# Viss kritik mot Stockholms universitet för handläggningen av en begäran om utlämnande av handling

JO 2013-06-26 dnr 6403-2011

BESLUT
                                                                            Datum                     Dnr                       Sid
                                                                            2013-06-26                6403-2011                1 (6)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Viss kritik mot Stockholms universitet för handläggningen av en begä-
                        ran om utlämnande av handling

## Anmälan

I en anmälan, som inkom till JO den 13 december 2011, framförde AA klagomål
                        mot Stockholms universitet avseende hanteringen av en begäran om utlämnande av
                        handling.

                        AA anförde bl.a. följande. Den 3 november 2011 begärde han via e-post att få ta
                        del av en rapport som hade sammanställts av docent BB, systemekologiska institut-
                        ionen vid universitetet. Enligt information från universitetet var rapporten upprät-
                        tad den 28 oktober 2011. I sitt e-brev begärde han att få vara anonym. I samband
                        med sin framställning begärde universitet att han skulle identifiera sig och ange
                        syftet med begäran. Den 9 november fick han besked om att han skulle kontakta
                        BB för att få reda på om rapporten kunde lämnas ut. Han vände sig den 27 novem-
                        ber 2011 till universitetsförvaltningen och framförde sin begäran igen samt uppgav
                        att han inte ville att hans identitet skulle röjas i samband med att hans begäran vi-
                        darebefordrades. Hans förfrågan skickades därefter av universitetet via e-post vi-
                        dare till BB. Av det vidarebefordrade e-brevet framgick hans identitet. BB uppgav
                        att en papperskopia kunde skickas till honom alternativt att handlingen kunde häm-
                        tas ut hos Vallentuna kommun. Universitetet erbjöd sig inte att skicka handlingen
                        elektroniskt vilket hade varit det bästa sättet att skicka handlingen på. Vid tidpunk-
                        ten för anmälan hade han fortfarande inte fått del av den fullständiga rapporten.

## Utredning

JO begärde att rektor för Stockholms universitet skulle göra en utredning och yttra
                        sig över vad AA anfört i sin anmälan.

                        Dåvarande rektor CC anförde följande.

                                  l. AA begärde den 3 november 2011 ut primärdata angående vattenkvalitén i Vallentuna-
                                  sjön av Stockholms universitet. Mätdata från Vallentunasjön finns i delrapporten "När-
                                  saltsbestämning av Oxundaåsystemet; hur biogeokemiska och ekologiska processer får
                                  samhällspolitiska konsekvenser" (sidorna 5-44) som är en del i "Undersökning av vat-
                                  tenkvalitet i olika akvatiska miljöer" som utgör studenternas samlade kursrapport (103 si-
                                  dor) från påbyggnadskursen i Akvatisk ekologi, vid Stockholms universitet hösten 2011.
                                  Övriga delar av rapporten berör inte Vallentunasjön, utan gäller fältstudier i andra akva-



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                          Dnr 6403-2011      Sid 2 (6)




