# Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för att under ett pågående familjemål ha skickat en handling som en part hade lämnat in i målet till Polismyndigheten

JO 2017-05-10 dnr 6446-2016

## Beslut

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2017-05-10              6446-2016             1 (5)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för att under ett pågående
                        familjemål ha skickat en handling som en part hade lämnat in i målet
                        till Polismyndigheten


                          Beslutet i korthet: I ett familjemål vid Blekinge tingsrätt lämnade en av parterna in en
                          handling till domstolen i vilken ett sms med ett eventuellt brottsligt innehåll kunde
                          läsas. Den säkerhetsansvariga rådmannen vid tingsrätten skickade handlingen till
                          Polismyndigheten för kännedom och eventuell åtgärd. JO uttalar i beslutet att denna
                          åtgärd var olämplig. Rådmannen får därför kritik.


                        Anmälan m.m.
                        AA anmälde Blekinge tingsrätt bl.a. på grund av att tingsrätten under
                        handläggningen av ett familjemål hade polisanmält honom med anledning av
                        handlingar som hade lämnats in i målet. Av anmälan och bilagor framgick bl.a.
                        följande:

                        Vid Blekinge tingsrätt pågick ett familjemål mellan AA och BB. Målet gällde
                        bl.a. vårdnaden om deras gemensamma barn. Vid ett sammanträde för muntlig
                        förberedelse den 5 april 2016, med tf. rådmannen CC som ordförande, uppgav
                        BB:s ombud att AA hade hotat sin mor via sms. Hon lämnade i samband med
                        detta in en handling där sms-meddelandet stod.

                        Av en handling från Polismyndigheten benämnd Anmälan, med
                        anmälningsdatum den 29 juli 2016, framgick bl.a. följande:

                                2016-07-28 tilldelades inkomna handlingar för nedtecknandet av följande
                                anmälan. Anmälan upprättas i anledning av inkommen handling till Blekinge
                                tingsrätt i ett domstolens mål […]
                                BROTTET
                                Okänd gärningsman har gjort sig skyldig till stämpling till misshandel. Detta
                                genom ett sms översänt till målsäganden där sms:et omtalar att en belöning har
                                utfästs till den som skadar målsäganden illa.
                        Som brottstidpunkt angavs i polisanmälan den 6 mars 2016 och som anmälare
                        uppgavs Blekinge tingsrätt, rådmannen DD.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 6446-2016         Sid 2 (5)




AA ifrågasatte om han skulle få en opartisk och rättssäker prövning i det
pågående familjemålet nu när tingsrätten hade polisanmält honom. Han uppgav
i sin anmälan till JO att polisutredningen hade lagts ned.

AA lämnade efter sin anmälan in ytterligare handlingar till JO, bl.a. en skrift
som tingsrätten hade skickat till Polismyndigheten den 19 juli 2016, där det stod
följande:

      Inkommen handling i tingsrättens mål
      I egenskap av säkerhetsansvarig på tingsrätten översändes här en handling som
      ingivits i tingsrättens mål […] Målet rör vårdnad om barn m.m. och parter i
      målet är AA och BB. Handlingen översänds från tingsrätten till
      polismyndigheten för kännedom och de eventuella åtgärder den må föranleda
      från polismyndighetens sida.
      DD
      Rådman

## Utredning

Utredning
Dagboksblad i tingsrättens mål begärdes in och granskades.

Tingsrätten uppmanades att lämna upplysningar om och yttra sig över
tingsrättens åtgärd att göra en polisanmälan och vilka överväganden som hade
gjorts i samband med detta.

