# Kritik mot Sveriges geologiska undersökning (SGU), som inte beaktat riskerna för jäv när myndigheten yttrat sig som remissinstans

JO 2010-12-20 dnr 6455-2009

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                    Sid
                                                                           2010-12-20              6455-2009             1 (5)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Sveriges geologiska undersökning (SGU), som inte beaktat
                        riskerna för jäv när myndigheten yttrat sig som remissinstans

## Anmälan

I en anmälan mot Sveriges geologiska undersökning (SGU) anförde AA bl.a.
                        följande.

                        Nordkalk AB har ansökt om tillstånd till bergtäkt m.m. på fastigheten B 1:64 i
                        Gotlands kommun. Ansökan har prövats av Nacka tingsrätt, miljödomstolen, och
                        Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, samt i Högsta domstolen, som inte beviljade
                        prövningstillstånd.

                        SGU bedriver både anslags- och uppdragsfinansierad verksamhet. Myndigheten är
                        samtidigt en viktig remissinstans vid prövningen av ansökningar enligt miljöbalk-
                        en. Hos SGU har 1:e statsgeologen BB varit verksam som konsult till Nordkalk
                        AB. Uppdragsverksamheten har i det här fallet under åren 2006-2008 tillfört SGU
                        sammanlagt cirka 1,4 miljoner kronor från bolaget. Samtidigt har BB varit
                        föredragande vid utarbetandet av SGU:s remissvar m.m. över bolagets ansökan. De
                        bedömningar och det material som SGU i egenskap av remissinstans presenterat
                        för miljödomstolarna har utgjort ett synnerligen viktigt underlag vid domstolarnas
                        bedömning av de geologiska och hydrologiska konsekvenserna av den sökta
                        verksamheten.

                        SGU har inte hanterat myndighetens dubbla roller på ett korrekt sätt. Detta har
                        undergrävt tilltron till myndighetens förmåga att agera som expertorgan och som
                        företrädare av allmänna intressen.

## Utredning

Handlingar hämtades in från Högsta domstolen och Svea hovrätt, Miljööver-
                        domstolen. Härefter anmodades SGU att yttra sig.

                        I sitt yttrande anförde SGU följande.

                                  SGU är förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och
                                  mineralhantering. SGU ska bidra till att skapa goda förutsättningar för ett hållbart
                                  nyttjande av landets mineralresurser, är expertmyndighet för grundvatten och
                                  ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet”. Miljö-



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                  Dnr 6455-2009       Sid 2 (5)



kvalitetsmålet innebär att grundvattnet ska bidra till en säker och hållbar dricks-
vattenförsörjning.
SGU:s verksamhet är i huvudsak finansierad över anslag. Till detta kommer en
externt finansierad uppdragsverksamhet som bedrivs i nära samverkan med andra
myndigheter inom arbetet med effektivare vattenförvaltning, säkrare dricksvatten,
uppfyllande av nationella miljökvalitetsmål, samhällets krisberedskap och mineral-
sektorns utveckling. SGU kan även åta sig vissa andra uppdrag som leder till ett
effektivare utnyttjande av SGU:s kunskaper och resurser inom för SGU viktiga verk-
samhetsområdet, främst näringslivsutveckling, miljö och samhällsbyggnad. Enligt
SGU:s instruktion ska uppdragsverksamheten ha nära samband med myndighetens
uppgifter i övrigt och bidra till en ökad samverkan med andra myndigheter. Myndig-
heten ska undvika konkurrens med privata aktörer.
Omfattningen av SGU:s uppdrag för Nordkalk AB är liten i förhållande till SGU:s
verksamhet i övrigt. Intäkterna för perioden 2005-2009 uppgår till något mer än en
miljon kronor.
–––

Uppdrag åt Nordkalk

Berggrundsfrågor
SGU har anlitats som expert i många olika sammanhang som rör den gotländska
berggrunden, däribland av Nordkalk som efterfrågat kunskapsöverföring av befint-
liga geodata och tolkning av berggrundens uppbyggnad kring bl.a. Bunge Ducker.
Mycket av arbetet har skett i anslutning till då pågående karteringsarbeten på Got-
land. Syftet med arbetena åt Nordkalk har varit att sammanställa och beskriva de
geologiska förhållandena utifrån befintliga data och nya mätningar. Arbetena har
resulterat i fem rapporter som till större delen avser förhållandena kring Bunge
Ducker.
–––
Totalt har Nordkalk AB för det berggrundsgeologiska arbetet erlagt 844 254 kr till
SGU för perioden 2005-2009.
BB har inte deltagit i ovanstående arbeten.

