# Handläggning av frågor om jäv för ledamot av djurförsöksetisk nämnd

JO 2000-11-15 dnr 646-1999

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2000-11-15        646-1999               1 (7)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Handläggning av frågor om jäv för ledamot av djurförsöksetisk nämnd

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 16 februari 1999, begärde Nordiska
                        samfundet mot plågsamma djurförsök, NSMPD, (numera Förbundet djurens rätt),
                        genom AA, att JO skulle granska om Göteborgs djurförsöksetiska nämnd,
                        Malmö/Lund djurförsöksetiska nämnd, Linköpings djurförsöksetiska nämnd,
                        Stockholms södra djurförsöksetiska nämnd, Stockholms norra djurförsöksetiska
                        nämnd och Umeå djurförsöksetiska nämnd brutit mot förvaltningslagens
                        (1986:223) jävsbestämmelser vid handläggningen av ansökningar om etisk
                        prövning av djurförsök. I anmälan jämte därtill fogade handlingar anfördes
                        följande.

                        Djurförsök skall enligt 21 § djurskyddslagen (1988:534) godkännas från etisk
                        synpunkt av en djurförsöksetisk nämnd. I nämnden ingår bl.a. forskare som själva
                        utför djurförsök. En ansökan om djurförsöksetisk prövning skall vara undertecknad
                        av den ansvarige försöksledaren samt av den ansvarige föreståndaren, vilken
                        genom undertecknandet intygar att han utan erinran har tagit del av ansökan. Enligt
                        20 § djurskyddslagen åligger det den ansvarige föreståndaren att se till att
                        verksamheten bedrivs enligt denna lag och enligt föreskrifter som meddelats med
                        stöd av lagen. Nämndens beslut kan överklagas endast av den sökande
                        försöksledaren.

                        Det finns flera exempel på jävssituationer i de djurförsöksetiska nämnderna i vilka
                        den jävige ledamoten suttit kvar i sammanträdesrummet vid prövningen av en
                        ansökan och i vissa fall även deltagit i nämndens beslut. I några ärenden har en
                        ledamot av den djurförsöksetiska nämnden suttit kvar i sammanträdesrummet när
                        beslut fattats rörande hans egen ansökan (ansökan 81/97 i Göteborgs djurförsöks-
                        etiska nämnd, ansökan 73/97 i Linköpings djurförsöksetiska nämnd). I andra
                        ärenden har den ansvarige föreståndaren varit kvar i sammanträdesrummet när
                        beslut fattats (ansökan N 19/98, ansökan N 189/98 och ansökan 203/98 i
                        Stockholms norra djurförsöksetiska nämnd, ansökan A 34/98 i Umeå djurförsöks-
                        etiska nämnd). Det har även förekommit att en ledamot som är försöksledare och
                        ansvarig föreståndare varit kvar i sammanträdesrummet (ansökan A 140/97 i Umeå
                        djurförsöksetiska nämnd). Den ansvarige föreståndaren har i några ärenden deltagit



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                         Dnr 646-1999    Sid 2 (7)




i beslutet (ansökan M 170/97 i Malmö/Lund djurförsöksetiska nämnd, ansökan N
270/98 i Stockholms norra djurförsöksetiska nämnd). Det har även förekommit att
ledamöter som arbetar hos det sökande företaget eller på samma institution som
sökanden har deltagit i beredningen av ansökan eller i beslutet (ansökan S 112/98
och S 121/98 i Stockholms södra djurförsöksetiska nämnd). Det finns även
exempel på fall då sådan ledamot inte deltagit i beslutet men stannat kvar i
sammanträdesrummet när beslut fattades (ansökan N 195/98 i Stockholms norra
djurförsöksetiska nämnd). I ett fall har en ledamot förklarat sig jävig, oklart varför,
men ändå stannat kvar i sammanträdesrummet när nämnden fattade beslut i ärendet
(ansökan 299/98 i Göteborgs djurförsöksetiska nämnd).

I Malmö/Lund djurförsöksetiska nämnd har det även, vad gäller ansökningar om
tillåtelse att utnyttja djur i artritförsök, förekommit att ledamöter deltagit i beslut
trots att de som försöksledare eller ansvarig föreståndare utför liknande djurförsök.
Det har även förekommit att ledamot deltagit i beslut som rör försök vid den
institution för vilken han varit ansvarig föreståndare.