Tingsrätten (lagmannen EE) skickade in följande yttrande tillsammans med
yttranden från rådmännen DD och FF:

      Jag tillträdde min tjänst som lagman den l september 2016 och fanns inte på
      tingsrätten när handlingen översändes till Polismyndigheten för bedömning. Den
      då säkerhetsansvariga på Blekinge tingsrätt gjorde, efter att ha informerat
      tf lagmannen om vilken åtgärd hon avsåg vidta, bedömningen att handlingen
      hade ett sådant innehåll att det fanns skäl att översända denna till
      Polismyndigheten på sätt som skedde. Efter att ha tagit del av handlingen finner
      jag ingen anledning att rikta kritik mot den vidtagna åtgärden, som dock inte
      innefattade en formell polisanmälan.
DD uppgav följande:

      I egenskap av säkerhetsansvarig vid domstolen erhöll jag vid verksamhetsmöte i
      juni/juli månad 2016 kännedom om innehållet i […] målets aktbilaga […]
      Domstolen har en skyldighet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hot och våld i
      arbetsmiljön (se 10 § AFS 1993:2) och systematiskt arbetsmiljöarbete (se AFS
      2001:l) att dokumentera de hot eller våldshändelser som inträffar. Denna
      dokumentation ska ingå i riskbedömningen för arbetsplatsen samt i
      handlingsplan för att minska risken för våld eller hot om våld. Huvudregeln är att
      incidenter som sker i eller i anslutning till domstolen, oavsett vem som drabbas, ska
      rapporteras. Med hänsyn till innehållet i handlingen bedömdes det – framförallt
      med hänsyn till skyddet för målsägande – angeläget att översända handlingen till
      polismyndigheten för bedömning.
      Mina åtgärder i egenskap av säkerhetsansvarig skedde i samråd med tillförordnad
      lagman.
FF uppgav följande:
                                                                       Dnr 6446-2016         Sid 3 (5)




      Jag har inte deltagit i några sammanträden i målet.
      Vilka överväganden som gjordes i samband med den information som tingsrätten
      den 18 juli 2016 översände till polismyndigheten saknar jag kännedom om
      eftersom jag vid tillfället hade semester. I efterhand har jag blivit upplyst om
      åtgärden.
AA kommenterade remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
Det finns inte några bestämmelser som lägger fast en generell skyldighet för en
domstol att anmäla misstankar om brott till polis- eller åklagarmyndigheterna.
Det finns inte heller några regler som generellt förbjuder domstolarna att göra
en sådan anmälan.

I fråga om sekretessbelagda uppgifter finns det särskilda regler som behöver
iakttas. I 10 kap. 24 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, anges
att sekretess inte hindrar att en uppgift som gäller misstanke om ett begånget
brott lämnas till bl.a. polis- eller åklagarmyndigheterna, om fängelse är
föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än
böter. I förarbetena till bl.a. 14 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100), SekrL, som
delvis ersattes av nämnda bestämmelse i OSL, uttalades att om uppgifter ska
lämnas ut eller inte får avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda
fallet. Det ansågs vara av stor betydelse för tilliten till rättsväsendet att
domstolarna visade återhållsamhet med att lämna ut uppgifter om brott som
hade framkommit i den rättskipande verksamheten (se prop. 1983/84:142
s. 32 och 39).

JO har i några tidigare ärenden haft anledning att ta ställning till frågan om en
domstols anmälan om misstanke om brott.

I JO 1990/91 s. 29, dnr 572-1988, som gällde en domares anmälan av ett
partsombud till åklagare för utredning av misstanke om brott, uttalade JO, med
hänvisning till ovan nämnda förarbetsuttalanden, bl.a. följande:

      Förarbetsuttalandena ger enligt min uppfattning uttryck för den allmänna
      inställningen från statsmakternas sida att omsorgen om domstolsväsendets
      integritet kräver att en domstol gör anmälan med anledning av en
      brottsmisstanke som uppkommit under handläggningen av ett mål bara i
      sällsynta undantagsfall och efter noggrann eftertanke. Om en domstol som i detta
      fall under pågående handläggning gör en anmälan till åklagare med anledning av
      den bevisning som en part har åberopat i målet kommer detta uppenbarligen att
      uppfattas som ett ställningstagande från domstolens sida till motparternas
      förmån. Åtgärden ger vidare ett intryck av att domstolen vill ta på sig en
      brottsbekämpande roll och att den prioriterar denna framför sin uppgift att
      handlägga det mål som anmälningen avser.
      Det får i stället i första hand ankomma på parter och ombud att ta initiativ till en
      utredning med anledning av brottsmisstankar som uppkommer under en
      rättegång. Om det exempelvis uppkommer en misstanke om mened är det
      normalt någon av parterna – i brottmål åklagaren – som agerar för att få till stånd
      en utredning. Domstolens roll bör i normalfallet vara begränsad till att handlägga
      och avgöra det mål där misstanken uppkommit. Om domstolen skulle göra den
      bedömningen att en vittnesutsaga är oriktig eller att ett skriftligt bevis saknar
                                                                        Dnr 6446-2016       Sid 4 (5)