Hydrogeologiska frågor
SGU har genom BB utfört grundvattenuppdrag för Nordkalk under åren 2003-2005.
Dessa har berört nuvarande verksamhet i Klinthagenbrottet. Under 2003 gjordes där
en hydrogeologisk konsekvensbedömning av täktverksamheten i Klinthagenbrotten
kontra Hoburgsmyr, som är avsatt som Natura 2000-område. I detta arbete har också
ingått utformning av kontrollprogram för att följa grundvattennivåns variation samt
instrumentering och årsvisa sammanställningar av insamlade mätdata. Därefter fick
SGU uppdraget att dels göra en översiktlig hydrogeologisk bedömning av den
planerade täkten i Bunge, dels bedöma konsekvenserna för grundvattnet av planerad
provbrytning för Bungetäkten. Detta arbete utfördes av BB under vintern och våren
2005/2006 och gällde de provtäkter som föregick ansökan om brytning.
För det hydrogeologiska arbetet avseende Bunge Ducker-området har Nordkalk AB
erlagt 168 694 kr till SGU.

Remisshantering – Bunge Ducker
SGU svarar i stor omfattning på remisser från myndigheter, länsstyrelser, domstolar
m.fl. Det är SGU:s målsättning att myndighetens information och kompetens inom
geologi och mineralhantering ska komma till så stor användning i samhället som
möjligt. Vid remisshanteringen verkar SGU för ett ekologiskt och ekonomiskt
balanserat utnyttjande av landets mineralresurser, bl.a. genom att skapa goda förut-
sättningar för prospektering och genom att aktivt bidra i arbetet med att uppnå de
nationella miljömålen.
                                                                       Dnr 6455-2009    Sid 3 (5)



      I remisshanteringen av Nordkalks täktansökan i mars 2009 har beslut fattats av
      verksjuristen CC efter föredragning av laborator DD. BB har som handläggare
      deltagit i remissarbetet eftersom han har särskilda kunskaper om hydrogeologin på
      Gotland. BB har inte varit föredragande eller beslutande.
      –––

      SGU:s bedömning vid domstolsprövningen
      Ärendet Bunge Ducker avser ett unikt exploateringsintresse på Gotland som inte kan
      ersättas med något annat projekt. SGU:s underlag till domstolen utgör en del av det
      processmaterial som domstolen beaktar vid sin avvägning av motstående intressen.
      Anmälaren har uppfattat att SGU ”förbehållslöst tillstyrker Nordkalks bedömningar
      av hydrogeologi och geologi, i ett ärende som av övrig expertis så tydligt anses vara
      komplicerat och svårbedömt”. SGU menar istället att myndigheten, med beaktande
      av sitt mineralpolitiska uppdrag och sitt miljömålsansvar, lämnat ett sakligt underlag
      baserat på myndighetens samlade geologiska kunskap. Detta underlag har Miljö-
      domstolen och sedermera Miljööverdomstolen haft att beakta vid sina respektive
      avvägningar av motstående intressen i ärendet.
AA kommenterade remissvaret och gav in ytterligare handlingar.

Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet
iaktta saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen).

I avsikt att skapa garantier för att den grundlagsfästa objektivitetsprincipen efter-
levs av förvaltningsmyndigheterna har det i 11 och 12 §§ förvaltningslagen
(1986:223) införts generella jävsbestämmelser. Dessa är tillämpliga när en statlig
myndighet handlägger ett remissärende.

I 11 § första stycket förvaltningslagen har under punkterna 1- 4 angetts vissa pre-
ciserade situationer när den som ska handlägga ett ärende är jävig. I punkten 5
finns en allmänt utformad bestämmelse (generalklausulen), som avser andra
intressekonflikter än de särskilt uppräknade. Den som ska handlägga ett ärende är
enligt denna punkt jävig, om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är
ägnad att rubba förtroendet till hans eller hennes opartiskhet i ärendet. Enligt andra
stycket bortses från jäv när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.
Med detta avses sådant som åtgärder av rutinartad beskaffenhet där handläggaren i
realiteten inte har några valmöjligheter.

Enligt 12 § förvaltningslagen får den som är jävig inte handlägga ärendet. Den som
känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne, ska
självmant anmäla det till myndigheten. Vid sidan av myndighetens ansvar för
handläggningens objektivitet har den enskilde befattningshavaren alltså ett själv-
ständigt ansvar för att jävsbestämmelserna iakttas.

Förvaltningslagens jävsbestämmelser avser ”den som ska handlägga ett ärende”.
Med detta markeras att inte alla i ärendets hantering medverkande utan bara den
som kan karakteriseras som ”handläggare” omfattas. Som handläggare betraktas i
första hand den som ensam eller tillsammans med andra har att fatta beslut i
ärendet men också den som bereder eller föredrar detta. Däremot omfattas inte
                                                                   Dnr 6455-2009   Sid 4 (5)



biträdande personal som endast sysslar med rena kontorsgöromål av typ diarie-
föring och expediering.