      tiska miljöer, dvs. studier av vattenkvalitet på svenska Västkusten (norra Bohuslän) och i
      fjärdområden på Åland.
      Studentrapporten utgjorde studenternas arbetsmaterial fram till upprättandet av slutlig
      version den 14 november 2011. Studenters examinationsuppgifter uppfattas som rättade,
      och därmed allmänna handlingar, när examinatorn avslutar examinationen. Examina-
      torn och kursansvarige BB godkände slutversionen av studentrapporten den 14 novem-
      ber 2011 och studenterna meddelades detta samma dag. Rapporten har alltså inte funnits
      färdig den 28 oktober 2011 som AA hävdar. Universitetet beklagar dock att AA inte
      meddelades detta i samband med att han ombads att kontakta BB. Enligt BB närvarade en
      journalist vid ett kursseminarium den 24 oktober 2011 och erhöll då betydande informat-
      ion om rapporten som resulterade i en artikel i lokaltidningen Steget Mitt i Vallentuna.
      BB har efter förfrågan av f.d. miljösamordnare vid Vallentuna kommun skickat en kopia av
      studenternas delrapport ”Närsaltsbestämning av Oxundaåsystemet; hur biogeokemiska och
      ekologiska processer får samhällspolitiska konsekvenser”, till Vallentuna kommun den 24
      november 2011. Någon ofullständig delrapport har icke tillsänts Vallentuna kommun, och
      kopian omfattade även ett appendix med mätdata.
      Den 27 november 2011 kontaktade AA universitetet om delrapporten igen. AA er-
      bjöds att få en egen kopia från Stockholms universitet mot avgift enligt avgiftsför-
      ordningen och upplystes även att rapporten fanns hos Vallentuna kommun. AA
      meddelade att han inte ville ha ut handlingen från Stockholms universitet.
      AA hävdar i sin anmälan till JO att han fortfarande inte har fått ta del av hela rappor-
      ten. Universitetet vill påpeka att AA aldrig har begärt ut rapporten i sin helhet [---].
      AA kontaktades av universitetet efter att hans anmälan till JO inkom och ombads att
      precisera vad han ville ha ut, dvs. om han ville ha ut hela rapporten eller endast de
      delar som han saknade. AA meddelade då att han har tagit del av rapporten i sin hel-
      het hos Vallentuna kommun. [---].
      2. Registrator hänvisade AA vidare eftersom BB hade tillgång till handlingen som
      begärdes utlämnad. Den som ansvarar för handlingen ska enligt Offentlighets- och
      sekretesslagen först avgöra om handlingen är allmän och offentlig. Det är även mer
      praktiskt att kontakta den som har handlingen för att fastställa exakt vad man vill ha
      ut, på vilket sätt etc. AA hade möjlighet att kontakta BB utan att röja sin identitet.
      3. Universitetet har inte efterfrågat namnet på AA Han har själv meddelat Stock-
      holms universitet vem han är genom att ange sig själv som avsändare av e-brevet.
      Detta e-brev är en inkommen allmän handling.
      4. AA har enligt tryckfrihetsförordningen rätt att få ut handlingen i pappersform och
      mot avgift enligt avgiftsförordningen. Universitetet har ingen skyldighet att lämna ut
      handlingar i digital form om inte annat föreskrivs i lag. Vidare har AA skrivit till re-
      gistrator den 7 november 2011 [---] "återkom gärna om det är så mycket material att
      det förefaller oskäligt att kopiera allt. Jag får då fundera över vad som kan tänkas
      vara mest relevant; det är inte meningen att sysselsätta någon med en hel veckas ko-
      pieringsarbete."

Till remissvaret fogade universitetet e-postkorrespondens mellan AA och universi-
tetets registrator.

AA kommenterade yttrandet.

Rättslig reglering
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap. tryckfri-
hetsförordningen (TF). Där regleras även primärt frågan om utlämnande av allmän
handling.
                                                                   Dnr 6403-2011     Sid 3 (6)




Av 2 kap. 3 § TF framgår att med handling förstås framställning i skrift eller bild
samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med
tekniskt hjälpmedel. En handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och är
att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.

Enligt 2 kap. 12 § TF ska en allmän handling som får lämnas ut, dvs. som inte om-
fattas av sekretess, på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan
avgift tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen. Av 2 kap. 13 § TF
framgår att den som önskar ta del av en allmän handling även har rätt att mot fast-
ställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut.
Begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling ska behandlas skyndsamt.
Besked i en utlämnandefråga bör normalt lämnas samma dag som begäran gjorts.
Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att
ta ställning till om utlämnande får ske. Ett visst ytterligare dröjsmål kan vara
ofrånkomligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande
material.

En fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som för-
varar handlingen (2 kap. 14 § andra stycket TF). Av 6 kap. 3 § OSL följer att om
en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt be-
slut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som
ska pröva om handlingen ska lämnas ut.

För det fall en begäran om att få ta del av en handling helt eller delvis inte kan till-
mötesgås ska den som gjort framställningen underrättas om detta. Den enskilde ska
då också, enligt 6 kap. 3 § tredje stycket offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400), OSL, informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning
och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna
överklagas. Rätten att få ett sådant formellt beslut tillkommer den enskilde oavsett
vad som är grunden för att avslå en begäran.