      äkthet skall den lägga denna bedömning till grund för sitt avgörande av saken.
      Längre än så bör dess handlande emellertid i de flesta fall inte sträcka sig. Detta
      synsätt torde också vara det helt dominerande inom domstolarna.
I JO 2003/04 s. 33, dnr 1354-2000, som bl.a. gällde en tingsrätts anmälan av ett
vittne till åklagare för utredning av misstanke om brott, ifrågasatte JO
lämpligheten i tingsrättens åtgärd. JO framhöll i detta sammanhang, utöver att
hänvisa till det ovannämnda beslutet, att en sådan åtgärd under alla förhållanden
bör vidtas av någon annan befattningshavare vid domstolen än de domare som
har medverkat vid rättegången.

## Bedömning

Bedömning
Den handling där det aktuella sms-meddelandet stod lämnades in till tingsrätten
i samband med ett sammanträde för muntlig förberedelse den 5 april 2016. Av
handlingen framgick att sms-meddelandet hade skickats den 3 mars 2016 och
enligt uppgift hade det skickats från AA till hans mor.

I slutet av juli 2016, dvs. mer än tre månader efter det att tingsrätten tog emot
handlingen, översände rådmannen DD, i sin egenskap av säkerhetsansvarig på
tingsrätten, handlingen till Polismyndigheten för kännedom och eventuella
åtgärder.

Tingsrätten har i sitt remissvar angett att det med hänsyn till handlingens
innehåll var befogat att sända över den till Polismyndigheten.

Domstolarnas huvuduppgift i tvistemål är att opartiskt och sakligt handlägga
och avgöra de frågor som parterna tvistar om. Det händer ibland i familjemål att
domstolarna får del av uppgifter om brottsliga handlingar som den andra
föräldern eller dennes anhöriga påstås ha gjort sig skyldiga till. I vissa fall
åberopas även bevisning i dessa frågor.

Jag delar den uppfattning som JO tidigare har redovisat att det bara är i sällsynta
undantagsfall en domstol bör göra en polisanmälan med anledning av en
brottsmisstanke som uppkommer under handläggningen av ett mål. Domstolens
opartiskhet kan annars komma att sättas i fråga. Vidare finns det en risk att
parterna inte vågar åberopa uppgifter som har betydelse för den fråga som
domstolen ska avgöra om det kan leda till att domstolen gör en polisanmälan,
något som parten av olika skäl kanske själv har valt att inte göra.

Det kan naturligtvis finnas situationer där domstolen närmast är tvingad att
agera på grund av exempelvis konkreta uppgifter om akut fara för liv eller
hälsa. I detta fall hade emellertid den person sms-meddelandet gällde, enligt vad
som framgick, fått del av det flera månader tidigare och haft möjlighet att
bedöma vilka åtgärder hon behövde och ville vidta med anledning av
meddelandet. Domstolen hade vidare haft kännedom om innehållet i handlingen
under lång tid innan DD beslutade att skicka den till Polismyndigheten.
                                                                Dnr 6446-2016      Sid 5 (5)




Sms-meddelandet har heller inte rört tingsrättens verksamhet eller inneburit att
rätten, domstolens övriga personal eller någon av parterna i målet hade blivit
utsatt för brott. Vad DD i detta sammanhang har uppgett om Arbetsmiljöverkets
föreskrifter saknar därför relevans för den bedömning som hon hade att göra.

Mot denna bakgrund var det olämpligt att DD skickade handlingen till
Polismyndigheten. Hon ska därför kritiseras.

Vad som har kommit fram i övrigt i ärendet föranleder inte någon ytterligare
åtgärd eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
