytt mål hade dömt patienten till rättspsykiatrisk vård med
särskild utskrivningsprövning. Patienten hade överklagat domen som därmed
inte hade vunnit laga kraft. Den 10 januari 2020 fick patienten information av
                                                                       Dnr 639-2020       Sid 8 (10)




klinikens personal om att hovrätten hade avslagit överklagandet och att den
frigång som kliniken tidigare beviljat därmed inte längre var aktuell, eftersom
patienten nu vårdades med särskild utskrivningsprövning. Senare uppdagades
det att hovrättens beslut endast hade avsett ett byte av offentlig försvarare.
Patienten beviljades på nytt frigång den 21 januari 2020.

Regionen har i remissvaret anfört att den felaktiga informationen till patienten
berodde på att klinikens medicinska sekreterare i telefonkontakt med
Stockholms tingsrätt hade fått information om att överklagandet avslagits i sin
helhet. Kliniken förlitade sig på dessa uppgifter och delgav patienten denna
information, vars innebörd skulle ha varit mycket ingripande för patienten om
den varit korrekt. Det har inte varit möjligt att inom ramen för min utredning
närmare klarlägga vilken information som lämnades av tingsrätten eller vilka
frågor som ställdes. Telefonkontakten finns inte antecknad i patientens journal.
I en omvårdnadsanteckning den 10 januari 2020 anges att ”hovrätten har
avslagit patientens överklagan. Patientens dom har således vunnit laga kraft.
Hon är därför enligt tidigare dom överlämnad till LRVs.”

Kliniken har enligt remissvaret rutiner för delgivning av domar och beslut. En
grundläggande förutsättning enligt dessa rutiner är att kliniken har tillgång till
den dom eller det beslut som ska delges patienten. En sådan ordning är lämplig
när kliniken ska informera en patient om innehållet i en domstols dom eller
beslut och minskar risken för att felaktiga uppgifter förmedlas till patienten. I
det här fallet har dock kliniken lämnat information till patienten om utgången i
ett brottmål efter att enbart ha fått muntliga uppgifter, dessutom från en annan
domstol än den som handlade det aktuella målet. En sådan hantering är inte
godtagbar och tycks inte heller vara i överensstämmelse med klinikens rutiner.
Kliniken borde naturligtvis ha gjort ytterligare efterforskningar genom att
kontakta hovrätten och fråga efter det aktuella avgörandet innan patienten
informerades.

I remissvaret anges att patienten fick korrekt information av personalen den
15 januari 2020. Av en anteckning i patientjournalen den 13 januari 2020
framgår följande:

      Patienten har överklagat domen från Stockholms tingsrätt i mål nr B 4149-18 i
      sin helhet. Överklagandet gällande byte av offentlig försvarare har inkommit
      skriftligt protokoll att hovrätten avslagit detta.
      När det gäller överklagande av påföljden har handlingar skickats från tingsrätten
      till hovrätten men dessa har inte hunnit bli registrerade hos hovrätten ännu. De
      har meddelat muntligt att de avslår överklagandet i sin helhet.
Av en anteckning den 15 januari 2020 framgår bl.a. att patienten meddelas att
kliniken fortfarande inte har fått någon skriftlig information om hennes
rättsprocess, huruvida domen har vunnit laga kraft, och att hon därför ska
fortsätta med sina uteaktiviteter i beledsagad form. Enligt journalen hade
kliniken först den 21 januari 2020 kontakt med hovrätten varvid det uppdagades
                                                                   Dnr 639-2020       Sid 9 (10)




att domen inte hade vunnit laga kraft. Samma dag beviljades patienten åter
frigång.

Jag kan alltså konstatera att kliniken har gett patienten felaktig information. Det
tycks dessutom ha dröjt elva dagar innan kliniken vid kontakt med hovrätten
fick korrekta uppgifter om patientens överklagande, trots att de uppgifter som
ursprungligen lämnats till patienten var felaktiga i grundläggande avseenden
och att patienten enligt journalanteckningar flera gånger påtalat att de inte
kunde stämma. Jag är mycket kritisk till klinikens hantering i denna del.