Av 2 kap. 14 § tredje stycket TF följer att en myndighet inte på grund av att någon
begär att få ta del av allmän handling får efterforska vem han är eller vilket syfte
han har med sin begäran i större utsträckning än som behövs för att myndigheten
ska kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut.

Av 6 kap. 4 § OSL framgår att en myndighet på begäran av en enskild ska lämna
uppgift ur en allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är
sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. I sådana fall saknas
möjlighet att överklaga ett avslagsbeslut. Den enskilde kan inte heller ställa samma
krav på att få sin begäran behandlad med den skyndsamhet som gäller i fråga om
att få del av den allmänna handlingen som sådan. För det fall myndigheten väljer
att inte lämna ut en uppgift ur en allmän handling, bör myndigheten upplysa den
enskilde om dennes möjlighet att begära att själva handlingen utlämnas för att däri-
genom få till stånd ett överklagbart avgörande.
                                                                   Dnr 6403-2011    Sid 4 (6)




Om det är regelsystemet för utlämnande av allmän handling eller regelsystemet
avseende lämnande av uppgift ur allmän handling som ska tillämpas får avgöras
utifrån den framställning som den enskilde gjort. Vid oklarheter ska myndigheten
söka utröna vad som avses. Om frågan inte kan utredas ska en begäran presumeras
innefatta ett önskemål om att få ta del av allmän handling (se RÅ 82 2:68).

Bedömning
Av utredningen framgår bl.a. följande. AA begärde i ett e-brev till universitetet den
3 november 2011 att få ut ”primärdata angående vattenkvaliteten i Vallentunasjön”
avseende åren 2003-2011. Han framförde också att han önskade vara anonym när
hans förfrågan vidarebefordrades. Av e-brevet framgick dock hans namn. – Den 4
november svarade universitetets registrator. Han föreslog att AA:s begäran skulle
vidarebefordras till BB på ett sätt som inte röjde hans identitet. – I ett e-brev den 7
november anförde AA att myndigheten, om det rörde sig om mycket material,
skulle återkomma till honom för att han skulle kunna avgöra vad som var mest
relevant att kopiera. – Registratorn skickade den 9 november ett e-brev till AA och
upplyste att han varit i kontakt med BB samt hänvisade AA att kontakta BB direkt
angående sin begäran. – Den 27 november kontaktade AA universitetsförvaltning-
en rörande framställningen. Han erbjöds att, mot avgift, få rapporten skickad via
vanlig post samt upplystes om att rapporten även fanns tillgänglig hos Vallentuna
kommun. – Efter att AA gjort anmälan till JO kontaktade universitetet AA och bad
honom precisera om han ville ta del av hela rapporten eller endast de delar som han
saknade. AA meddelade då att han tagit del av hela rapporten hos Vallentuna
kommun.

Såvitt framkommit uppfattade universitetet AA:s framställning den 3 november
2011 som en begäran om att få ta del av en handling, delrapporten ”Närsaltsbe-
stämning av Oxundaåsystemet; hur biogeokemiska och ekologiska processer får
samhällspolitiska konsekvenser”. Universitetet har i remissvaret uppgett att den
aktuella delrapporten ingick i en större studentrapport som upprättades och blev en
allmän handling först den 14 november 2011. Enligt universitetet var rapporten
således inte upprättad vid tidpunkten för AA:s begäran. Frågan om handlingen var
allmän och offentlig föranleder inte något uttalande från min sida då det i första
hand ankommer på domstol att, efter överklagande av en myndighets avslagsbeslut,
göra en sådan prövning.

När det gäller den formella handläggningen kan det konstateras att universitetet
skyndsamt efter att framställningen inkommit den 3 november borde ha underrättat
AA om att den aktuella handlingen inte var upprättad och om när den förväntades
bli allmän. Om AA i den situationen hade vidhållit sin begäran skulle han även ha
informerats om möjligheten att hänskjuta frågan till myndigheten för att få ett for-
mellt överklagbart beslut. Universitetet har dock inte handlagt ärendet på det sättet,
utan i stället har AA, efter nästan en vecka, hänvisats till att själv ta kontakt med en
viss tjänsteman i saken. Universitetet kan inte undgå kritik för sin handläggning i
nu påtalade avseenden. Jag vill framhålla att det är en uppgift för myndigheten att
                                                                   Dnr 6403-2011    Sid 5 (6)




vidarebefordra en utlämnandeframställning internt så att den når den tjänsteman
som har att ta ställning i ärendet. Det är alltså inte godtagbart att frågan ”bollas
tillbaka” till den enskilde för att han/hon ska kontakta en annan tjänsteman eller en
annan enhet inom myndigheten.