NSMPD har i en skrivelse till Malmö/Lund djurförsöksetiska nämnd år 1996
begärt att nämnden skall följa förvaltningslagens jävsbestämmelser. Frågan har vid
flera tillfällen diskuterats både inom de djurförsöksetiska nämnderna och i Centrala
försöksdjursnämnden (CFN), men diskussionerna har inte lett till ett från
djurskyddssynpunkt tillfredsställande resultat.

Utredning
Anmälan remitterades till CFN för utredning och yttrande efter hörande av berörda
djurförsöksetiska nämnder. CFN anförde i sitt remissvar den 22 april 1999 följande
(bilagor här uteslutna).

      Centrala försöksdjursnämnden (CFN) är samordnande och planerande myndighet för
      försöksdjursfrågor och huvudman för de djurförsöksetiska nämnderna. CFN utser
      ledamöter i nämnderna, finansierar nämndernas verksamhet och har utfärdat
      föreskrifter och allmänna råd för den etiska prövningen av användningen av djur för
      vetenskapliga ändamål.
      Som ett led i arbetet att åstadkomma en effektiv, enhetlig och god etisk prövning har
      CFN:s styrelse årligen överläggningar med ordförande och sekreterare i de
      djurförsöksetiska nämnderna. Vid dessa överläggningar diskuteras praktiska och
      juridiska frågor kring prövningen. Frågan om jäv har vid flera tillfällen aktualiserats
      vid dessa överläggningar. Både vid sammanträde den 9 april 1997 och den 17
      februari i år var frågan om jäv föremål för diskussion. Kopior av dessa protokoll
      bifogas. Det bör vidare nämnas att frågan om jäv för lekmannaledamöter som har en
      principiellt negativ uppfattning om genomförande av vissa djurförsök, t.ex. försök
      med transgena djur, också har varit föremål för diskussion inom CFN.
      I den anmälan som nu är föremål för utredning finns några uppgifter som är
      felaktiga eller oklara. CFN vill därför göra följande påpekanden. För en
      djurförsöksetisk nämnds sammansättning (Avsnitt 2.2) gäller att 14 ledamöter utses
      av CFN efter förslag av kommuner, universitet, läkemedelsföretag, myndigheter och
      djurskyddsorganisationer. Nämnderna leds av två ordförande. Av övriga ledamöter
      utgörs sex av forskare och representanter för personal som har hand om djuren
      medan resterande sex ledamöter utgörs av lekmän. Av lekmännen tillsätts fyra efter
      förslag från kommuner där djurförsöksverksamhet bedrivs medan övriga två lekmän
      tillsätts efter förslag från djurskyddsorganisationer.
                                                                     Dnr 646-1999      Sid 3 (7)