De närmare omständigheterna kring hur den ursprungliga informationen
lämnades till patienten framgår inte av remissvaret. Av patientjournalen framgår
att personal samtalade med patienten om beskedet senare samma dag och hade
viss tillsyn över patienten under natten. Jag nöjer mig i den delen med att
framhålla vikten av att information om domar och beslut lämnas med respekt
för patientens integritet samt under sådana former att patienten har möjlighet att
i lugn och ro ta del av informationen, ställa eventuella frågor och få lämpligt
stöd av personalen.

Permission och frigång
Begreppen permission och frigång förekommer inte uttryckligen i LRV men
används av vårdinrättningar som benämning för patienternas utevistelser. Av
lagens förarbeten framgår att permission innebär en rätt för patienten att på egen
hand vistas utanför sjukhusområdet, även när det rör sig om kortare vistelser.
Eftersom permission och frigång inte har samma rättsverkningar kan en
sammanblandning av begreppen leda till missförstånd, t.ex. när det gäller rätten
att överklaga. Jag har tidigare uttalat att dokumentationen om dessa utevistelser
måste vara tydlig samt att det är viktigt att de vedertagna termerna används och
att de används korrekt (se bl.a. protokollet i JO:s ärende med dnr 7317-2018).
Om personalen inte har klart för sig när det är fråga om permission finns en
överhängande risk att patienten inte informeras om t.ex. rätten att överklaga ett
beslut.

Enligt remissvaret har patienten beviljats frigång vid två tillfällen. I patient-
journalen används både begreppen permission och frigång men det anges att
patienten ska beviljas vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område och
hänvisning görs till 9 § LRV (se daganteckningar den 8 och 21 januari 2020).
Jag noterar att det även på vissa ställen i remissvaret anges att frigång innebär
en rätt för patienten att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område och att
hänvisning även då görs till 9 § LRV.

Jag kan alltså konstatera att begreppen frigång och permission inte används på
ett konsekvent och korrekt sätt i patientens journal. Remissvaret ger vidare
intryck av att det finns bristfälliga kunskaper hos klinikens personal om
innebörden och rättsverkningarna av olika beslut om patienters utevistelser. Jag
är kritisk till de beskrivna bristerna och förutsätter att kliniken vidtar
                                                                      Dnr 639-2020      Sid 10 (10)




nödvändiga åtgärder för att säkerställa en rättssäker hantering av patienternas
utevistelser.

Delgivning av kallelse till domstolsförhandling
Patienter som är föremål för rättspsykiatrisk vård befinner sig i en utsatt
situation och måste ges goda möjligheter att ta till vara sina rättigheter under
vårdtiden. Mål enligt LRV ska handläggas skyndsamt av domstolarna, och
tidsfristerna är korta. Huvudregeln är att mål som gäller en patient som
genomgår rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning ska tas upp
till avgörande inom åtta dagar från den dag då ansökan, anmälan eller
överklagandet kom in till förvaltningsrätten (21 a § LRV). Som JO tidigare har
uttalat att det därför av stor vikt att kallelser jämte ansökningshandlingar lämnas
över utan dröjsmål till en patient som tvångsvårdas eftersom patienten måste få
möjlighet att förbereda sig inför en förhandling (se JO 2016/17 s. 142).

Utredningen har visat att en kallelse till muntlig förhandling den 7 april 2020
togs emot av kliniken den 2 april 2020 men inte meddelades patienten förrän
den 6 april 2020, dvs. dagen innan förhandlingen skulle äga rum. Kliniken kan
inte undgå kritik för dröjsmålet med att lämna över kallelsen till patienten. Jag
utgår från att kliniken ser över sina rutiner i syfte att säkerställa att information
från förvaltningsrätten omgående överförs till den patient som är berörd.

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder inte några uttalanden
från min sida.

Ärendet avslutas.