AA har vidare påstått att universitetet i samband med han gjorde sin framställning
begärde att han skulle identifiera sig samt ange syftet med begäran. Han har inte
närmare preciserat detta påstående. Universitetet har tillbakavisat uppgiften om att
myndigheten skulle ha efterfrågat hans namn och inte kommenterat påståendet om
att syftet efterfrågades. Jag har inte underlag för att göra något uttalande i denna
del. Det är inte heller sannolikt att ytterligare utredningsåtgärder från min sida
skulle bringa klarhet i om sådana frågor ställdes.

AA har också gjort gällande att hans identitet avslöjades för BB genom att denne
fick ta del av e-brev där AA:s namn framgick. Som framgått ovan erbjöd sig regi-
stratorn att vidarebefordra endast de delar av e-brevet som inte röjde AA:s identi-
tet. Det är inte utrett om och – i så fall – i vilket skick AA:s e-brev vidarebefordra-
des till BB. Det är dock ostridigt att AA:s identitet framgick av hans begäran den 3
november genom att han angav sitt förnamn i e-brevet samt då hans e-postadress
bestod av för- och efternamnet. Härigenom får han anses ha gjort ett visst avkall på
det anonymitetsskydd han åtnjöt enligt tryckfrihetsförordningen. Hans skriftliga
framställning utgjorde dessutom i sig en allmän handling hos myndigheten (jfr JO
1998/99 s. 499, dnr 2140-1997, och 2011/12 s. 580, dnr 2932-2010). Mot denna
bakgrund kan jag inte se att det stod i strid med någon författningsbestämmelse att
AA:s framställning, om så skedde, vidarebefordrades i befintligt skick till BB, som
skulle pröva utlämnandefrågan.

Jag vill dock i sammanhanget tillägga följande. När, som i detta fall, den enskilde
inledningsvis röjt sin identitet anser jag att myndigheter bör, så långt det är lagligen
möjligt och praktiskt genomförbart, tillmötesgå ett önskemål från den enskilde om
att få vara anonym när utlämnandeframställningen vidarebefordras inom myndig-
heten. Det är självfallet inte tillfredsställande om AA fick uppfattningen att uppgift
om hans identitet inte skulle vidarebefordras och detta ändå skedde.

AA har också klagat på att han, när han den 27 november 2011 återigen kontaktade
universitetet, inte erbjöds att få delrapporten skickad till sig elektroniskt. Det har
inte framkommit om AA framförde någon sådan begäran. Jag vill därför i denna
del bara allmänt anföra följande.

Som framgått av redovisningen ovan följer av 2 kap. 12 och 13 §§ TF inte någon
skyldighet för en myndighet att skicka en begärd handling elektroniskt. I fråga om
statliga myndigheters tillhandahållande av handlingar finns föreskrifter i förord-
ningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. En
handling som ska tillhandahållas bör skickas med post, om inte något annat har
begärts (9 §). Om det är lämpligt får en handling skickas med telefax eller elektro-
nisk post eller på annat sätt tillhandahållas i elektronisk form (10 §). JO har beträf-
                                                                Dnr 6403-2011   Sid 6 (6)




fande tillämpningen av likalydande föreskrifter i den tidigare gällande förordning-
en (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet, m.m. uttalat att en be-
ställares önskemål att få handlingen expedierad via telefax bör ge upphov till en
presumtion för att denna expedieringsform ska användas. Omständigheter som vid
lämplighetsprövningen måste vägas in vid sidan av ett sådant framfört önskemål är
exempelvis arbetssituationen, beställningens omfattning och handlingens innehåll
(se bl.a. JO 1997/98 s. 75, dnr 4407-1995, 2005/06 s. 487, dnr 1695-2004, och
2006/07 s. 517, dnr 3656-2004).

Ärendet avslutas med de delvis kritiska uttalanden som har gjorts.