När det gäller godkänd föreståndares ansvar (Avsnitt 2.4) har anmälaren hänvisat till
nuvarande lagtext i 20 § djurskyddslagen (1988:534). CFN vill påpeka att för tiden
före den 1 mars 1998 hade bestämmelserna om den godkände föreståndaren och
hans ansvar en annan lydelse.
CFN har i ärendet inhämtat de yttranden från de sex djurförsöksetiska nämnderna
som berörs av anmälan. Av yttrandena framgår bl.a. att alla nämnderna numera är
medvetna om jävsproblematiken och numera inte låter den ledamot som anmält jäv
delta i beslutet. Det är CFN:s uppfattning att de diskussioner om jäv som förts vid de
sammanträden som CFN hållit med företrädare för nämnderna under åren och den
uppmärksamhet som ägnats frågan under senare tid medfört att ledamöterna numera
bör ha kännedom om de jävssituationer som kan uppkomma. Ledamöterna bör
numera också känna till det ansvar som ledamoten har att själv anmäla de
omständigheter som kan anses utgöra jäv.
I försöksdjursutredningens betänkande Djurförsök (SOU 1988:75) framförs vikten
av att de djurförsöksetiska nämnderna med omsorg beaktar jävsreglerna. Det är
också CFN:s uppfattning.
För ledamöter i nämnderna från läkemedelsföretagen tillämpas idag den ordningen
att jäv alltid anses föreligga att pröva ärenden från det egna företaget. Beträffande
forskarledamöter från t.ex. ett universitet har det hittills ansetts att jäv föreligger att
delta i prövningen av ansökningar från kollegor vid den egna institutionen. När det
däremot gäller ansökningar om djurförsök från forskarkollegor vid andra
institutioner än den egna kan någon vägledande praxis idag inte anses föreligga. Det
är också, enligt CFN:s uppfattning, svårt att fastslå övergripande principer för när
kollegialt jäv föreligger i dessa fall. Detta måste med nödvändighet istället ankomma
på den enskilda nämnden att från fall till fall pröva om jäv föreligger. Detta
förutsätter givetvis att en forskarledamot själv anmäler de omständigheter som i det
enskilda ärendet föreligger och som kan rubba ledamotens opartiskhet.
Den godkände föreståndarens kontrasignering av en ansökan är en följd av att CFN
enligt 7 § kungörelsen (LSFS 1988:45) med föreskrifter och allmänna råd om den
etiska prövningen av användningen av djur för vetenskapliga ändamål m.m.
fastslagit den blankett som skall användas vid ansökan om etisk prövning. Enligt
CFN bör en kontrasignering innebära att föreståndaren har ett ansvar att
djurskyddsaspekterna är tillgodosedda och att försöket ligger inom ramen för den
djurhållning som sker vid institutionen. Enligt CFN:s bedömning utgör en
kontrasignering av en ansökan en omständighet som talar för att en ledamots
opartiskhet vid prövning av ett ärende kan rubbas. Det är därför CFN:s inställning
att detta förhållande får anses utgöra jäv. Detta gäller enligt CFN:s uppfattning
oavsett om den godkände föreståndaren arbetar vid samma institution som den
sökande forskaren (försöksledaren) eller vid en annan institution.
I anmälan har ifrågasatts om inte jäv också kan föreligga för ledamöter som vid sina
institutioner på olika sätt medverkar inom likadana eller liknande
forskningsområden som den djurförsöksetiska nämnden har att pröva.
CFN vill framhålla att ett av syftena bakom nämndernas sammansättning är att ge
nämnderna sådan bred kompetens att de kan behandla de ärenden som föreläggs
dem. Detta kan givetvis endast ske om nämnderna bland sina ledamöter har
företrädare från såväl allmänhet och djurskydd som från forskningen. Det är från
prövningssynpunkt helt avgörande att den djurförsöksetiska nämnden bland sina
ledamöter har en sådan kunskap om olika forskningsområden så att den kan göra en
bedömning av både försökets djurskyddsmässiga och dess vetenskapliga
genomförande.
Den omständigheten att en forskarledamot vid sin institution bedriver eller är
ansvarig för viss forskning är enligt CFN snarast en förutsättning för ledamoten skall
kunna medverka i nämndens arbete på ett meningsfullt sätt. Detta är enligt CFN:s
uppfattning inte någon omständighet som borde kunna rubba hans opartiskhet i
ärendet. Detta utesluter självfallet inte att en ledamot i det enskilda fallet kan
betraktas som jävig beroende på medverkan eller annan inblandning i ett djurförsök
som den djurförsöksetiska nämnden har att pröva.
                                                                          Dnr 646-1999     Sid 4 (7)




De djurförsöksetiska nämnderna anförde i sina yttranden till CFN bl.a. följande.