Bedömning
SGU är förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och
mineralhantering. Som expertmyndighet på detta område anlitas SGU som remiss-
instans. SGU bedriver även uppdragsverksamhet mot betalning (se 10 § förordning
[2008:1233] med instruktion för Sveriges geologiska undersökning). När en myn-
dighet på detta sätt bedriver både anslags- och uppdragsfinansierad verksamhet är
det särskilt viktigt att verksamheten organiseras på ett sådant sätt att myndighetens
opartiskhet i den myndighetsutövande funktionen inte kan sättas i fråga.

I detta fall har SGU anlitats av Nordkalk AB, som ett led i arbetet med att ta fram
en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Arbetet utfördes i vissa delar av BB.
Hans bidrag har uppenbarligen varit värdefullt för bolaget. I förordet till den miljö-
konsekvensbeskrivning som bifogats ansökan anges bl.a. att ”Den hydrogeologiska
beskrivningen, liksom utformningen av skydds- och kontrollåtgärder för
vattenverksamheten hade inte varit möjlig utan BB”. När Nordkalk AB:s ansökan
behandlades i miljödomstolarna anlitades SGU som remissinstans vid ett flertal
tillfällen. BB har deltagit i handläggningen av remissärendena vid så gott som
samtliga tillfällen, varav i ett fall som föredragande (yttrandet daterat den 18
augusti 2008 till Nacka tingsrätt).

Den fråga som aktualiserats i ärendet är om BB varit jävig att delta i hand-
läggningen av SGU:s remissyttranden till miljödomstolarna i och med att han
tidigare varit verksam i SGU:s uppdragsverksamhet avseende frågor som skulle
behandlas i remissförfarandet. Det kan därvid inledningsvis konstateras att BB:s
deltagande i de aktuella ärendenas handläggning varit sådant att han omfattats av
förvaltningslagens jävsbestämmelser.

Som framgår av den rättsliga regleringen måste handläggningen av ett remiss-
ärende bedrivas under sakliga och opartiska former samt med beaktande av för-
valtningslagens regler om jäv. Om man tidigare har tagit ställning eller engagerat
sig i en fråga kan det leda till att det uppkommer misstanke om att det brister i
förutsättningarna för en opartisk bedömning. Den jävsgrund som kan aktualiseras i
ett fall som detta är den s.k. generalklausulen (11 § första stycket punkten 5).

Reglerna om jäv tar inte sikte på en befattningshavares moral och kompetens utan
på förekomsten av sådana yttre faktorer som placerar honom eller henne i situation-
er, där det allmänt sett – oberoende av vem det gäller – föreligger en risk för att
ovidkommande hänsyn skulle kunna inverka (jfr Förvaltningslagsutredningens
betänkande, SOU 2010:29, s. 327). Befinner vederbörande sig i en sådan situation
spelar det ingen roll om man efteråt kan konstatera, att han eller hon ändå handlat
helt klanderfritt. Det saknar även betydelse om den person, vars opartiskhet kan
sättas i fråga, själv anser sig objektiv eller av den ansvariga myndigheten bedöms
vara det; det är tillräckligt att det föreligger någon omständighet som utifrån sett är
ägnad att negativt påverka tilltron till att handläggningen sker utan påverkan av
ovidkommande hänsyn.
                                                                   Dnr 6455-2009    Sid 5 (5)



Mycket talar mot den bakgrunden för att det förelegat en jävssituation. Om en
tjänsteman, på det sätt som skett, uppträder i dubbla roller utgör detta i vart fall
tillräckliga skäl för myndigheten att pröva om jäv föreligger. Det ligger också ett
ansvar på tjänstemannen att självmant anmäla de omständigheter som kan antas
utgöra jäv mot honom eller henne. I detta fall skedde dock, såvitt utredningen visar,
inte någon prövning av jävsfrågan hos myndigheten. Det borde ha skett.

SGU var inte beslutande i tillståndsfrågan utan myndighetens remissyttranden
utgjorde en del av underlaget i domstolarnas prövning. Den omständigheten att BB
deltagit i såväl bolagets utredning inför ansökan som i SGU:s remissvar till
domstolarna har kunnat beaktas i domstolsprövningen. Det bör därvid påpekas att
myndigheten, genom att BB deltagit både i bolagets ansökan och i SGU:s
remissyttranden, riskerat att dessa inte kunnat tillmätas full betydelse i processen.

SGU synes inte närmare ha reflekterat över de problem som kan uppstå då en
tjänsteman tar del i både anslags- och uppdragsfinansierad verksamhet. Reglerna
om jäv syftar, som framgått, inte endast till att enskilda ärenden ska hanteras på ett
opartiskt sätt. Deras funktion är i lika hög grad att säkerställa tilliten till att det
allmännas verksamheter genomgående präglas av saklighet och opartiskhet. Även
om en jävssituation enligt lagens mening inte är för handen kan tilliten till en myn-
dighets verksamhet skadas redan av att det ser ut som om en intressekonflikt före-
ligger.

Med den kritik som ligger i det sagda avslutas ärendet.