      Stockholms norra djurförsöksetiska nämnd. I nämnden har alltid gällt en ordning
      som innebär att ledamot som anser sig vara jävig i ett visst ärende anmäler detta för
      ordföranden. Den jävige ledamoten deltar självfallet då inte i beslutet och inte heller
      i den eventuella diskussion som kan föregå detta. Tidigare har den jävige ledamoten,
      med nämndens tysta samtycke, ändå tillåtits att stanna kvar i sammanträdesrummet
      under ärendets behandling. – Nämnden har tagit fasta på Djurförsöksutredningens
      uttalande och ber numera regelmässigt den jävige ledamoten att lämna
      sammanträdesrummet då ansökan behandlas. Nämnden ifrågasätter dock om en
      sådan ordning är nödvändig för att fullt ut upprätthålla jävsreglernas efterlevnad.
      Stockholms södra djurförsöksetiska nämnd. De av nämndens ledamöter som arbetar
      inom Astra-koncernen har inte ansett sig jäviga när ansökningar från andra bolag
      inom koncernen har behandlats i nämnden. Jävsfrågorna har under senare år
      ingående diskuterats i nämnden och lett till beslut om att Astra-ledamöter
      överhuvudtaget inte skall delta vid beslutsfattande som rör ansökningar från bolag
      som ingår i Astra-koncernen. Numera lämnar alltid jäviga ledamöter
      sammanträdesrummet när beslut fattas beträffande sådana ansökningar.
      Linköpings djurförsöksetiska nämnd. Förvaltningslagen är tillämplig på nämndens
      verksamhet. Därav följer att en nämndledamot inte får handlägga ett ärende där han
      är jävig. Däremot sägs inget om ledamotens rätt att närvara när beslutet fattas. I
      vissa sammanhang och i vissa beslutande organ är det naturligt att en jävig ledamot
      inte är närvarande vid överläggningen inför ett beslut eller när ett beslut fattas.
      Frågan om närvaro är dock helt och hållet en lämplighetsfråga och inget som
      regleras i förvaltningslagen. Linköpings djurförsöksetiska nämnd har med hänsyn
      till nämndens sammansättning med klara intresserepresentanter och till nämndens
      arbetssätt med en rak och öppen diskussion mellan företrädare för olika
      åsiktsriktningar inte funnit det nödvändigt att en jävig ledamot lämnar rummet i
      samband med att beslut fattas. – Från och med nämndens sammanträde 1999-03-03
      är jäviga ledamöter inte närvarande vid överläggning inför beslut eller när beslut
      fattas.
      Malmö/Lunds djurförsöksetiska nämnd. Ansvarig föreståndare har för den
      anläggning eller institution som han svarar för ett ansvar för bl.a. administration,
      utbildning av personal, statistik och tillsyn av djur. Det torde mot bakgrund härav
      framstå som helt naturligt – även om bestämmelser härom saknas – att föreståndaren
      får vetskap och hålls orienterad om de försök som planeras med djur inom
      föreståndarens ansvarsområde. Så sker nu genom att ansvarig föreståndare i en
      sökandes ansökan skriftligen bekräftar att han tagit del av det planerade
      djurförsöket. Enbart denna befattning med en ansökan kan enligt vår uppfattning
      inte innebära att jäv uppkommer för ledamot, som i sin egenskap av föreståndare fått
      del av en ansökan. Annorlunda ställer det sig givetvis om ledamoten själv är
      sökande. Om sådana fall är det enligt anmälan dock ej fråga om. – Det torde vara
      självklart att en forskare intresserar sig även för andras forskning inom samma
      område. Enbart detta förhållande kan emellertid inte anses innebära att någon
      formell jävssituation genast uppkommer för den ledamot, som samtidigt är forskare.
      Det kan dock tänkas att forskares inbördes kontakter är så djupa att någon form av
      delikatessjäv kan uppstå, en omständighet som den enskilde ledamoten själv måste
      pröva. Vi har haft genomgång med ledamöterna i nämnden om jävsreglerna och
      därvid särskilt fäst uppmärksamheten på den ibland svårbedömda frågan om
      delikatessjäv. Vi har ävenledes uppmanat den som tror sig eller anser sig ha hamnat i
      en sådan situation att anmäla förhållandet till ordföranden. Ett annat förfarande torde
      innebära att knappast någon forskare skulle kunna vara ledamot i nämnden, en
      begränsning som anmälaren uppenbarligen eftersträvar men som skulle vara närmast
      förödande för nämndens trovärdighet. – Ledamot som på grund av jäv inte deltar i
      prövningen av en ansökan tillåts vara kvar i sammanträdeslokalen i den mån den
      prövade ansökan inte kan bedömas vara kontroversiell eller leda till omröstning.
      Göteborgs djurförsöksetiska nämnd. Nämnden har tidigare tolkat och handlagt
      jävsfrågor på det sättet att den som är jävig inte deltar i beslutet men kan närvara i
                                                                          Dnr 646-1999        Sid 5 (7)



      lokalen när beslutet fattas. Numera tillämpar nämnden principen att den som är
      jävig, utöver att han inte deltar i beslutet, lämnar lokalen när beslutet fattas. Med
      denna tillämpning torde i framtiden inte några problem föreligga.
      Umeå djurförsöksetiska nämnd. A 140/97. Sökande och ansvarig föreståndare var
      SÅP. Av protokollet från nämndens sammanträde den 15 december 1997 framgår att
      han inte deltog i ärendet på grund av jäv. Det kan dock vitsordas att SÅP var
      närvarande i sammanträdesrummet. – A 34/98. Sökande i ärendet var BK och
      ansvarig föreståndare SÅP. Av protokollet från nämndens sammanträde den 27 mars
      1998 framgår att han på grund av jäv inte deltog i ärendet. Det kan dock vitsordas att
      SÅP var närvarande i sammanträdesrummet vid handläggningen av ärendet. – Som
      påpekas i anmälan finns inte någon uttrycklig bestämmelse i förvaltningslagen om
      att den som har anmält jäv inte får vara närvarande i sammanträdesrummet vid
      handläggningen av ärendet. Däremot finns ett uttalande i förarbetena till 1971 års
      förvaltningslag att om flera skall delta i ärendets avgörande och en av dem visar sig
      vara jävig, är det oftast naturligt att han också lämnar sammanträdeslokalen (prop.
      1971:30 s. 357). – Sedan en tid tillbaka tillämpar Umeå djurförsöksetiska nämnd den
      praxisen att den som anmält jäv också lämnar sammanträdesrummet när hans ärende
      handläggs.
Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök kommenterade remissvaret och
vidhöll därvid sin kritik mot de djurförsöksetiska nämnderna. Samfundet anförde
vidare dels att det föreligger en diskrepans mellan CFN:s yttrande och nämndernas
yttranden samt faktiska handlande, dels att en ledamot som undertecknat en
ansökan själv fått avgöra huruvida han var jävig eller inte vid prövningen av denna
ansökan (ansökan N 270/98 i Stockholms norra djurförsöksetiska nämnd).

I beslut den 15 november 2000 anförde JO Berggren följande.

Innan djur används för vetenskapligt ändamål skall användningen enligt 21 §
djurskyddslagen godkännas från etisk synpunkt av en djurförsöksetisk nämnd. I
varje nämnd skall det ingå en ordförande och en vice ordförande samt lekmän,
forskare och representanter för personal som har hand om försöksdjur (43 §
djurskyddsförordningen, 1988:539). Närmare föreskrifter om nämndens
organisation och om prövningen av ärenden meddelas av Centrala
försöksdjursnämnden (47 §).

Enligt 7 § CFN:s kungörelse (LSFS 1988:45) med föreskrifter och allmänna råd
om den etiska prövningen av användningen av djur för vetenskapliga ändamål
m.m. skall en ansökan om godkännande från etisk synpunkt av ett djurförsök göras
av den som är ansvarig för det planerade försöket (försöksledaren). En ansökan
görs på blankett enligt formulär som fastställts av CFN och undertecknas av
sökanden samt av den enligt 20 § djurskyddslagen ansvarige föreståndaren, vilken
intygar att han utan erinran tagit del av det planerade djurförsöket. Enligt 20 §
första stycket djurskyddslagen skall det finnas bl.a. en av Jordbruksverket godkänd
föreståndare som ansvarar för verksamheten och enligt paragrafens andra stycke
skall föreståndaren se till att verksamheten bedrivs enligt djurskyddslagen och
enligt föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Paragrafen hade en annan
lydelse före den 1 mars 1998, dock föreskrevs att det skulle finnas en av
Jordbruksverket godkänd föreståndare som ansvarade för verksamheten.

Djurskyddslagen och djurskyddsförordningen innehåller inga närmare föreskrifter
om jäv vid de djurförsöksetiska nämndernas prövning om godkännande av
                                                                      Dnr 646-1999   Sid 6 (7)




djurförsök från etisk synpunkt. I anslutning till 18 § CFN:s kungörelse med
föreskrifter och allmänna råd om den etiska prövningen av användningen av djur
för vetenskapliga ändamål m.m. hänvisas i stället till de allmänna bestämmelserna
rörande jäv i 11 och 12 §§ förvaltningslagen (1986:223). I 11 § föreskrivs bl.a. att
den som skall handlägga ett ärende är jävig om saken angår honom själv eller
någon närstående eller om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är
ägnad att rubba förtroendet för hans opartiskhet i ärendet. Enligt 12 § får den som
är jävig, med vissa undantag, inte handlägga ärendet. Det åligger den som känner
till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom att självmant ge detta till
känna. Detta innebär dock inte att det är den enskilde handläggarens personliga
uppfattning som avgör om jäv föreligger. Frågan om jäv skall alltid bedömas på ett
objektivt sätt.

Någon regel i förvaltningslagen om att den jävige är skyldig att lämna
sammanträdeslokalen finns inte. Om flera skall delta i ett ärendes avgörande och en
av dem visar sig vara jävig är det emellertid naturligt att han, oavsett orsaken till att
han är jävig, lämnar sammanträdeslokalen (prop. 1971:30 s. 357, se även JO
1987/88 s. 255). Enligt min uppfattning skall en sådan ordning tillämpas även hos
de djurförsöksetiska nämnderna vid deras prövning av ansökningar om
godkännande av djurförsök (SOU 1998:75 s. 173).

Det är enligt min mening uppenbart att en ledamot av en djurförsöksetisk nämnd är
jävig vid handläggningen av ärenden i vilka han själv är sökande. Med hänsyn till
det ansvar en ansvarig föreståndare har för verksamheten ur djurskyddssynpunkt –
och till att han på ansökan intygar att han utan erinran tagit del av det planerade
djurförsöket – bör en sådan nämndledamot på grund av jäv inte delta i
handläggningen av en ansökan för vilken han står som ansvarig föreståndare.
Ledamoten bör lämna sammanträdeslokalen när nämnden prövar det ärende i vilket
han är jävig.

I anslutning till vad CFN anfört i ärendet vill jag också understryka att en ledamot i
de flesta fall är jävig att pröva ansökningar från personer inom samma
företagskoncern eller från samma institution som ledamoten. Enbart den
omständigheten att sökanden arbetar på samma institution som ledamot innebär
dock inte att det föreligger en jävssituation, utan frågan får bedömas från fall till
fall. Om det t.ex. rör sig om en stor institution där ledamoten och sökanden inte har
något direkt intresse av varandras forskning talar det mesta för att det inte
föreligger en jävssituation. För förtroendet för myndigheten och dess verksamhet är
det emellertid viktigt att inte någon som har någon anknytning till försöket eller är
nära bekant med sökanden deltar i prövningen (se SOU 1998:75 s. 173).

Den omständigheten att en ledamot som försöksledare eller föreståndare utför eller
ansvarar för liknande djurförsöksverksamhet innebär inte att han är jävig att
handlägga en ansökan. Det får i stället bedömas i varje enskilt fall om ledamoten
har en sådan anknytning till djurförsöket eller den sökande att det föreligger en
jävssituation.
                                                                  Dnr 646-1999   Sid 7 (7)




Det har framkommit att Malmö/Lund respektive Stockholms norra
djurförsöksetiska nämnd låtit ledamöter delta i nämndens prövning av ansökningar
om godkännande av djurförsök för vilka den aktuelle ledamoten stått som
ansvariga föreståndare. Vidare har Göteborgs, Linköpings, Umeå och Stockholms
norra djurförsöksetiska nämnder låtit ledamöter stanna kvar i sammanträdeslokalen
trots att de på grund av jäv inte deltagit i prövningen av ansökan. Detta har med
hänsyn till det som anförts inte varit riktigt.

Nämndernas ledamöter bör vidare, som CFN har anfört i ärendet, undvika att delta
i handläggningen av ansökningar från personer som är anställda på samma företag
som ledamoten. De ledamöter i Stockholms södra djurförsöksetiska nämnd som är
anställda vid Astra AB respektive Astra Arcus AB borde således inte ha deltagit i
handläggningen av ansökningar från dessa bolag. Då Stockholms södra
djurförsöksetiska nämnd i sitt yttrande uppgett att nämnden beslutat dels att Astra-
ledamöter inte skall delta vid beslutsfattande som rör ansökningar från bolag inom
Astra-koncernen, dels att jäviga ledamöter alltid skall lämna sammanträdesrummet
när beslut fattas beträffande sådana ansökningar, finner jag emellertid inte
anledning att vidta några ytterligare åtgärder i denna del.
